Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Sjukvårdsberedning Norra Stockholm, Beställaravdelning Stockholm Mars 2003
Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation i Stockholms läns landsting. Inom ramen för den nya organisationen har nio geografiska beredningar inrättats. Beredningarna ska ta tillvara befolkningsperspektivet i hälso- och sjukvårdens utveckling. De ska kartlägga och analysera befolkningens hälsa och behov av närsjukvård, initiera utvecklingsinsatser avseende närsjukvården samt utforma ett fungerande samspel mellan de olika vårdaktörerna i lokalsamhället. En folder för varje kommun/stadsdel För att underlätta arbetet för de geografiska beredningarna har en folder tagits fram för var och en av de 26 kommunerna i Stockholms län. Stockholms stad är indelad i 18 stadsdelar. I foldern redovisas 1. Befolkningsutveckling 2. Levnadsförhållanden och levnadsvanor 3. Hälsoutveckling 4. Befolkningens syn på vården 5. Lokalt utbud av hälso- och sjukvård 6. Hälsofrämjande insatser 7. Nyttjande av hälso- och sjukvård 8. Kostnader för hälso- och sjukvård 9. Lokala samverkansöverenskommelser 10. Sammanfattning En pärm för varje beredning Foldrarna ingår i de pärmar som tagits fram till politikernas utvecklingsprogram med start i slutet av mars. I pärmarna finns också ett handlednings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldrarna. Därutöver finns ett antal översiktskartor över hela länet. Underlag för verksamhetsplaner mm Det är vår förhoppning att kommun- och stadsdelsfoldrar samt övrigt material skall underlätta arbetet för de geografiska beredningarna - att ta fram verksamhetsplan, formulera mål och strategier, ge förslag till insatser - i dialogen med kommun/stadsdelar och andra samverkanspartners - i dialogen med producenter - i dialogen med de medicinska programberedningarna. Mer att läsa: Under flik 2 i pärmen finns ett handlednings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldern. Där förklarar vi olika begrepp, fördjupar beskrivningen och hänvisar till mer information. Detta material har tagits fram av Gun Ivergård (samordnare), Göran Lord, Britt Arrelöv, Göran Danielsson, Jonas Danielsson, Anna Häggqvist, Kristina Jedberger, Janine Jemt/Pia Axelson, Birgitta Klingberg, Gunnel Sundqvist och Amanda Waleh. 2
Befolkningsutveckling Behovet av hälso- och sjukvård påverkas bl a av befolkningens storlek och ålderssammansättning. Befolkningsprognoserna är viktiga underlag för planering av insatser och fördelning av vårdens resurser. I bor drygt 34 000 invånare Fram till år 2006 förväntas invånarantalet öka med 2,3% (791 personer). För länet i sin helhet sker en ökning med närmare 4 % under motsvarande period. Befolkningsprognosen för 2006 visar att antalet 40 år och äldre förväntas öka. En minskning förväntas i åldersklassen 20 39 år. Tab 1. Antal invånare i 2002-2006 samt procentuell förändring. Åldersklass 2002 antal 2006 antal Förändr antal Förändring (%) 0 6 4 001 3 969-32 -0,8 7 19 6 917 7 163 105 3,6 20 39 9 474 9 083-250 -4,1 40 64 10 381 11 113 732 7,1 65 79 2 661 2 785 124 4,7 80 w 987 1 090 112 11,4 Totalt 34 412 35 204 791 2,3 Åldersfördelning i förhållande till länet Jämfört med länet har en högre andel i åldersklasserna 0 6 år och 7 19 år. Andelen vuxna 20 39 år är lägre och minskar fram till år 2006. Tab 2. Andel av befolkningen i olika åldersklasser 2002-2006 i och Stockholms län. Åldersklass 2002 Spånga - 2006 Spånga - 2002 SLL 2006 SLL 0 6 11,6 11,3 8 8,2 7 19 20,1 20,4 15,7 15,5 20 39 27,5 25,8 30,2 29,3 40 64 30,2 31,6 32 33 65 79 7,7 7,9 9,6 9,6 80 w 2,8 3,1 4,4 4,4 Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen som är över 80 år (pärmens flik nr 3). Mer att läsa: Under flik 3 i pärmen finns ett antal översiktskartor över hela länet. Dessa kartor jämför åldersfördelning, levnadsförhållanden, hälsoutveckling, vårdnyttjande etc. för olika stadsdelar/kommuner. 3
Levnadsförhållanden och Levnadsvanor Levnadsförhållanden och levnadsvanor är två viktiga områden som har stor betydelse för vårdbehov och fördelning av vårdens resurser. En hög andel invånare i befolkningen med låg utbildnings- och inkomstnivå, utländsk bakgrund, socialbidragstagare, arbetssökande etc. innebär att fler befinner sig i en utsatt livssituation. Därmed ökar dessutom risken för att utveckla för hälsan ogynnsamma levnadsvanor. Utbildningsnivå och andel invånare med utländsk bakgrund i Låg utbildningsnivå 1 anses vara en av de starkaste ohälsomarkörerna. I är andelen som bara har förgymnasial utbildning (folk/grundskola) högre än genomsnittet för länet. Detsamma gäller andelen invånare med utländsk bakgrund. Tab 3. Andel invånare med förgymn.utb. samt andel invånare med utländsk bakgrund i och Stockholms län. Högst förgymnasial utbildning % Utländsk 2 bakgrund % 26,2 40,3 SLL 20,3 19,6 Min - Max 8,3 37,7 8,9-68,6 Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen med låg utbildningsnivå (pärmens flik nr 3). Mer om levnadsvanor i kommande Folkhälsorapport 2003 I en kommande Folkhälsorapport 2003 ingår resultaten från landstingets folkhälsoenkät som skickades ut hösten 2002. Enkäten skickades ut i ca 50 000 exemplar för att möjliggöra nedbrytning på kommun/stadsdelsnivå. I enkäten ställs frågor om bl a rökning, alkohol och droger, mat och motion. Folkhälsa - en fråga för samverkan Folkhälsan påverkas mer av levnadsförhållanden och levnadsvanor än av hälsooch sjukvårdens insatser. Hälso- och sjukvårdens roll är i stor utsträckning att sprida kunskap och att samverka med kommuner och stadsdelar. Folkhälsoenkät och Folkhälsorapport 2003 är viktiga delar i detta arbete. Fördjupning: är indelat i mindre geografiska områden. Skillnader i befolkningsstruktur, levnadsförhållanden etc. mellan olika områden inom kommunen belyses ej i denna folder. 1 Källa ang utbildningsnivå: RTK 1999, åldrar 25 74 år. 2 Med invandrarbakgrund menas personer med a) svenskt medborgarskap, födda i utlandet b) utländskt medborgarskap födda i Sverige c) utländskt medborgarskap, födda i utlandet 4
Hälsoutveckling Självskattad hälsa, kariesfria barn och ungdomar, medellivslängd, sjukdagar, förtidspensionerade är (o)hälsomått som kan användas för att ge en samordnad bild av hälsoutvecklingen. Självskattad hälsa I anser en något högre andel att det egna hälsotillståndet är mycket eller ganska bra jämfört medlänet. Tab 4. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som anser nuvarande hälsotillstånd bra. Hälsotillstånd 68 SLL 66 Min Max 56-79 Lägre andel kariesfria barn och ungdomar Landstingets inriktningsmål vad gäller tandhälsa är att alla 3-åringar ska vara kariesfria. I är andelen kariesfria 3- och 19-åringar lägre än genomsnittet i länet, särskilt för 3-åringarna. Tab 5. Andel kariesfria 3- och 19-åringar i och Stockholms län år 2001. 3-åringar 19-åringar 88,2 19,6 SLL 93,2 21,3 Min - Max 78,2 99,0 10,6 39,0 Lika medellivslängd som länet Kvinnorna och männen i har motsvarande medellivslängd som genomsnittet för länet. Tab 6. Medellivslängd (antal år) för kvinnor och män i och Stockholms län. Kvinnor Män 82,2 77 SLL 82,3 77,5 Min - Max 80,5-83,6 75,3-79, 8 Se även översiktskarta för hela länet (pärmens flik nr 3) Genomsnittligt antal sjukdagar högre än länet Det genomsnittliga antalet sjukdagar i är högre jämfört med länet. Det gäller både för män och kvinnor. Tab 7. Genomsnittligt antal sjukdagar för personer 16-64 år i och Stockholms län år 2001. Kvinnor Män Totalt 30 21 25 SLL 24 14 19 Min - Max 17-46 7-31 12-38 Högre andel förtidspensionärer än länet Andelen förtidspensionärer i är högre än genomsnittet för länet. Det gäller främst kvinnor. Tab 8. Andel förtidspensionärer 45-64 år 2001 i och Stockholms län. Kvinnor Män Totalt 18 12 15 SLL 15 11 13 Min - Max 9-33 5-25 7-29 5
Befolkningens syn på sjukvården Det finns många olika sätt att ta reda på och mäta befolkningens synpunkter på vården. Intervjuer, enkäter och fokusgrupper (gruppintervjuer) är vanliga metoder. Vårdbarometern Vårdbarometern startade hösten 2001. Den består av telefonintervjuer där befolkningen får svara på ett 60-tal frågor. Intervjuerna utökas varje månad med drygt 600 personer för Stockholms län. Jämförelser kan göras nationellt och ned på stadsdelsnivå. Jämfört med länet har en något lägre andel som anser att de får förväntad hjälp vid besök på husläkarmottagning. Andel som har förtroende är högre än genomsnittet i länet. Tab 9. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som svarat positivt på dessa tre frågor. Tillgång till sjukvård Förväntad hjälp vid husläkmottagning Förtroende för sjukvården 71 77 55 SLL 70 79 51 Min - Max 58-80 71-90 40-59 Den generellt sett låga andelen som har förtroende för sjukvården beror delvis på att det överlag är en stor andel (i genomsnitt 35%) som svarat varken eller. Effektmål följs upp via Vårdbarometern I Budget & Beställarplan har länsgemensamma effektmål formulerats kring värdig och kvalitativt god vård i rimlig tid. - 90% av dem som fått vård det senaste året ska anse att de fått ett respektfullt bemötande. - Minst 80% ska ha fått den hjälp de förväntat sig vid senaste besöket. - Minst 80% av de som sökt vård ska anse att väntetiden varit rimlig. I Årsredovisningen för år 2002 noterades en positiv trend och resultaten ligger nära de uppsatta målen med undantag för väntetid för besöket. 6
Lokalt utbud av hälso- och sjukvård Nedan presenteras det lokala utbudet av hälso- och sjukvård inkl tandvård för befolkningen i. Listan ger en god beskrivning av vad som kan ingå i utbudet för närsjukvården. För boende i finns följande utbud av vård och tandvård Järva vårdcentral, Spånga vårdcentral och vårdcentral. Husläkarmottagningarna svarar även för hemsjukvård. Läkarinsatser i särskilt boende sköts av Legevisitten AB Västerorts jourläkarmottagning samt Vårdia kvälls- och nattpatrull barnmorskemottagning vid Familjecentralen Spånga BVC och BVC vid Familjecentralen -Rinkeby UM och Järva mansmottagning i Rinkeby Sjukgymnastik i Bromsten, arbetsterapi i Rinkeby och fotsjukvård i Spånga C Den geriatriska vården bedrivs av Brommageriatriken AB Psykiatrisk vård för barn och ungdomar finns i Rinkeby. Psykiatrisk vård för vuxna finns i Spånga. Mobila enheten har psykiatrisk jour alla dagar kl 8 22. Kvällar, nätter och helger hänvisas vuxna till Mobila kristeamet Vård för patienter med beroendeproblem bedrivs på All-teamet i HabC Blackeberg finns för barn & ungdom samt HabC Kungsholmen för vuxna Specialistläkare i ett flertal specialiteter finns på Järva Närsjukhus och specialistakut i Rinkeby. Det finns två privata sjukgymnastmottagningar I området finns Folktandvården Stockholms län AB och privata tandläkare Mer information på Vårdguiden: För mer information om det lokala utbudet se www.vardguiden.nu 7
Hälsofrämjande insatser Med hälsofrämjande insatser skapas förutsättningar för människor att uppnå och bibehålla en god hälsa. Stadsdelarna och kommunerna har huvudansvaret för det lokala hälsofrämjande arbetet. Landstinget har ett viktigt uppdrag att stimulera detta arbete genom att sprida kunskap om hälsoläget och olika hälsofrämjande metoder. Dessutom kan hälsooch sjukvården bidra med personal som har kompetens inom specialområden. I det lokala hälsoarbetet är samverkan med andra välfärdsaktörer av största vikt. Kraftsamling mot negativ utveckling Flera hot kan ses mot folkhälsan. Ökad psykisk ohälsa bland ungdomar Ökad andel överviktiga Ökad alkoholkonsumtion Ökad införsel av narkotika Ökat tobaksmissbruk Förändrat sexuellt beteende Minskad fysisk aktivitet bland barn och ungdomar Ökad segregation Landstingets folkhälsoarbete Den samhällsmedicinska organisationen tillsammans med hälso- och sjukvården bidrar i det lokala hälsofrämjandet arbetet inom flera olika områden såsom: Alkohol och narkotika Fysiskt aktivitet Matvanor Psykisk ohälsa Sexualitet Skador Tobak Övervikt Tandhälsa I geografiska områden med sämst tandhälsa ska folktandvården kalla alla 2- åringar till undersökning och riskbedömning. Föräldrarna ska ges tandborstningsinstruktion och en tandborste samt tandkräm. Den ökande andelen överviktiga och feta personer i alla åldrar, ökad psykisk ohälsa, ökat alkoholintag särskilt bland unga, ökad rökning bland unga flickor och skillnader i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper medför ökat hot mot hälsoutvecklingen i befolkningen. Unga vuxna, kvinnor i övre medelåldern och kvinnor som arbetar inom vård och omsorg är grupper i befolkningen som särskilt visar negativ hälsoutveckling. Den ökande ohälsan har nära samband med de förändrade levnadsvanorna i samhället. Mer om detta kan läsas i folkhälsorapporten. 8
Nyttjande av hälso- och sjukvård Befolkningens nyttjande av hälso- och sjukvård följs regelbundet och volymer anges i avtal. Ett sätt att kunna göra jämförelser mellan olika geografiska områden är att jämföra öppenvårdsbesök och slutenvårdstillfällen per 1 000 invånare. För tandvården är inriktningsmålet att 95% av barn och ungdomar ska besöka tandvården vid 3-, 5-, 7-, 9-, 11-, 13-, 15-, 17- och 19-års ålder. Öppenvårdsbesök Befolkningen i gjorde år 2002, 251 326 öppenvårdsbesök. Det innebar 7 304 besök per 1000 invånare. Tab 10. Öppenvårdsbesök/1000 invånare inom olika vårdområden år 2002 och Stockholms Antal besök län. Vårdområde / 1000 inv SLL/ 1000 inv Primärv. 143 522 4 171 3 468 Geriatrik 1 915 56 50 Psykiatri 22 028 640 604 Akutsjv. 83 861 2 437 2 539 Totalt 251 326 7 304 6 661 Se även översiktskarta för hela länet ang antal läkarbesök per invånare (pärmens flik nr 3) Slutenvårdstillfällen Befolkningen i hade förra året 4 362 slutenvårdstillfällen. Det var 127 vårdtillfällen per 1000 invånare. Tab 11. Antal slutenvårdstillfällen per 1000 invånare för olika vårdområden år 2002. Vårdområde Antal vtf / SLL /1000 inv 1000 inv Geriatrik 286 8 13 Psykiatri 444 13 13 Akutsjv 3 632 106 119 Totalt 4 362 127 145 Se även översiktskarta för hela länet ang antal vårdtillfällen per invånare (pärmens flik nr 3) Besök i tandvården I är andelen barn och ungdomar som besökt tandvården lägre än genomsnittet för länet. Tab 12. Andel 3- och 19-åringar som besökt tandvården år 2001 och SLL. 3-åringar 19-åringar 86,8 87,6 SLL 90,0 88,1 Min - Max 74,7 98,8 74,6 98,9 9
Kostnader för hälso- och sjukvård I detta avsnitt redovisas hur mycket hälsooch sjukvården kostade för befolkningen i. För att kunna jämföra kostnader mellan olika geografiska områden anges även kostnaden per invånare. Se även översiktskartor för hela länet (pärmens flik nr 3) 495 Mkr, dvs 14 446 kr per invånare Hälso- och sjukvården 2 för befolkningen i kostade förra året 495Mkr. Tab 13. Kostnad för hälso- och sjukvård per vårdområde för befolkningen i. Vårdområde MKr Primärvård 101,2 Geriatrik 35,5 Psykiatri 59,2 Akutsjukvård 234,8 Läkemedel 55,7 Övrigt 8,3 Totalt 494,8 Kostnaden per invånare är 14 446 kr per invånare, vilket skall jämföras med 16 394 för hela länet. Kostnaden per invånare varierar i länet mellan 12 773 17 986. Se även översiktskarta för hela länet (pärmens flik nr 3) Kostnader för några sjukdomsgrupper Nedan anges beräkning av schablonmässiga kostnader inom akutsjukvården för tre grupper. Dessa kostnader är påverkbara genom hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande insatser eller genom en bra närsjukvård. 2 exklusive tandvården För höftledsfrakturer noteras en högre kostnad per invånare och per patient för boende i. Tab 14. Totala kostnader för öppen och sluten vård inom 120 dagar från skadetillfället för personer över 75 år som vårdats på grund av höftfraktur år 2001. Höftledsfraktur Totalkostnad tkr Kr/inv Kr/pat 3 705 2 176 132 313 SLL 287 302 2 116 117 218 Min - Max ------- 725 62 127 3 545 194 149 För hjärtsvikt är kostnaden per invånare något högre. Kostnaden per invånare för kärlkramp är högre för Tab 15. Totala kostnader för öppen och sluten vård under 2001 för personer över 75 år som vårdats på grund av hjärtsvikt under 1999-2001. Hjärtsvikt Totalkostnad Kr/inv tkr 18 330 10 767 SLL 1 258 383 9 269 Min - Max ---------- 4 171 12 814 Tab 16. Totala kostnader år 2001 för öppen och sluten vård för personer över 75 år med kärlkramp. Kärlkramp Totalkostnad Kr/inv tkr 11 419 6 707 SLL 762 935 5 582 Min - Max ---------- 3 211 9 103 10
Lokala samverkansöverenskommelser Lokala överenskommelser kan vara av övergripande karaktär och reglera samverkan mellan landstinget och kommunen, försäkringskassan etc. eller ha till syfte att stödja producentsamverkan. Dessutom finns specifika överenskommelser för ett flertal viktiga behovsgrupper. Från och med år 2002 finns två typer av samverkansöverenskommelser med stadsdelsförvalningarna i Stockholms stad/ekerö. Det är dels samverkansplaner som avser överenskommelser mellan beställarna i de berörda organisationerna och dels samverkansöverenskommelser som avser dokument som reglerar hur det konkreta samarbetet ska utföras. Lokala samverkansöverenskommelser i : BAS - team (Utredningsteam för barn med neuropsykologiska/neurologiska utvecklingsavvikelser) finns ett övergripande avtal mellan Stockholms stad och Stockholms läns landsting. Samverkansöverenskommelse gällande psykiatri- och beroendevård finns övergripande mellan Stockholms stad och Stockholms läns landsting. Beroende vården bygger på den modell som finns i dvs. ALL-teamet där man bl.a. har en samlokalisering av verksamheten. Samverkansöverenskommelse gällande folkhälsa mellan NSSO och stadsdelsförvaltning (sdf) finns för år 1999. Är framtagen för år 2002 men ej beslutad i någon nämnd/styrelse. Uppsökande verksamhet för tandvård Under utarbetande: Samverkansavtal mellan NSSO och sdf gällande Familjecentral. Samverkansavtal mellan NSSO, Rinkeby sdf och sdf gällande -Rinkeby Ungdomsmottagning (TRUM) Samverkansavtal mellan NSSO och sdf gällande vård och omsorgsverksamhet för äldre. 11
Om stadsdelsområde ligger i nordvästra Stockholm. Området har 34 297 invånare (december 2001). Hälften bor i stadsdelarna Bromsten, Flysta, Solhem och Sundby. Stadsdelarna präglas av villabebyggelse, individuellt utformade hus av olika storlek, stil och ålder. Den andra hälften bor i stadsdelarna och Hjulsta som byggdes för drygt trettio år sedan under miljonprogrammet. Stadsdelarna präglas av befolkningens mångfald. Trettiotre procent av bostäder i är småhus. Genomsnittet för staden är tio procent. har större andel stora bostäder än genomsnittet i Stockholm. Angränsande stadsdelsområden (sdo) och kommun är Hässelby/Vällingby sdo, Bromma sdo, Rinkeby sdo, Kista sdo och Järfälla kommun. Mer information finns på stadsdelens hemsida. Sammanfattning I bor drygt 34 000 invånare. Fram till år 2006 förväntas befolkningen öka med 2,3%. har en högre andel barn och ungdomar. Andelen 20 39 år är lägre än länets genomsnitt. Andelen med enbart förgymnasial utbildning är högre jämfört med länet. Detsamma gäller andelen invånare med utländsk bakgrund som är 40 %. Lägre andel kariesfria barn, högre genomsnittligt antal sjukdagar samt andel förtidspensionerade i länet. En högre andelen jämfört med länet anser att de har förtroende för sjukvården. Befolkningen i gjorde år 2002, 251 326 öppenvårdsbesök. Det innebar 7 304 besök per 1000 invånare. Befolkningen i hade förra året 4 362 slutenvårdstillfällen. Det var 127 vårdtillfällen per 1000 invånare. Den totala kostnaden för hälso- och sjukvården i är 495 Mkr. Kostnaden per invånare är 14 446 kr, vilket kan jämföras med 16 349 kr/invånare som genomsnitt för hela länet. Foldern tillsammans med verksamhetsstatistik, fördjupningsmaterial etc. kommer att finnas på Beställarkontorets hemsida. 12