Primärvårdsanpassad rutin för



Relevanta dokument
MADRS-S (MADRS självskattning)

Sjä lvskättningsformulä r

Patientenkät uppföljning 6 månader efter ECT

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.

Enkät till dig som deltar i projektet Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande

Ett påklistrat leende kan dölja symtomen

MADRS (Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale)

Karolinska Exhaustion Scale

Arbetsblad. Teman och besöksfrekvens. Session 6 Vecka 12. Session 5 Vecka 8. Session 4 Vecka 6. Session 3 Vecka 4.

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9

Riktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen

Självskattningsskala för symtom (4S) Bas

Suicidprevention och suicidriskbedömning V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar

Att arbeta med suicidnära patienter

Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

The Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin

HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULÄR 2 UNGA VUXNA

MADRS-M. Montgomery-Åsberg Depressionsskala (Montgomery A. och Åsberg M. British Journal of Psychiatry 1979; 134: )

% av alla suicid har sin bakgrund i depression, alkoholism, stress eller krisreaktioner. Varje psykiatrisk patient

UNDERSÖKNING AV VÄLBEFINNANDE

Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras

Suicidalitet arbete inom olika verksamheter, på Gotland

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Samtal om livet - Enkät vid start

RESULTATBLAD. ISI : (max 28)

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULÄR 2

Till Pappor/Partner I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

28-dagars Medveten andningsträning

HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID FORSKNINGSPROJEKTET SAMS. Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och kontrollerna av den.

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

3. Har du under de senaste veckorna haft svårt att känna glädje och lust i situationer där du i vanliga fall brukar göra det?

Hälsa Sjukvård Tandvård CAMS. Kartläggning och bedömning av självmordsproblematik

Inledning

Vad är psykisk ohälsa?

Länsgemensam vårdöverenskommelse

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

Till dig. som har varit med om en svår händelse. ljusdal.se

Suicidprevention fakta om suicid i Örebro län

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

ALLT OM TRÖTTHET. Solutions with you in mind

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

Suicidriskprevention genom forskning

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Stroke longitudinell studie

Fastställd av: Sandor Eriksson, verksamhetschef/vuxenpsykiatrin

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Självskattning av mental trötthet

Stress och Sömn. Kortvarig stress kan därför verka positivt vid vissa tillfällen.

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

Till Mammor I samband med att barnet är två månader korrigerad ålder

Psykisk ohälsa under graviditet


Handlingsprogram för omhändertagande av suicid och suicidnära tillstånd vid Psykiatridivisionen, Akademiska sjukhuset, Uppsala.

MBT och SUICIDALITET. Agenda. Kronisk suicidalitet Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra

Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.

DSM-IV-kriterier för förstämningsepisoder (förkortade)

Nationell utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom. Riitta Sorsa

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

K Hur ser de t ut för dig?

Hur mycket har du besvärats av:

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Vad gör vi då? Det här häftet är en kortfattad vägledning för personal som möter människor som kan bära på suicidala tankar.

Lite info om hälsa & livsstil

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Frågeformulär 2 efter avslutade rehabiliteringsinsatser

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv.

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Att möta den som inte orkar leva

Sömn och stress.

Självmordsriskbedömning

Läkares anmälningsskyldighet enligt vapenlagen. Vägledning för rättstillämpning

Psykiskt status

SF-36 (V1) FORM-MONTH 48 / / Patient Details. Participant Initials: Date of Birth: Subject ID:

Frågeformulär till vårdnadshavare

Till Dig som ska prova tyngdtäcke

JUNI För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

Vårdsamordnare psykisk ohälsa i primärvård

Målplanering för relationer Exempel 3:1

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

KUPP Äldrevård och omsorg K U P P Kvalitet Ur Patientens Perspektiv 2007 ImproveIT AB & Bodil Wilde Larsson

Trauma och återhämtning

Är depression vanligt? Vad är en depression?

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST

Information om förvärvad hjärnskada

I samband med barnets utskrivning från neonatalavdelningen/hemsjukvård

Till dig. som varit med om en allvarlig händelse

Transkript:

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (2) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Primärvårdsanpassad rutin för 2.0 Rutin suicidriskbedömning i Landstinget Sörmland Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och Suicid 204-06-7 sjukvårdsförvaltningen Utfärdande enhet: Målgrupp: Giltig t.o.m. Division Primärvård Samtliga vårdcentraler 206-0- Framtagen av: Beslutad av: Diarienummer: Arbetsgrupp vilken framgår av sid 2. Ansvarig för revidering: Divisionschef Primärvård Aina Nilsson Divisionschef Primärvård PVN-HSF4-088 Primärvårdsanpassad rutin för suicidriskbedömning i Landstinget Sörmland Den länsgemensamma rutinen baseras på Vårdprogrammet Vård av suicidnära patienter. Inledning För alla suicidnära patienter som kommer till Hälso- och sjukvården ska en kvalificerad bedömning av suicidrisken göras. Detta gäller oavsett vårdnivå. Suicidnära(själmordsnära) är en person som: Nyligen (under senaste halvåret) har gjort suicidförsök Har allvarliga suicidtankar och suicidrisk bedöms föreligga närmaste tiden. Utan att ha suicidtankar, men på grund av omständigheterna bedöms vara i farozonen för suicid. Omhändertagande och bedömning Patient som söker för psykisk ohälsa eller där psykisk ohälsa framkommer eller befaras i samband med anamnesupptagning, skall bokas på minst 4 minuters läkarbesök, alternativt kuratorsbesök. Patienter kan vara suicidnära i samband med akut försämring av sitt somatiska tillstånd, psykiska tillstånd och/eller psykosociala situation (separation, skilsmässa, problem med ekonomi, bostad, depression, tidigare suicid/suicidförsök eller andra psykiska sjukdomar). Prioritera kontinuitet i vårdkontakterna! Suicidriskbedömning ska alltid göras i dessa fall och dokumenteras i journalanteckningen, med angivande om suicidrisken är låg, måttlig, hög eller svårbedömd. Motiveringen till gjord bedömning ska också dokumenteras jämte de riskfaktorer och skyddsfaktorer som föreligger. Version: Beslutsdatum: Framtagen av Diarienummer:.0 204-02-2 Se ovan PVN-HSF4-00

Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2(2) Riskfaktorer är t ex missbruk, depression, separation/dödsfall, tidigare suicidförsök, långvarig psykisk sjukdom, ekonomiska problem eller andra kriser). Lathund, för bedömning av suicidrisk. Innehållsförteckningen är klickbar, bilaga och 2 sid 9. Ev skyddsfaktorer bör bedömas, dvs vad är det som hindrar patienten att ta sitt liv, ex, tabun för suicid, kan se vad som är värdefullt och viktigt i livet, känner ansvar för familj, kan be om och ta emot hjälp. Användningen av skattningsskalor bör ske på vida indikationer, tex MADRS självskattning, AUDIT vid alkoholrelaterade besvär samt BAI skalan som rekommenderas vid ångest. Aktuella skattningsskalor ur vårdprogrammet. Klicka på bilagor. Efterfråga och åtgärda tillgång till dödliga redskap i hemmet (t ex vapen, läkemedel). Blankett för anmälan enligt vapenlagen Eventuella läkemedelsförskrivningar bör ske i små förpackningar. Läkarbesök krävs för nyförskrivning av psykofarmaka, ej via telefonsamtal. Åtgärder vid bedömd förhöjd suicidrisk Patienter med hög suicidrisk ska remitteras till psykiatrin. Vid bedömd akut hög suicidrisk tar kurator/ sjuksköterska omgående upp det med ansvarig läkare eller ser till att patienten får adekvat hjälp att ta sig till psykiatrisk akutmottagning för bedömning. Patienten får inte lämnas ensam. Vid medelhög eller svårbedömd suicidrisk bör specialist i psykiatri konsulteras. I journaldokumentationen behöver förutom risk- och skyddsfaktorer ingå krisplan och bedömning. Bilagor. AUDIT 2. BAI- måste beställas, copyrightskyddad. http://www.pearsonassessment.se/se/vara-produkter/kliniskpsykologi/psykiatri/bai/. MADRS Rutinen är framtagen av: Åke Ehrnst, medicinsk rådgivare Division Primärvård Marie Portström, chefsläkare Division Primärvård Anna Baran, överläkare, Division Psykiatri Eva Dånmark, distriktsläkare, Vårdcentralen Åsidan Eva- Lena Rudsäter, kurator, Vårdcentralen Åsidan ML Sundström, verksamhetssamordnare, Division Primärvård Version: Beslutsdatum: Framtagen av Diarienummer:.0 204-02-2 Se ovan PVN-HSF4-00

MADRS-S (självskattningsskala) Namn Datum Genom att besvara följande nio frågor kan du och din läkare få en detaljerad bild av hur du mår och om du har symtom, som är typiska för depression. Genom att lägga ihop den poäng du får på frågorna får du och din läkare en bild av graden av depression. Sätt en ring runt siffran som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna. Använd gärna mellanliggande alternativ. Tänk inte alltför länge, utan försök arbeta snabbt.. Sinnestämning Här ber vi dig beskriva din sinnesstämning, om du känner dig ledsen, tungsint eller dyster till mods. Tänk efter hur du har känt dig de senaste tre dagarna, om du har skiftat i humöret eller om det varit i stort sett detsamma hela tiden, och försök särskilt komma ihåg om du har känt dig lättare till sinnes om det har hänt något positivt. 0 Jag kan känna mig glad eller ledsen, alltefter omständigheterna. 2 Jag känner mig nedstämd för det mesta, men ibland kan det kännas lättare. 4 Jag känner mig genomgående nedstämd och dyster. Jag kan inte glädja mig åt sådant som vanligen skulle göra mig glad. 6 Jag är så totalt nedstämd och olycklig att jag inte kan tänka mig värre. 2. Oroskänslor Här ber vi dig markera i vilken utsträckning du haft känslor av inre spänning, olust och ångest eller odefinierad rädsla under de senaste tre dagarna. Tänk särskilt på hur intensiva känslorna varit, och om de kommit och gått eller funnits nästan hela tiden. 0 Jag känner mig mestadels lugn. 2 Ibland har jag obehagliga känslor av inre oro. 4 Jag har ofta en känsla av inre oro som ibland kan bli mycket stark, och som jag måste anstränga mig för att bemästra. 6 Jag har fruktansvärda, långvariga eller outhärdliga ångestkänslor.. Sömn Här ber vi dig beskriva hur bra du sover. Tänk efter hur länge du sovit och hur god sömnen varit under de senaste tre nätterna. Bedömningen skall avse hur du faktiskt sovit, oavsett om du tagit sömnmedel eller ej. Om du sover mer än vanligt, sätt din markering vid 0. 0 Jag sover lugnt och bra och tillräckligt länge för mina behov. Jag har inga särskilda svårigheter att somna. 2 Jag har vissa sömnsvårigheter. Ibland har jag svårt att somna eller sover ytligare eller oroligare än vanligt. 4 Jag sover minst två timmar mindre per natt än normalt. Jag vaknar ofta under natten, även om jag inte blir störd. 6 Jag sover mycket dåligt, inte mer än 2- timmar per natt. 4. Matlust Här ber vi dig ta ställning till hur din aptit är, och tänka efter om den på något sätt skiljt sig från vad som är normalt för dig. Om du skulle ha bättre aptit än normalt, sätt din markering vid 0. 0 Min aptit är som den brukar vara. 2 Min aptit är sämre än vanligt. 4 Min aptit har nästan helt försvunnit. Maten smakar inte och jag måste tvinga mig att äta. 6 Jag vill inte ha någon mat. Om jag skulle få någonting i mig, måste jag övertalas att äta.

. Koncentrationsförmåga Här ber vi dig ta ställning till din förmåga att hålla tankarna samlade och koncentrera dig på olika aktiviteter. Tänk igenom hur du fungerar vid olika sysslor som kräver olika grad av koncentrationsförmåga, t ex läsning av komplicerad text, lätt tidningstext och TV-tittande. 8. Pessimism Frågan gäller hur du ser på din egen framtid och hur du uppfattar ditt eget värde. Tänk efter i vilken utsträckning du ger självförebråelser, om du plågas av skuldkänslor, och om du oroat dig oftare än vanligt för t ex din ekonomi eller din hälsa. 0 Jag har inga koncentrationssvårigheter 2 Jag har tillfälligt svårt att hålla tankarna samlade på sådant som normalt skulle fånga min uppmärksamhet (t ex läsning eller TV-tittande). 4 Jag har påtagligt svårt att koncentrera mig på sådant som normalt inte kräver någon ansträngning från min sida (t ex läsning eller samtal med andra människor). 6 Jag kan överhuvudtaget inte koncentrera mig på någonting. 6. Initiativförmåga Här ber vi dig försöka värdera din handlingskraft. Frågan gäller om du har lätt eller svårt för dig att komma igång med sådant du tycker du bör göra, och i vilken utsträckning du måste övervinna ett inre motstånd när du skall ta itu med något. 0 Jag har inga svårigheter med att ta itu med nya uppgifter. 2 När skall jag ta itu med något, tar det emot på ett sätt som inte är normalt för mig. 4 Det krävs en stor ansträngning för mig att ens komma igång med enkla uppgifter som jag vanligtvis utför mer eller mindre rutinmässigt. 6 Jag kan inte förmå mig att ta itu med de enklaste vardagssysslor. 0 Jag ser på framtiden med tillförsikt. Jag är på det hela taget ganska nöjd med mig själv. 2 Ibland klandrar jag mig själv och tycker jag är mindre värd än andra. 4 Jag grubblar ofta över mina misslyckanden och känner mig mindervärdig eller dålig, även om andra tycker annorlunda. 6 Jag ser allting i svart och kan inte se någon ljusning. Det känns som om jag var en alltigenom dålig människa, och som om jag aldrig skulle kunna få någon förlåtelse för det hemska jag gjort. 9. Livslust Frågan gäller din livslust, och om du känt livsleda. Har du tankar på självmord, och i så fall, i vilken utsträckning upplever du detta som en verklig utväg? 0 Jag har normal aptit på livet. 2 Livet känns inte särskilt meningsfullt men jag önskar ändå inte att jag vore död. 4 Jag tycker ofta det vore bättre att vara död, och trots att jag egentligen inte önskar det, kan självmord ibland kännas som en möjlig väg. 6 Jag är egentligen övertygad om att min enda utväg är att dö, och jag tänker mycket på hur jag bäst skall gå tillväga för att ta mitt eget liv. 7. Känslomässigt engagemang Här ber vi dig ta ställning till hur du upplever ditt intresse för omvärlden och för andra människor, och för sådana aktiviteter som brukar bereda dig nöje och glädje. 0 Jag är intresserad av omvärlden och engagerar mig i den, och det bereder mig både nöje och glädje. 2 Jag känner mindre starkt för sådant som brukar engagera mig. Jag har svårare än vanligt att bli glad eller svårare att bli arg när det är befogat. 4 Jag kan inte känna något intresse för omvärlden, inte ens för vänner och bekanta. 6 Jag har slutat uppleva några känslor. Jag känner mig smärtsamt likgiltig även för mina närmaste. Lägg samman poängen från båda sidor av formuläret och ange summan i rutan Wyeth AB