Slutrapport uppdraget om invånardialog Unga och unga vuxna

1(25) Planerat startdatum: 2014-01-01 Planerat slutdatum: 2014-12-31 Uppdragsgivare: Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Uppdragstagare: Lokala nämnder uppdraget om invånardialog Unga och unga vuxna Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 4 3. Syfte... 4 4. Hur uppdraget organiserats?... 5 4.1. Länspresidiet... 5 4.2. Lokal nämnd... 5 4.3. Lokala nämnder förvaltning... 5 5. Översiktlig aktivitets- och tidsplan... 5 6. Personella resurser för genomförande... 6 6.1. Personella resurser... 6 6.2. Övriga resurser... 6 7. Hur uppdraget har genomförts... 7 7.1. Enkäten till unga- unga vuxna... 7 7.2. Teknik till stöd för genomförande... 7 7.3. Det faktiska genomförandet... 8 7.4. Om resultatsammanställningen... 9 8. Vad tycker då de unga-unga vuxna?... 10 8.1. Vilka unga och unga vuxna har vi mött och vad gör de?... 10 8.2. Vet de unga och unga vuxna vart de ska vända sig om de mår dåligt? 12 8.3. Men hur hanterar de sin situation om de saknar kunskap om vart de ska vända sig?... 15 8.4. Hur upplever de bemötandet från hälso- och sjukvården?... 17

2(25) 8.5. Har hälso- och sjukvården motsvarat deras förväntningar?... 19 8.6. På vilket sätt har hälso- och sjukvården inklusive elevhälsovården inte motsvarat förväntningarna?... 20 8.7. Hur föredrar de unga och unga vuxna att söka information?... 23 9. Diskussion... 24 10. Bilagor... 25

3(25) 1. Sammanfattning Region Hallands lokala nämnder har under 2014 arbetat med det särskilda uppdraget om hur unga och unga vuxnas relation till det samlade hälso-och sjukvårdssystemet ser ut. I ambitionen om att öka kunskapen om unga och unga vuxnas relation men också att vinna erfarenhet av invånardialog som verktyg har lokala nämnder mött unga- unga vuxna på deras hemmaplan dvs i skolor, på fritidsgårdar samt på webben kring ett antal frågeställningar som rör de unga och unga vuxnas relation till hälso- och sjukvården inklusive elevhälsovården. Drygt 1 600 ungdomar i åldern 16-25 år har tyckt till om och bjudit på sina erfarenheter av det samlade hälso- och sjukvårdssystemet det stora flertalet via möten med lokala nämndens ledamöter men också via den webbaserade enkäten som spridits via sociala medier. Men åter till huvudfrågan hur ser då relationen till det samlade hälso- och sjukvårdssystemet ut? Sammanfattningsvis kan sägas att relationen kan uppfattas som smått ansträngd då var 4:e ungdom inte tycker att hälso- och sjukvården har motsvarat de förväntningar som ungdomarna har haft. Och med förväntningarna så kommer synpunkter på tillgänglighet, delaktighet och respekt samt en oro för att symtom blir förbisedda och att de inte blir hjälpta. Drygt var 4:e till var 5:e ungdom med erfarenhet av hälso- och sjukvården upplever också att det finns utrymme till förbättringar i hur hälso- och sjukvården bemöter de unga. De anser bemötandet som dåligt eller mycket dåligt utifrån de erfarenheter de har. Relationens starka sida handlar framförallt om att de unga och unga vuxna med fysiska besvär har mycket god kunskap om vart de ska vända sig och använder sig av de kanaler som är tänkt - 1177 Vårdguiden eller ringer eller besöker vårdcentralen.

4(25) 2. Bakgrund Uppdraget till lokala nämnder återfinns övergripande i regionfullmäktiges beslut om Mål och strategier och Mål och budet 2014 samt i det reglemente som tilldelats lokala nämnder. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen ger därefter lokala nämnder, som underställda nämnder, särskilda och preciserade uppdrag utifrån Region Hallands målområden i ambitionen om att insatser från lokala nämnder bidrar till ökad måluppfyllnad med bärighet på en god och jämlik hälsa utifrån invånarnas behov. För verksamhetsåret 2014 har hälso- och sjukvårdsstyrelsen uttalat att: Delaktighet och medverkan av invånarna i samhället påverkar hälsan positivt generellt och för den enskilde individen. Invånarnas kunskap är också en tillgång som kan ge bättre underlag till vad det är som behövs och vad som kan göras bättre, när det gäller samhällsservice. Detta ökar effektiviteten av fattade beslut. Hälso- och sjukvårdsstyrelsen har också gett lokala nämnder i uppdrag att under verksamhetsåret 2014 särskilt beakta och prioritera barn och unga inom sitt uppdrag varför Lokala nämnder har att: Särskilt arbeta med frågan om hur unga och unga vuxnas relation till det samlade hälso- och sjukvårdssystemet ser ut samt hur de vill ha sin kontakt med hälso- och sjukvården. 3. Syfte Utifrån hur uppdraget till lokala nämnder formulerats och tidigare diskussioner i planeringsberedningen kan syfte och ambitioner med detta uppdrag sammanfattningsvis uttryckas som en ambition att öka kunskapen om unga och unga vuxnas relation till det samlade hälsooch sjukvårdssystemet samt att vinna erfarenhet av strukturerad invånardialog som verktyg.

5(25) 4. Hur uppdraget organiserats? Samtliga lokala nämnden har uppdrag från hälso- och sjukvårdsstyrelsen att arbeta med att utveckla invånardialogen som verktyg för ökad kunskap och att särskilt arbeta med den prioriterade gruppen unga och unga vuxna. Ett uppdrag där de lokala nämnder samarbetat tätt. 4.1. Länspresidiet Länspresidiet - samtliga lokala nämnders ordförande, vice ordförande och ansvarig tjänsteman har varit det forum där uppdragets ambitioner och förslag till genomförande har diskuterats och samordnats utifrån den tolkning och de inriktningar som nämnden föreslagit. 4.2. Lokal nämnd Utifrån hälso- och sjukvårdsstyrelsens uppdrag till lokala nämnder har respektive nämnd ansvarat för att tolka och lägga fast nämndens ambitioner med uppdraget. Vidare har nämnden utifrån de ambitioner som uttryckts i länspresidiet planerat och genomfört aktiviteter i den egna kommunen. 4.3. Lokala nämnder förvaltning Lokala nämnders förvaltning - ansvarig tjänsteman, folkhälsoutvecklare och nämndsassistent, har under uppdragets planering och genomförande framförallt administrerat uppdraget men även i viss mån deltagit i frågeställandet. Lokala nämndens förvaltning har även, med stöd av Region Hallands FoUU, ansvarat för sammanställning av föreliggande slutrapport. 5. Översiktlig aktivitets- och tidsplan Redogörelse för övergripande milstolpar och aktiviteter under uppdragets genomförande. o December 2013. Lokala nämnders presidier formulerar ambitionen att genomföra uppdraget unga och unga vuxna med gemensamma frågeställningar och under samma tidsperiod. o Januari 2014. Lokala nämnders presidier preciserar målgruppen till 16-25 år samt uppdrar åt förvaltningen att arbeta fram relevanta frågeställningar. o Februari - maj 2014. Förvaltningen arbetar med framtagning och kvalitetssäkring av enkät samt administration av enkät i tekniskt stöd. Vidare inköp av teknik till stöd (Ipads) för genomförande.

6(25) o Mars 2014. Lokala nämnders presidier överenskommer om ambitionen att möta 1 % av ungdomarna samt hur-frågor rörande det faktiska genomförande. o Mars - maj 2014. Respektive nämnd organiserar för lokalt genomförande. o Juni - augusti 2014. Politiker och eller representanter för nämnden genomför enkätundersökningen vilken också komplettas med en webbaserad enkät som sprids via sociala medier. o September 2014. Sammanställning av enkätens resultat samt slutrapport avseende uppdragets genomförande. 6. Personella resurser för genomförande 6.1. Personella resurser Uppdraget har genomförts av förtroendevalda vid respektive nämnd med stöd av nämndens ansvarige tjänsteman, folkhälsomedarbetare och nämndsassistent. I viss omfattning har resurser från regionkontorets kommunikationsavdelning använts. Exempelvis för formulering av pressmeddelande, information på webbsidor, annonsering samt framtagning av rollups och visitkort - en visitkortsliknande flyer för att tycka till om vården i Halland. 6.2. Övriga resurser Till stöd för formulering av de initiala frågorna i enkäten har konsulten från Defgo.se, som levererar enkätverktyget, bidragit i viss omfattning. Inför fastställande av den slutliga enkäten har också medarbetare från verksamhetsområdet Hälso- och sjukvård tyckt till om och kvalitetssäkrat enkäten. Vidare har ett mindre antal ungdomar tyckt till om enkäten.

7(25) 7. Hur uppdraget har genomförts 7.1. Enkäten till unga- unga vuxna Målgruppen för enkäten har bestått av ungdomar och unga vuxna i åldersintervallet 16-25 år i ambitionen om att få del av de kunskaper och erfarenheter både studerande och arbetande ungdomar har av hälso- och sjukvården. Enkäten (bilaga 1) har bestått av 15 (16) frågor inom områdena: o Basfakta som kön, ålder, sysselsättning och bostadsort o Frågor om målgruppen vet vart de ska vända sig om de inte mår bra o Frågor om vart de vänder sig eller hur de hanterar sin situation om de inte vet vart de ska vända sig o Hur de upplever bemötandet och om de fått det stöd de förväntar sig o Hur de föredrar att söka information om hälso- och sjukvård Varje lokal nämnd har haft tillgång till sin egen enkät, med 15 frågor, i elektroniskt format samt som pappersenkät och svaren har rapporterats i respektive nämnds databas. Upptill detta har nämnderna haft en gemensam elektronisk enkät, med kompletterande fråga om bostadsort, därav 16 frågor, där svaren rapporterats in i en gemensam databas. Uppdelningen av enkäten i separata enkäter för varje nämnd samt ytterligare en gemensam enkät för spridning på sociala medier har väckt frågor. Bakgrunden till denna indelning är en ambition om att smidigt kunna särskilja svaren från enkäter via personliga möten mellan politiker och invånare samt svaren från enkäten som spreds via sociala medier. 7.2. Teknik till stöd för genomförande Enkäten har administrerats i ett webbaserat enkätverktyg från Defgo.se. Verktygets administration innebär stöd i elektronisk distribution av frågorna via e-post, länkar på

8(25) webben eller sociala medier eller utskrift och distribution via papper. Verktyget innehåller också grundläggande rapportfunktion för sammanställning av resultat. För inrapportering av enkäter vid personliga möten har lokala nämnder haft möjligheten att använda sig av de Ipads som respektive nämnd har tillgång till kompletterat med de ipads som köpts in till nämndens förvaltning. Information om uppdraget och länkning till enkäten har också funnits på den informationssida som skapats för uppdraget samt på Region Hallands Facebooksida. 7.3. Det faktiska genomförandet Utifrån uppdragets organisation och överenskomna tidsplanering har respektive nämnd ansvarat för lokala aktiviteter fär att få en god svarsfrekvens. Konkret har genomförandet inneburit att varje nämnd har inventerat möjligheterna till och arenorna för dialoger med ungdomar och på ett eller annat sätt bjudit in sig för att ställa frågorna. Metoden för att arbeta med och ställa frågorna har varierat utifrån det sammanhang där mötet med de unga-unga vuxna skett. Ett stort antal pappersenkäter har besvarats i sammanhang där förtroendevald frågeställare stött på ett antal ungaunga vuxna. I övrigt har också ipads använts som stöd i att rapportera in enkäten vid själva frågeställandet den svarande har då själv läst och rapporterat in sitt svar med möjlighet att ställa kompletterande frågor till frågeställararen. Exempelvis har dialoger genomförts vid: o Gymnasieskolor och deras allmänna utrymmen såsom cafeteria eller foajé. o Kompetenscentrum för (arbetslösa) ungdomar. o Fritidsgårdar, ungdomshus eller motsvarande. o Mässor / utställningar eller i anslutning till föreläsningar. o Idrottsarrangemang och träningar. o Föräldragrupper för unga föräldrar. o Spontana frågor vid privata eller informella tillfällen. Parallellt med respektive lokal nämnds egna arrangemang har också enkäten funnit tillgänglig på lokala nämnders hemsida tycktillomvard vars länkning har spridits på sociala medier, kommunala hemsidor samt via köpt annonsering på Facebook.

9(25) 7.4. Om resultatsammanställningen Svaren från respektive enkät har sammanställts av enkätverktyget för varje lokal nämnd och dess geografiska område (kommun) samt ett geografiskt område för den gemensamma enkäten (region). Inför resultatredovisningen nedan har samtliga enkäter slagits samman varför resultatredovisningen avser Region Halland i sin helhet. De öppna frågorna har bearbetats enligt följande: varje frågas fritextsvar har lästs igenom ett flertal gånger för att få en sammanhållen bild av resultatet. Skillnader och likheter i svaret har studerats och därefter har svar med liknande innehåll förts samman och namngivits under en rubrik som på ett övergripande sätt belyser innehållet.. Resultatet av enkäten presenteras i nedanstående fem avsnitt vilka förstärks med citat från de inkomna fritextsvaren i ambitionen att öka trovärdigheten i svaren. o Vilka unga-unga vuxna har vi mött och vad gör de? o Vet de unga-unga vuxna vart de ska vända sig om de mår dåligt? o Hur upplever de bemötandet från hälso-och sjukvården? o Har hälso- och sjukvården inkluderat elevhälsovården motsvarat deras förväntningar? o Hur föredrar de att söka information om hälso-och sjukvård?

10(25) 8. Vad tycker då de unga-unga vuxna? o 1 592 unga-unga vuxna har helt eller delvis besvarat enkäten fördelat på o 870 svar via lokala nämnders arrangemang och o 723 svar via sociala medier. o 926 unga-unga vuxna har närmare beskrivit sin uppfattning och erfarenhet genom de 4 öppna frågeställningar som enkäten innehållit. o Strax över 4 % av ungdomarna mellan 19-25 år i Halland har besvarat enkäten. Antal respondenter (4,12%) av målgruppen i Halland 1592 Respondenter i enkäten Målgruppen i Halland 38610 Tabell 1. Respondenter i förhållande till målgruppen 16-25 år, källa SCB 2013. 8.1. Vilka unga och unga vuxna har vi mött och vad gör de? Lokala nämndernas politik har mött ungdomar från samtliga sex kommuner och responsens på sociala mediers annonskampanj kom snabbt och med många svarande, framförallt i de större kommunerna. Könsfördelningen är förhållandevis jämn i svaren från möten med ungdomar medan tjejer i högre utsträckning än killar har valt att besvara webbenkäten. Vi kan vidare konstateras att åldersgrupperna skiljer sig åt beroende på om enkäten har bevarats via sociala medier eller lokala nämnders arrangemang. Den yngre åldersgruppen har framförallt besvarat enkäten i möten med politiken och den äldre via sociala mediers länk till enkäten. Den yngre åldersgruppen studerar i högre utsträckning än den äldre åldersgruppen som arbetar i högre utsträckning. Sammanfattningsvis får svarsfrekvensen för frågorna som rör basfakta bedömas som god då så gott som samtliga svarande besvarat frågorna.

11(25) 1592 unga-unga vuxna har svarat på enkäten Enkätsvar via lokal nämnds arrangemang Enkätsvar via sociala medier 45% 55% Tabell 2. Fördelning av respondenter utifrån lokal nämnds arrangemang eller enkätsvar via sociala medier. 50% 40% 30% 20% 10% 0% 24% 16% 18% 18% Antal respondenter - enkätsvar via lokal nämnds arrangemang Antal resondenter - enkätsvar via sociala medier 14% 9% 8% 2% 20% 39% 17% 8% 5% 0% Kungsbacka Varberg Falkenberg Hylte Halmstad Laholm Annan ort/ obesvarat Tabell 3. Andelen svarande utifrån bostadsord och enkät. 80,0% 60,0% 40,0% 20,0% 0,0% Könsfördelning 61,9% 34,5% 3,7% Tjej Kille Obesvarat 60,0% 40,0% 20,0% 0,0% 56,9% Åldersfördelning 39,5% 3,6% 16-19 20-25 Obesvarat Tabell 4-5. Köns- och åldersfördelning.

12(25) Hvudsaklig sysselsättning Obesvarat Annat Sjukskriven Söker jobb Arbetar Studerar 3,5% 2,9% 0,9% 5,6% 23,6% 63,8% 0,0% 10,0% 20,0% 30,0% 40,0% 50,0% 60,0% 70,0% Tabell 6. De svarandes sysselsättning. 8.2. Vet de unga och unga vuxna vart de ska vända sig om de mår dåligt? 1 556 unga- unga vuxna har besvarat frågan om vart man vänder sig vid fysiska besvär samt 1 511 unga- unga vuxna vid psykiska besvär. Kunskapen om vart man ska vända sig om man mår dåligt varierar beroende på om det är fysiska eller psykiska besvär. Utifrån basfaktauppgifterna och kunskapen om att den äldre åldersgruppen i högre utsträckning har besvarat den webbaserade enkäten framstår det som att det är den äldre åldersgruppen som har störst okunskap om vart man vänder sig vid framförallt psykiska besvär. 100,0% 80,0% 60,0% 40,0% 20,0% 0,0% Kunskap om vart man ska vända sig vid fysiska besvär Kunskap om vart man ska vända sig vid psykiska besvär 92,2% 66,2% 31,9% 5,3% 2,5% 1,9% Ja Nej Obesvarat Tabell 7. Kunskap om vart man ska vända sig vid fysiska/ psykiska besvär. N=1556 respektive 1511.

13(25) När de svarande mår fysiskt dåligt uppger drygt var 3:e svarande att de ringer eller besöker vårdcentralen och var 4:e svarande uppger att de ringer 1177 vårdguiden. Det framkommer i övrigt att de unga som besvarat webbenkäten i högre utsträckning vänder sig till kvälls- och helgmottagningen och akuten än de som besvarat enkäten via lokala nämnders arrangemang. Uttryckt i absoluta tal rör det sig om 40 respektive 96 individer att jämföra med 6 respektive 28 individer. 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% Vart man vänder sig om man mår fysiskt dåligt? 36,6% 28,6% 23,4% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 5,3% 9,4% 9,5% 8,1% 9,2% 2,4% 0,0% Tabell 8. Vart man vänder sig när man mår fysiskt dåligt. N=1523.

14(25) När de svarande mår psykiskt dåligt uppger var 4:e sökande annat som svarsalternativ. Av fritext framkommer att annat handlar om att de unga-unga vuxna söker stöd i den närmsta omgivningen vilket handlar om de närmaste relationerna såsom familj och vänner. Nästan dubbelt så många av de äldre svarande har uppgivit annat än den yngre åldersgruppen dvs 34 % av de svarande på webbenkäten i förhållande till 17 % av lokala nämnders svarande. I övrigt framkommer elevhälsovård och ungdomsmottagning som vanliga svar för den yngre respektive äldre målgruppen, och uttryckt i absoluta tal rör det sig om 157 respektive 118 individer. 30,0% 25,0% Vart man vänder sig om man mår psykiskt dåligt? 24,5% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 7,5% 2,9% 10,4% 7,4% 15,4% 14,9% 5,8% 5,1% 7,7% 9,1% 0,0% Tabell 9. Vart man vänder sig om man mår psykiskt dåligt. N=1494.

15(25) 8.3. Men hur hanterar de sin situation om de saknar kunskap om vart de ska vända sig? När det gäller fysiska besvär är det endast drygt 5 % (82 individer) av de svarande som har uppgivit att de saknar kunskap om vart de ska vända sig. På följdfrågan om hur de då hanterar sin situation har sammanlagt 84 fritextsvar lämnats och ingen större skillnad kan ses mellan webbenkät eller svar via lokala nämnders arrangemang. Svaren kan grupperas och exemplifieras enligt nedan: o Söker stöd i den närmsta omgivningen (föräldrar, familj, kompisar, grannar) jag frågar mina föräldrar om hjälp. o Använder mig av Google och internet för att få svar på vad de ska göra Google är min vän. o Vet inte vad jag ska göra och gör därmed inte något alls Ignorerar smärtan och fortsätter att leva. o Hittar på egna lösningar på problemet (vilar och sover, tar sömntabletter, tränar mer eller mindre, tittar på tv eller spelar spel, lyssnar på musik, stänger in mig och väntar på att det ska gå över) Ligger hemma och kryar på mig. När det gäller psykiska besvär har drygt 32 % (482 individer) av de svarande uppgivit att de saknar kunskap om vart de ska vända sig. På följdfrågan om hur de då hanterar sin situation har sammanlagt 398 fritextsvar lämnats. Ingen större skillnad kan ses mellan svar via webbenkäten eller svar via lokala nämnders arrangemang. Svaren kan grupperas och exemplifieras enligt nedan: o Söker stöd i den närmsta omgivningen (föräldrar, familj, kompisar, flick- eller pojkvän). Pratar med mamma. Brukar bli bättre då, annars så får väl hon säga vart jag ska vända mig. Går till mina vänner, dom litar jag på, dom är bäst! o Använder sig av Google och internat (för att få svar om vad de ska göra) Jag söker runt om mina besvär på internet.

16(25) o Ringer 1177 och eller uppsöker vårdcentral, ungdomsmottagning/ skolsköterska/ kurator/ sjukhus/ bim och bip-personal/ skolan/ kyrkan/ mental tränare i lagsport. Kyrkan för hjälp och stöd. Har försökt med vårdcentral men ingen hjälp. Verkar svårt att få någon bra hjälp Sist jag skulle ta livet av mig åkte jag in till akuten istället. Och där fick jag sitta i ett rum ett par timmar. Prata med min gamla psykolog. Sen skickade de hem mig igen. Inget blev bättre, nästan bara värre. o Inte vet vad de ska göra och därmed inte gör något alls. Jag struntar i att ta kontakt för de jag fått kontakt med tar det inte på allvar Vet inte hur jag skulle reagera i situationen riktigt, vet dock ej vart man ska vända sig. o Gör sig själv illa på ett eller annat sätt. Det handlar bland annat om att stänga inne känslor, isolera sig, skära sig, självmedicinera, gråta, dricka sprit. Hamnar i en depression. Orkar/ vill/ kan inte göra något alls. Skär mig. o Hittar egna lösningar på problemet som handlar om allt ifrån att göra saker så man slipper tänkta, tar en dag ledigt, tittar på film, ber till gud, springer, spelar, vilar, lyssnar på musik. Tar en dag ledigt och gör ingenting, går ner i varv och hämtar styrka.

17(25) 8.4. Hur upplever de bemötandet från hälso- och sjukvården? Frågn om hur de unga-unga vuxna upplever bemötandet från hälso- och sjukvården inklusive elevhälsovården har besvarats av 1 489 respektive 1 484 unga och unga vuxna utifrån om det gäller fysiska eller psykiska besvär. Drygt 65 % av de svarande uppger att bemötandet varit bra eller mycket bra när de sökt stöd vid fysiska besvär. Av de svarande uppger vidare nästan 16 % att de inte har sökt vård eller stöd. Vid psykiska besvär uppger 28 % att bemötandet varit bra eller mycket bra men en hög andel, 59 %, uppger också att de inte sökt vård eller stöd. Hur har unga-unga vuxna upplevt bemötande vid fysiska besvär? Hur har unga-unga vuxna upplevt bemötandet vid pykiska besvär? Obesvarat 2,2% Obesvarat 3,6% Mycket dåligt 3,8% Mycket dåligt 3,4% Dåligt 12,8% Dåligt 5,5% Bra 44,9% Bra 17,3% Mycket bra 20,5% Mycket bra 11,2% Jag har inte sökt vård 15,8% Jag har inte sökt vård 59,1% Tabell 10-11. Upplevt bemötande vid fysiska (vänster tabell) eller psykiska (höger tabell) besvär. N=1489 respektive 1484.

18(25) Upplevt bemötande somatiska besvär Upplevt bemötande psykiatriska besvär 70,0% 60,0% 59,1% 50,0% 44,9% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% 15,8% Jag har inte sökt vård eller stöd 20,5% 17,3% 11,2% 12,8% 5,5% 3,8% 3,4% 2,2% 3,6% Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt Obesvarat Tabell 12. Upplevt bemötande vid fysiska eller psykiska besvär. N=1489 respektive 1484. Uttryckt i absoluta tal och individer med erfarenhet av att söka vård eller stöd framkommer att 975 individer (79 %) upplever bemötandet som bra eller mycket bra vid fysiska besvär, av 1 221 svarande. Vid psykiska besvär är motsvarande absoluta tal 422 individer (76 %) av 554 individer som upplever bemötandet som bra till mycket bra. Upplevt bemötande somatiska besvär Upplevet bemötande psykiatriska besvär 60% 55% 50% 46% 40% 30% 25% 30% 20% 10% 16% 15% 5% 9% 0% Mycket bra Bra Dåligt Mycket dåligt Tabell 13. Upplevt bemötande vid fysiska eller psykiska besvär, personer med erfarenhet av hälso-och sjukvården samt elevhälsovården. N=1221 respektive 554.

19(25) 8.5. Har hälso- och sjukvården motsvarat deras förväntningar? Frågan om i vilken mån de unga och unga vuxna har fått den hjälp och det stöd som de förväntat sig har besvarats av 1 479 unga-unga vuxna fördelat på 841 svarande via lokala nämnders arrangemang samt 638 via webben. Har unga-unga vuxna fått det stöd och den hjälp som förväntats? Obesvarat Nej Ja 4,3% 23,8% 73,0% 0,0% 10,0% 20,0% 30,0% 40,0% 50,0% 60,0% 70,0% 80,0% Tabell 14. Har hälso- och sjukvården inkl. elevhälsovården motsvarat förväntningarna? Ja Nej Obesvarat 90% 80% 70% 60% 82% 59% 73,0% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 11% 6% Enkätsvar via lokal nämnds arrangemang 40% 0 Enkätsvar via sociala medier 23,8% 4,3% Samtliga svarande Tabell 15. Har hälso- och sjukvården inkl. elevhälsovården motsvarat förvätningarna? Svarsfördelning från enkäter via lokala nämnders arrangemang och via webben. N= 841 respektive 638.

20(25) 8.6. På vilket sätt har hälso- och sjukvården inklusive elevhälsovården inte motsvarat förväntningarna? På frågan om upplevt och förväntat stöd och hjälp fanns möjligheten att i fritextform beskriva och tydliggöra på vilket sätt hälso- och sjukvården inklusive elevhälsovården inte motsvarade förvätningarna. 396 unga och unga vuxna valde att dela med sig av sina erfarenheter. Svaren kan grupperas och exemplifieras enligt nedan: o Dålig tillgänglighet i form av svårt att få tid och man behöver ringa ett flertal gånger för att komma fram, långa väntetider och köer. Ingen flexibilitet, skickad runt till olika vårdenheter. Blivit satt i långa köer Skolsköterskorna finns inte på plats när dom behöver vara det. Ungdomsmottagningen sa till mig att söka vård hos vårdcentralen när jag hade XX och vårdcentralen sa att hjälp fanns vid ungdomsmottagningen. Så jag fick helt enkelt ingen hjälp. Extremt dåliga tider och tänker bara på kostnaden (pengar). Tänker hellre på kostnaden än vad som är bra för oss. o Ingen delaktighet vilket handlar om att bara bli tillsagd vad man skulle göra utan utrymme för diskussion om olika alternativ i behandlingen. Läkaren presenterar inte olika alternativ utan säger bara åt dig vad du skall göra Man frågar för lite och är inte tillräckligt bra på att föra diskussioner. o Brist på respekt i form av att inte bli tagen på allvar, inte bli lyssnad på, ej inkännande personal, nya läkare varje gång, stressad personal som ej hinner, dåliga attityder, avvisande personal, hänvisad runt och ingen tar ansvar. Brist på respekt upplevdes från flertalet yrkeskategorier och inom samtliga verksamheter. Nonchalans och ingen riktig hjälp förrän man är RIKTIGT illa ute, ska man verkligen behöva bli dödssjuk innan någon förstår. Känns inte som att de tar mig på allvar, känns inte som att de lyssnar eller bryr sig om att jag har ont, de engageras sig inte, får ingen hjälp helt enkel.t Känns som dom inte har tid att ta reda på vad det är.

21(25) Dom tror att allting handlar om psykisk ohälsa bara för att man är UNG. Känner mig ofta överkörd eftersom jag är ung och inta tas på allvar. Brukar hjälpa att ta med mamma som kan vara mer bestämd. Men så skall det inte behöva vara. Jag blir bemött av människor som bara vill bli av med mig så fort som möjlig.t Extremt stressad personal som verkar missa och inte har tid att lyssna på patienten. Vissa bemötande är inte alls trevliga, sura och irriterade, man känner sig mest som ett stort besvär för vissa. De kontaktade inte soc ens när de konstaterat att jag blev utsatt för psykisk misshandel och hot. Istället pratade de med mina föräldrar i skolan vilket bara förvärrade det. När jag till exempel besöker en läkare, börjar de fråga MIG vilken medicin jag hade hoppats få och vad JAG tror att mina smärtor beror på som om att JAG var läkaren. Det känns inte riktigt som att läkarna vet var de håller på med. De har inte lyssnat på mina besvär, de har bara skickat hem mig och sagt att allt är frid och fröjd, även om jag är sjukt nära att ta livet av mig. Och skära mig varje kväll för att jag mår så dåligt. Jag kan inte göra något. Jag har ingenstans att ta vägen längre. o Oklar diagnos och upplevelse av ej tillräcklig vård handlar om att ungdomarna uppgivit att de inte blivit hjälpta, inte får den medicin de behöver, inte fått någon diagnos, att inte remisser blir skickade och att ingen uppföljning sker. Det handlar om att symtom blir förbisedda om man har en historia med depression, inte får hjälp med missbruk samt att personalen inte har rätt kompetens för deras besvär. Detta skapar oro för att missar i rutiner och behandling ska ske. Dessutom efterlyses att personal ska fråga mer och ta reda på bakomliggande orsaker till olika besvär man söker för samt konkret hjälp för att förebygga framtida bekymmer av psykisk ohälsa. De drar förhastade slutsatser om vad det är för problem som orsakat besvären. Inte fått svar på t.ex. prover jag tagit hos läkaren. Har själv fått ringa och tjata mig till svaren.

22(25) Dålig service tyvärr, långsamt och när man sedan långsamt och när man sedan träffar läkare är de stressade och skickar iväg en direkt. När jag var på undersökning för knäproblem så sade läkaren att jag skulle få en remiss hemskickad, detta var för 1,5 år sedan och jag har fortfarande inte sett någon remiss. Fysiskt: det kollas inte ordentligt vad som är fel så jag får ingen hjälp med det. Psykiskt: jag får bara en massa tabletter men ingen riktig hjälp för att klara livet. Och om jag inte var lika kunnig själv hade jag inte fått kvalificerad hjälp, vilket är tragiskt och kostsamt för alla som inte kan tala för sig själv.

23(25) 8.7. Hur föredrar de unga och unga vuxna att söka information? 1 463 unga och unga vuxna har valt att besvara frågan om hur de föredrar att söka information om hälso- och sjukvård inklusive elevhälsovård. Då de svarande har haft möjligheten att kryssa i flera alternativ har sammanlagt 2 061 svar har lämnats. Det kan också noteras att de som svarat via webben har varit mer benägna att avge fler svar. Oavsett om svaren har inkommit via webben eller via lokala nämnders arrangemang så framkommer internet i sig som den vanligaste källan till information följt av plattformen 1177.se och telefonkontakt med vården via 1177 Vårdguiden. Hur unga- unga vuxna föredrar att söka information 50,0% 45,0% 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% 39,3% 17,7% 9,0% 1,8% 11,3% 6,8% 44,9% 6,7% 3,3% Tabell 16 Om de svarande valde alternativet annat fanns möjligheten att lämna kompletterande information vilket 48 unga-unga vuxna gjorde. Av dessa svar framkommer att de unga-unga vuxna också använder sig av nedanstående grupperingar för att söka information om hälso- och sjukvård. o Närstående som föräldrar eller kompisar. Pratar med mina föräldrar. Min mamma är sjuksköterska så jag talar med henne. Frågar pappa som jobbar inom vården.

24(25) o Vården genom att ringa till vårdcentralel/ egen sjuksköterska/ sjukhuset eller gå till skolsköterska/ skolkurator eller kontakt med tränare/ sjukgymnast inom skolan/ idrotten. Ringer närmaste vårdcentral. o En grupp ungdomar svarade också att de inte vet alternativt aldrig har sökt vård. Jag brukar inte söka information. 9. Diskussion Ambitionen med denna insats var att öka kunskapen om unga och unga vuxnas relation till det samlade hälso- och sjukvårdssystemet samt att vinna erfarenhet av strukturerad invånardialog som verktyg. I denna rapport redovisas data som har samlats in både via lokala nämnders arrangemang och via sociala mediers länkning till en gemensam webbenkät. Utifrån presenterad basfakta kan vi konstatera att det är fler äldre personer i åldersgruppen 20-25 år som svarat på webbenkäten än yngre. Omvänt förhållande gäller också för svaren som inkommit via lokala nämnders arrangemang dvs åldersgruppen 16-19 år. Överlag kan vi också konstatera att det är fler flickor än pojkar som har besvarat enkäterna och det stora flertalet hade studier som sysselsättning. Det är angeläget att ha dessa basfakta i åtanke när underlaget tolkas. Utifrån ambitionen om att öka kunskapen om de ungas relation till hälso- och sjukvården är det i sammanhanget angeläget att också påminna om att det stora flertalet ungdomar i Sverige har en god hälsa och mår bra. Dock visar undersökningar över tid att oro och nedstämdhet, bland framförallt flickor fördubblats och ibland tredubblats mellan 1 985 2 005. Pojkar följer flickornas trend om än inte i samma hastighet. Denna rapport får sägas ge en bra indikation på hur ungdomar som mår fysiskt eller psykiskt dåligt ser på sin relation till hälso- och sjukvården samt hur de upplever att de blivit bemötta och i vilken mån hälso- och sjukvården har motsvarat deras förväntningar. De tendenser eller uttryck som underlaget visar på är angeläget att ta tillvara och beakta i Region Hallands målsättningar om minskade skillnader i hälsa och ökad hälsa i Halland.

25(25) 10. Bilagor Bilaga 1, frågor till unga och unga vuxna om hälso- och sjukvården inklusive elevhälsovården. Bilaga 2, sammanställning av enkätsvar unga och unga vuxna. På uppdrag av lokala nämnder, 2014-11-11 Ingegerd Torhall, ordförande Christina Nillius, ordförande Margareta Bengtsson, ordförande Jan Berge, ordförande Karl Gunnar Svensson, ordförande Ulrika Jörgensen, ordförande Petter Larron, nämndstjänsteman Monika Svensson, nämndstjänsteman Staffan Carlsson, nämndstjänsteman Ulrika Bertilsson, nämndstjänsteman