Optik. Läran om ljuset



Relevanta dokument
OPTIK läran om ljuset

Instuderingsfrågor extra allt

Ljuskällor. För att vi ska kunna se något måste det finnas en ljuskälla

Vad skall vi gå igenom under denna period?

Vi är beroende av ljuset för att kunna leva. Allt liv på jorden skulle ta slut och jordytan skulle bli öde och tyst om vi inte hade haft ljus.

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

Om du tittar på dig själv i en badrumsspegel som hänger på väggen och backar ser du:

Sammanfattning: Fysik A Del 2

Ljus och strålning. Klass: 9H

Förklara dessa begrepp: Ackommodera Avbildning, Brytning Brytningslagen Brytningsindex Brytningsvinkel Brännvidd Diffus och regelbunden reflektion

FACIT OCH KOMMENTARER

Ljus, syn & strålning

Fysik A A B C D. Sidan 1 av 9 henrik.gyllensten@tabyenskilda.se.

Vad är ljus? Begrepp. Begrepp och svåra ord: Övningar. Foton, partikelrörelse, våglängd, prisma, spektrum, absorbera, reflektera.


Elevlaborationer Bordsoptik laser Art.nr: 54624

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

Hur gör man. Kika försiktigt in genom hålen i luckorna. Vilken färg är det på insidan av lådan? Så fungerar det

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt.

Vad är ljus? Begrepp och svåra ord: Begrepp. Övningar. Foton, partikelrörelse, kvantfysik, våglängd, prisma, spektrum, absorbera, Fördjupning

Vågfysik. Geometrisk optik. Knight Kap 23. Ljus. Newton (~1660): ljus är partiklar ( corpuscles ) ljus (skugga) vs. vattenvågor (diffraktion)

Studieanvisning i Optik, Fysik A enligt boken Quanta A

FYSIK. Lennart Undvall Anders Karlsson

I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:

Ämnesplanering klass 8A Optik, Ögat och Strålning

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Föreläsning 2 (kap , 2.6 i Optics)

Denna våg är. A. Longitudinell. B. Transversell. C. Något annat

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Optiska ytor Vad händer med ljusstrålarna när de träffar en gränsyta mellan två olika material?

Vågrörelselära och optik

Geometrisk optik. Syfte och mål. Innehåll. Utrustning. Institutionen för Fysik

Laboration i Geometrisk Optik

Geometrisk optik. Laboration

Optik. Innehåll: I - Elektromagnetiska vågor radio och ljus. II - Reflexion och brytning. III - Ljusvågor. MNXA11 / Lund University

4. Allmänt Elektromagnetiska vågor

Gauss Linsformel (härledning)

1. Betrakta en plan harmonisk elektromagnetisk våg i vakuum där det elektriska fältet E uttrycks på följande sätt (i SI-enheter):

Syfte: Att se hur ljuset reflekteras i konkava och konvexa speglar. Men även i andra plana speglar.

Repetition Ljus - Fy2!!

Tentamen i Fotonik , kl

Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus

9 Ljus. Inledning. Fokus: Spektrum inte bara färger

Geometrisk optik reflektion och brytning. Optiska system F9 Optiska instrument. Elektromagnetiska vågor. Det elektromagnetiska spektrumet FAF260

LÄRAN OM LJUSET OPTIK

Lösningarna inlämnas renskrivna vid laborationens början till handledaren

Tentamen i Fotonik , kl

Vågrörelselära och optik

Text, Sofia Ström. Foto, Ellen Kleiman. Ljusets reflektion. Syfte: Se hur ljusets reflekteras i konkava och konvexa speglar. Material: Optisk bänk

för gymnasiet Polarisation

Planering NO 8B, Vecka Ögat/Örat/Ljus/Ljud

Färglära. Ljus är en blandning av färger som tillsammans upplevs som vitt. Färg är reflektion av ljus. I ett mörkt rum inga färger.

Optik, F2 FFY091 TENTAKIT

Tentamen i Fotonik , kl

FYSIKUM STOCKHOLMS UNIVERSITET Tentamensskrivning i Vågrörelselära och optik, 10,5 högskolepoäng, FK4009 Tisdagen den 17 juni 2008 kl 9-15

5. Elektromagnetiska vågor - interferens

3. Ljus. 3.1 Det elektromagnetiska spektret

Elektromagnetiska vågor (Ljus)

Såpbubblor Kalejdoskop Uppdaterad 16/17 2

Geometrisk optik. Laboration FAFF25/FAFA60 Fotonik 2017

Tentamen i Fotonik , kl

Ljuslaboration 2 ljusbrytning och reflektion

λ = T 2 g/(2π) 250/6 40 m

Vågrörelselära & Kvantfysik, FK november 2011

Kapitel 35, interferens

Föreläsning 7: Antireflexbehandling

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET FYSIK Lpo 94

Instuderingsfrågor till Hörseln. HÖRSELN. Allt ljud vi hör är ljudvågor i luften, När ljudvågorna når in örat så hörs ljudet.

Föreläsning 7: Antireflexbehandling

Övning 6 Antireflexbehandling

Fysik (TFYA14) Fö 5 1. Fö 5

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera.

Tentamen i Fotonik , kl

Tentamen i Fotonik , kl

Kapitel 33 The nature and propagation of light. Elektromagnetiska vågor Begreppen vågfront och stråle Reflektion och brytning (refraktion)

Copyright 2001 Ulf Rääf och DataRäven Elektroteknik, All rights reserved.

Nej, farfar. Det är en mus, inte en elefant! GRÅ STARR KATARAKT. Hindrar din grå starr dig från att se livets alla små underverk?

Fysik. Laboration 3. Ljusets vågnatur

Övning 9 Tenta från Del A. Vägg på avståndet r = 2.0 m och med reflektansen R = 0.9. Lambertspridare.

Digitalkamera. Fördelar. Nackdelar. Digital fotografering. Kamerateknik Inställningar. Långsam. Vattenkänslig Behöver batteri Lagring av bilder

Övning 6 Antireflexbehandling. Idén med antireflexskikt är att få två reflektioner som interfererar destruktivt och därmed försvagar varandra.

Tentamen i Fotonik , kl

1 Figuren nedan visar en transversell våg som rör sig åt höger. I figuren är en del i vågens medium markerat med en blå ring prick.

Mål och betygskriterier i Fysik

The nature and propagation of light

LUNDS KOMMUN POLHEMSKOLAN

Tillämpad vågrörelselära FAF260. Svängningar genererar vågor - Om en svängande partikel är kopplad till andra partiklar uppkommer vågor

Fotografera under vattnet. Likheter och olikheter

Övning 1 Dispersion och prismaeffekt

Övning 9 Tenta

Kort introduktion till POV-Ray, del 1

Observera att uppgifterna inte är ordnade efter svårighetsgrad!

EXPERIMENT 1 LINSER. Utrustning:

Geometrisk optik. Innehåll. Inledning. Litteraturhänvisning. Förberedelseuppgifter. Geometrisk optik

Föreläsning 3: Radiometri och fotometri

Ögats Anatomi och Fysiologi Termin 2 Optikerutbildningen. Basalt introduktions-kompendie

Föreläsning 6: Polarisation

Transkript:

Optik Läran om ljuset

Vad är ljus? Ljus är en form av energi. Ljus är elektromagnetisk strålning. Energi kan inte försvinna eller nyskapas. Ljuskälla Föremål som skickar ut ljus. I alla ljuskällor sker en energiomvandling t.ex. I solen: Kärnenergi ljus I glödlampa: Elektrisk energi ljus I stearinljus: Kemisk energi ljus Föremål som inte är ljuskällor måste reflektera från en ljuskälla för att vi ska kunna se föremålet.

Ljus Ljus sprider sig bara rakt fram. Ljus kan aldrig gå bakom ett hörn Ljusstrålar är osynliga i vatten och i luft Ljusstrålar kan man se i grumligt vatten och i ett dammigt rum. Ljus reflekteras i olika riktningar i en skrovlig yta. Speglande reflektion (plan yta) Diffus reflektion (skrovlig yta)

Att rita ljus Man ritar ljus som linjer med pilar Spegelyta

Reflektionslagen Infallsvinkeln (i) = reflektionsvinkeln (r) normal i r Spegelyta

Buktiga speglar Konkav spegel (buktar inåt) Parallella strålar som träffar en konkav spegel reflekteras så att de möts i brännpunkten (fokus, f) Konvex spegel (buktar utåt) Parallella strålar som träffar en konvex spegel reflekteras så att det ser som de kommer från en bestämd punkt bakom spegeln, brännpunkten

Exempel på buktiga speglar Konvexa speglar finns i butiker och backspeglar på en bil Konkava speglar är tex sminkspegel och reflektor till strålkastare.

Ljusets brytning n n tunnare tätare tunnare tätare n tätare tunnare

Ljusets brytning och reflektion Luft Vatten När en ljusstråle går vinkelrät mot gränsen mellan två ämnen ändrar ljuset inte riktning. Totalreflektion: Om ljus går från ett tätare till ett tunnare medium och infallsvinkeln är tillräckligt stor kommer inget ljus alls att passera ut. I stället reflekteras allt ljus tillbaka in.

Fiberoptik Tack vare totalreflektion kan man skicka ljus genom en tunn tråd eller fiber av t.ex. glas. I optiska fiber skickar vi telefonsamtal, kabel-tv och data. Fiberoptik kan användas för att belysa, filma eller fotografera i trånga utrymmen t.ex. i människokroppen.

Linser Konkav lins Linser är buktiga skivor av genomskinligt material, t.ex. glas eller plast. I linser bryts ljuset på olika sätt, dvs ändrar riktning. Konkav lins är en spridningslins. Parallella strålar bryts så att de ser ut att komma från linsens brännpunkt. Konkav lins ger rättvänd bild och förminskad. Konkav lins kan inte avbilda föremål Konkav lins används i glasögon

Konvex lins Samlingslins. När parallella strålar träffar en konvex lins, bryts de så att de samlas i linsens brännpunkt. Avståndet från brännpunkten till linsens mittpunkt kallas brännvidd. På nära håll ger konvex lins rättvänd och förstorad bild. På långt avstånd ger konvex lins förminskad och upp- och nervänd bild. Linsen i våra ögon är en konvex lins Används till förstoringsglas, kikare och glasögon

Ögat Pupillen en öppning som släpper igenom ljuset. Är det ljust är den liten och släpper in lite ljus. Är det mörkt är den stor och släpper in mycket ljus. Linsen Samlar ljuset längst bak i ögat. Näthinnan Längst bak i ögat. Där finns speciella celler som känner av färger och ljusstyrka. De cellerna skickar signaler till ögat. Hjärnan tolkar vad vi ser. Näthinnan består av två typer av celler: Stavar: Mycket ljuskänsliga men kan de inte skilja mellan olika färger och de har dålig synskärpa. Tappar: Hög synskärpa under goda ljusförhållanden och kan urskilja olika färger.

Fortsättning ögat Linsen som finns i ögat sitter fast med små muskler. Dessa muskler gör att linsen kan bli smal eller tjock. Den behöver kunna göra det för att vi ska kunna se på långt håll ibland och på nära håll ibland. När vi blir äldre stelnar denna muskel och man kan behöva ha läsglasögon. Har någon i er närhet det? När man har åldersynthet fungerar det på samma sätt som översynthet.

Närsynt När man är närsynt ser man dåligt på långt håll. Det är ofta så att ögongloben är för lång och ljuset fokuseras före näthinnan. Detta avhjälps med en konkavlins som sprider ljuset.

Översynt När man är översynt ser man dåligt på nära håll. Det är ofta så att ögongloben är för kort och ljuset fokuseras efter näthinnan. Detta avhjälps med en konvexlins som samlar ljuset.

Kameran En kamera fungerar ungefär som ett öga. I objektivet kommer ljuset in det kan motsvara linsen i ögat Bländaren säger hur mycket ljus som ska komma in i kameran det kan motsvara pupillen Slutaren bestämmer hur länge en kameran ska vara öppen. Olika slutartider ger olika mycket ljus i bilder. I en digitalkamera finns ingen film utan där finns en platta med miljontals fotoceller. Den reagerar på ljus som näthinnan i ögat. Bilden skickas till ett dataminne.

Kikaren En kikare är en kombination av en kamera och ett förstoringsglas. Linsen mot det man tittar på kallas för objektiv. Linsen närmast ögat kallas okular. Om man bara skulle ha linser i en kamera skulle vi se upp och nervänt. Nu finns det två prismor i kikaren som gör att vi ser rättvänt.

Färger När man skickar vitt ljus mot ett prisma får man fram ett spektrum av färger Då kan man se att vitt ljus egentligen innehåller alla regnbågens färger. När det vita ljuset går genom prismat bryts de olika färgerna olika mycket och vi får ett spektrum av färger.

När solljuset träffar vattendroppar i luften kan det bildas en regnbåge. Vattendropparna fungerar på samma sätt som prismat. Det vita ljuset från solen bryts två gånger i vattendroppen så att färgerna sprids. Regnbågen

Hur kan en tröja upplevas som grön? Denna tröjan ser du som grön. Det som händer är att när ljuset träffar tröjan absorberas rött och de andra färgerna reflekteras tillbaka. Det du ser blir grönt. Rött och grönt är komplement färger. Samma gäller tex färgerna gul och blå. Svart färg absorberar alla färger. Du ser svart för att du ser det som är runtomkring det svarta.

Färgblandningar Om man har tre strålkastare med var sin färg kan man få denna bild. Blandar man rött och grönt blir det gult. Blandar man rött, blått och grönt blir det vitt. Så fungerar en TV.

Ljusets dubbla natur Ljus kan beskrivas som en vågrörelse eller en svärm av partiklar som kallas fotoner. Olika färger kan beskrivas som vågor med olika våglängd eller frekvens (svängningar/sekund). Olika fotoner har olika mycket energi. Exempel: Rött ljus har längre våglängd än blått ljus. Fotoner hos blått ljus innehåller mer energi än fotoner hos rött ljus.

Polariserat ljus Ljusvågor från t.ex. solen svänger i alla riktningar. Om solljus reflekteras mot en vattenyta eller en vägbana så svänger ljuset bara i en riktning, lodrätt. Vi säger att ljuset har polariserats. Polaroidglasögon används för att stoppa de besvärande reflexerna, de innehåller ett galler som inte släpper igenom det reflekterade ljuset (se bild i fysik direkt s. 108).

Laserljus I enfärgat ljus har alla vågor samma våglängd. Laserljus är enfärgat men dessutom rör sig vågorna i samma riktning och i takt med varandra. Ljuset förstärks. (se s. 108) Laser används till att svetsa och skära metaller, avlägsna tatueringar och födelsemärken, laserpekare, kikarsikten, m.m.