Utvärderingsrapport angående kursen Kommersiella och privata fastigheter rättshandlingar i praktiken VT 2016 Del B 1 Kursens innehåll Kursen rör fast egendom. Materiellt är kursen upplagd så att någon begränsning inte görs till någon eller några särskilda avtalstyper eller något särskilt rättsområdet, i stället styrs innehållet av allehanda frågor som kan uppkomma vid handhavandet av en fastighet. Som exempel på vad som behandlas under kursen kan nämnas förmögenhetsrättsliga frågor; allmänna kontraktsrättsliga principer; fastighetsbildningsfrågor; allmänna principer för nyttjanderätt till fast egendom; relationen mellan offentligrätt och civilrätt; plan- och bygglagstiftning; miljöbalksfrågor; processrättsliga aspekter. Främst svenska förhållanden berörs, men visst inslag av komparation och jämförelser förekommer. Kursen gavs för sjätte gången vårterminen 2016. Kursen har getts så måna gånger nu att den, enligt min bedömning, fått en bra utformning. Trots det omarbetas delar av kursen inför varje ny termin. Vad gäller det materiella innehållet i kursen har det varit en rimlig balans mellan teoretiska och olika praktiska frågeställningar. Den allmänna uppfattningen bland studenterna tycks vara att även under den del av kursen där betoning läggs på praktiska frågeställningar, har de materiella rättsfrågorna fått ett starkt genomslag. Detta är glädjande och har varit en del av kursens målsättning. 2 Kursens uppbyggnad Kursen var uppdelad i tre block. Det första blocket bestod av traditionell problembaserad seminarieundervisning. Ändamålet var att belysa grundläggande förutsättningar för och allmänna rättsliga principer om förfogande över fast egendom. Det andra blocket utgjorde en praktisk tillämpningsperiod. Studenterna tilldelades olika komplicerade och mångfasetterade fall, så kallade case, som skulle lösas utifrån den praktiska situation caset figurerade i. En del av uppgiften bestod i att författa skriftliga inlagor i olika stadier i en process, en del var muntlig. Undervisningen utfördes ungefär till hälften av praktiker. Syftet med perioden var främst att träna studenterna i praktisk juridisk metod på avancerad nivå. Block två innehöll också en veckas praktik för varje student på bl.a.
myndigheter, hyresnämnd, advokatbyråer och fastighetsförvaltare. Under både block ett och två arbetade studenterna i basgrupper. Den skriftliga tentamen ligger som ett avslutande moment efter block ett och två. Det tredje blocket, bestod av individuellt uppsatsarbete med handledning både individuellt och i smågrupper, peer rewiev-förfarande samt opposition i halvgrupp på uppsatserna Uppdelningen i de tre olika delarna innebar att kursen hade ett varierande och verklighetsanknutet innehåll, vilket är ett av kursens syften. Kursstrukturen var uppskattad av studenterna även om en del förefaller ha upplevt första blocket mer intensivt än andra. Inför VT 2016 kortades case-momentet något till förmån för problembaserad undervisning i första blocket. Studenterna upplever det som positivt att tentamen ska skrivas innan uppsatsperioden börjar. Studenterna tycker också att seminariet på första perioden har varit väl omfattande. Redan inför VT- 14 gjordes vissa justeringar för att ändra på detta, men ytterligare ändringar behöver göras. 3 Kursens mål Kursens syfte har dels varit att ge deltagarna fördjupad kunskap i och metodiska färdigheter om olika regelverk som är kopplade till handhavandet av fast egendom, dels att ge ökad kunskap i praktisk tvistelösning. För att uppnå dessa syften har det i undervisningen lagts vikt vid att studenterna ska identifiera juridiska problem och hitta tänkbara lösningar på dessa. Därvid har studenterna tränats på att självständigt söka och analysera juridiskt källmaterial samt med stöd i dessa finna och självständigt formulera relevanta argument för och emot olika lösningar av juridiska problem. Stor betydelse har här lagts vid att göra olika ändamålsöverväganden, att bedöma styrkan hos olika argument och väga dem mot varandra samt att analysera olika regelsystem ur principiella perspektiv. Studenterna har tränats i att presentera juridiskt material i såväl muntlig som skriftlig form, med särskild tonvikt på presentation av och argument för lösningar på juridiska problem. Under block tre har målet även varit att planera arbetsinsatsen på ett sådant sätt att angivna tidsramar kan upprätthållas samtidigt som uppgiften utförs med tillfredsställande kvalitet. Målsättningen med kursen speglar vad som är de mest relevanta och praktisk förekommande momenten inom fastighetsrätten. Studenterna upplever att innehållet i kursen tillhandahåller en bred, fördjupad och i huvudsak relevant materia.
4 Kursens bärande pedagogiska idéer Kursen har haft en praktisk inriktning och seminarieuppgifterna har därför utformats efter verkliga och aktuella problem. Kopplingen mellan teori och praktik accentuerades under case-perioden med bl.a. autentisk skriftväxling mellan jurist och klient, av problem som är föremål för remissbehandling samt av frågor som är föremål för lagstiftningsarbete. Studenterna har basgruppsvis förberett en fördjupad diskussion som ägt rum vid undervisningstillfällena. En tanke med kursen är att studenterna ska tränas i att själva hitta det material som är relevant för att kunna lösa de olika problemen, varför litteraturlistan är relativt kort och heller inte innehåller något materialkompendium. Genom uppsatsdelen ska studenternas skrivarbete utvecklas. Studenterna ska själva hitta sitt uppsatsämne och formulera relevanta frågeställningar. Som anförts ovan kommer case-perioden ändras något. Jag överväger att lägga ännu mer tonvikt vid muntliga och skriftliga moment på case-perioden. 5 Examination och betygspåverkande faktorer Examination bestod av en traditionell skriftlig tentamen och en uppsats. Betyg på kursen fastställdes efter en samlad bedömning av individuella prestationer under kursen, resultatet på tentamen samt uppsatsen. er Studenterna förefaller i huvudsak ha varit nöjda med de examinationsgrundande momenten som sådana. 6 Basgruppsverksamheten i undervisningen En stor del av kursen avsåg problembaserade seminarier eller case, som förberetts genom basgruppsarbete. Vid seminarierna har basgrupperna haft ett stort ansvar för diskussionen. Vissa gånger var det en eller flera basgrupper som höll i seminariet och vissa gånger har varje basgrupp haft i uppgift att inför seminariet upprätta handlingar där man redovisade sin ståndpunkt i olika frågor. Varje
undervisningstillfälle protokollfördes av en basgrupp, som fördelade arbetet inom sig. er Fungerar väl. 7 Inslag av skrivträning Studenterna har lämnat in flera skriftliga arbeten under kursens gång, såväl basgruppsvis som enskilt. Basgruppernas skriftliga arbeten har bland annat bestått i författande av stämningsansökningar, svaromål, domar, rättsutredningar, remissvar och så kallade mark-ups. Det enskilda arbetet bestod av dels en rapport över utförd praktik, dels en uppsats omfattande femton till tjugo sidor. Ämnen för uppsatserna valdes av studenterna individuellt men studenterna gavs tillfälle att diskutera ämnesval med läraren. Valet styrdes bland annat av vad som vid tidpunkten för skrivandet var ett aktuellt praktiskt eller rättsligt problem samt vad som var deras intresseområde. Vid uppsatsarbetet förekom en individuell handledning och en grupphandledning. Härutöver användes ett Peer Review-system i innan slutversioner av uppsatserna lämnades in. Ytterligare ett arbete bestod i att studenterna skrev protokoll (som redan nämnts under 6) på det som diskuterats vid de olika seminarierna. er Så gott som samtliga studenter är nöjda med att få välja uppsatsämne efter vad som är deras intresseområden, även om det framförts synpunkter på att det är svårt. Studenterna har i stor utsträckning fått planera och leda sitt skrivarbete själva, men vid tre tillfällen under arbetets gång diskuteras uppsatsen med andra. Detta sker dels vid två handledningstillfällen, ett med läraren och ett i halvgrupp, dels vid peer-review. Vid den först nämnda formen av feed-back förväntas både lärare och student ha förberett frågor angående arbetet så att handledningen blir en hjälp att utveckla skrivandet vidare. En del studenter är missnöjda med att det enskilda handledningstillfället är så kort 15 min. Andra är nöjda. Jag bedömer det som svårt att ge längre tid än 15 min per student. Huvudsakligen därför att kursen inte har fler timmar till sitt förfogande. Däremot är studenterna välkomna att löpande kontakta mig med frågor. En del studenter har ställt sig frågande till upplägget på de avslutande oppositionsseminarierna, av den anledningen att det inte utses en bestämd opponent. Samtliga studenter ska i stället läsa och förbereda opposition på samtliga tio uppsatser i den grupp man tillhör. Studenterna upplever detta som
arbetskrävande. Detta är en synpunkt som framförts varje år. Jag är fortfarande av inställningen att dessa synpunkter inte ska leda till någon förändring eftersom upplägget har goda skäl för sig. Huvudsyftet med det av mig valda upplägget är att försöka få studenterna att noggrant läsa samtliga uppsatser i den grupp de tillhör, något som inte alltid sker om man vet att man inte ska opponera. Studenterna ges också en veckas undervisningsfri tid till inläsning, vilket är den vecka som jag själv läser, kommenterar och betygssätter samtliga uppsatser. Ytterligare ett syfte med upplägget är att uppnå att studenterna, genom att läsa ytterligare 100 sidor fastighetsrätt, tillgodogör sig ytterligare kunskaper och aspekter på den materiella rätten än vad de hittills gjort under kursen. Det kan konstateras att studenterna är väl inlästa på allas uppsatser och att oppositionsseminarierna oftast blir mycket givande. 8 Inslag av muntligt framförande Lite drygt hälften av seminarierna har varit upplagda med traditionella problembaserade scenarier och hälften med så kallade case. I samtliga fall har studenterna basgruppsvis redovisat och diskuterat uppgifterna vid undervisningstillfällena. Vid caseseminarierna har det muntliga framförandet bland annat bestått i att vara part eller domare i en spelad process och att förhandla inför avtalsslut. Ett seminarium bestod i att varje basgrupp höll ett föredrag om minst 30 minuter för kursföreståndarna. Syftet var dels att träna muntlig framställning, dels att skapa kunskap om systemet som gäller kvalitet under avtal om nyttjanderätt. Studenterna har också haft i uppdrag att opponera på varandras uppsatser. Studenterna har varit ordentligt förberedda och utfört sina uppgifter väl. De har varit positiva till de olika typer av muntliga inslag som finns på kursen. Inför nästa kurstillfälle kommer inslaget av muntliga övningar bli större. 9 Inslag av rättsteknik Som framgått ovan under bl.a. 2, 3 och 7 ingår en rad olika moment där studenternas rättsteknik tränas. Under kursen ges också en föreläsning om Metodologiska problem vid hyra. Till föreläsningen kopplas ett moment där studenterna utifrån ett antal rättsfall aktivt deltar i diskussion avseende metodologiska frågor. Därutöver kan nämnas att rättskällevärdet av olika domstolsbeslut diskuteras ingående med anledning av den särskilda instansordning som gäller för vissa frågor på fastighetsrättens område, bland annat hyra och arrende.
Värdering Kursen fungerar bra. Avsikten är att även fortsättningsvis ha det breda anslaget av olika rättsteknikinslag och att fånga tillfällen till ytterligare perspektiv m.m. 10 Värdering av de olika undervisningsformerna Kursupplägg framgår ovan. Utvärdering och åtgärder Enligt kursföreståndarens mening fungerar kursen väl. 11 Kurslitteraturen Ett mål med kursen har varit att träna studenterna i att på ett kvalificerat sätt självständigt söka och analysera juridiskt källmaterial. Som ett led i denna målsättning har bara ett fåtal böcker angivits som obligatorisk kurslitteratur och något rättsfallskompendium har heller inte tillhandahållits. Studenterna informerades i stället om att de förväntades själva söka reda på relevant litteratur. Den obligatoriska litteraturen var följande: Björkdahl, Hyra av bostad och lokal Julstad, Fastighetsindelning och markanvändning Larsson & Synnergren, Arrende och andra nyttjanderättsavtal i praktiken Victorin, Hager & Flodin, Bostadsrätt, Victorin & Hager, Allmän fastighetsrätt er Studenterna har inte framfört någon kritik mot upplägget att endast ha begränsad kurslitteratur som obligatorisk till förmån för tillvägagångssättet att själva hitta relevant litteratur inför varje seminarium. De tycker att de lärt sig mycket på att söka reda på relevant material själva och att det har varit en bra förberedelse inför arbetslivet. Studenterna är återkommande kritiska mot boken i arrende av Larsson & Synnergren. Dessvärre finns ingen alternativ bok. 12 Internationalisering Komparation har bara skett i begränsad utsträckning. Fastighetsrätten är typiskt sett så nationellt präglad att komparativa inslag på den här nivån inte blir givande. En komparation kräver större sammanhang än vad kursen rymmer för att enskildheter skall kunna förstås.
13 Miljörättsintegration Miljörättsliga frågeställningar har berörts såväl under första som under andra blocket. Sammanlagt två undervisningstillfällen har särskilt behandlat miljörätt i integration med fastighetsrättsliga frågeställningar. 14 Genusperspektiv Seminariematerialet innehåller inga särskilda uppgifter med genusperspektiv. Däremot ingår klassiska frågor om starkare och svagare part och huruvida partsammansättningen i ett enskilt fall kan eller bör påverka den juridiska bedömningen. Dessutom försöker vi att föra diskussioner om en viss lösning kan få genusaspekter som kan ifrågasättas. 15 Former för kursutvärdering VT 2014 gjordes av olika anledningar ingen skriftlig kursutvärdering, vilket naturligtvis inte är bra. För att kompensera avsaknaden av skriftlig utvärdering höll jag ett informellt muntlig kursråd med samtliga närvarande. Det är dessa synpunkter som ligger till grund för återgiven kritik och ändringsförslag. 16 Lärargruppens sammansättning och kompetens (med uppgift om kvinnlig lärarmedverkan) Erika P Björkdahl har varit kursföreståndare på kursen. Av omkring 30 undervisningstillfällen har kursföreståndaren haft ungefär hälften, De övriga undervisningstillfällena har genomförts av följande lärare: Bertil Bengtsson, professor Margareta Brattström, professor Vanja Eriksson, Andersson Gustafsson advokatbyrå Richard Hager, docent Torgny Håstad, professor Rolf Johansson, advokatfirma Rolf Johansson Thomas Kalbro, professor KTH Antonia och Adriana Krzymowska, Krzymowska Juristbyrå Elin Skeppstedt, Advokatfirman Lindahl Patrik Sandberg-Helenius, Advokatfirman Lindahl Johan Wingmark, Andersson Gustafsson advokatbyrå Sammansättning av externa lärare och av lärare knutna till institutionen är vanligtvis lyckad. Det leder till en bra blandning av teori och praktik, vilket varit ett av syftena med kursen.
17 Kursens timtilldelning Kursen omfattade 30 högskolepoäng och hade sedvanlig timtilldelning, dvs. 91 timmar. 18 Ev motivering av betyg Bilagor: 1. Kursplan 2. Undervisningsplan med kursinformation och litteraturlista 3. Samtliga tentamensskrivningar 4. Schema 5. Kursvärderingsformulär med resultatsammanställning Uppsala den 21 oktober 2016 Erika P Björkdahl Kursföreståndare