1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y SKRIVELSE 2013-01-10 Ärendenr: NV-05519-12 Regeringskansliet Miljödepartementet Registrator 103 33 Stockholm miljodepartementet.registrator @regeringskansliet Regeringsuppdrag att presentera sårbarhetsanalyser för varg, björn, järv och lo Sammanfattning Med anledning av regeringens uppdrag att presentera sårbarhetsanalyser för varg, björn, järv och lo översänder Naturvårdsverket här slutredovisningen som innehåller analyserna för björn, järv och lodjur. Redovisningen innehåller de i uppdraget efterfrågade populationsvärdena för mindre än 10 procents utdöenderisk på 100 år. På motsvarade sätt har även mindre än 5 respektive 1 procents utdöenderisk på 100 år analyserats. Inget av dessa värden för minsta livskraftiga populations för björn, järv och lodjur tillgodoser krav på långsiktigt godtagbart bibehållen genetisk variation för populationerna. I bifogad underlagsrapporten finns även information om andra analyser med särskild relevans för Naturvårdsverkets fortsatta arbete med rovdjurspopulationerna. Uppdraget Regeringen gav den 31 maj 2012 Naturvårdsverket i uppdrag att redovisa sårbarhetsanalyser för varg, björn, järv och lodjur. I uppdraget anges följande: Naturvårdsverket ska presentera kvantitativa sårbarhetsanalyser som tydliggör B E SÖ K: ST O C K H O LM -V ALH A L L AV ÄG E N 195 Ö ST E R SU N D F O R SK AR E N S V ÄG 5, HUS U B K IR U N A K ASE R N G AT AN 14 P O ST: 106 48 ST O C K HO LM TEL: 010-698 10 00 F AX: 010-698 10 99 E-POST: R E G IST R AT O R@NAT U RV AR D SV E R K E T.SE IN T E R N E T: WWW. N AT U R V AR D SV E R K E T.SE
NATURVÅRDSVERKET 2(6) minsta livskraftiga population (s.k. MVP, minimal viable population) för varg, björn, järv och lo baserade på IUCN:s kriterium E. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 2 juli 2012 vad beträffar varg. För björn, järv och lo ska uppdraget redovisas senast den 15 januari 2013. De framtagna värdena för minsta livskraftiga population ska dels ingå i Naturvårdsverkets förvaltningsplaner för varg, björn, järv och lodjur, och dels användas som underlag för bedömning av bevarandestatus för varg, björn, järv och lo i 2013 års rapportering enligt artikel 17 i art- och habitatdirektivet. Från uppdraget Av de riktlinjer för förvaltning av stora rovdjur på populationsnivå som EUkommissionen antog 2008 framgår att referensvärdet för populationsstorlek ska uppfylla följande kriterier: 1) Populationen ska vara minst så stor som den var vid tidpunkten av direktivets ikraftträdande, och 2) Populationen ska vara som minst lika stor (men gärna mycket större) än minsta livskraftiga population (MVP), definierat genom IUCN:s (International Union for Conservation of Nature) kriterium E (en utdöenderisk baserad på en kvantitativ sårbarhetsanalys med mindre än 10 % utdöenderisk över 100 år) eller kriterium D (antalet könsmogna individer). Av EU-kommissionens riktlinjer följer att gynnsam bevarandestatus för en population ska ligga över den nivå som utgör minsta livskraftiga population för arten. Det är därför viktigt att definiera minsta livskraftiga population. Om det finns detaljerad kunskap om arten i fråga är det enligt riktlinjerna för förvaltning av stora rovdjur på populationsnivå lämpligt att genomföra sårbarhetsanalyser för att ta fram värden för minsta livskraftiga population. Tolkning och avgränsning Naturvårdsverkets tolkning Storleken på demografiskt minsta livskraftiga population (MVP) har enligt uppdrag analyserats med kriteriet att populationens utdöenderisk är mindre än 10 procent på 100 år. Sårbarhetsanalyser har även genomförts med kriterier som säkerställer de genetiska kraven på ett långsiktigt bevarande av populationerna. Naturvårdsverket kommer i det fortsatta arbetet med att bedöma gynnsam bevarandestatus för populationerna i artikel 17-rapporteringen 2013, även beakta de övriga analyserna i underlagsrapporten. Deluppdrag1, redovisning avseende varg, redovisades till regeringen den 2 juli 2012. I den redovisningen ingick inte modelleringar av framtida effekter av förändrad inavelssituation eller dess påverkan på vargpopulationens livskraft. Därför kan de nivåer av varg som presenterades där inte likställas med kraven för att uppfylla en fullständig sårbarhetsanalys. Naturvårdsverket har den 19 oktober 2012, utanför detta uppdrag, rapporterat referensvärde för gynnsam bevarandestatus för vargpopulationen till regeringen.
NATURVÅRDSVERKET 3(6) Detta värde för varg motsvarar närmast vad som i bilagd underlagsrapport benämns som genetisk MVP, dvs. där mindre än 5 procents förlust av genetisk variationsgrad på 100 år ingår som kriterium. Naturvårdsverket har i föreliggande redovisning inte gjort ytterligare analyser på varg. Bakgrund/Omvärldsanalys Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (art- och habitatdirektivet) ställer bl.a. krav på att medlemsstaterna ska säkerställa gynnsam bevarandestatus för de arter som omfattas av direktivet. I art- och habitatdirektivet anges att en arts bevarandestatus är summan av de faktorer som påverkar den berörda arten och som på lång sikt kan påverka den naturliga utbredningen och storleken på dess populationer inom medlemsstaten. Bevarandestatusen ska anses gynnsam när uppgifter om den berörda - artens populationsutveckling visar att arten på lång sikt kommer att förbli en livskraftig del av sin livsmiljö, - artens naturliga utbredningsområde varken minskar eller sannolikt kommer att minska inom en överskådlig framtid, och - det finns, och sannolikt kommer att finnas, en tillräckligt stor livsmiljö för att artens populationer skall behållas på lång sikt Enligt artikel 17 i art- och habitatdirektivet ska medlemsstaterna vart sjätte år till EU-kommissionen rapportera om genomförandet av de åtgärder som vidtagits till följd av direktivet. Nästa rapporteringstillfälle är senast den 30 juni 2013 för perioden 2007-2012. Vid rapporteringen ska bl.a. bevarandestatus bedömas och referensvärden anges för populationsstorlek (FRP) och populationens utbredning (FRR). Det nu föreliggande regeringsuppdraget är ett av de underlag som behövs för att ta fram referensvärden för populationsstorlekarna av varg, björn, järv, och lo för Sverige. Nationella förvaltningsplaner Den 31 maj 2012 fastställde Naturvårdsverket en nationell förvaltningsplan för varg. I förvaltningsplanen redovisas vilka politiska målsättningar som gäller för vargstammen, vilka förvaltningsåtgärder som planeras vidtas för att nå målen samt hur uppföljningen planeras ske. Där redovisas vargstammens utveckling och status, vargens betydelse för människor, hur förvaltningen är organiserad och vilka juridiska ramar som gäller för den samt vilken forskning som bedrivs om varg. Förvaltningsplanen för varg har under hösten fått ett tillägg som innehåller de framtagna beräkningarna av gynnsam bevarandestatus för varg 1,2. I Naturvårdsverkets regleringsbrev för 2012 anges att verket ska ta fram förvaltningsplaner för björn, järv, lodjur och kungsörn. Planerna ska senast den 1 mars 2013 redovisas till regeringen. I regeringens uppdrag att presentera 1 http://www.naturvardsverket.se/upload/04_arbete_med_naturvard/varg/forvaltningsplan-forvarg/komplettering-till-vargforvaltningsplanen-2012-10-19.pdf 2 http://www.naturvardsverket.se/upload/04_arbete_med_naturvard/varg/genetic-aspects-on-theviability-of-the-scandinavian-wolf-population-2012-10-19.pdf
NATURVÅRDSVERKET 4(6) sårbarhetsanalyser för björn, varg, järv och lodjur anges bland annat att resultaten från sårbarhetsanalyserna ska ingå i de nationella förvaltningsplanerna för arterna. Genomförande av regeringsuppdraget I den nu föreliggande redovisningen av uppdraget har sårbarhetsanalyserna för björn, järv och lodjur genomförts av en extern expert på uppdrag av Naturvårdsverket. Data till modelleringarna bygger på dels opublicerat datamaterial från aktiva forskare, dels data från publicerade vetenskapliga artiklar. VORTEX-modellen 3 har använts för sårbarhetsanalyserna. Modellen är en ofta använd standardmodell för sårbarhetsanalyser av däggdjur. Naturvårdsverket har inhämtat synpunkter på metodval och resultat från forskare vid svenska och utlänska institutioner. Deras synpunkter finns redovisade i underlagsrapporten. Resultat Underlagsrapporten Population viability analyses of the Scandinavian populations of bear (Ursus arctos), lynx (Lynx lynx)and wolverine (Gulo gulo) finns som bilaga till denna redovisning. Rapporten är ett underlagsdokument för Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdraget och författaren Torbjörn Nilsson svarar själv för innehållet. De resultat i rapporten som Naturvårdsverket har i uppdrag att redovisa till regeringen är värden för minsta livskraftiga population vid mindre än 10 procents utdöenderisk på 100 år när sällsynta katastrofer är inkluderade, men utan hänsyn till förlust av genetisk variation. Redovisade antal individer för den skandinaviska populationen* är: Björn: 35 individer Järv: 150 individer Lodjur: 210 individer *den sammanlagda populationen i Sverige och Norge Värdena för varje art är resultat av modelleringar som använt vad i underlagsrapporten, utifrån nuvarande kunskap, beskrivs som de troligaste ingångsvärdena (base scenario). I bilagd underlagsrapport finns även värden som beskriver resultat om man lägger till en säkerhetsmarginal (safe scenario). Mindre än 10 procents utdöenderisk över 100 år kan ses som en relativt hög risk enligt IUCNs kriterium E motsvarar den rödlistekategorin Nära hotad (NT) men inte Livskraftig (LC). På motsvarade sätt analyserades därför även 3 http://www.cbsg.org/cbsg/vortex
NATURVÅRDSVERKET 5(6) mindre än 5 respektive 1 procents utdöenderisk på 100 år - och inget av MVPvärdena för björn, järv och lodjur tillgodoser krav på långsiktigt godtagbart bibehållen genetisk variation för populationerna. Övriga analyser i underlagsrapporten med särskild relevans för bedömning av bevarandestatus För att ta fram värden för gynnsam bevarandestatus krävs en mängd överväganden och kunskap. I underlagsrapporten redovisas ett antal analyser som tar hänsyn till faktorer som inte till fullo beaktas i analyserna av mindre än 10 procents utdöenderisk på 100 år, men som kommer att beaktas vid Naturvårdsverkets fortsatta arbete med att senast i juni 2013 rapportera arternas bevarandestatus till EU-kommissionen. De värden för minsta livskraftiga population där mindre än 5 procent förlust av genetisk variationsgrad på 100 år och risken för sällsynta katastrofer ingår som kriterium, är för den skandinaviska populationen Björn: minst 1100 individer Järv: minst 500 individer Lodjur: minst 700 individer I underlagsrapporten redovisas även en analys av minsta populationsstorlek som uppfyller kriteriet att förlusten av genetisk variation i egenskaper som styrs av många gener tillsammans, långsiktigt över tid inte är större än den variation som nyskapas genom mutation. Dessa populationsstorlekar för Skandinavien är Björn: minst 6800 individer * Järv: minst 1400 individer Lodjur: minst 1800 individer *Data för björn som underlagsrapportens modelleringar baseras på har i vissa avseenden en mycket stor spridning och ytterligare forskning/utredning krävs för att få fram säkrare värden. De värden för minsta livskraftiga population som inbegriper genetiken lägger betydligt större vikt vid att populationerna inte ska förlora betydande mängder genetisk variation så att deras anpassningsförmåga därmed minskar. Resultatets styrkor och begränsningar Resultaten är framtagna i dialog med forskare med kompetens inom området. Forskarna har vid två tillfällen fått lämna synpunkter på arbetet. Författaren har bilagt forskarnas synpunkter och kommentarer i den slutliga underlagsrapporten. Det vetenskapliga samhället avråder ofta från att ge kvantitativa svar på frågor om livskraftig population och utdöenderisker.
NATURVÅRDSVERKET 6(6) Resultaten visar tydligt att genetiska kriterier för långsiktigt eller kortsiktigt livskraftig populationsstorlek i de flesta fall betyder att betydligt större populationer krävs än enbart demografiska kriterier. Storlekarna för minsta livskraftiga population som tillgodoser kriteriet mindre än 10 procent utdöenderisk på 100 år uppfyllder t.ex. inte det genetiska MVP-kriteriet att mindre än 5 procent av den genetiska variationsgraden förloras på 100 år och inte heller kriteriet att förlusten av genetisk variation i egenskaper, som styrs av många gener tillsammans, långsiktigt över tid inte är större än den variation som nyskapas genom mutation. Bilaga Bilaga 1. Population viability analysis of the Scandinavian populations of bear (Ursus arctos), lynx (Lynx lynx),) and wolverine (Gulo gulo)