Skog & Ekonomi Nummer 1 februari 2004 Varsågod! Här kommer ett nytt nummer av nyhetsbrevet Skog & Ekonomi där vi serverar aktuell information från kända aktörer inom näringen, ger handfasta tips till dig som skogsägare och presenterar en ekonomisk analys av läget för skog och skogsprodukter. För dig som ännu inte är prenumerant, anmäl dig på www.danskebank.se/prenumeration. TIMMERRALLYT ÖVER FÖR DEN HÄR GÅNGEN! Bankens analys av virkesmarknaden. Sid 2 ÖKADE AVSÄTTNINGAR TILL NATURRESERVAT DRIVER UPP SKOGSMARKSPRISET! Bankens analys av fastighetsmarknaden. Sid 5 SVERIGE INTE AKTUELLT NÄR AMERIKANSKA PENSIONSSTIFTELSER KÖPER SKOG UTANFÖR USA Internationell analys. Sid 6 ENKELRIKTAD UPPGÅNG, MASSAN MOT 620 USD! Bankens analys av massamarknaden. Sid 7 NÄR HÖJS MASSAVEDSPRISET? Banken analyserar virkesmarknaden. Sid 2 TYSKT MASSABRUK HÖJER TEMPEN PÅ MASSAVEDSMARKNADEN RUNT ÖSTERSJÖN! Banken analyserar virkesmarknaden. Sid 2 VI ÄR NU I DEN KLASSISKA SITUATIONEN NÄR VI SÅGAT OSS IN I EN LÅGKONJUNKTUR MED HÖJDA RÅVARUPRISER! Kända aktörer ger sin syn på virkesmarknaden. Sid 3 BÅDE RÖRLIG OCH KORT RÄNTA PÅ HISTORISKT LÅGA NIVÅER, ÖVERVÄG ATT BINDA! Ränteanalys från Danske Analyse. Sid 8 ÖKAT UTBUD AV KOMBINATIONSJORDBRUK! Kända mäklare ger sin syn på marknaden. Sid 5 DOLLARFALLET FORTSÄTTER SANNOLIKT! Bankens analys av valutamarknaden. Sid 8 1
Nyhetsbrevet Skog & Ekonomi ges ut av Danske Bank i Sverige och är riktat till skogsägande privatpersoner och yrkesfolk i branschen. Skog & Ekonomi utkommer 4 gånger/år via e-post. Prenumerera kostnadsfritt genom att anmäla dig på vår hemsida www.danskebank.se/prenumeration VART ÄR MARKNADEN PÅ VÄG? BANKENS ANALYS AV VIRKESMARKNADEN Ännu bra timmerpriser men för hur länge? De svenska sågverken har haft en osedvanligt kämpig höst. Produktionen har varit rekordhög på samma gång som trävarukonjunkturen vikit, vilket gett en lageruppbyggnad av sågad vara hos sågverken. Köparna har naturligtvis utnyttjat situationen och priserna har fallit. I början på hösten såg det mest positivt ut för tallen. Detta svängde dock snabbt och nu är det just på tall vi ser osedvanligt stora färdigvarulager. Vid liknande situationer har vi tidigare sett en minskad försågning till följd av brist på både likviditet och lagerutrymmen i kombination med en eller flera konkurser. Även om vi kommer att se ett liknande scenario nu så finns det inget som tyder på en kraftig produktionsminskning. Om mycket råvara frigörs på ett håll utnyttjas den på ett annat. Det är förhållandevis enkelt för ett sågverk att öka produktionen med befintliga resurser. Vi ser därför inte några större förändringar i timmerpriserna. Nuvarande listpriser kommer sannolikt att ligga fast och s k höstpremier kommer i vissa fall att betalas ut även under våren i enskilda regioner. Däremot tror vi att de toppriser som betalats på rotposter under hösten är över för den här gången. Men om trävarumarknaden svänger snabbt nu under våren, vilket flera aktörer tyckts se tecken på, kommer vi återigen att se en överhettad timmermarknad. EN HÖJNING AV MASSAVEDSPRISERNA KOMMER, FRÅGAN ÄR BARA NÄR! Skogsindustrin har gått för fullt med mycket hög fiberförbrukning under det senaste halvåret. Massapriset segar sig sakta uppåt på samma gång som lönsamheten är klart pressad, framförallt på tryckpapperssortimenten. Till stor del är detta en effekt av dollarfallet. Enligt samstämmiga uppgifter är det den kinesiska marknaden som drar loket och där har konkurrenterna kostnader i dollar. Detta kombinerat med att den extremt energislukande industrin nu får betala dyrt för varje KWh gör att det är få skogsföretag som går riktigt bra för tillfället. Man kan förstå att industrin i detta läge minst av allt vill ha en höjning av råvarukostnaden, dvs massavedspriset. På samma gång står snart det omdebatterade Stendalsbruket, väster om Berlin, färdigt. I höst startar bruket som med fullt kapacitetsutnyttjande har en produktion på över 600 tusen ton massa. Virkesfångsten har redan börjat och detta har påverkat prisnivån i Tyskland kraftigt på samma gång som vi hört att man känner av marknaden här i Sverige. Enligt vår bedömning är detta ett exempel på att vi nu går mot en betydligt mer genomlyst massavedsmarknad i hela Östersjöregionen. Virke kommer att transporteras i alla riktningar, vilket i viss mån redan skett med sågtimret. Detta till skillnad mot tidigare när Sverige i huvudsak hade en importström av massaved från öst. Konsekvensen av denna förändring är att eventuella prisskillnader kommer att jämnas ut relativt snabbt vilket torde få till följd att massavedspriserna i Sverige ökar något. Hur fort denna förändring går beror väldigt mycket på världskonjunkturen för de 2
olika massa- och papperssortimenten. Får vi den efterfrågeökning som många av bolagen förväntar sig så kan bolagen tvingas höja massavedspriserna inom ett halvår. Skillnaden mellan svenska och exempelvis finska massavedspriser är dock inte så stor att vi kan förvänta oss några dramatiska höjningar, se figur. Massavedspriser, kvartal 4, 2003 USD/M 3 60 50 40 30 20 10 0 USA, södra USA, nordväst Canada, östra Canada, västra Norge Sverige Finland Frankrike Tyskland Spanien Brasilien Chile Nya Zeeland Australien Kina, sydöstra Japan KÄNDA PROFILER INOM SKOGSNÄRINGEN GER SIN SYN PÅ UTVECKLINGEN AV VIRKESPRISERNA De har svarat på frågan Vart tror du priset på timmer och massaved tar vägen inom de närmaste tre månaderna? Thomas Agrell, Virkeschef på Sydved som är inköpsorganisation för StoraEnso och Munksjö i Götaland och södra Svealand. www.sydved.se Timmer: Det är god tillgång på timmer med vissa lokala överskott för tillfället men stort behov av starkt timmerflöde till hösten. Situationen har dämpat rotpostmarknaden med stabila priser tillsvidare. Viss överproduktion på sågade produkter. Massaved: Hög produktion i industrin och visst ökat utbud av virke pga storm och snöbrott har gett en normal lagersituation och stabila massavedspriser. Industrin har dock behov av att bygga upp rotstående Källa:WRI land/ region lager till hösten. På bränslesidan ser vi ett överskott med höga biobränslelager vilket ger en tillfällig dämpning av efterfrågan. Santhe Dahl, VD och delägare i Vidagruppen, ett av Sydsveriges största sågverksföretag. www.vida.se Timmer: Efter en stigande trend under hela hösten har nu timmerpriserna planat ut. Tyvärr kan vi inte se prissänkningar på det sätt som är brukligt under våren. På rotpostmarknaden ser vi dock en viss prisnedgång och efterfrågan på tallposter är låg. Vi har ett rekordstort rotstående lager vilket jag tror de flesta sågverk har, och jag ser inga tendenser på minskad sågverksproduktion. Massaved: Vi upplever att det är väldigt bra efterfrågan på massaved och sågverksflis. Vi ser också nya utländska massaveds- och flisköpare som inte varit inne i marknaden tidigare vilket gör att vi tror på högre massavedspriser till hösten. Arvid Svanborg, virkeschef Mellanskog, skogsägarföreningen i östra Svealand och södra Norrland. www.mellanskog.se Timmer: Jag bedömer att den mycket goda efterfrågan på sågtimmer kommer att hålla i sig under resten av året. Den utbyggda sågkapaciteten kommer troligen att utnyttjas och därför ser inte jag något överskott på sågtimmer framöver. Eftersom vi höjde priserna med ca 20 kronor vid årsskiftet så tror jag att prisnivån ligger fast i vår. Massaved: Vi upplever en mycket god efterfrågan på massaved och ser ingen större lageruppbyggnad nu när virkesflödet är som störst. Fortsätter massa- och papperskonjunkturen att stärkas så borde massaförbrukarna vara lite oroliga inför hösten. Mycket beroende på hur stora volymer man kan importera. Under våren ligger nog ändå massavedspriserna fast. Ulf Klensmeden, virkeschef StoraEnsoSkog som ansvarar för virkesförsörjningen till bolagets svenska industri. www.storaenso.com/excellent Timmer: Timmerflödena fungerar bra och efter list 3
Timmer: Jag sitter själv kvar i kontrakt till sommaren men fortsätter den negativa prisutvecklingen på sågade trävaror så måste priserna ner. Jag hoppas dock att trävarupriserna höjs och vi känner att det börjar lätta något, åtminstone när det gäller volymerna. Massaved: Jag tror på oförändrade priser på massaveden. prisjusteringen vid årsskiftet så har rotpostmarknaden lugnat ner sig. Priserna lär ligga fast, i alla fall under våren. Massaved: Industrierna går för fullt med god avsättning men till alldeles för låg lönsamhet, till stor del beroende på dollarkursen. Utbudet av massaved är lika stor som förra årets rekordnivå. Lagersituationen är bra på alla sortiment med undantag för barrmassaved, där importen tidigare fallerat men där det nu ser bättre ut. Massavedspriserna ligger fast. Karl Hedin, VD och ägare till Hedins AB, ett av Mellansveriges största sågverksföretag som ingår i VEDA-gruppen. www.hedins.se Timmer: Trävarupriserna sjunker, lagren stiger och det finns inte markand för allt vi sågar. Nu är det mest press på furan och där finns de största lagervolymerna. På samma gång har vi gjort upp om högre timmerpriser under det närmaste halvåret. Därför är vi nu i den klassiska situationen där vi sågat oss in i en lågkonjunktur med höjda råvarupriser. 2004 kommer att bli ett tufft år där sågverksproduktionen i världen går ner beroende på likviditets- och utrymmesproblem. De som inte har råd att betala virket tvingas sänka produktionen. Så är det alltid! Massaved: Prisförhandlingarna är nu klara med en oförändrad nivå för närmaste halvåret. Där är nog försörjningssituationen svårare pga mindre import. Jag tror därför att vi ser en uppgång på flis- och massavedspriserna framöver. Lars Martinson, VD för Martinsons Trä i Bygdsiljum med en av de största träförädlande industrierna i Västerbotten. www.martinsonstra.se Arvid Callans, VD och ägare till Callans Trä AB, ett av Mellannorrlands största privata sågverksföretag. www.callanstra.se Timmer: På trävarumarknaden har vi, sedan i höstas, ett kraftigt motstånd på både pris och volym i såväl Europa som Asien. Dagens prisnivåer ger ingen lönsamhet i sågverken men jag tror att situationen är övergående och att försäljningen ökar i slutet på mars. Då kan vi på sikt höja trävarupriserna. Vi kommer att behålla den höga timmerprisnivån i några månader, sen sjunker priset under våren. Massaved: Även om svenska massavedspriser internationellt är låga tror jag att massavedspriserna kommer att vara oförändrade under det här halvåret. Anders Dahqvist, chef för marknadsutveckling på statliga Sveaskog, landets största skogsägare och virkesleverantör. www.sveaskog.se Timmer: Det har varit brist på timmer i hela landet under hösten och vintern. Den bristen känns inte lika markant längre, kanske med undantag av Bergslagen och sydligaste Sverige. Eftersom priset på sågad tall har fallit och furusågverken har välfyllda lager så är konkurrensen om marginalkvantiteter inte lika stor där. I vår så ser vi oförändrade timmerpriser i hela landet, förutom den redan gjorda uppjusteringen i Bergslagen. Massaved: Där känner vi en viss knapphet, med lägre rundvedslager än normalt, för industrin. Detta beror på hög industriförbrukning kombinerat med en lång julhelg där virkesflödena sjönk och där återhämtningen har varit långsammare än normalt. Även med denna knapphet så tror jag inte på massavedsprishöjningar under våren. 4
BANKENS ANALYS AV FASTIGHETSMARKNADEN Som vi nämnt tidigare har höstens timmerrally drivit upp priserna på skogsfastigheter, framförallt i Norrland. Det borde egentligen bara vara fastigheter med mycket avverkningsbar skog som sticker i väg prismässigt i ett sådant här läge, men en stor del av skogsfastighetsmarknaden följer ändå med. Det finns ett antal faktorer som talar för ett fortsatt ökat utbud av skogs- och lantbruksfastigheter. Dels har det jordbrukspolitiska beslutet gjort att alla aktörer bättre känner till spelreglerna. Detta ger med all säkerhet ett ökat utbud av kombinationsjordbruk. Vid årsskiftet förbättrades möjligheten till generationssskiften (se notis). Historiskt har sådana förändringar också gett fler försäljningar. Sveaskog har också ökat sina markförsäljningar. Skulle då detta spekulerade utbud ge en prissänkning på marknaden? Ja, sannolikt på kombinationsjordbruk utan närhet till tätort! På skogsegendomar tror vi inte på några dramatiska prisnedgångar. Efterfrågan är fortsatt stor bl a beroende det stora suget efter kompensationsmark vid naturvårdsintrång (se notis). Det noteras fortfarande rekordpriser på välbestockade fastigheter i exempelvis Småland. Bankens råd är att alla ska göra en riktig kalkyl innan man slår till. Kontakta skogs- och lantbruksansvariga på ditt lokala provinsbankskontor så får du professionell hjälp. www.provinsbanken.se MÄKLARNAS SYN PÅ FASTIGHETSMARKNADEN Några ledande mäklare ger sin syn på prisutvecklingen för skogsfastigheter under det närmaste kvartalet. Lars Wesslund, mäklaransvarig på LRF Konsult, Sveriges största mäklare av skogsegendomar. www.konsult.lrf.se Jag är försiktigt positiv när det gäller prisutvecklingen på skogsfastigheter. Utvecklingen är delvis betingat av den låga räntan och effekten blir större på de välbestockade och tätortsnära fastigheterna. Vi ser också en positiv trend i Norrlands kustland. När det gäller Jordbruksreformen så är det mycket positivt att vi fått ett beslut. Då vet man spelreglerna. Karl Danielsson, VD för konsult- och mäklarfirman AREAL, www.areal.se Det känns positivt med ett ökat utbud på gårdar. Samtidigt kvarstår efterfrågenivån vilket kan ge en viss prispress på kombinerade lantbruk. MTR-beslutet bör ge en prisnedgång på ca 10 % på bättre jordbruksfastigheter. Detta kan dock redan vara diskonterat i marknaden. På gårdar med bra boende och 100 150 ha mark med närhet till storstad, frikopplas däremot priset fullkomligt från substansvärdet idag. Bo Pettersson Skogs- och Lantbruksmäklare på Egendomsmäklarna i Uppsala. www.egendomsmaklarna.se Jag sitter i brytpunkten mellan hög och lågprisområde. Kommer vi bara drygt 3 mil norrut så får man som köpare betydligt mycket mer för pengarna, framförallt på boendejordbruken. Vi har haft positivt inflöde på gårdar under 100 ha efter årsskiftet. På dom rena slättgårdarna avvaktar man och är fortfarande tveksam utifrån MTR. På skogsfastigheter är efterfrågan stor på en stabil och hög prisnivå. På produktionsjordbruk är det däremot svårt att få ut ett rimligt värde för ekonomibyggnaderna om inte hästarna hjälper till. Fler naturreservat driver upp skogsmarkspriserna! Redan 1998 tog riksdagen beslut om att ytterligare ca 900 000 ha skogsmark bör skyddas och man anslår nu ca 700 miljoner kronor per år för inköp av skogsmark. Om du som markägare får ett reservat på din mark så är detta en avyttring under tvångsmässiga former och du har rätt att skattemässigt utnyttja ersättningsfond för köp av ersättningsmark och därmed skjuta upp reavinstbeskattningen. Ersättningsmarken ska förvärvas under tre år, i vissa 5
fall 6 år, annars uppkommer en straffavgift samt reavinstskatt. Riksdagens naturreservatspengar blir därmed en kapitalinjektion i marknaden och ger därmed ett pristryck uppåt för svensk skogsmark. ATT TÄNKA PÅ Nedan följer några saker som du som skogsägare bör tänka på under denna period. Vänta inte med att röja tills snön är borta! Många av röjproffsen menar att den bästa tiden för röjning är när det är lagom mycket snö på backen. Snö är alltså ingen ursäkt att skjuta upp röjningsjobbet. Boka tid för din deklaration omedelbart! Även i år kommer deklarationsblanketterna sent. Sista dag för inlämnande är den 3 maj för såväl näringsidkare som privatpersoner (anstånd senast 15 juni). Det blir alltid intensivt för skatterådgivare och deklarationsbyråer, så du som inte gör den själv bör omedelbart boka tid så du inte kommer sist i kön. Kolla förtryckta ränteuppgifter! Även du som näringsidkare får nu en förtryckt deklaration. Observera då att alla ränteuppgifter kommer att redovisas som privata. Det är därför mycket viktigt att du inte godkänner den förtryckta deklarationen utan för över näringsrelaterade uppgifter till näringsbilagan. Utnyttja Rörelsekontot När du avverkar ska du placera likviden på ett Rörelsekonto och låta pengarna stå där tills du deklarerar nästa år. Då först bestämmer du vad som ska in på Skogskontot. Hela beloppet på Rörelsekontot ingår i ditt räntefördelningsunderlag som möjliggör 30 % skatt. Kontot bör vara kopplat till fastigheten för att tydliggöra för dig själv och skattemyndigheten att medlen ingår i näringen och exempelvis inte ska förmögenhetsbeskattas. Din lokala bank hjälper dig med detta. Nya regler för generationsskiften. Reglerna för Företagsgåva eller K4-gåva har förenklats vid årsskiftet vilket kommer att innebära fler generationsskiften. Med Företagsgåva kan du under vissa förutsättningar skänka hela eller delar av din skogs- och lantbruksfastighet, och endast ta upp 30 % av gåvovärdet. Kontakta din lokala provinsbank så hjälper de dig vidare till en duktig skatterådgivare. INTERNATIONELLT Amerikanska placerare letar skogsmark utanför USA Håkan Ekström VD och ägare av Wood Resources International, Seattle en av de ledande i världen på att prognostisera globala trender för skogsindustrin. www.wri-ltd.com Institutionella investerare i USA, s k trusts, har fram till 2003 förvärvat knappt fem miljoner hektar skogsmark framförallt i sydstaterna samt nordöstra USA till ett värde av mer än 10 miljarder dollar. Orsaken har varit en fortsatt tro på en stark, konkurrenskraftig skogsindustri med en väl fungerande marknad för sågtimmer och massaved samt, i vissa fall, lågt värderade fastigheter. Intresset har dock svalnat på senare år då avkastningen sjunkit från ca 16 % till knappa 5 %. Därför söker man nu globala investeringsalternativ, utanför USA, för att erbjuda sina investerare en mer diversifierad portfölj. UBS Timber som är den största investeraren utanför USA äger skogsmark i Nya Zeeland, Australien samt i flera länder i Sydamerika. Hancock Timber Resource Group, GMO och Prudential är andra placerare som investerat i framförallt Brasilien och Nya Zeeland. Det uttalade målet är en avkastning på minst 15 % per år under fondernas livslängd och kalkylerna bygger på utvecklingen den närmaste 10-15-årsperioden. 6
Investeringsobjekt är oftast undervärderade, unga snabbväxande tall- och eukalyptusplanteringar med värdestegringspotential i både volym och timmerkvalitet. På senare tid har fokus legat på tallplanteringar med närhet till en modern industri för export till Asien. Där väntar man sig en ökad import av såväl barrfibermassa som barrvirke och plywood under de kommande tio åren. Utanför USA varierar skogsmarkspriserna betydligt mer beroende på avstånd till industri/hamn, infrastruktur, åldersfördelning, lokala avverkningsrestriktioner mm. Generellt kan man säga att genomsnittpriset i Nya Zeeland ligger över USA sydstater som är ca 2 200 USD per hektar samt att priserna i Brasilien är lägre. Att fonderna skulle intressera sig för skog i Sverige eller ens Europa känns långsökt då avkastningen skulle bli allt för låg med rådande prisnivåer på skogsmark. MASSAMARKNADEN Massamarknaden enkelriktad uppgång?! Jägmästare Karl-Martin Swärd på Smålandsbanken www.smalandsbanken.se analyserar massamarknaden. Massamarknaden brukar benämnas a one way street - en enkelriktad gata. Med förra årets stadiga uppgång från nivåer på 450 USD till 560 USD borde vi därmed kunna förvänta oss nya toppnivåer under 2004. Den negative däremot säger att trender bryts förr eller senare och kanske ser vi återvändsgränden 2004. Varför var marknaden så stark under förra året? Visst har konjunkturen förstärkts avsevärt med stora uppgångar på världens börser. En ökad industriproduktion av bl a papper har stabiliserat balansen mellan tillgång och efterfrågan på massamarknaden. Den viktigaste enskilda orsaken till prishöjningarna är dock den försvagade dollarn. Utan den skulle prisnivån varit en helt annan. Europeiska tillverkare har ingen orsak att pruta på priserna under 2004 vid en konstant eller sjunkande dollar. Inte heller amerikanska producenter kan vara veka i prisförhandlingarna då de nu ska ta igen de senaste årens låga vinstmarginaler eller förluster betingade av hög dollarkurs. Detta tillsammans med en förbättrad konjunktur, ger oss därför orsak till optimism, vad det gäller prisutvecklingen på pappersmassa. Vi förväntar oss att den aviserade höjningen till 590 USD går igenom och att det senare i vår kommer en till 620 USD. Ytterligare höjningar är därefter möjliga om dollarn fortsätter sin kräftgång och konjunkturuppgången rullar vidare. Därmed inte sagt att vinsterna för de europeiska tillverkarna kommer att öka. Den svaga dollarn tillsammans med allt sämre säkringsnivåer för valutaterminerna kommer att visa sig i resultaten. Endast kraftigt höjda priser eller en starkare dollar kan ändra på detta. NBSK listpris USD 750 700 650 600 550 500 450 400 350 300 Jan-97 Jul-97 Jan -98 Jul -98 Jan -99 Jul -99 Jan -00 Jul -00 Jan -01 Jul -01 Jan -02 Jul -02 Jan -03 Jul -03 Jan -04 år 7
Danske Bank i Sverige är ett nätverk av tolv provinsbanker med gemensamma specialistenheter och administrativa enheter. I nätverket av provinsbanker ingår Bohusbanken, Hallands Provinsbank, Närkes Provinsbank, Skånes Provinsbank, Smålandsbanken, Sundsvallsbanken, Sörmlands Provinsbank, Upplandsbanken, Värmlands Provinsbank, Västmanlands Provinsbank, Älvsborgs Provinsbank samt Östgöta Enskilda Bank. RÄNTA OCH VALUTA Pär Magnusson ger bankens syn på ränte- och valutasituationen. www.danskebank.dk/ danskeanalyse Som förväntat har reporäntan sänkts till 2,50 % vilket är den lägsta nivån någonsin i Sverige. Frågan är nu om Riksbanken fortsätter att sänka räntan och ytterligare minska de svenska låntagarnas rörliga kostnad, eller om räntebotten är nådd. Även de fasta räntorna har fortsatt att falla såväl internationellt som i Sverige de senaste månaderna. Svenska räntor har dock fallit mer än t ex europeiska, varför fast finansiering har blivit betydligt billigare. Möjlighet till ännu lägre såväl fasta som rörliga räntor finns, så den djärve kan chansa och vänta innan han binder lånen. Visst är skillnaden mellan rörlig och fast ränta, på exempelvis 5 år, ganska hög. Men kom då ihåg att även de fasta räntorna är på en historiskt mycket låg nivå. Sett på 5 års sikt behöver därför inte skillnaden i din totala räntekostnad vara särskilt mycket större med fast finansiering. Alla sådana överväganden ska naturligtvis tas med hänsyn till vilken risk du som låntagare vill ta. En jämn spridning av bindningstider ser även i dag ut som en klok idé. På valutasidan ser vi framför oss en fortsatt försvagning av den amerikanska dollarn. På tolv månaders sikt tror vi att svenska kronan kan förstärkas ned mot 6,50 per USD. Mot euron väntas kronan däremot få en mer stabil utveckling med en gradvis, försiktig förstärkning. Vi tror att euron kommer under 9 svenska kronor på 6 till 12 månaders sikt. Ränta % 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 Valuta 11,0 10,5 10,0 9,5 9,0 8,5 8,0 7,5 7,0 Jan -00 Maj -00 Sep -00 Jan -01 Maj -01 Sep -01 Jan -02 Maj -02 Sep -02 Jan -03 Maj -03 USD/SEK EUR/SEK Sep -03 Johan Freij Skogsansvarig Danske Bank i Sverige Telefon 08-463 27 75 5-årig ränta 3-mån ränta 98 99 00 01 02 03 Jan -04 Källa:Danske Analyse år Jag tar gärna emot synpunkter och idéer från dig som läsare. Skicka dem till johan.freij@danskebank.se Källa:EcoWin år 8