BESLUT Aktbilaga 23 1(21) Miljöprövningsdelegationen Miljöskydd Per Ahlenius Tel:026-171259 per.ahlenius@x.lst.se Preem Raffinaderi AB c/o Alrutz Advokatbyrå Box 7493 109 92 Stockholm Tillstånd enligt miljöbalken till hantering av petroleumprodukter Anläggning: Preem Raffinaderi AB:s Oljedepå i Gävle Oljehamn Fastighet: Fredriksskans 2:1 N/S-koordinat: 6731300 O/V-koordinat 1576350 SNI-kod: -k1 Beslut Miljöprövningsdelegationen lämnar Preem Raffinaderi AB (556088-5773) tillstånd enligt miljöbalken till att inom ovan nämnda fastighet bedriva oljedepå på områdena ND 5, ND 26, ND 31, ND 33, ND 34 samt GD 82. Verksamheten begränsas till en maximal hantering av 1 610 000 ton petroleumprodukter per år. Av den tillståndsgivna mängden får maximalt 287 000 ton utgöras av bensin och 800 000 ton av flygfotogen. Tillståndet medger vidare en årlig hantering av 15 000 ton etanol och 582 ton andra kemikalier i form av metanol och additiver. Miljöprövningsdelegationen beslutar med stöd av 6 kapitlet 9 miljöbalken (MB) att godkänna miljökonsekvensbeskrivningen i ärendet. Med stöd av 22 kap 27 MB skjuter miljöprövningsdelegationen under en prövotid upp frågan om vilka slutliga villkor som ska gälla för invallning av cisterner innehållande klass 2 och 3 produkter. Bolaget ska under prövotiden: Utreda möjligheterna att även valla in de cisterner där diesel, Eo1 eller andra petroleumprodukter som berörs av lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor lagras. Redogörelsen ska innehålla tekniska och ekonomiska förutsättningarna för de olika åtgärdsalternativen och skall lämnas till miljöprövningsdelegationen senast den 31 december 2005. För tillståndet gäller följande slutliga villkor: 1. Om inte annat följer av övriga villkor skall verksamheten i huvudsak bedrivas i enlighet med vad bolaget angivit i ansökan eller i övrigt åtagit sig i ärendet.
2. Buller från verksamheten inklusive transporter inom verksamhetsområdet skall begränsas så att den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid bostäder och skola som riktvärde inte överskrider: 50 db(a) vardagar dagtid (kl. 07-18) 45 db(a) kvällstid (kl. 18-22), söndag och helgdag (kl. 07-18) 40 db(a) nattetid (kl. 22-07) Den momentana ljudnivån nattetid får inte överskrida 55 db(a) som riktvärde vid bostäder. Buller från verksamheten får ej innehålla störande impulsljud eller hörbara tonkomponenter. 3. Halten av oljeinnehåll i oljeförorenat dagvatten vid anslutningspunkt till hamnens OFA 1 -system får som riktvärden uppgå till högst följande: enstaka prov årsmedelvärde Oljeindex 30 mg/l 5 mg/l 4. Dagvatten från områden som kan förorenas med oljeprodukter ska via systemet för oljeförande avloppsvatten (OFA) avledas till Gävle Hamns reningsanläggning. 5. Dagvattenbrunnar utomhus skall vara väl utmärkta och anordningar för att snabbt täta dem skall finnas lätt tillgängliga i händelse av olycka. 6. OFA-systemet från område ND 31 ska senast den 31 december 2004 vara försett med en kontrollbrunn som medger provtagning på utgående vatten. 7. Kemikalier som kan störa reningsprocessen i hamnens reningsverk får ej hanteras så att de kan nå OFA-systemet. 8. Utformningen av mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod skall regleras i ett kontrollprogram. Programmet skall följas. 9. OFA-systemet i de depåområden där bensin lagras skall senast den 30 juni 2005 vara försett med avstängningsventil som möjliggör att systemen kan avskiljas från hamnens OFA-system. 10. Ventiler, pumpar och andra ur läckagesynpunkt känsliga punkter ska vara försedda med spillskydd som förhindrar att mark eller grundvatten förorenas. 11. De flytande taken på cisterner som används för lagring av bensin skall senast den 1 september 2005 vara försedda med dubbeltätning (primär- och sekundärtätning). 12. Utsläppen av flyktiga organiska kolväten från gasåtervinningsanläggningen får efter den 31 december 2005 inte överstiga 10 g /Nm 3 som timmedelvärde och riktvärde. 13. Som bränsle för oljebrännarna i depåns pannanläggningar får endast eldningsolja miljöklass 1 användas. 2(21) 1 OFA Oljeförande avlopp
14. Möjligheter till energieffektivisering skall utredas och redovisas till tillsynsmyndigheten senast 4 månader efter tillståndet vunnit laga kraft. Utredningen skall innehålla ett förslag till energiplan med tidplan för föreslagna åtgärder. 15. Innan depåområde GD 82 får tas i drift ska det vara försett med ett fungerande OFA-system och oljeavskiljare som är anslutet till hamnens system för oljeförande avlopp. 16. Om verksamheten upphör ska detta i god tid före nedläggningen anmälas till tillsynsmyndigheten. Bolaget ska vid avslutning av verksamheten i samråd med tillsynsmyndigheten undersöka om mark, byggnader eller anläggning är förorenad och om så är fallet vidta nödvändiga efterbehandlingsåtgärder. Miljöprövningsdelegationen överlåter med stöd av 22 kap 25 tredje stycket MB åt tillsynsmyndigheten att föreskriva ytterligare villkor angående energieffektivisering. (villkor 14) Miljöprövningsdelegationen överlåter vidare till tillsynsmyndigheten att, om det behövs, besluta angående kontroll av utsläppsvillkor med angivande av mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod avseende kontrollprogrammet.(villkor 8) Med riktvärde menas ett värde som, om det överskrids mer än tillfälligt, skall föranleda de åtgärder som behövs för att förhindra att överskridandet upprepas. Med gränsvärde menas ett värde som aldrig får överskridas. Igångsättningstid Den med tillståndet avsedda verksamheten skall ha satts igång senast den 1 januari 2006 annars förfaller tillståndet. Bolaget skall meddela tillsynsmyndigheten när verksamheten sätts igång (anpassning av cisternparken, utbyte av VRU m.m.) Verkställighetsförordnande Miljöprövningsdelegationen förordnar med stöd av 22 kap 28 första stycket MB att tillståndet får tas i anspråk även om beslutet inte har vunnit laga kraft. Återkallelse av tidigare beslut Miljöprövningsdelegationen återkallar med stöd av 24 kap 3 första stycket MB länsstyrelsens tidigare meddelade tillstånd daterat den 30 juni 2000. (dnr:241-10541-98). från och med den dag detta tillstånd tas i anspråk, d.v.s. den dag verksamheten sätts igång. Särskilda upplysningar Miljöprövningsdelegationen vill upplysa om att meddelat tillstånd enligt miljöbalken inte befriar tillståndsinnehavaren från skyldighet att iaktta vad som föreskrivs i annan författning i fråga om anläggning eller verksamhet som avses med tillståndet. 3(21)
Bolaget ska beakta de bestämmelser som återfinns i lag (1999:381) och förordning (1999:382) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Bolaget skall fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga olägenheter för människors hälsa eller miljön (26 kap 19 MB) samt i övrigt iaktta vad som sägs i förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll. Enligt denna är verksamhetsutövaren bl a skyldig att omgående underrätta tillsynsmyndigheten om driftstörning eller liknande händelse som kan leda till olägenhet för människors hälsa eller miljö. Varje år före utgången av den 31 mars skall en miljörapport och eventuellt en köldmedierapport lämnas in till tillsynsmyndigheten (26 kap 20 MB respektive 16 SNFS 1992:16). Det är den sammanlagda köldmediemängden som avgör om bolaget är skyldig att lämna köldmedierapport eller inte. Bolaget skall till tillsynsmyndigheten lämna de uppgifter och handlingar som behövs för tillsynen samt utföra eller bekosta sådana undersökningar av verksamheten och dess verkningar som behövs för tillsynen (26 kap 21 och 22 MB). Enligt förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt MB skall avgift betalas årligen av den som bedriver miljöfarlig verksamhet. Bedrivs en miljöfarlig verksamhet av annan än den som meddelats tillståndet är den nye verksamhetsutövaren skyldig att snarast upplysa tillsynsmyndigheten om det ändrade förhållandet (32 SFS 1998:899). En kopia av informationen bör skickas till länsstyrelsen. Det är förbjudet att utan anmälan enligt miljöbalken ändra en tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet (21 SFS 1998:899). Att upphöra med verksamheten är enligt miljöprövningsdelegationens bedömning en anmälningspliktig ändring. Redogörelse för ärendet 4(21) Tidigare tillståndsbeslut Länsstyrelsen lämnade den 26 november 1999 (dnr 241-10541-98) tillstånd enligt miljöskyddslagen till Preem Petroleum AB, att inom fastigheten Fredrikskans 2:1, Gävle kommun hantera maximalt 530 000 ton petroleumprodukter per år. Ärendets handläggning Ärendet har föregåtts av en MKB-process där samråd skett med länsstyrelsen, Gävle kommuns miljökontor, Gävle Hamn samt omgivande verksamheter. Länsstyrelsen beslutade den 24 oktober 2002 (dnr 551-14623-02) att verksamheten antas medföra en sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap 4 MB. Utökat samråd med miljökonsekvensbedömning har genomförts med berörda myndigheter, grannar, miljöorganisationer samt en bredare allmänhet.
Samrådet har genomförts genom annonsering i lokalpressen den 12 juni 2003 samt genom riktade utskick. Ansökan och tillhörande MKB inkom till miljöprövningsdelegationen den 30 juni 2003 och kompletterades den 8 december 2003. Ärendet kungjordes den 18 december 2003 i Gefle Dagblad och Arbetarbladet. Byggnads- och miljönämnden i Gävle kommun, Gävle Hamn, Gävle Vatten, Gästrike Räddningstjänstförbund samt Landstinget Gävleborg, enheten för samhällsmedicin har beretts tillfälle att yttra sig. Sökanden har beretts tillfälle att lämna synpunkter på de yttranden som kommit in. Ansökan Av ansökningshandlingarna framgår bland annat följande: Lokalisering Verksamheten är lokaliserad till Gävle Oljehamn, där oljehantering bedrivits sedan 1950-talet. Området är enligt gällande stadsplan redovisad som hamn och industrimark. Närmaste bostäder återfinns inom bostadsområdet Lervik som ligger på ca 700 meters avstånd från bolagets lastdepå. 5(21) Verksamhetsbeskrivning Preem Raffinaderi AB:s oljedepå i Gävle består av tre olje- och bensindepåer som uppfördes i slutet av 1950-talet. Depåerna ägdes ursprungligen av fd Muraco, OK och Texaco. Efter ett antal ägarbyten, sammanslagningar och företagsfusioner är Preem Raffinaderi AB sedan år 2000 verksamhetsutövare vid depån. Verksamheten vid depån består av mottagning, mellanlagring och utlastning av petroleumprodukter i form av bensin, flygfotogen, motorbrännolja och eldningsoljor. Förutom dessa produkter hanteras även ett antal andra kemikalier, främst olika additiv som fungerar som tillsatsmedel i petroleumprodukterna samt etanol som tillsätts blyfri 95 oktanig bensin i miljöförbättrande syfte. Depån består av fyra stycken delområden, område 1-3 ligger i nya depåområdet (ND) medan område 4 ligger i det gamla depåområdet (GD). Område 1 består av depåområdena, ND 5, ND 26 och ND 31. ND 5 är ett område för utlastning till tankbil. Det finns även kontor, pannrum samt en verkstad inom området. Inom område ND 26 lagras bensin, diesel och tunna eldningsoljor. Område ND 31 är avsett för lagring av bensin. Område 2 består endast av delområde ND 34. Inom detta område lagras bensin, flygfotogen samt flera olika kvaliteter av eldningsoljor. Inom området finns även en panncentral samt en bilutlastning. Område 3 består av område ND 33. Inom detta depåområde finns det 2 st cisterner som i dag är anpassade för bensinlagring. Cisternerna är dock inte operativa idag. Dessa cisterner kommer att klassas om från klass 3-cisterner till
cisterner avsedda för lagring av klass 2- produkter samt anpassas för en kommande lagring av flygbränsle. Område 4 ligger inom gamla depåområdet och består av delområde GD 82. Inom detta finns i dag två st ej operativa bensincisterner. Om det uppstår ett behov av större lagringsvolymer kan dessa båda cisterner komma att iordningställas i framtiden. Produkterna levereras uteslutande med tankbåtar och pumpas till de olika depåområdena via hamnens rörsystem. Additiven levereras däremot i regel med tankbilar till depån. Väl inne på depåområdet lagras de levererade produkterna i ett antal olika cisterner i väntan på att utlastning sker till tankbilar eller järnvägsvagnar. Vid enstaka tillfällen kan även utlastning till tankbåt förekomma. Utlastning till tankbilar sker vid lastöar lokaliserade på depåområde ND 5 och ND 34. I samband med utlastning till bilar sker även tillsats av additiv i syfte att ge produkterna olika önskade egenskaper. Ingen utlastning av flygbränsle till järnväg kommer att ske i bolagets egen regi utan denna hantering kommer att skötas vid den utlastning som AFAB 1 planerar att bygga i oljehamnen. Preem Raffinaderi har i dag ett tillstånd enligt miljöskyddslagen som medger en årlig hantering av maximalt 530 000 ton petroleumprodukter. Eftersom AFAB har för avsikt att omlokalisera lagringen för det flygbränsle som krävs för Arlandas verksamhet till Gävle oljehamn har Preem Raffinaderi beslutat ansöka om ett nytt utökat tillstånd som även omfattar hantering av flygbränsle. De maximal volymer petroleumprodukter som i framtiden kan komma att hanteras vid depån är ca:1 610 000 ton / år, fördelat enligt nedan : 6(21) Produktslag Bensin Eldningsolja /diesel Tjock eldningsolja Flygfotogen Totalt petroleumprodukter Mängd 287 000 ton 360 000 ton 163 000 ton 800 000 ton 1 610 000 ton De ansökta volymerna baserar sig på den mängd som lastades ut vid depån år 2002 plus de mängder flygfotogen AFAB kommer att lasta ut. Dessutom har ett påslag med några procent gjorts som en förberedelse för större behov vid kalla vintrar. Förutom petroleumprodukter omfattar ansökan även önskemål om att årligen få hantera 15 000 ton etanol och 582 ton andra kemikalier i form av additiv och metanol vid depån. 1 Arlanda Flygbränslehantering AB
Cisterner Totalt har bolaget 40 st cisterner i spannet mellan 12 29 600 m 3, av dessa 40 är 26 st större produktcisterner och 14 st mindre cisterner avsedda för additiv, returer, slops, sköljvätskor samt för lagring av eldningsolja för uppvärmning av cisterner och lokaler. Alla cisterner är dock i dagsläget inte operativa utan endast 29 av depåns totalt 40 cisternerna används. Av dessa 29 utgörs 20 av större lagringscisterner. Vid en utökad hantering räknar bolaget med att ta 3-5 av de i dag avställda cisternerna i drift. Det innebär att den totala operativa cisternvolymen inom depån vid utökad hantering uppgår till drygt 250 000 m 3. Av produktlagringscisternerna planerar man att utnyttja 5 st, 225, 227, 324, 330 och 331 för lagring av flygbränsle. Cisternerna 101, 102, 104, 105, 124, 125 och 126 är samtliga avsedda för bensinlagring. Cistern 126 kan dock i framtiden komma att användas för etanollagring. De två i dag avställda cisternerna, 141 och 142 som finns på område 4, GD82 är även avsedda för bensinlagring. Om lagringsbehovet ökar kan även dessa två cisterner komma att göras operativa i framtiden. Cistern 103 används för lagring av etanolstamlösning. I resterande produktcisterner kommer lagring av diesel- och eldningsoljor av olika kvaliteter att ske. Samtliga operativa cisterner där bensin lagras är försedda med flytande tak och invallning. Invallningarna är dimensionerade så att de rymmer 100 % av cisternens volym. Senast den 1 september 2005 kommer bolaget att ha försett de flytande taken på samtliga operativa bensincisterner med dubbla tätningar för att minska VOC 1 -utsläppen från cisternerna. Samtliga depåns aktiva cisterner är utrustade med nivåmätningsutrustning med inbyggd larmfunktion. Besiktningar av cisternerna utförs av ackrediterade kontrollorgan. Vid besiktningar görs förutom en okulär besiktning även bottenscanning, kontroll av flytande tak, ytbehandling samt en funktions- och täthetskontroll av cisternventiler mm. Besiktningsintervallen varierar mellan 6-12 år beroende på cisternernas skick. Förutom besiktningarna har bolaget även rutiner för årliga kontroller av flytande tak, mantel, räcken mm. Utlastning Utlastning till tankbilar sker via 7 st utlastningsplatser. Samtliga dessa är försedda med hårdgjord yta som är ansluten till depåns OFA-system och oljeavskiljare. Lastningen sker genom underfyllning med droppfria kopplingar. För att minimera risken för överfyllning finns både överfyllnadsskydd och ett datoriserat lastningssystem som begränsar den tillåtna lastningstiden samtidigt som den inte medger större utpumpningsvolym än vad det största tankfordonet rymmer. 7(21) 1 VOC Lättflyktiga kolväten
Bilar som lastar bensin eller olja är även utrustade med egna överfyllnadsskydd vilket innebär att två av varandra oberoende överfyllnadsskydd alltid är inkopplade när dessa produkter lastas. Samtidigt som tankbilen fylls med produkt doseras även olika tillsatsadditiv in i produkten för att ge de olika bränslefraktionerna önskade egenskaper. För att reducera utsläppen av kolvätebemängd luft finns en VRU 1 (gasåtervinningsanläggning) som omhändertar de bensingaser som frigörs vid lastning av bensin. VRU:n ägdes och drevs tidigare av OK-Q8 AB men Preem Raffinaderi AB har sedan februari 2003 övertagit såväl ägarskap som driftansvar för anläggningen. VRU Vid in- och utlastning till tankbilar utnyttjas ett gasåterföringssystem där bensinångorna från bilarnas tankar tillvaratas och återförs till en VRU-anläggning. Gasblandningen för in i VRU:ns tvättorn där bensinen som finns i blandningen absorberas av 25 C fotogen samtidigt som återstoden av blandningen släpps ut ur anläggningen. Därefter destilleras bensinen ut ur fotogenblandningen i en sk splitter. Slutligen kondenseras de renade ångorna tillbaka till bensin och leds tillbaka till lagringscisternerna där den blandas med färsk bensin. Anläggningen innebär att ca 1 liter bensin kan återvinnas ur gaserna för varje kubikmeter bensin som lastas ut. Denna anläggning konstruerades och uppfördes under 1990-talet och ger en utsläppshalt på ca 25-35 g HC/m 3 som timmedelvärde. För att minska utsläppen ytterligare har bolaget för avsikt att under år 2005 byta ut den nuvarande VRU:n till en som bygger på modernare teknik som klarar av att reducera ner utsläppen så att de ligger under 10g HC/m 3. Etanolhantering Preem Raffinaderi har efter en anmälan till tillsynsmyndigheten under 2003 börjat blanda in 5 % etanol i den 95 oktaniga bensin som levereras från depån. Etanolen är producerad av förnyelsebara råvaror och levereras till depån med tankbåt. Den pumpas in till lagringscistern via det befintliga ledningssystemet för bensin. Etanolen lagras i cistern nr 103 som rymmer 6000m 3 och är försedd med flytande innertak och invallning. Själva doseringen av etanol till bensinen utförs i samband med import av bensin från båt eller annan depå. Eftersom det från vissa håll framförts farhågor om att oljeavskiljarnas avskiljningsförmåga skulle kunna påverkas negativt vid ett eventuellt etanolutsläpp till OFA-systemet har bolaget i samband med att liknande etanolhantering påbörjats vid andra depåer låtit undersöka effekterna av att etanol kommer ut i oljeavskiljarna. Slutsatserna från denna studie visar att ett upp till 30% igt etanolinnehåll i vattenfasen inte påverkar vattnets förmåga att lösa in bensin eller olja i någon större omfattning. För att minimera risken för ett utsläpp av etanol till OFA-systemet har systemet för mottagning, lagring och dosering av etanol utformat så att läckage ska undvikas. 8(21) 1 VRU- Vapor Recovery Unit
9(21) OFA-system och Oljeavskiljare Depåområdena har system för omhändertagande av oljeförorenat avloppsvatten, s.k. OFA-system. Systemen består av spillplattor, brunnar, avloppsledningar och oljeavskiljare. Inom område 1 har ND5 och ND26 ett gemensamt OFA och oljeavskiljare. När vattnet passerat oljeavskiljaren avleds det till hamnens OFA. Det OFA-system som betjänar ND31 har ingen egen oljeavskiljare eller mätbrunn utan vattnet leds direkt till hamnens reningsverk utan någon föregående rening eller möjlighet till provtagning. OFA-systemet på område 3 är sammankopplat med det system som betjänar område 2. Vattnet från båda dessa områden passerar således genom de 2 oljeavskiljare som finns inne på område 2 innan det leds vidare. När det gäller område 4 så finns det i dagsläget ingen fungerande oljeavskiljare ansluten till områdets OFA. Bolaget kommer dock att åtgärda detta om området skulle tas i bruk. Vattnet som avleds från bolagets OFA-system leds vidare till hamnens OFA och reningsanläggning där det behandlas gravimetriskt och filtreras i ett sandfilter innan det släpps till recipient. Dagvatten från byggnader i anslutning till icke hårdgjorda ytor infiltrerar direkt i marken. Allt övrigt dagvatten från områdets hårdgjorda ytor och hustak leds till det interna OFA-systemet. Bolagets samtliga aktiva oljeavskiljare sugs regelmässigt rena på olja en gång per månad, de är även utrustade med optiska högnivålarm. Bolaget avser även att installera fjärranslutna larm i de aktiva oljeavskiljarna som larmar till depåns jourtelefon. Förutom cisternerna 324 som är tom och kommer att rengöras och därefter avställas samt cistern 322 som är en så kallad dagcistern där inget behov av vattendragning finns är samtliga cisterner där bensin, diesel, tunn Eo eller flygfotogen lagras utrustade med dräneringsraketer. Cistern 324 är tom och kommer att rengöras och ställas av. Det eventuella vatten som finns i cisternerna vattendras och leds till dräneringsraketen där vatten och eventuell produkt separeras. Den produkt som når raketen återpumpas till respektive cistern medan det dränerade vattnet leds till hamnens reningsanläggning. Fördelen med att använda dräneringsraketer i stället för andra vattendragningssystem är att produktresterna kan återanvändas i stället för att destrueras. Allmänna hänsynsreglerna Kunskapskravet Preem Raffinaderi AB har mångårig vana från drift av verksamheter av den aktuella typen och har därför erfarenheter och kunskaper om vilka risker som
10(21) finns. Samtliga anställda på depån har genomgått adekvat utbildning för drift av depån. Försiktighetsprincipen Bolaget har vidtagit ett antal säkerhetsåtgärder för att minimera riskerna från verksamheten. Som exempel kan nämnas att alla ytor där spill eller läckage kan förekomma är hårdgjorda eller på annat sätt iordninggjorda för att omhänderta spill. För att minimera utsläppen har man även åtagit sig att montera dubbla tätningar i bensincisternerna samt beslutat byta ut den existerande VRUanläggningen mot en ny modern med högre avskiljningsgrad. Lokaliseringsprincipen Depåverksamhet har bedrivits i Gävle hamn under lång tid. Eftersom området är väl avskilt passar det väl för denna typ av verksamhet. Depån har redan i dag den kapacitet som krävs för den utökade hanteringen, vilket innebär att inga väsentliga förändringar behöver göras i anläggningen. Bolaget anser vidare att det minsta intrånget och olägenheten för människor och miljö uppnås om depån även fortsättningsvis lokaliseras till det befintliga depåområdet. Eftersom all infrastruktur för oljehantering redan finns i Gävle Hamn är lokaliseringen även den lämpligaste ur logistisk synpunkt. När det gäller lagring av flygbränsle är denna hantering helt beroende på AFAB:s hanteringstillstånd. Eftersom AFAB redan har erhållit tillstånd att hantera bränslet i Gävle hamn finns ingen alternativ lokalisering. Hushållnings- och kretsloppsprincipen Hushållningen med resurser är enligt bolaget god vid depån. Eftersom det endast bedrivs lagring av produkter vid depån genereras inga omfattande mängder restprodukter. Den utökade verksamheten innebär dock en ökad resursförbrukning när det gäller förbrukning av eldningsoljor. En uppskattning ger vid hand att oljeförbrukningen för uppvärmning av cisterner och lokaler vid maximal hantering kan komma att öka med ca 30 % från dagens 230 m 3 till ca 300m 3 per år. För att minska den totala förbrukningen av fossilt bränsle har bolaget för avsikt att tillsätta 5 volym % etanol i den blyfria 95 oktaniga bensin som bolaget levererar. Etanolinblandningen sänker utsläppen av koldioxid och är en del i ett pilotprojekt för att utvärdera förnybara drivmedel. Produktvalsprincipen Preem Raffinaderi AB har alltid som princip att där förutsättningar finns tillämpa produktvalsprincipen och ersätta kemiska produkter som kan vara farliga för människors hälsa eller miljön med produkter som är mindre farliga. Som exempel kan nämnas den inblandning av 5 % etanol som kommer att ske i bolagets bensin.
11(21) Säkerhetsrapport Eftersom Preem Raffinaderi AB:s verksamhet i Gävle Oljehamn har sådan omfattning att den omfattas av den högre kravnivån i lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor har en säkerhetsrapport bilagts ansökan. Yrkande Preem Raffinaderi AB hemställer om tillstånd enl 9 kap. miljöbalken att årligen få hantera 1 610 000 ton petroleumprodukter, 582 ton kemiska produkter i form av bensin- och oljeadditiver samt 15000 ton etanol vid bolagets depå i Gävle hamn. Bolaget föreslår att följande villkor ska gälla för verksamheten: 1) Verksamheten ska bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad sökanden uppgett eller åtagit sig i ärendet, såvida inte annat framgår av detta beslut. Mindre ändringar av verksamheten som inte medför ökad störning för omgivningen får dock göras efter medgivande av tillsynsmyndigheten. 2) Kemikalier som kan påverka reningsverkets funktion negativt skall hanteras så att det inte riskerar att komma ut i Gävle hamns OFA-system. 3) Cisternventiler, pumpar och andra från läckagesynpunkt känsliga platser, där risk för spill föreligger, skall vara försedda med spillskydd som förhindrar att mark eller grundvatten förorenas. 4) Utsläppskoncentrationen av lättflyktiga kolväten från gasåtervinningsanläggningen (VRU) får efter 31december 2005 inte överstiga 10 g/nm 3 som timmedelvärde och riktvärde. Före detta datum får utsläppskoncentrationen inte överstiga 35 g/nm 3, även detta som timmedelvärde och riktvärde. 5) Utsläpp av stoft från panncentraler får som riktvärde högst uppgå till 1 g/kg olja från oljeeldade brännare. 6) De flytande taken på cisterner som används operativt för lagring av bensin skall senast den 1 september 2005 vara försedda med dubbeltätning (primär- och sekundärtätning) 7) De cisterner som inte är i bruk skall hållas i funktionsdugligt skick. Före planerat idrifttagande skall dessa cisterner utrustas i enlighet med de skyddsåtgärder bolaget åtagit sig att vidta avseende operativa cisterner. Bolaget skall anmäla planerat idrifttagande av cisterner till tillsynsmyndigheten. 8) Buller från verksamheten får som riktvärde inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå utomhus vid närmaste bostäder än 55 db(a) vardagar dagtid (kl 07.00-18.00), 45 db(a) nattetid (kl 22.00-07.00) och 50 db(a) övrig tid. Den momentana ljudnivån nattetid får inte överskrida 55 db(a) som riktvärde vid bostäder.
Slutligen hemställer bolaget om verkställighetsförordnande. Miljökonsekvensbeskrivning 12(21) Utsläpp till luft Vid hantering av petroleumprodukter förekommer utsläpp till luft. Utsläppen utgörs till största delen av kolvätebemängd luft (VOC) som avgår från lagring och hantering av bensin. Storleken på utsläppen varierar beroende på produktens ångtryck, inlagringssättet och hanteringsförfarandet. När man talar om VOC-utsläpp från en depå skiljer man normalt mellan Andningsförluster som uppstår när gasfasen utvidgar sig till följd av temperaturförändringar. Dessa minimeras enklast genom att samtliga bensincisterner förses med flytande innertak, som ytterligare säkerhet kan taken förses med dubbla tätningar. Preem:s samtliga bensincisterner kommer att förses med dubbla tätningar senast 31 augusti 2005. Förträngningsförluster som uppkommer vid exempelvis pumpningar från båt till cistern och från cistern till tankbil. Vid dessa tillfällen avgår kolvätebemängd luft med motsvarande volym som överpumpats. För att minska dessa emissioner kommer bolaget senast den 31 december 2005 att ersätta den nuvarande VRU-anläggningen med en ny modern gasåtervinningsanläggning. Beräkningar som bolaget genomfört med den så kallade Concawe-metoden visar att med dubbla tätningar och ny VRU-anläggning kommer VOC-utsläppen från depån att minska från dagens 23,3 ton/år till ca 13,04 ton /år trots den planerade ökningen av produkthantering. Utsläpp till mark I samband med lagring och utlastning av petroleumprodukter kan spill på marken eller läckage förekomma. Ytor där spill eller läckage kan förekomma är hårdgjorda eller på annat sätt iordninggjorda för att omhänderta spill. En ökad hantering innebär förvisso att risken för spill ökar. Eftersom samtliga ytor där spill eller läckage kan förekomma är hårdgjorda eller iordninggjorda för att omhänderta spill räknar bolaget dock inte med att risken för förorening av marken ska öka vid en ökad produkthantering. Utsläpp till vatten Vid hantering av petroleumprodukter kan spill och läckage som riskerar att förorena yt- och grundvatten förekomma. Risken för förorening motverkas av att samtliga ytor där spill kan förekomma är hårdgjorda. Dagvattnet från de hårdgjorda ytorna där spill kan förekomma avleds till OFA-systemet. Den ökade produkthanteringen kommer att ske inom samma depåområde som bolaget bedriver verksamhet på i dag. Det innebär att mängden OFA-vatten som
13(21) avleds till hamnens reningsanläggning inte kommer att förändras. Den intensivare hanteringen skulle dock kunna innebära att det vatten som avleds till reningsanläggningen har en högre föroreningshalt. De utgående föroreningarna från hamnens reningsanläggning bedöms dock inte förändras av Preem:s ökade hantering. Beräkningar som bolaget gjort visar att Preem:s andel av de totala oljeutsläppen från hamnens reningsanläggning torde vara ~10 %. Eftersom hamnens reningsanläggning årligen släpper ut i storleksordningen 250 300 kg olja innebär det att ca 25-30 kg av denna olja härrör från Preem:s depåverksamhet. Avfall Vid en oljedepå uppkommer såväl farligt som icke farligt avfall. Det farliga avfallet som uppkommer består främst av: Olja och slam från oljeavskiljare, slam från cisternrengöringar, oljeindränkt saneringsmedel, trassel, trasor och dylikt, batterier, lysrör och färgrester. Det farliga avfallet samlas i avfallskärl med lock, alternativt sugs upp med slamsugare och forslas till godkänd anläggning för destruktion. Bolaget beräknar att det farliga avfallet kommer öka något till följd av den ökande hanteringen. Orsaken till detta är främst att antalet operativa cisterner ökar vilket totalt sett innebär fler rengöringar Det icke farliga avfallet som utgörs av papper och wellpapp som källsorteras samt ordinärt hushållsavfall beräknas inte öka i omfattning med den ökande verksamheten. Kemikalier Förutom additiv och bränsletillsatser utgörs bolagets kemikalieanvändning främst av produkter för underhåll av anläggningen såsom färger och förtunning. Buller Den utökade verksamheten inom depåområdet kommer inte att påverka bullernivån. Den totala bullernivån beräknas inte överstiga Naturvårdsverkets riktvärden för industribuller från befintliga verksamheter. De ökande lastbilstransporterna kommer enligt beräkningar att innebära en bullerökning på 2-3 db(a). En ökning med 3dB(A) upplevs normalt av människor som en knappt hörbar förändring. Transporter Den största delen av produkterna transporteras in till depån med tankbåtar. Den sökta omsättningen innebär att antalet båtar ökar från dagens ca 50 st till ca 150 båtar årligen.
14(21) Även transporterna ut från depån kommer att beröras av den ökande hanteringen. Bolaget räknar med antalet tankbilar per dygn som transporterar ut produkter till kunderna ökar från dagens 50-55 till mellan 80 och 90 när den sökta hanteringen uppnås. Dessutom kommer dagligen 1-2 tågset lastade med flygfotogen att lämna AFAB:s utlastningsanläggning. Energi För uppvärmning av produkter och byggnader används idag ca 230 m 3 eldningsolja per år. Denna förbrukning beräknas öka till ca 300 m 3 årligen eftersom andelen tjocka produkter som kräver uppvärmd lagring kommer att öka. I dag ligger depåns elförbrukning på ~ 500 MWh årligen. Den ökade hanteringen innebär ett ökat behov av pumpning. Enligt bolagets beräkningar kommer detta att medföra en 10 % ig ökning av den årliga elförbrukningen. Yttrande Bygg- och miljönämnden tillstyrker bolagets ansökan och anför bland annat att: Bolaget bör åläggas att utreda vilket ur miljösynpunkt som är bästa sättet att ta hand om den släckvätska /släckvatten som uppstår vid en etanolbrand. Gasåterföringsanläggningen ska vara utbytt senast 2005-12-31. De flytande taken på cisterner som används operativt för lagring av bensin ska senast 2005-09-01 vara försedda med dubbla tätningar. Innan andra cisterner för lagring av bensin tas i anspråk ska dessa förses med dubbeltätning. Buller från verksamheten ska begränsas så att ljudnivån vid närmaste bostadsbebyggelse inte överskrider 50 db(a) dagtid klockan 07.00-18.00 45 db(a) kvällstid klockan 18.00-22.00 40 db(a) nattetid klockan 22.00-07.00 Momentana ljud nattetid får inte överskrida 55 db(a) som riktvärde. Om ljudet innehåller ofta förekommande impulser från verksamheten skall för den ekvivalenta ljudnivån ett värde 5 db(a)-enheter lägre än vad som anges ovan tillämpas. Bolaget bör utförligare redovisa sin del i den totala bullersituationen i hamnen. Avloppet från depåområde ND 31 bör förses med kontrollbrunn.
15(21) Utsläpp av oljeförorenat dagvatten får som riktvärde uppgå till högst 30 mg/l mätt som oljeindex. Gävle Hamn tillstyrker ansökan men framför bland annat att man anser att den provtagning på vattnet som avleds till hamnens OFA-system sker alltför sällan. Stickprover 4 ggr per år är inte tillräckligt för att bolaget ska kunna hävda att man har kontroll över sina utsläpp. För att kunna hävda detta anser man att provtagningen bör ske kontinuerligt under hela året eller åtminstone i samband med överspolning/överfyllningar. Gävle Vatten anför i sitt yttrande över Preem Raffinaderi AB:s ansökan bland annat att: Det är av största vikt att hanteringen av verksamhetens produkter inte medför någon risk för påverkan på dricksvatten respektive spillvattnet. Vattenanläggningar, ledningar, tappställen mm ska därför vara så utformade att främmande ämnen inte ska kunna kontaminera dricksvattnet. Av denna anledning kan återströmningsskydd komma att krävas i framtiden. Gävle Vatten erinrar även om att de Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter som gäller när spillvatten avleds till det kommunala spillvattennäten även gäller för denna verksamhet. Dessa innebär att den interna spillvattenanläggningen ska vara i sådant skick att dagvatten, oljespill mm inte till någon del ska kunna avledas till de allmänna spillvattenledningarna. Landstinget Gävleborg, enheten för samhällsmedicin har inget att anföra mot att bolaget meddelas tillstånd för verksamheten. Man föreslår dock att en bullerutredning gör för området för att få en samlad bild av de närboendes exponering. Sökanden har bland annat anför anfört följande till följd av inkomna yttranden:. Miljönämndens yrkande om att avloppet från ND 31 ska förses med kontrollbrunn anser bolaget saknar praktisk funktion eftersom vattnet endast utgörs av nederbörd som ansamlats i invallningen. Vid behov avleds vattnet till hamnens reningsanläggning, om vattnet är förorenat med produkt omhändertas det på annat sätt. Beträffande miljönämndens villkorsförslag för utsläpp av oljeförorenat dagvatten bestrider bolaget detta eftersom det inte förekommer några direktutsläpp till dagvatten utan allt dagvatten leds till det gemensamma OFA-systemet. Att i likhet med hamnens yrkande ålägga Preem att införa kontinuerlig mätning på det vatten som leds till OFA-systemet anser bolaget inte vara ändamålsenligt. Därför motsätter sig bolaget detta, dels med hänvisning till den betydande kostnaden installation av sådan utrustning skulle innebära men främst eftersom det inte förekommer något kontinuerligt flöde i systemet.
16(21) När det gäller bullerfrågorna hänvisar man till sitt yrkande i ansökan och påpekar att det inte är rimligt att Preem föreskrivs strängare villkor än andra befintliga verksamheter i hamnen. Man anser sig heller inte vara ansvariga för något annat buller än det som härrör från bolagets eget depåområden. Miljöprövningsdelegationens motivering Miljöprövningsdelegationen anser sammanfattningsvis att, om föreskrivna villkor följs, kan verksamheten förenas med de allmänna hänsynsreglerna och målen i miljöbalken samt med en från allmän synpunkt lämplig användning av mark- och vattenresurserna samt med den för området gällande översiktsplanen. Tillstånd skall därför lämnas till verksamheten. Lokalisering Enligt 2 kap 4 MB skall en plats väljas för verksamheten som är lämplig bland annat med hänsyn till miljöbalkens mål och så att en god hushållning av markoch vattenområden uppnås (kap 3 och 4 MB). Platsen ska väljas så att ändamålet med verksamheten kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljö. Med hänsyn till de skyddsåtgärder som sökande åtagit sig och de villkor som ställs i detta tillståndsbeslut anser miljöprövningsdelegationen att den föreslagna lokaliseringen uppfyller kraven på plats i 2 kap 4 MB. Ansökan avser befintlig och utökad verksamhet inom fastigheten Fredriksskans 2:1. Enligt gällande översiktsplan är området avsatt för industriverksamhet. Området för lokaliseringen är inte av riksintresse enligt 3 eller 4 kap MB. Inte heller några andra intressen enligt 3 kap berörs. Säkerhetsfrågor Verksamheten omfattas av den högre kravnivån enligt lag (1999:381) och förordning (1999:382) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Till följd av detta har bolaget bifogat en säkerhetsrapport som bilaga till sin ansökan. Miljöprövningsdelegationen bedömer att rapporten innehåller tillräckliga uppgifter för att utgöra beslutsunderlag i säkerhetsfrågor vid tillståndsprövningen. Miljöprövningsdelegationen har dock inte genomfört någon detaljerad granskning av rapporten utan detta kommer att ske av tillsynsmyndigheten inom ramen för den operativa tillsynen. Miljöprövningsdelegationen bedömer att anläggningens säkerhet inte utgör något hinder för att medge tillstånd för verksamheten. Miljöprövningsdelegationen vill dock erinra om att detta utlåtande inte förhindrar att tillsynsmyndigheten i framtiden kan komma att ställa ytterligare krav på säkerhetshöjande åtgärder vid anläggningen.
17(21) Motivering av villkor Utredningsvillkor Verksamheten omfattas av den högre kravnivån enligt lag (1999:381) och förordning (1999:382) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Detta innebär att större krav ställs på förebyggande åtgärder som minimerar följderna av en olycka. Eftersom bolaget förutom bensin även lagrar såväl diesel, Eo1 och flygbränsle vilka samtliga numera är produkter som berörs av Sevesolagstiftningen anser miljöprövningsdelegationen att bolaget bör utreda möjligheten att bygga invallningar även på de cisterner där dessa produkter lagras. Buller (villkor 2) Eftersom den bullerproblematiken i Gävle Hamn är högst påtaglig anser miljöprövningsdelegationen att buller från verksamheten skall begränsas så långt det går. Miljöprövningsdelegationen har i andra tillståndsprövningar av befintliga depåer i oljehamnen begränsat tillåtna bullernivåer så de motsvarar Naturvårdsverkets riktlinjer för ny verksamhet. Miljöprövningsdelegationen anser därför att det är rimligt fastställa motsvarande bergränsningsvärde även för denna verksamhet. I Naturvårdsverkets riktlinjer anges att tillåten bullernivå bör sänkas med 5 db(a) om bullret innehåller impulsljud eller hörbara tonkomponenter. Orsaken till sänkningen är att dessa ljudtyper anses mer störande (även om de inte alltid ger en ökad ekvivalentnivå). Bolaget har i sin ansökan inte angett att dessa ljudtyper förekommer i verksamheten. Miljöprövningsdelegationen anser att sådana ej heller kan accepteras vid angivna begränsningsvärden i sådan omfattning att de medför störningar. Miljöprövningsdelegationen vill upplysa om att ljudnivåerna gäller vid alla bostäder, inte enbart de närmaste. Vatten till hamnens OFA (villkor 3, 4, 5, 6 och 7) Allt vatten som riskerar att innehålla föroreningar leds till hamnens OFA-system där det genomgår rening innan det släpps ut till recipienten. Gävle Hamn är i dag huvudman för reningsanläggningen och ansvarar därför för de utsläpp som sker till recipienten. Då det i dag inte finns något avtal mellan depåinnehavarna och hamnen som reglerar vilka oljeutsläpp som får ske till hamnens OFA-system anser miljöprövningsdelegationen att det bör föreskrivas villkor för detta. Eftersom man med en väl underhållen gravimetrisk oljeavskiljare utan problem kan uppnå en reningsgrad motsvarande 30 mg/l i enstaka prov och 5 mg/l som årsmedelvärde uttryckt i oljeindex anser miljöprövningsdelegationen att detta är en lämplig villkorsnivå. Denna nivå har Gävle hamn vid underhandskontakter även accepterat att ta emot i sin reningsanläggning. Inget kontinuerligt utsläpp av oljehaltigt vatten sker från depån. Där oljeprodukter hanteras finns dock trots alla förebyggande åtgärder alltid en risk för spill. I en oljedepå finns det även risk att oljeprodukter dras med tankbilarnas däck ut på
18(21) områden där ingen oljehantering normalt sker. Miljöprövningsdelegationen anser att allt vatten som avleds från ytor där risk för oljespill förekommer ska betraktas som oljeförorenat avloppsvatten och därför avledas till OFA-systemet. Depåerna ansvarar även för att vattnet som leds till OFA-systemet håller sådan kvalitet att funktionen på hamnens reningsanläggning inte riskeras. Miljöprövningsdelegationen anser att det i omedelbar närhet av brunnarna ska finns tillgång till brunnstätningar, länsor eller liknande utrustning för att snabbt kunna begränsa spridningen och förhindra att ett utsläpp når OFA-systemet. Ambitionen bör vara att ett utsläpp inte ska kunna förorena mark eller nå avlopp. Kontroll av anläggningen (villkor 8) Verksamhetsutövarens skyldigheter och tillsynsmyndighetens möjligheter är beskrivna under Särskilda upplysningar på sidan 3. Uppföljning av utsläppsvillkor 3 och 12 kräver löpande kontroll. Denna bör regleras i ett kontrollprogram där såväl mätmetod, mätfrekvens som utvärderingsmetod anges. Miljöprövningsdelegationen överlåter utformningen av kontrollprogrammet till bolaget i samarbete med tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten bör ges rätt, att där så behövs, besluta om fastställelse av kontrollprogrammet. Avstängningsventil på OFA (villkor 9) Miljöprövningsdelegationen anser att bolagets OFA-system skall vara försett med avstängningsventil för att man ska kunna förhindra att bensin når Gävle hamns OFA-system och slå ut dess reningsanläggning vid en överpumpning, cisternbrott eller ett större spill. Miljöprövningsdelegationen inser att bolaget av praktiska skäl behöver en viss tid för installation av avstängningsventilen. Miljöprövningsdelegationen medger därför bolaget en genomförandetid för installation av avstängningsventil på OFAsystemets utgående ledning till 2005-06-30. Spillskydd (villkor 10) För att hindra att mark eller grundvatten förorenas anser miljöprövningsdelegationen att det är rimligt att samtliga ventiler, pumpar och andra ur läckagesynpunkt känsliga installationer, där risk för spill föreligger senast den 31 december 2004 ska vara försedda med spillskydd. Utsläpp av VOC till luft (villkor11 och 12) I de regionala miljömålen för Gävleborgs län som antogs i juni 2002 finns ett mål att regionens årliga VOC-utsläpp ska understiga 6000 ton år 2010. Miljöprövningsdelegationens åsikt är att en minskning av regionens VOC-utsläpp är ett viktigt mål och anser därför att alla branscher måste hjälpa till för att målet ska uppnås. I de slutliga villkor gällande utsläpp av VOC till luft från Preem:s depå i Gävle som miljöprövningsdelegationen beslutade om den 2 mars 2003 (dnr 551-6254- 01) föreskrevs att samtliga cisterner där bensin lagras senast den 1 september
19(21) 2005 ska vara försedda med dubbla tätningar på det flytande innertaket. Eftersom bolaget ännu inte hunnit montera dubbla tätningar i samtliga cisterner där bensin lagras anser miljöprövningsdelegationen att det är rimligt att föreskriva om samma villkor även i denna prövning. Miljöprövningsdelegationen vill påminna om att cisterner som görs operativa efter den 1 september 2005 ska vara utrustade med dubbla tätningar innan cisternen får driftsättas. Eftersom bolaget i sin ansökan åtagit sig att innan den 31 december 2005 byta ut den befintliga VRU:n till en modern anläggning anser inte miljöprövningsdelegationen det finns något behov att föreskriva något villkor om detta. Miljöprövningsdelegationen anser dock ett begränsningsvärde utgående från den nya teknikens avskiljningsförmåga bör föreskrivas. Lämplig nivå på detta är enligt miljöprövningsdelegationens åsikt det av bolaget föreslagna 10g / Nm 3 uttryckt som timmedel- och riktvärde. Eldningsolja (villkor 13) Bolaget har i sin ansökan föreslagit ett villkor där det tillåtna utsläppet av stoft från panncentraler maximeras till 1 g / kg förbrukad olja. Det rör sig om flera små panncentraler vilket innebär många återkommande mätningar. Det är heller inte helt enkelt att på ett riktigt sätt mäta stoftinnehållet i rökgaserna i förhållande till oljeförbrukningen. Eftersom sot fungerar som isolationsmaterial i pannan försämras verkningsgraden avsevärt om förbränningen sker med hög sotning. Det enklaste sättet att uppnå en bra förbränningsekonomi i en oljepanna är därför att sköta pannanläggningarna så att stoftbildningen minimeras. Eftersom bolaget har ett stort ekonomiskt incitament att hålla stoftbildningen på en miniminivå anser därför miljöprövningsdelegationen inte att det finns något behov att föreskriva ett villkor som begränsar stoftutsläppen. Miljöprövningsdelegationen anser däremot att miljöbelastningen från uppvärmning med fossila bränslen bör minimeras. Ett såväl tekniskt som ekonomiskt rimligt sätt att göra detta är att enbart medge att eldningsoljor MK1 med lågt svavelinnehåll används. Energiplan (villkor 14) En stor del av samhällets miljöproblem kan relateras till energiproduktion eller energiförbrukning. Ansenliga delar av utsläppen av växthusgaser beror bland annat på vår användning av fossila bränslen vid transporter samt vid uppvärmning av bostäder och lokaler. Av den anledningen har även flera av de av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålen likväl som de regionala miljömålen för Gävleborgs län en inriktning mot ett energieffektivare samhälle. För att de uppsatta målen ska kunna nås måste länets industrier se över möjligheten att energieffektivisera sina verksamheter, alternativt övergå till andra miljövänligare energislag i såväl processer som transporter. Energiplanen skall t.ex. innehålla uppgifter om nuvarande energitillförsel uppdelat på olika energislag, energianvändning i olika processer, ventilation, belysning etc.
20(21) Den bör även redovisa möjligheter till energieffektiviseringar och en tidplan för dessa åtgärder. Överlåtna frågor Miljöprövningsdelegationen anser att den aktuella verksamheten och förutsättningarna är av sådan art att tillsynsmyndigheten kan ges möjlighet att föreskriva om ytterligare åtgärder eller villkor som kan föranledas av villkorspunkterna (8 och 14) angående kontroll av anläggningen och energieffektivisering. Övrigt Med hänsyn till verksamhetsutövarens skyldigheter och tillsynsmyndighetens möjligheter, se särskilda upplysningar sidan 3, så bedömer miljöprövningsdelegationen att några särskilda villkor om kontrollprogram eller besiktning inte behöver meddelas. Bedömning av miljökonsekvensbeskrivningen Enligt 6 kap 7 MB skall en miljökonsekvensbeskrivning för verksamheter som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan innehålla de uppgifter som behövs för att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten kan medföra på människors hälsa och miljön. Miljöprövningsdelegationen bedömer att den upprättade miljökonsekvensbeskrivningen motsvarar de krav som ställs i 6 kap MB. -------------------------- Detta beslut har fattats av miljöprövningsdelegationen efter föredragning av Per Ahlenius. Upplysningar om hur man överklagar samt beslut om kungörelsedelgivning, se bilaga. Gösta Törnblom Sven H Jansson Bilaga: Beslut om kungörelsedelgivning och Hur man överklagar
Kopia till: Bygg- och miljönämnden i Gävle kommun Gästrike Räddningstjänstförbund Gävle Hamn Gävle Vatten Landstingen Gävleborg, enheten för miljömedicin Naturvårdsverket Arbetsmiljöinspektionen Aktförvararen 21(21)