Vi utvecklar framtiden 1
Samverkan för strategisk och långsiktigt hållbar markanvändning stad/land Förstudie tillsammans med Halmstads och Varbergs kommuner och lantbrukare/markägare i länet klar maj 2012 Elisabeth Falkhaven, projektledare Hushållningssällskapet Halland // Gradvis
Varför förstudie? Det finns ett behov av att ta ett helhetsgrepp kring planering förvaltning och användande av marken och landskapet. Kan vi skapa utrymme att agera långsiktigt och hållbart inom de system som finns idag? Hushållningssällskapet Halland // Gradvis
Hur? Workshops med Videncentret i Danmark och deras Lantbruget i Landskabet Workshops med lantbrukare/markägare Workshops med Plan och Bygg i Halmstads och Varbergs kommuner och medverkande från Länsstyrelsen Dialog runt frågan på ett av HAGRO mötena med Länsstyrelse och markägare/lantbrukare Rapport med förslag på hur vi kan arbeta vidare med frågan i Halland Hushållningssällskapet Halland // Gradvis
Organisationer Markägare/ Lantbrukare Invånare Planering inför markanvändning Länsstyrelse Region Kommuner Myndigheter nationellt, ex Boverket, Naturvårdsverket, Jordbruksverket
Jag vill ta fram en helhetsplan för mina marker och min produktion för de närmaste 10 åren Lantbrukaren på besök i kommunen Miljö Plan o Bygg Näringsliv
Kommunen områden, industri, översiktsplanering, detaljplanering, dagvattenhantering, fritid, utveckling, infrastruktur m.m.? Lantbrukaren/Markägaren marker, odling, utveckling av verksamheten, grödor, hantering av vatten, arrondering, m.m.
Utmaningar Hur ställer man olika typer av markanvändning mot varandra? Vilka parametrar behöver ingå för att belysa markens värde ur ett nyttjande och långsiktigt hållbarhetsperspektiv? Livsmedelsförsörjningen: Vilken är Hallands/Sveriges roll i den? Är vi redo att väcka frågan om försörjningsmål? Hur kommer klimatet att påverka produktionen och vad leder det till?
Utmaningar Lantbruket som näringsgren. Möjligheter att planera långsiktigt. Får lantbruk lukta i närheten av boende? Vem har tolkningsföreträde och vilka faktorer skall väga tyngst vid en prövning? Andra värden. De areella näringarna får ofta symbolisera och bära biologiska, ekologisk, kulturella, pedagogiska och flera andra värden som är allmännyttiga. Detta upplevs ibland som en belastning men är kanske av allt större betydelse, särskilt i relation med staden. Hur värdera detta? Hantering av vatten, vattentäkter, grundvatten, dagvatten. Hur blir det med vattenmängder, vattenkvalitet och vattenförsörjningen framöver och vad behöver vi förhålla oss till? Den biologiska mångfalden. Hur hanterar vi de krockar som blir?
Från workshops I förstudien Exempel på tankar från kommunerna I arbetet med översiktsplaneringen idag saknas dialog med lantbruket som näringsgren. Kommunerna planerar för verksamhetsområden - industri, men odlingsmark och jordbruk är inget verksamhetsområde i planeringen. Marken behöver få en tydlig status ett värde utifrån långsiktigt hållbart nyttjande. Ett bredare instrument för att mäta och värdera markens beskaffenhet. Gärna riktlinjer nationellt. Det är viktigt att tydliggöra att det har betydelse vad vi väljer att göra med marken idag. Om vi inte gör något åt expansionen idag vad blir konsekvenserna av det i framtiden? Hushållningssällskapet Halland // Gradvis
Ex. på tankar från Lantbrukare/markägare Lantbruket behöver lyftas upp och ses som en näringsverksamhet. Lantbrukaren/markägaren upplever att bevarandevärdet (biologisk mångfald, kultur) ligger överst på priolistan hos samhället idag. Kanske skall det göra det fortsättningsvis också, eller kanske det skall göra det på vissa platser men inte på andra. Vill ha konstruktiva dialoger med kommuner och Länsstyrelsen när det gäller prioriteringsordningen. Saknas idag: kommunerna företagarna/markägarna direkt kontakt med markägare, lantbrukare när man skall planera för och göra något. Hushållningssällskapet Halland // Gradvis
Vidare Kommunerna tydliga med att de vill gå vidare och arbeta med frågan Lantbrukare/markägare tydliga med att de tycker detta är av stor vikt och vill medverka I det fortsatta arbetet Länsstyrelsen I Halland också positiva till att arbeta vidare med frågan Förslag på hur arbeta vidare med frågan I Halland
Fallstudier 3-5 lantbrukare/markägare i en processledd dialog med kommun, Länsstyrelse när så krävs, och rådgivare tar fram metoder f ör hur vi kan arbeta med markanvändningsfrågan på sätt som vi inte gör idag Genomföra konkreta fallstudier i kommunerna
Dialogen Planeringen på gårdsnivå Skall involvera grannar o berörda Förhålla sig till miljöns, naturens och landskapets möjligheter och begränsningar Skall förhålla sig till infrastruktur, placering av byggnader och kommunal utveckling Baserat på Värdera och mäta helheten och inte enbart kontroll av detaljer Hushållningssällskapet Halland // // Lilla Böslid 146 146 // // 305 30596 96 Eldsberga
Utveckling av metoder och goda exempel Utveckling av ramar och mätverktyg för markens värde bla Utveckling av modell för process mellan kommun - lantbrukare/markägare Värdering av tillgångar vi har att hantera idag i framtiden Pröva inbördes relationer för prioritering av värden Hur har man gjort i andra kommuner? I andra län? I andra länder?
Bygga scenarier Nulägesanalys Nutid Omvärldsfaktorer idag Trender Halmstad 1960 - idag Varberg 1960 - idag Bästa livsplatsen Om 20 år Omvärldsfaktorer om 20 år Halmstad 2032 Varberg 2032 Kommun 2032
Varför? För att säkra en överblick och få viktig input till översiktsplaneringen i kommunerna För att säkra driften och framtida utveckling för lantbrukaren/markägaren För att säkra att marken används till det den är mest lämpad till utifrån ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv
Markägare/ Lantbrukare Organisationer Invånare Planering inför markanvändning Länsstyrelse Region Kommuner Myndigheter nationellt, ex Boverket, Naturvårdsverket, Jordbruksverket
Dialog Samverkan Planering Samverkan för strategisk och långsiktigt hållbar Land Stad markanvändning Mat? Markbrist? stad/land Klimat? Energi? Markpris? Vatten? Region Lantbrukare/ Markägare Fler människor? Myndigheter nationellt Kommuner Länsstyrelse