ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliets Hälso- och sjukvårdsfunktion

ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliets Hälso- och sjukvårdsfunktion Underlag för Behovsanalys 2011

Producerat av Ledningskansliets Hälso- och sjukvårdsfunktion Örebro läns landsting Mars 2011

Innehåll Förord 5 Inledning 6 Metod 11 Liv & hälsa i Örebro län 13 Behovsbeskrivningar 21 Rökvanor 22 Alkoholvanor 24 Fysisk aktivitet 25 Övervikt och fetma 27 Rörelseorganens symtom och besvär 29 Stressrelaterad ohälsa 31 Hjärt- och kärlsjukdomar 33 Diabetes 38 Cancersjukdomar 41 Lungsjukdomar 47 Sjukdomar i rörelseapparaten 50 Olycksfall hos äldre 54 Psykiska sjukdomar 56 Demenssjukdomar 62 Multisjuka 64 Influensa 66 Antibiotikaresistenta bakterier 68 Sexuellt överförbara sjukdomar 70 Munhälsa 72 Vårdkonsumtion 74 Sammanfattande diskussion 76 3

4

Förord Denna version av underlag för behovsanalys är den femte i ordningen. År 2005 presenterades den första rapporten. Uppdateringar har sedan gjorts åren 2006, 2007 och 2009. Målsättningen med rapporterna är att ge ett aktuellt kortfattat kunskapsunderlag om folkhälsan i länet och om ett antal viktiga behovs- och sjukdomsgrupper som påverkar hälsan i befolkningen. Beskrivningarna kan utgöra basen för olika former av behovsanalyser. Behovsanalyser som i sin tur är en del i planering och prioritering av framtida insatser inom hälso- och sjukvården. Behovsbeskrivningarna har förankrats bland dem som är verksamma inom respektive områden i hälso- och sjukvården. En del av texterna är skrivna av verksamhetsföreträdare och andra är granskade av verksamhetsföreträdare. En målsättning i arbetet har varit att texterna ska vara kortfattade och utan facktermer så långt som möjligt. Det är Ledningskansliets hälso- och sjukvårdsfunktion som ansvarar för texterna och eventuella felaktigheter eller otydligheter i texterna är följaktligen kansliets ansvar. Görgen Göstas, Psykiatrin ÖLL Gunnel Ihrstedt, Beroendecentrum ÖLL Stefan Jansson, Brickebackens vårdcentral, Örebro Jan-Erik Johansson, Urologiska kliniken USÖ Göran Liljegren, Kirurgiska kliniken USÖ Margret Lindberg, Hudkliniken USÖ Karin Lindblom, Landstingshälsan, ÖLL Erik Lundin, Onkologiska kliniken USÖ Göran Löfstedt, Beroendecentrum ÖLL Lennart Nilholm, Lungkliniken USÖ Torbjörn Norén, Infektionskliniken USÖ Bengt Pettersson, Olaus Petri Vårdcentral, Örebro Mikael Rizell, Medicinska kliniken USÖ Britta Ryttberg, Kardiologiska kliniken USÖ Erik Schvarcz, Medicinska kliniken USÖ Fides Schückher, Psykiatrin ÖLL Lennart Svärd, Kumla Vårdcentral, Kumla Erik Sjöberg, biträdande psykiatrichef, ÖLL Bo Söderquist, Laboratoriemedicinska länskliniken ÖLL Lars Thaning, Lungkliniken USÖ Kenneth Villman, Onkologiska kliniken USÖ Vi tackar alla som deltagit i arbetet med detta dokument. Denna rapport har tagits fram av Ledningskansliets hälso- och sjukvårdsfunktion. Ansvarig för arbetet är Inger Nicolas. Arbetsgruppen har också bestått av Elizabeth Nyström, Carina Persson, Gunnar Ekbäck, Ingmar Näslund, Lars Hagberg och Margareta Lindén-Boström inom respektive kunskapsområde. De verksamhetsföreträdare som deltagit i arbetet är: Magnus Andersson, Kirurgiska kliniken USÖ Swen-Olof Andersson, Urologiska kliniken USÖ Peter Appelros, Neurokliniken USÖ Gunnar Bergentz, Ortopediska kliniken USÖ Bengt Ehrnström, Onkologiska kliniken USÖ Peter Engfeldt, Allmänmedicinskt forskningscentrum, ÖLL My Falk, Hudklinken USÖ Jihad Menhem ordförande, Nämnden för folkhälsa Olle Bingerud direktör, Ledningskansliets hälso- och sjukvårdsfunktion 5

Inledning Våren 2003 presenterades för första gången för politiker i Örebro läns landsting en övergripande beskrivning av hälsoläget i Örebro län, framförallt baserad på data ur folkhälsoundersökningar som genomförts i Örebro län, offentliga register och rapporter. Den presentationen var omfattande och innehöll uppgifter bland annat om levnadsvanor och livsvillkor hos befolkningen, om konsumtion och produktion av sjukvård. För att komma vidare mot mer konkreta planeringsunderlag redovisades våren 2005 rapporten, Behovsanalys i sikte underlag för behovsanalys. Denna rapport är en uppdatering av tidigare rapporter. Syftet med rapporten är att beskriva ett antal viktiga sjukdomsgrupper, levnadsvanor och livsvillkor hos befolkningen. Nya effektiva metoder för diagnos och behandling innebär att hälso- och sjukvården kan förebygga, bota och lindra en större mängd av sjuklighet i befolkningen. Aldrig tidigare har så mycket gjorts för så många. En utveckling som med största sannolikhet kommer att fortsätta. Denna utveckling av nya behandlingsmetoder, inklusive läkemedel, är den största kostnadsdrivande faktorn inom hälsooch sjukvården och har ökat prioriteringsfrågans aktualitet. En ökad andel och ett ökat antal äldre personer, nya typer av sjukdomar samt ökade anspråk från befolkningen kommer att medföra att efterfrågan av hälso- och sjukvård kommer att förändras, överstiga tillgängliga resurser och innebära stora utmaningar. Oavsett hur hälso- och sjukvården kommer att utvecklas kommer de ekonomiska resurserna för att möta framtidens utveckling att vara begränsade. Därför kommer ekonomisk styrning även fortsättningsvis att vara en stor och viktig del i planering av hälso- och sjukvården. Ökad andel och ökat antal äldre Sverige har en av världens äldsta befolkningar. Cirka 20 procent av befolkningen är 65 år eller äldre, var tionde av dem som är 65 år eller äldre är utländsk medborgare eller född utomlands. År 2020 beräknas att en miljon svenskar kommer att vara 75 år eller äldre, vilket innebär en fördubbling av denna åldersgrupp under de senaste 50 åren. Det är andelen äldre över 85 år som ökar mest. Många människors fysiska och psykiska funktioner är idag oförändrade fram till 70 75-års ålder. Flera undersökningar visar att äldre ofta beskriver sin hälsa som god och mätt i objektiva mått också har en hälsa som kan betraktas som god. Troligen beror detta på att förebyggande insatser, effektiva behandlingsmetoder i hälso- och sjukvården och människors egna initiativ haft en god effekt på hälsoutvecklingen för äldre. Sjukvårdskonsumtionen är högst för en individ under det sista levnadsåret och då framförallt bland äldre. Ny sjuklighet Efterfrågan av hälso- och sjukvård har förändrats över tid. Skillnaden mellan vad som objektivt kan konstateras vid kliniska undersökningar och vad patienten upplever kan ibland vara stor. Även om inga undersökningar kan påvisa sjukdom så upplever en stor del av sjukvårdens patienter ohälsa. I början av 1990-talet benämndes dessa symtom och tillstånd som tillitsbristsjukdomar. På 2000-talet brukar man istället tala om stressrelaterad ohälsa, stressrelaterade sjukdomar eller tillstånd. Eftersom befolkningen av tradition hyser en stor tilltro till sjukvården att hantera olika slags symtom och tillstånd får hälso- och sjukvården också ta emot dessa grupper av människor. Detta är en uppgift som kräver goda kunskaper inom bland annat beteendevetenskap. I och med att de symtom som människorna uppvisar kan vara samma som vid medicinska tillstånd måste de tas omhand och undersökas för att utesluta eventuella medicinskt åtgärdbara tillstånd innan annan behandling kan sättas in. Människors oro måste mötas med respekt oavsett orsak, och människor bör ges möjligheter att leva ett värdigt liv trots sjukdom eller funktionsnedsättning. Bakterier och virus förmåga att utveckla resistens mot läkemedel är ett globalt hot som har påverkat hälso- och sjukvården, dock ännu inte i så stor 6

utsträckning i Sverige. Det gäller bland annat utvecklingen med resistenta tuberkulosbakterier, stafylokockbakterier och olika typer av influensa. På senare tid har det även visat sig att vissa HIVvirusstammar har utvecklat resistens mot de läkemedel som lindrat AIDS-epidemins konsekvenser, framförallt i västvärlden. Även andra nya eller förändrade infektionssjukdomar kan komma att få stora konsekvenser för hälsan i framtiden. Ökade anspråk från en välin for merad befolkning Tillgången på kunskap och information ökar hela tiden. Det kommer sannolikt i ännu större utsträckning att innebära att hälso- och sjukvårdpersonalens kunskaper och förslag på åtgärder kommer att ifrågasättas mer och mer i framtiden. Å andra sidan så kan en välinformerad patient eller anhörig innebära en högre grad av delaktighet i vården, vilket måste anses vara en positiv utveckling. Trots informationsteknologins utveckling och utbredning kommer ändå en stor del av befolkningen inom överskådlig framtid inte att ha tillgång till information eller möjlighet att ta till sig information via nya tekniker. Genusperspektiv För att hälso- och sjukvården ska svara mot medborgarnas behov är det alltid viktig att identifiera och analysera kunskaper om könsskillnader. I ett sjukvårdsperspektiv så kan t.ex. konstateras att kvinnor söker sjukvård mer än män. Kostnaderna för läkemedel är högre för kvinnor än för män, men männen får oftare nyare och dyrare läkemedel. Kvinnor rapporterar också mer problem med kvalitetsbrister i vården än män. Att kvinnor i genomsnitt lever längre än män gör att andelen äldre är högre bland kvinnor. I ett folkhälsoperspektiv så pekar Socialstyrelsens folkhälsorapport 2009 på att det finns fler orostecknen för hälsoutvecklingen hos kvinnor än hos män, bland annat inom följande områden: ökad psykisk ohälsa framförallt bland unga kvinnor tobaksrökning minskar i alla åldrar bland män men minskar inte bland medelålders och äldre kvinnor besvär av värk och nedsatt psykiskt välbefinnande är vanligare bland kvinnor än män i förvärvsaktiv ålder kvinnor är mer utsatta för våld i hemmet. Etnicitet Sverige har utvecklats till ett mångkulturellt samhälle med drygt en miljon invånare födda utomlands. Forskning har visat att det finns en ojämlikhet i hälsa kopplat till etnisk tillhörighet. Gruppen utrikes födda har bland annat haft en mindre gynnsam välfärdsutveckling än andra grupper. Detta har bland annat inneburit en högre andel arbetslösa, mer ekonomiska problem och en sämre hälsoutveckling i denna grupp än bland andra grupper. Gruppen utrikes födda är dock en mycket heterogen grupp och det finns stora skillnader avseende hälsa mellan olika etniska grupper. Invandrares generellt sämre hälsa kan inte förklaras av biologiska eller andra individuella faktorer. De två kanske viktigaste orsakerna för den sämre hälsan i gruppen är: de levnadsförhållanden som rådde i det land man kommer ifrån den låga position som många invandrare har i såväl yrkesliv som samhällsliv oavsett vilken yrkes- eller utbildningsbakgrund man har med sig. Kunskaper om invandrares situation är en viktig kunskap i planeringen av den framtida hälso- och sjukvården. Styrande dokument I WHO:s rapport World Health Report 2000 anges att hälso- och sjukvårdssystemets mål först och främst är att förbättra och bibehålla hälsan i befolkningen, sedan att svara mot befolkningens förväntningar och att skydda människor från ekonomisk 7

belastning vid sjukdom eller behov av vård. Det är en självklarhet att en bättre hälsa är huvudmålet för hälso- och sjukvården. Andra samhällssystem har också en viktig roll att förbättra hälsan hos befolkningen men detta är inte dess primära mål, till exempel så har utbildningssystemet en stor inverkan på hälsan i befolkningen men huvudmålet är att ge utbildning. Historiskt kan konstateras att de viktigaste insatserna för att främja hälsan i ett befolkningsperspektiv har varit förbättringen av bostads-standard, tillgången till rent vatten och avloppssystemens utbyggnad under den första hälften av 1900-talet. Hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf anger mål och inriktning för den svenska sjukvården: Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. År 1997 beslutade riksdagen om en värdegrund för planering, styrning och genomförande av hälso- och sjukvården, som utrycks i tre inbördes rangordnade principer, den s.k. etiska plattformen: Människovärdesprincipen Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. Behovs- och solidaritetsprincipen Resurserna bör satsas på områden (verksamheter, individer) där behoven är störst. Kostnadseffektivitetsprincipen En rimlig relation mellan kostnad och effekt, mätt i hälsa och livskvalitet, bör eftersträvas vid val mellan olika verksamheter och åtgärder. År 2003 antog riksdagen folkhälsomålet, att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen, med 11 målområden som antogs av riksdagen 2003. Folkhälsomålet och dess målområden utgår från hälsans bestämningsfaktorer, d.v.s. de faktorer i samhället och de levnadsvanor som ökar eller minskar hälsan. Ett av målområdena har en direkt hänvisning till hälso- och sjukvården, målområde 6: En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Hälso- och sjukvården har genom sin specifika kompetens, sin auktoritet, breda kunskap och stora kontaktyta gentemot befolkningen stor betydelse för den långsiktiga hälsoutvecklingen. Målområdet innebär att ett mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande synsätt ska genomsyra hela hälso- och sjukvården och vara en självklar del i all vård och behandling. Det är i de vardagliga mötena som hälso- och sjukvården har sin största hälsopotential. En hälsoorientering av hälso- och sjukvården innebär en förskjutning i synen på vilka kunskaper och vilka arbetssätt som är mest effektiva för att främja hälsa och förebygga sjukdom. Detta innebär i sin tur en utmaning till vården att utforma strategier som utvecklar det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. I slutet av 1990-talet beslutade Örebro läns landsting och länets kommuner om en folkhälsoplan för Örebro län. Nu gällande folkhälsoplan Folkhälsoplan med folkhälsopolitiska mål - En god och jämlik hälsa i Örebro län 2008-2011 är antagen av landstingsfullmäktige i Örebro läns landsting. Dokumentet belyser det folkhälsoarbete som landstinget och kommunerna prioriterar under åren 2008-2011. Kommunerna, landstinget och länsstyrelsen har ett tydligt uttalat ansvar i folkhälsoarbetet. Men även en rad andra myndigheter och organisationer har ett ansvar som berör ett eller flera målområden. Avsikten är att folkhälsoplanen ska följas av lokala handlingsplaner som anpassas till respektive organisation/verksamhet. Behovs- och befolkningsinriktning Behov är ett svårfångat begrepp. I det här sammanhanget, att fastställa behov av hälso- och sjukvård, så innebär behov att fastställa vilka behov, d.v.s. önskemål, värderingar, normativa behov och ej uttalade eller uttryckta behov som ska tillfredställas. Det innebär att i behovsanalysen ingår en sammanvägning av normativa behov, önskemål, värderingar, och ej uttryckta behov. Befolkningsinriktning innebär att istället för att utgå från organisationens möjligheter 8

fokusera på befolkningens behov, och att formulera mål utifrån dessa behov och inte från verksamheternas utbud och begränsningar. Hälsoinriktning Det primära målet för hälso- och sjukvårdens insatser är att producera hälsa och inte sjukvård. Detta sker genom traditionella sjukvårdsinsatser men också genom att stödja och tillhandahålla verktyg för den enskilde länsinvånaren att själv bevara och erhålla så god hälsa som möjligt. Som nämnts ovan betonar ett av målområdena i det nationella folkhälsomålet att vården är en viktig del i det förebyggande arbetet. Så har historiskt skett inom flera områden som t.ex. barnavårdscentraler, mödravårdscentraler, tandhälsovården för barn- och ungdomar, tobakspreventiva enheter och i enskilda möten med patienter. Men hälso- och sjukvårdens mål måste utformas mer hälsoinriktat och hälso- och sjukvårdens delaktighet i samhällets förebyggande arbete måste öka för att uppnå det övergripande målet - en bättre hälsa för länsinvånarna. Kunskapsbasering Att landstingets insatser ska vara kunskapsbaserade kan ses från minst två utgångspunkter. Den första är att den politiska processen grundar beslut om prioriteringar och styrning utifrån så goda kunskapsunderlag som möjligt. Den andra är att alla åtgärder inom hälso- och sjukvården enligt hälso- och sjukvårdslagstiftningen ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet. På senare år har detta utvecklats och förtydligats i det som benämns evidensbaserad vård. Evidensbaserad vård innebär en medveten och systematisk strävan att bygga vård en på bästa tillgängliga vetenskapliga grund. Idag utnyttjas inte alla tillgängliga forskningsresultat i full utsträckning. Somliga nya åtgärder börjar tillämpas i vården utan att någonsin ha prövats vetenskapligt. Andra metoder som är föråldrade men som har blivit rutin fortsätter att användas. Därför behövs en ständig omprövning av om åtgärderna verkligen gör den nytta som vi tror och hoppas. Att tillämpa evidensbaserad vård innebär att bygga behandlingsbeslut på bästa tillgängliga vetenskapliga kunskap, som ett komplement till annan kunskap, och i samråd mellan patient och vårdpersonal. Behovsanalys Nämnden för folkhälsa har i uppdrag att låta kartlägga och beskriva medborgarnas behov av hälsooch sjukvårdens insatser. Arbeten pågår inom en rad olika områden med att ta fram kunskapsunderlag. De olika kunskapsunderlagen tillsammans med övergripande hälsomål, prioriteringar och tillgängliga resurser vägs samman och mynnar ut i underlag till landstingsstyrelsen uppdrag till hälsooch sjukvårdsproducenter. Förhoppningen är att de framtagna behovsbeskrivningarna ska vara en del av kunskapsunderlagen i behovsanalysen. Behovsbeskrivningar Förekomst: Beskrivning av hur många som får eller har sjukdomen eller riskfaktorn. Data har där det varit möjligt presenterats på länsnivå. När detta inte har varit möjligt har nationella och internationella källor använts. I primärvården, ÖLL diagnosregistreras ca 95 procent av läkarbesöken. Bedömningar av framtida vårdbehov: Baseras på en uppskattning av antalet personer som kommer att få sjukdomen eller riskfaktorn i framtiden. Samhällsekonomiska konsekvenser: Uppskattningar av de samhällsekonomiska konsekvenserna av sjukdomen eller riskfaktorn. Beräkningarna är genomförda med olika metoder och kan ej direkt adderas med varandra. Uppgifterna ger dock en bild av områdets storlek. Kan vi påverka framtiden? Hälsofrämjande och förebyggande arbete kan minska sjukdomsbördan liksom effektiva behandlingsmetoder och läkemedel. Nedan redovisas sambanden mellan de fyra vanligaste riskfaktorerna - rökvanor, övervikt och fetma, riskkonsumtion av alkohol samt fysisk inaktivitet - och de sjukdomsgrupper som presenteras i detta dokument. Det bör påpekas att alla förebyggande insatser inte är hälso- och sjukvårdens ansvar, men det förebyggande arbetet bör ske i samverkan mellan olika aktörer. Tabellen visar att förebyggande insatser inom de fyra riskområdena kan påverka förekomst och utveckling av en stor del av de beskrivna sjukdomsgrupperna. 9

Rökvanor Riskfaktorer Övervikt och fetma Riskkonsumtion av alkohol Brist på fysisk aktivitet Akut hjärtinfarkt - kranskärlssjukdom X X X Stroke X X X Bröstcancer X Lungcancer X Diabetes X X X Astma bronkiale KOL X X Artroser/ledsvikt X Höftfrakturer X X X Depression Demens Dubbeldiagnoser X X X Tandhälsa X Olycksfall X Samband mellan fyra riskfaktorer och några av de beskrivna sjukdomsgrupperna. 10

Metod I denna rapport har ett antal dokument sammanställts för att belysa sjukdomar som berör stora grupper av befolkningen (folksjukdomar) men även andra vanligt förekommande sjukdomar. Vidare beskrivs några livsvillkor och levnadsvanor som påverkar hälsan. Befolkningsundersökningar Till avsnittet Liv & hälsa i Örebro län den goda men ojämlika hälsan? används information från de befolkningsundersökningar som genomförts i Örebro län om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa åren 2000, 2004 och 2008 till den vuxna befolkningen samt åren 2005, 2007 och 2009 till ungdomar i skolår 7 och 9 samt år 2 på gymnasiet. Socialstyrelsens statistikdatabaser, internetbaserad databank, Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen. Slutenvårds- och öppenvårdsregister över sjukhusvård, Ledningskansliet hälso- och sjukvårdsfunktionen, ÖLL. Primärvårdens diagnosregistrering. För ytterligare information om datakällor kontakta: Carina Persson, statistiker, och Elizabeth Nyström, statistiker, Ledningskansliet hälsooch sjukvårdsfunktionen, ÖLL. Förekomst De datakällor som använts är i möjligaste mån framtagna för invånarna i Örebro län och som jämförelse registerdata för riket. Dessa har hämtats från Socialstyrelsen via den internetbaserade databanken Socialstyrelsens statistikdatabaser. Samhällsekonomiska konsekvenser De uppskattningar av samhällsekonomiska konsekvenser som finns i flertalet av behovs- och sjukdomsgrupper är ett försök att beskriva respektive område i ekonomiska termer. Beräkningarna grundar sig på olika undersökningar med stora skillnader i metodik och är genomförda under olika tidsperioder. Detta gör att de presenterade uppgifterna om samhällsekonomiska konsekvenser inte kan jämföras rakt av mellan grupperna. Däremot är beräkningarna ett viktigt underlag för diskussion om områdets omfattning. Datakällor De datakällor som i huvudsak har använts till beskrivning av förekomst är: Befolkningsundersökningarna Liv & hälsa 2000, 2004 och 2008, Samhällsmedicinska enheten, ÖLL Elevundersökningarna Liv & hälsa ung 2005, 2007 och 2009, Samhällsmedicinska enheten, ÖLL 11

12

Liv & hälsa i Örebro län den goda men ojämlika hälsan? En jämlik fördelning av villkoren för en god hälsa är ett viktigt mål i svensk hälsopolitik. För att kunna fatta hälsopolitiska beslut och för att kunna arbeta med hälsofrågor är det vikigt med kunskap om befolkningens livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Bra underlag behövs för att anpassa utvecklingen av till exempel hälso- och sjukvård. Ett sätt att få denna kunskap är att göra enkätundersökningar, som bidrar med uppgifter som inte går att finna i epidemiologiska register, till exempel om levnadsvanor och livsvillkor. Genom enkätundersökningar till befolkningen kan dessutom kunskap om dold eller okänd ohälsa erhållas. I följande avsnitt redovisas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa från några befolkningsundersökningar genomförda av Samhällsmedicinska enheten i Örebro läns landsting. Enkätundersökningen "Liv & hälsa 2008" genomfördes våren 2008 till ett urval av 17 100 länsbor i åldern 18-84 år. Omkring 10 400 personer, 61 procent, svarade på enkäten. Resultaten från undersökningen 2008 kan jämföras med föregående undersökningar, som genomfördes våren 2000 samt hösten 2004. Dessa jämförelser beskriver då åldersstandardiserade andelar för befolkningen i åldern 18 79 år. Enkätundersökningen "Liv & hälsa Ung 2009" genomfördes våren 2009 till samtliga länets elever i skolår 7 och 9 samt gymnasiets år 2. Dessa resultat kan jämföras med de undersökningar som genomfördes åren 2005 och 2007 samt med de undersökningar om drogvanor som genomfördes bland elever i skolår 9 åren 1996, 1999 samt 2002. I följande avsnitt presenteras några av de frågor som enkäterna belyser uppdelat på livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Kommunjämförelser För varje avsnitt redovisas en tabell där åldersstandardiserade andelar från undersökningen "Liv & hälsa 2008" uppdelat på länets tolv kommuner samt fyra olika områden i Örebro kommun jämförs med motsvarande andelar för länets kvinnor respektive män. Tabellerna innehåller även markeringar där andelar för kvinnor respektive män har jämförts med länsgenomsnittet 1. En grön markering indikerar ett värde bättre än länet det vill säga en högre andel av en positivt laddad fråga såsom god hälsa eller en lägre andel av en negativt laddad fråga såsom dagligrökare. På samma sätt indikerar en röd markering ett värde sämre än länet samt en gul markering ett värde liknande länet. Livsvillkor Människans vardag präglas av livsvillkor som kön, ålder och etnisk bakgrund. Livsvillkoren omfattar även familjesituation, utbildning, yrke, ekonomisk situation och socialt liv. Dessa faktorer är avgörande för såväl levnadsvanor som hälsa. I detta avsnitt redovisas några av de frågor om livsvillkor som visat sig ha starkt samband med den självskattade hälsan. Bland män och kvinnor i åldern 18 84 år uppger sex procent att de under de senaste tolv månaderna minst tre månader haft svårt att klara löpande utgifter som till exempel hyra, avbetalningar och liknande. Det är vanligare bland kvinnor än bland män samt bland yngre än bland äldre att inte klara av de löpande utgifterna. Mest svårigheter har kvinnor i åldersgruppen 18 34 år. För kvinnornas del är det vanligast att ha problem av detta slaget bland kvinnor i Örebro kommuns hyreshusområden, 15 procent har haft problem minst tre månader de senaste tolv månaderna. Den högsta andelen bland män återfinns i Ljusnarsbergs kommun, där nio procent av männen har problem av detta slaget. Procent 50 40 30 20 10 0 14 10 5 2 6 7 4 2 18-34 35-49 50-64 65-84 18-34 35-49 50-64 65-84 Kvinnor Örebro län 2008 Män Andel personer som haft svårt att klara löpande utgifter minst tre månader under de senaste tolv månaderna. Källa: Liv & hälsa 2008, Samhällsmedicinska enheten, ÖLL. 1. Kommunens/områdets andel jämförs med länsgenomsnittets undre respektive övre 95-procentiga appoximativa konfidensintervall för respektive kön 13

Svårigheter att skaffa fram ungefär ett halvt basbelopp (18 000:- år 2000 och 20 000:- år 2004 samt 2008) inom en vecka kan användas som ett mått på att kontantmarginal saknas och är även det ett mått på ekonomisk stress. Även mätt på detta sätt är ekonomisk stress vanligare bland kvinnor än bland män samt bland yngre än bland äldre. Andelen personer som saknar kontantmarginal har minskat något mellan åren 2000 och 2008, från 31 till 27 procent bland kvinnor och från 25 till 19 procent bland män. Procent 50 40 30 20 10 0 31 30 Örebro län 18 79 år 27 Andel personer 18 79 år som inte tror att de klarar av att skaffa fram ett halvt basbelopp inom en vecka, åldersstandardiserade andelar 2000, 2004 och 2008. Källa: Liv & hälsa 2008, Samhällsmedicinska enheten, ÖLL. Andelen länsbor som ibland avstått från att gå ut på grund av rädsla för att blir överfallna, rånade eller på annat sätt ofredade är betydligt högre bland kvinnor än bland män och högre bland äldre än bland yngre. Det är framförallt personer som bor i Örebro kommuns hyreshusområden eller innerstad som ibland avstår att gå ut. Andelen länsbor 18 79 år som är rädda har ökat mellan åren 2000 och 2008 för både kvinnor och män, från 21 till 28 procent bland kvinnor och från 6 till 9 procent bland män. I undersökningen Liv & hälsa ung ställdes år 2009 ett antal frågor om trygghet. Resultaten från detta visar att pojkar genomgående är mer trygga än flickor. Exempelvis känner sig endast 44 procent bland flickorna i nian sig alltid trygga ute på stan, på allmän plats medan 64 procent av pojkarna alltid känner sig trygga. Bland de personer som har ett arbete är det vanligare bland yngre att vara orolig att förlora arbetet. Det finns även stora variationer i oro att förlora arbetet mellan befolkningen i länets kommuner. Andelarna bland den vuxna befolkningen 18 64 år som var oroliga att förlora sitta arbete det närmaste året ökade något mellan år 2000 och 2004 för att återigen minska till samma nivå år 2008. 25 22 19 2000 2004 2008 2000 2004 2008 Kvinnor Män Procent 50 40 30 20 10 0 Örebro län 18 64 år 13 15 13 12 14 12 2000 2004 2008 2000 2004 2008 Kvinnor Män Andel personer 18 64 år som var oroliga för att förlora arbetet inom det närmaste året, åldersstandardiserade andelar 2000, 2004 och 2008. Källa: Liv & hälsa 2008, Samhällsmedicinska enheten, ÖLL. En något högre andel bland kvinnorna än bland männen har svarat att de har tillgång till personligt stöd i händelse av personliga problem eller kriser i sitt liv. Det är dock en majoritet som anser sig ha tillgång till detta stöd oavsett kön eller ålder. De högsta andelarna återfinns i ytterområden i Örebro kommun. I samtliga åldersgrupper är det vanligare bland män att se ljust på framtiden för egen del. I åldersgruppen 18 49 år finns den största könsskillnaden. Yngre ser generellt sett mer optimistiskt på framtiden för egen del än äldre. Bland skolungdomar är det vanligast bland pojkar i skolår 7 att se att se ljust på framtiden, skillnaderna mellan könen utjämnas dock bland elever i skolår 9 och år 2 på gymnasiet. Procent 100 80 60 40 20 0 Procent 100 80 60 40 20 0 76 70 64 52 78 74 65 53 18-34 35-49 50-64 65-84 18-34 35-49 50-64 65-84 Kvinnor 83 80 80 Örebro län 2008 Män Andel personer 18 84 år samt andel elever i skolår 7, 9 och år 2 på gymnasiet som ser optimistiskt på framtiden för egen del. Källa: Liv & hälsa 2008 samt Liv & hälsa ung 2009, Samhällsmedicinska enheten ÖLL 87 81 82 Skolår 7 Skolår 9 År 2 Skolår 7 Skolår 9 År 2 Flickor Örebro län 2009 Pojkar 14

Kommunjämförelser Svårt att klara löpande utgifter Har ej kontantmarginal Rädsla att bli överfallen ute Orolig att förlora arbetet Har personligt stöd Ser optimistiskt på framtiden Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro varav hyreshusområden varav innerstadsområden varav småhusområden varav ytterområden Örebro län 11 7 6 9 8 7 9 9 10 10 9 9 14 10 4 6 8 4 7 7 5 4 5 6 5 8 10 5 5 8 3 4 4 5 31 30 23 31 28 28 38 22 28 37 33 25 48 25 15 17 27 16 28 17 22 11 15 28 20 23 24 19 19 39 17 9 19 19 19 23 25 13 27 34 22 19 19 18 20 34 39 42 30 25 29 6 5 6 6 9 14 5 6 10 6 5 12 16 13 11 6 10 14 10 15 14 9 22 17 10 15 19 18 12 18 15 11 6 13 16 12 12 15 13 16 8 8 14 17 13 11 15 14 6 7 12 95 95 97 95 92 97 94 97 96 97 96 95 92 95 96 98 95 92 95 91 93 90 94 94 94 92 94 94 92 86 94 92 95 92 63 62 67 68 68 66 62 72 68 57 60 68 60 70 77 65 67 67 70 62 64 68 68 65 68 67 60 70 70 64 67 76 73 69 Fördelning (andelar i procent) för olika geografiska områden för några utvalda livsvillkor.* Källa: Liv & hälsa 2008, Samhällsmedicinska enheten, ÖLL. *En grön markering betyder att området har ett värde "bättre än länet", en röd markering betyder ett värde "sämre än länet" och en gul markering "lika med länsgenomsnittet", åldersstandardiserade värden för kvinnor respektive män 18-84 år (18-64 år för frågan om oro att förlora arbetet) i Örebro län år 2008. Det område i länet som skiljer sig mest från länsgenomsnittet är hyreshusområden i Örebro kommun. De har för både män och kvinnor värden "sämre än länet" för samtliga redovisade frågor om livsvillkor. Ytterområden i Örebro kommun har däremot flest värden "bättre än länet". Lekebergs kommun är den kommun som har flest värden "bättre än länet" och Ljusnarsbergs kommun har flest värden "sämre än länet". Levnadsvanor Levnadsvanor kan i olika hög grad ha betydelse för folkhälsan. Ett känt faktum är att fysisk aktivitet har positiva effekter på hälsan medan många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning. Levnadsvanorna får ofta stor uppmärksamhet i det folkhälsoinriktade arbetet, kanske just för att det oftare är lättare för individen att påverka sina levnadsvanor än sina levnadsförhållanden. Rökning är fortfarande en av de största hälsoriskerna som den enskilde själv kan påverka. Många sjukdomar orsakas eller förvärras av tobaksrökning. Mellan år 1993 och år 2000 sjönk andelen rökare i åldern 20-64 år markant. Mellan åren 2000 och 2008 har andelen dagligrökare i åldern 18-79 år fortsatt att minska i länet för både kvinnor om män. Procent 50 40 30 20 10 0 18 17 Örebro län 18 79 år 14 14 14 11 2000 2004 2008 2000 2004 2008 Kvinnor Män Andel personer 18 79 år som rökte dagligen år 2000, 2004 och 2008, åldersstandardiserade andelar. Källa: Liv & hälsa 2000, 2004 och 2008, Samhällsmedicinska enheten, ÖLL. Bland elever i skolår 9 kan andelen som aldrig rökt jämföras över tid. Andelen elever i nian som aldrig rökt har ökat kontinuerligt mellan åren 1996 2007. År 2009 ses dock en tendens till att denna trend nu har brutits, vilket är detsamma gom kan ses i de nationella drogvaneundersökningar som genomförs av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). 15

Procent 100 80 60 40 20 0 39 39 43 64 70 65 37 39 44 71 73 1996 1999 2002 2005 2007 2009 1996 1999 2002 2005 2007 2009 Flickor Skolår 9, Örebro län Pojkar Andel elever i skolår 9 som aldrig rökt år 1996 2009. Källa: Drogvaneundersökningar 1996, 1999 och 2002 samt Liv & hälsa Ung 2005, 2007 och 2009, Samhällsmedicinska enheten, ÖLL. I länet återfinns även en positiv trend gällande andelen elever i skolår 9 som inte har druckit alkohol, under vårterminen. Andelen elever som inte druckit alkohol har ökat konstant från 23 procent år 1999 till 35 40 procent år 2009. Procent 50 40 30 20 10 0 23 27 28 34 35 1999 2002 2005 2007 2009 1999 2002 2005 2007 2009 Flickor Skolår 9, Örebro län 23 29 33 Pojkar Andel elever i skolår 9 som inte druckit alkohol under vårterminen 1999 2009. Källa: Drogvaneundersökningar 1999 och 2002 samt Liv & hälsa Ung 2005, 2007 och 2009, Samhällsmedicinska enheten, ÖLL. Brist på fysisk aktivitet och övervikt ökar risken för många sjukdomar såsom diabetes och hjärtkärlsjukdomar. Fysisk aktivitet har positiva effekter på en rad sjukdomar, till exempel ledbesvär, högt blodtryck, höga blodfettsvärden, tjocktarmscancer, depression och ångest. Bland äldre är det viktigt att röra på sig för att förebygga benskörhet (osteoporos) och frakturer. Andelen fysiskt inaktiva på fritiden mätt i andelen personer som uppger att de rör sig mindre än två timmar i veckan på fritiden har minskat mellan åren 2000 och 2008. Under samtliga undersökningsår har det dock varit vanligare bland män än bland kvinnor att vara fysiskt inaktiv. 37 68 40 Procent 50 40 30 20 10 0 21 Örebro län 18 79 år 16 15 22 19 20 2000 2004 2008 2000 2004 2008 Kvinnor Män Andel personer 18 79 år som var fysiskt inaktiva på fritiden år 2000, 2004 och 2008, åldersstandardiserade andelar Källa: Liv & hälsa 2000, 2004 och 2008, Samhällsmedicinska enheten, ÖLL. Även andelen länsbor i yrkesverksam ålder som har ett stillasittande arbete i kombination med fysisk inaktivitet på fritiden har sjunkit något sedan år 2000 från elva procent för både män och kvinnor till fem respektive åtta procent för kvinnor och män år 2008. Övervikt är ett växande folkhälsoproblem, såväl i Sverige som i andra länder i västvärlden. I Örebro län var år 2008 51 procent av kvinnorna i åldern 18 84 år överviktiga (BMI 25) medan motsvarande andel för männen var 61 procent. Andelen med fetma (BMI 30) var för samma åldersgrupp 16 procent bland kvinnorna och 15 procent bland männen. Sedan år 1993 har andelen personer med både övervikt och fetma ökat konstant. Även bland elever i skolår 7 och 9 samt i gymnasiets år 2 ses en tendens till ökning av andelen med övervikt och fetma mellan åren 2005 och 2009 även om den inte är lika uttalad som hos den vuxna befolkningen. 16

Kommunjämförelser Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro varav hyreshusområden varav innerstadsområden varav småhusområden varav ytterområden 6 5 4 6 7 4 4 6 7 7 5 6 6 9 5 5 6 Riskkonsument av alkohol 5 4 5 10 9 6 7 5 4 9 4 6 6 8 5 5 6 16 16 16 15 14 15 16 11 18 16 18 12 19 14 7 9 14 Dagligrökare 10 9 12 14 6 8 14 9 14 15 11 11 20 10 4 9 11 25 25 27 29 26 31 23 29 28 25 28 32 24 31 34 32 29 Goda kostvanor 13 11 9 8 13 15 13 12 11 9 13 16 14 19 16 13 14 18 19 16 14 15 22 17 18 16 21 15 15 24 14 12 16 16 Fysiskt inaktiv fritid 22 22 23 23 21 19 25 23 22 27 18 19 28 14 16 20 20 47 53 54 53 51 45 56 49 47 50 51 44 52 43 35 46 47 Övervikt (BMI 25 och högre) 64 70 62 66 68 64 64 64 65 67 60 57 56 56 56 58 61 14 20 21 20 16 17 21 18 13 21 20 15 20 13 11 18 16 Fetma (BMI 30 och högre) 18 18 14 19 15 15 17 20 17 24 18 13 19 12 9 13 15 Fördelning (andelar i procent) för olika geografiska områden för några utvalda levnadsvanor.* Källa: Liv & hälsa 2008, Samhällsmedicinska enheten, ÖLL. *En grön markering betyder att området har ett värde "bättre än länet", en röd markering betyder ett värde "sämre än länet" och en gul markering "lika med länsgenomsnittet", åldersstandardiserade värden för kvinnor respektive män 18-84 år i Örebro län år 2008. Örebro län Småhusområden i Örebro kommun har andelar som är bättre än länet för både kvinnor och män för samtliga levnadsvanor samtidigt är Örebro kommun den kommun som har flest värden "bättre än länet". Ljusnarsbergs kommun har för både kvinnor och män samtliga värden "sämre än länet". Hälsa Hälsan kan beskrivas på många olika sätt. Här presenteras ett antal frågor från undersökningarna om Liv & hälsa som beskriver det allmänna hälsotillståndet, den självskattade tandhälsan och förekomst av långvarig sjukdom samt lågt psykiskt välbefinnande. Män bedömer generellt sin hälsa som något bättre än kvinnorna. Andelen män i åldern 18 84 år som bedömer sin hälsa som mycket bra eller bra var 74 procent år 2008 motsvarande andel bland kvinnorna var 70 procent. Det finns en klar åldersgradient med avseende på den självskattade hälsan. En högre andel yngre än äldre bedömer sin hälsa som mycket bra eller bra. Även i den äldsta åldersgruppen 80 84 år bedömer ungefär fyra av tio sin hälsa som mycket bra eller bra. Andelen som bedömer sin hälsa som dålig eller mycket dålig ökar något med stigande ålder. Bland pensionärer 65 84 år bedömer var tionde man och kvinna sin hälsa som dålig eller mycket dålig, medan fyra procent gör det i åldersgruppen 18 34 år. I skolenkäten Liv & hälsa ung är det genomgående en högre andel pojkar än flickor som anger att de mår bra eller mycket bra. Andelen som år 2009 uppgav att de mådde bra är högst i skolår 7 och lägst i skolår 9 bland både pojkar och flickor. Procent 100 80 60 40 20 0 83 75 64 54 Andel personer som bedömer sin hälsa som bra eller mycket bra. Källa: Liv & hälsa 2004 och Liv & hälsa Ung 2005, Samhällsmedicinska enheten, ÖLL. 83 81 68 60 18-34 35-49 50-64 65-84 18-34 35-49 50-64 65-84 Kvinnor Örebro län 2008 Män 17

Procent Örebro län 2009 100 80 76 88 70 75 82 83 60 40 20 0 Skolår 7 Skolår 9 År 2 Skolår 7 Skolår 9 År 2 Flickor Pojkar Andel personer som bedömer sin hälsa som bra eller mycket bra. Källa: Liv & hälsa 2004 och Liv & hälsa Ung 2005, Samhällsmedicinska enheten, ÖLL. Mellan åren 2000 och 2008 har den åldersjusterade andelen för länsbor 18 79 år som bedömer sin hälsa som god eller mycket god ökat något från 68 till 72 procent bland kvinnor och från 73 till 75 procent bland männen. En majoritet av länets invånare anser att de har en mycket bra eller bra tandhälsa. För männens del ökade den åldersjusterade andelen bland män 18 84 år som ansåg att de hade en bra tandhälsa från 67 till 71 procent mellan åren 2004 och 2008. Bland kvinnor i samma åldersgrupp har andelen med bra tandhälsa varit 72 procent båda undersökningsåren. Den åldersjusterade andelen med långvarig sjukdom (längre än 6 mån), bestående besvär efter olycksfall, någon nedsatt funktion eller annat långvarigt hälsoproblem bland män 18 84 år har minskat från 29 till 27 procent mellan åren 2004 och 2008. Andelen kvinnor 18 84 år med något av dessa hälsoproblem har däremot varit 31 procent båda åren. I undersökningen Liv & hälsa ställdes till den vuxna befolkningen ett antal frågor för att mäta det psykiska välbefinnandet (GHQ12). Personer som har tre eller fler negativt laddade svar klassas som att de har ett lågt psykiskt välbefinnande. Andelen kvinnor respektive män som mätt på detta sätt har ett lågt psykiskt välbefinnande varierar inte nämnvärt mellan åren 2000 och 2008. Däremot är det nära dubbelt så vanligt bland kvinnor än bland män att ha lågt psykiskt välbefinnande. En könsskillnad på liknande sätt kan även ses bland länets skolelever när det gäller andelen flickor respektive pojkar som har varit nedstämda eller ängsliga/oroliga ofta. 18

Kommunjämförelser God hälsa God tandhälsa Har långvarig sjukdom Lågt psykiskt välbefinnande Askersund Degerfors Hallsberg Hällefors Karlskoga Kumla Laxå Lekeberg Lindesberg Ljusnarsberg Nora Örebro varav hyreshusområden varav innerstadsområden varav småhusområden varav ytterområden Örebro län 68 65 71 71 72 68 63 71 76 63 73 71 60 72 77 72 71 70 78 69 69 75 75 70 69 74 70 75 75 68 73 79 79 74 72 74 74 77 73 69 70 78 73 65 68 73 57 75 80 74 72 73 68 66 66 68 73 66 71 70 63 71 73 57 75 81 73 71 35 34 33 30 31 31 36 31 31 40 28 31 39 30 27 28 31 30 28 27 32 22 26 32 23 27 32 28 28 33 26 28 25 27 19 20 21 20 22 19 20 25 19 24 23 24 29 26 21 20 22 9 13 14 12 12 13 12 10 10 18 11 16 22 18 8 14 14 Fördelning (andelar i procent) för olika geografiska områden för några utvalda frågor om den självskattade hälsan.* Källa: Liv & hälsa 2008, Samhällsmedicinska enheten, ÖLL. *En grön markering betyder att området har ett värde "bättre än länet", en röd markering betyder ett värde "sämre än länet" och en gul markering "lika med länsgenomsnittet", åldersstandardiserade värden för kvinnor respektive män 18-84 år i Örebro län år 2008. Hyreshusområden i Örebro kommun har för både kvinnor och män andelar "sämre än länet" för samtliga redovisade hälsofrågor. Småhusområden och ytterområden i Örebro kommun är de två områden som har flest värden "bättre än länet". Ljusnarsbergs kommun är den kommun som har flest värden "sämre än länet". Samband mellan livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Sambanden mellan livsvillkor, levnadsvanor och hälsa är komplexa. En grundläggande förståelse för dessa samband är viktig för att påverka människors hälsa och livskvalitet i positiv riktning. Figuren nedan illustrerar hur livsvillkor och levnadsvanor samvarierar med hälsan. Andelen med god eller mycket god hälsa bland personer som har förvärvsarbete ska jämföras med andelen för personer som är arbetslösa, andelen bland personer som aldrig vanerökt ska jämföras med andelen som röker dagligen och så vidare. De svarande har delats in i grupper med olika livsvillkor respektive levnadsvanor. Andelen personer som svarat Mycket bra eller Bra på frågan hur de bedömer sitt allmänna hälsotillstånd har därefter beräknats. Justeringar har gjorts för att eliminera risken för att skillnaderna mellan grupperna beror på olika åldersstruktur. Endast försumbara skillnader i mönster mellan könen har framträtt varför figuren beskriver förhållandet för både män och kvinnor. forts. >>> 19

Andel som uppger god eller mycket god hälsa för grupper med olika livsvillkor och levnadsvanor Åldersjusterade värden för invånare 18-84* år i CDUST-regionen 2008 Källa: Figur 26 sidan 26, Liv & hälsa 2008 Resultat av en undersökning om livsvillkor, levnadsvanor, hälsa och vårdkontakter Rapport nr 1, Rapportserie utgiven i samverkan mellan landstingen i Sörmlands, Uppsala, Västmanlands, Värmlands och Örebro län, 2008 Den ojämlika hälsan? Det övergripande nationella folkhälsomålet lyder Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa på lika villkor. Hälsan är idag inte jämlikt fördelad utan klyftan mellan olika grupper i samhället har snarare ökat än minskat de senaste åren. Det finns betydande skillnader i hälsa beroende på utbildningsnivå, socioekonomi, etnicitet, ålder och kön. Andelen invånare 18 84 år i Örebro län som år 2008 angav sitt hälsotillstånd som bra eller mycket bra var 74 procent för männen och 70 procent för kvinnorna. Variationer i hälsoläget mellan åldersgrupper, geografiska områden samt grupper med olika livsvillkor och levnadsvanor är stor. Exempelvis varierar den åldersjusterade andelen män och kvinnor med bra eller mycket bra hälsa mellan 63 procent (hyreshusområden i Örebro kommun) och 78 procent (småhusområden i Örebro kommun). Detta förhållande, att färre personer i hyreshusområden än i småhusområden, anger god hälsa kunde konstateras redan år 1993 då en första befolkningsundersökning om hälsoläget genomfördes i vårt län. Även mellan de olika kommunerna i länet finns skillnader i livsvillkor, levnadsvanor, hälsa och vårdutnyttjande. Från undersökningarna Liv & hälsa ung kan framförallt utläsas en stor skillnad mellan flickors och pojkars självskattade hälsa. Andelen flickor med god allmän hälsa är betydligt lägre an bland pojkar i samma ålder. Andelen flickor som rapporterar olika former av psykiska symtom och besvär är betydligt högre än bland pojkarna. Det framgår även tydligt att det finns skillnader i livsvillkor, levnadsvanor och hälsa mellan andra grupper, exempelvis mellan hörande elever och elever med hörselnedsättning. En mer omfattande beskrivning av resultat från de befolkningsundersökningar som genomförts i länet som ytterligare beskriver ojämlikheten i livsvillkor, levnadsvanor och hälsa presenteras i rapporterna Den goda men ojämlika hälsan - Liv & hälsa i Örebro län 2004, Tonåringarnas psykiska hälsa. Liv & hälsa ung i Örebro län 2005, Tonåringars drogvanor, liv och hälsa i Örebro län 1996 2007 samt Att höra eller nästan inte höra Liv & hälsa ung 2005 och 2007 i Örebro län. Kapitlet är sammanställt och uppdaterat av statistiker Carina Persson, Samhällsmedicinska enheten, ÖLL. 20

Behovsbeskrivningar På följande sidor finns ett antal blad som kan läsas tillsammans eller var för sig. Bladen utgör beskrivningar av några för vår hälsa mest betydelsefulla levnadsvanor, de vanligaste folksjukdomarna, de för såväl hälso- och sjukvården som för patienterna mest betungande sjukdomarna samt ny sjuklighet. 21

Rökvanor Allmänt Cirka 7 000 dödsfall orsakas varje år av rökning. Varannan rökare dör i förtid och de som dör i förtid av rökning förlorar i genomsnitt 13 levnadsår. Andelen dagligrökare har minskat under de senaste 20 åren. År 1999 rökte 18 procent av männen och 19 procent av kvinnorna i Sverige, vilket ska jämföras med 37 respektive 28 procent år 1980. Det är dubbelt så vanligt att kvinnliga och manliga arbetare är dagligrökare jämfört med tjänstemän på mellannivå eller högre. Lågutbildade är dagligrökare tre gånger så ofta som högutbildade. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande Rökning ökar kraftigt risken att insjukna i ett stort antal sjukdomar. Många sjukdomar orsakas eller förvärras av rökning. Det gäller bland annat cancer i lungorna, magen, levern, näsan, munnen, luftstrupen, matstrupen, svalget, bukspottkörteln, njurarna, urinblåsan och blodcancer. Det gäller även hjärtinfarkt, kärlkramp, slaganfall, benskörhet, kronisk obstruktiv lungsjukdom, långvarig luftrörsinflammation, lungtuberkulos, utbuktning på stora kroppspulsådern, andra sjukdomar i kroppens blodkärl, blödning i hjärtats hinnor, inflammation i tandköttet, sår i magen och tolvfingertarmen samt Chrons sjukdom. Det sjukdomsförebyggande arbetet bör inriktas på att erbjuda rökslutarstöd till rökare och förbättrad arbetsmiljö för att förhindra passiv rökning. Tobaksförebyggande arbete bör ske på alla nivåer med stöd av lagar, förordningar och policydokument, massmedial information och folkbildning. Ett viktigt hälsofrämjande arbete sker bland barn och ungdomar där man genom utbildning siktar mot attitydförändringar mot rökning. Örebro län Bland länets invånare 18 84 år uppgav våren 2008 14 procent av kvinnorna och 11 procent av männen att de rökte dagligen. Andelen dagligrökare skiljer sig åt mellan olika åldersgrupper den högsta andelen återfinns bland både kvinnor och män i åldersgruppen 50 64 år, andelen dagligrökande kvinnor är även relativt hög i åldersgruppen 18 49 år. Andelen dagligrökare har minskat bland både kvinnor och män under såväl 1990-talet som 2000-talet. Procent 50 40 30 20 10 0 13 15 Örebro län 2008 18 8 8 9 16 18-34 35-49 50-64 65-84 18-34 35-49 50-64 65-84 Kvinnor Män Andel personer 18 84 år i Örebro län år 2008 som rökte dagligen. Källa: Liv & hälsa 2008, Samhällsmedicinska enheten, ÖLL. Andelen elever som röker dagligen är lägst i skolår 7 och högst i år 2 på gymnasiet. I gymnasiet ses en tydlig könsskillnad där andelen dagligrökare är högre bland flickor än bland pojkar. Andelen elever i skolår 9 som aldrig rökt har ökat kontinuerligt sedan de första drogvaneundersökningarna genomfördes i länet. Mellan åren 2007 och 2009 ses dock ett trendbrott där andelen som aldrig rökt har minskat något. Procent 50 40 30 20 10 0 2 Skolår 7 7 Skolår 9 Flickor Örebro län 2009 14 År 2 2 Skolår 7 8 Skolår 9 Pojkar 10 År 2 Andel elever i skolår 7 och 9 samt år 2 på gymnasiet i Örebro län år 2009 som rökte dagligen. Källa: Liv & hälsa ung 2009, Samhällsmedicinska enheten, ÖLL. 9 22

Samhällsekonomiska konsekvenser I en studie har forskare vid Lunds universitet beräknat de totala samhällskostnaderna för tobaksrökning till 26 miljarder kronor per år. Av dessa kostnader är ca 2 miljarder kronor direkta sjukvårdskostnader och 24 miljarder kronor indirekta kostnader för produktionsbortfall och sjukskrivning. Texten är framtagen i samarbete med epidemiolog Margareta Lindén-Boström, Samhällsmedicinska enheten, ÖLL. 23

Alkoholvanor Allmänt Den svenska alkoholkonsumtionen har ökat kraftigt sedan mitten av 1990-talet. År 1996 beräknades den totala alkoholkonsumtionen i Sverige vara 8,0 liter 100-procentig alkohol per invånare 15 år och äldre. Alkoholkonsumtionen har ökat till 10,5 liter år 2004. Den största ökningen har skett mellan åren 2001 och 2003 vilket förklaras med en ökande resandeinförselsamt en ökad vin och starkölsförsäljning på systembolaget. Vin- och starkölskonsumtionen har ökat med cirka 80 procent sedan år 1995. Männen dricker mer än dubbelt så mycket alkohol som kvinnor, 14 liter respektive 6 liter 100-procentig alkohol/ år. Noteras bör att den oregistrerade försäljningen sedan år 1996 ökat med 95 procent. Hälsorisker: Alkoholpsykos, alkoholberoende, missbruk av alkohol, sjukdom i hjärtmuskulaturen, magkatarr, skrumplever och alkoholförgiftning. Vidare kan hög alkoholkonsumtion leda till olycksfall, skador, självmord, våld och familjetragedier. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande Det sjukdomsförebyggande arbetet bör inriktas på livsstilsförändringar, attitydförändringar och missbruksbehandling. I det hälsofrämjande arbetet ingår förbättrad hälsopedagogisk utbildning för läkare, sjuksköterskor, lärare, fritidsledare med flera yrkeskategorier. Åtgärder som syftar till förbättrad självkänsla bland barn och ungdomar. Minskad tillgång till alkohol i samhället och en restriktiv alkoholpolitik är även de viktiga komponenter i det hälsofrämjande arbetet. 2008. Andelen riskkonsumenter skiljer sig åt mellan olika åldersgrupper där de klart högsta andelarna återfinns bland både kvinnor och män i åldersgruppen 18 34 år. Procent 50 40 30 20 10 0 Kvinnor Män Andel personer 18 84 år i Örebro län år 2008 som var riskkonsumenter av alkohol. Källa: Liv & hälsa 2008, Samhällsmedicinska enheten ÖLL. Andelen riskkonsumenter är något högre bland flickor än bland pojkar. Den högsta andelen riskkonsumenter av alkohol återfinns bland elever i år 2 på gymnasiet, där mer än var femte elev är riskkonsument av alkohol. Procent 50 40 30 20 10 0 14 10 6 Örebro län 2009 22 8 21 Skolår 9 År 2 Skolår 9 År 2 Flickor Örebro län 2008 3 1 12 4 6 18-34 35-49 50-64 65-84 18-34 35-49 50-64 65-84 Pojkar 2 Örebro län I undersökningarna om Liv & hälsa ställdes tre frågor om alkoholvanor för att skatta andelen riskkonsumenter av alkohol 1 till elever i skolår 9 och gymnasiet år 2 samt den vuxna befolkningen 18 84 år. Skattat på detta sätt var sex procent av länsborna 18 84 år riskkonsumenter av alkohol år 1. Riskkonsumtion av alkohol beräknas utifrån tre frågor om hur ofta och hur myket alkohol som man dricker vid ett vanligt tillfälle samt hur ofta en större mängd alkohol dricks vid ett och samma tillfälle. Detta beräknas till ett indes (AUDIT). Indexet kan anta värde 0-12. Kvinnor som har 6-12 poäng och män som har 8-12 poäng klassas som riskkonsumenter av alkohol. Andel elever i skolår 9 och år 2 på gymnasiet i Örebro län år 2009 som var riskkonsumenter av alkohol enligt AUDIT. Källa: Liv & hälsa ung 2009, Samhällsmedicinska enheten ÖLL. Samhällsekonomiska konsekvenser År 1991 beräknades kostnaderna för alkoholskadorna i Sverige till 100 miljarder kronor, vilket motsvarar sju till åtta procent av BNP. Omräknat till dagens penningvärde torde detta innebära cirka 122 miljarder kronor, såväl direkta som indirekta kostnader inräknade. Texten är framtagen i samarbete med epidemiolog Margreta Lindén-Boström, Samhällsmedicinska enheten, ÖLL. 24