Delredovisning av uppdrag om kommunikationssatsning om ekosystemtjänster (M2014/1903/Nm)



Relevanta dokument
Kommunikationssatsning om ekosystemtjänster

Yttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö Ku2015/02481/KL

Sammanställning av medel för biologisk mångfald

Genomförandeplan för arbete med grön infrastruktur. Del av redovisning av ett regeringsuppdrag (M2014/1948/Nm)

Vägledning 1 Basdokument för att kartlägga landskapets kvalitéer i arbetet med grön infrastruktur

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Kommunikationssatsning om ekosystemtjänster

Uppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm)

Uppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm)

Tips och råd för att analysera och beskriva vilka miljömål som är viktiga för verksamheten

Strategiskt viktiga åtgärder för att skapa en mer likvärdig, effektiv och rättssäker operativ tillsyn

Naturvårdsverket. Vid genomförandet av uppdraget ska även Miljömålsberedningen samt Sveriges Kommuner och Landsting höras. Regeringsbeslut 1 :5

REMISS Ärendenr: NV Se sändlista

YTTRANDE Ärendenr: NV Näringsdepartementet Stockholm

Stegvis införande av ett miljöledningssystem för första gången utblick mot ISO och EMAS

Instruktion för att ansöka om informationsinsats

Ställningstagande inför den fortsatta processen för att bilda en framtida nationalpark i området Vålådalen Sylarna Helags

Länsstyrelsernas och kommunernas samråd med fastighetsägare och myndigheter inför beslut om bildande av naturreservat

YTTRANDE Dnr Nh. Länsstyrelsen i Hallands län AnnaKarin Sandholm Halmstad

Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen

Ansökan om jakt efter grå- och vikaresäl i utbildningssyfte. Beslut Du får eller får låta jaga sammanlagt fyra stycken gråsälar i utbildningssyfte.

Beslut Naturvårdsverket beslutar att ge dig tillstånd till skyddsjakt efter fem (5) vikare inom Norrbottens län.

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Remiss av förslag till nationella förvaltningsplaner för björn, järv, lodjur och kungsörn

Hjälp vid använding av Miljödataportalen - UTKAST

Naturvårdsverkets ställningstaganden och skäl

SKRIVELSE Ärendenr: NV

Beställargruppens uppgifter kan delas in i fyra olika kategorier;

Förslag till nytt arbetssätt och fördelningsnyckel för ÅGP-verksamheten 2018

Beslut om godkännande av arten Phytoseiulus persimilis för användning som biologiskt bekämpningsmedel i Sverige

Nästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet

Att ansöka om medel för informationsinsatser ur Batterifonden

YTTRANDE Ärendenr: NV Näringsdepartementet. med e-post Näringsdepartementet

Yttrande över AGENDA 2030 delegationens slutbetänkande

Projektplan för Tillsyn för God ekologisk status

Exempel på beslut PROCESSBESKRIVNING FÖR BILDANDE AV NATURRESERVAT INTERIMISTISKA FÖRBUD

Batterifonden - inkomster, utgifter och kassabehållningen för budgetåret 2014

Tillstånd att samla in material av sillgrissla samt ägg från storskarv i forskningssyfte

Interimistiska förbud

Yttrande över remiss Vägen till självkörande fordon introduktion från Näringsdepartementet (SOU 2018:16) (N2018/01630/MRT)

Beslut om skyddsjakt efter vikare i Norrbottens och Västerbottens län

Ingrid Oikari Beslut: Miljömålsrådets kansli Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi

Kommittédirektiv. Delegation för hållbara städer. Dir. 2011:29. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011

Beslut om godkännande av arten Macrolophus pygmaeus för användning som biologiskt bekämpningsmedel i Sverige

Beslut om godkännande av arten Steinernema carpocapsae för användning som biologiskt bekämpningsmedel i Sverige

Turismkonsumtionen. ca 300 miljarder kronor 2,7 procent av BNP ca sysselsatta ca 120 miljarder i exportvärde (ca 17 miljarder i moms)

Beslut om skyddsjakt efter gråsäl i Gotlands län

VILTFÖ RVALTARKÖNFERENS 2018

Yttrande över remiss av delbetänkandet Digitaliseringens transformerande kraft vägval för framtiden

Beslut om godkännande av arten Amblyseius swirskii för användning som biologiskt bekämpningsmedel i Sverige

Beslut om godkännande av arten Neoseiulus cucumeris för användning som biologiskt bekämpningsmedel i Sverige

Regeringen. Av strategierna ska framgå: vilka ansvarsområden och operativa frågor inom myndigheten som berörs. Regeringsbeslut 1:10

Ansökan om tillstånd för fångst av vilda fåglar för insamling av blod- och fjäderprover

Kommittédirektiv. En nationell miljömålssamordnare för näringslivet. Dir. 2014:105. Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014

Hot och möjligheter. Hur påverkar klimatförändringarna

Beslut om godkännande av arten Steinernema feltiae för användning som biologiskt bekämpningsmedel i Sverige

Yttrande över betänkande Ett land att besöka. En samlad politik för hållbar turism och växande besöksnäring Ert dnr: N2017/07438/FF

Informations- och samverkansmöte om invasiva främmande arter. Anteckningar från diskussionsgrupper

Använding av Miljödataportalen

Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare

I detta dokument beskrivs riktlinjerna för utformning av jakttider vid Naturvårdsverkets översyn 2019/2020.

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

Beslut om godkännande av arten Aphidius colemani för användning som biologiskt bekämpningsmedel i Sverige

ARBETA MER MED EKOSYSTEMTJÄNSTER!

Regeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag. Erik Törnblom

Verifiering av tilldelningsansökningar

Överlämnande av rätt att besluta om skyddsjakt efter järv till vissa länsstyrelser

Tidplan för kompetenssatsning om digitaliseringens möjligheter i plan- och byggprocessen

Klimatanpassning Sverige 2017

Naturvårdsverket medger att jakten får bedrivas på annans jaktområde.

Remiss - Ekologisk kompensation - Åtgärder för att motverka nettoförluster av biologisk mångfald och

1(2) Linköping /472/10.5. Sökande organisation. Statens geotekniska institut / SGI. Olaus Magnus väg 35

Bidrag till länsstyrelserna för utredningar inom förorenade områden (anslag 1:4)

Att formulera bevarandemål

Akvatiskt områdesskydd särskilt RU värdefulla sjöar och vattendrag

Inrättande av Miljömålsråd och förordnande av rådets ledamöter

Översyn av områden av riksintresse för friluftslivet

Överklagande av Länsstyrelsens i Blekinge län beslut om skyddsjakt efter skarv, länsstyrelsens dnr

REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION

YTTRANDE Ärendenr: NV Näringsdepartementet

VILTFÖ RVALTARKÖNFERENS 2017

Analys av Plattformens funktion

Redovisning av Uppföljning av strandskyddet 2016

Välj och vraka! Vägledning och goda exempel på åtgärdsarbete kulturmiljö/ miljömål.

Sammanfattning Naturvårdsverket tillstyrker förslaget om att skattenedsättningarna för diesel i gruvindustriell verksamhet tas bort.

SOU 2013:68 - Synliggöra värdet av ekosystemtjänster Yttrande till regeringen

Bilaga till mejl den 18 december 2015 med information om kommande ändringar i miljörapportföreskrift och SMP

, NV yttrande utställningsversion RUFS2050.rtf

Frågor & Svar vid webbinariet 9 december om rapporteringen av 2015 års miljöledningsarbete inklusive redovisning enligt inköpsförordningen

Hur ska vi förbättra våra vatten? Skellefteå 11 februari 2015

Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen

Välkommen till workshop om nationellt kunskapsstöd

Ansökan om tillstånd respektive undantag enligt vissa bestämmelser i jaktlagstiftningen för jakt för forskningsändamål

MKN för vatten. seminarium och workshop. Välkomna! Umeå 14 september 2016

Centrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet

Samråd om framtagen miljökonsekvensbeskrivning för en dansk vindkraftspark på Kriegers Flak

Vägledning för regional vattenförsörjningsplanering. Hur berörs kommunerna och hur engageras va-verksamheterna? Vattenstämman 15 maj Örebro

Redovisning av regeringsuppdraget uppföljning av strandskyddsbeslut 2012

Grön infrastruktur i prövning och planering

Naturvårdsverket ARBETSMATERIAL Handbok för vatten Kontakt: Egon Enocksson. Åtgärdsprogram

Transkript:

1(5) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y 2015-09-24 Ärendenr: NV-06179-14 Delredovisning av uppdrag om kommunikationssatsning om ekosystemtjänster (M2014/1903/Nm) Naturvårdsverket har i augusti 2014 fått i uppdrag av regeringen att genomföra en kommunikationssatsning om ekosystemtjänster under perioden fram till 10 december 2017. Uppdraget ska delredovisas 1 oktober 2015 och 1 oktober 2016. Föreliggande skrivelse är den första delredovisningen. Uppstartsfas Perioden fram till februari/mars 2015 kännetecknas av förberedelser inför genomförandet. Tankegångar och förslag i ett tidigare redovisat uppdrag 1 har legat till grund för planering och genomförande. Under hösten 2014 genomfördes analyser av nuläge, målgrupp och behov i målgruppen. Även en nollmätning genomfördes som förberedelse för slutredovisningen. Analyserna genomfördes av konsult i nära samarbete med Naturvårdsverket. Nulägesanalysen visar att ekosystemtjänster som begrepp kan sammanfattas som ett begrepp i vardande. Det finns aktörer som använder begreppet men det har ännu inte satt sig i det allmänna medvetandet och medierapporteringen. Olika tolkningar och definitioner av ekosystemtjänstbegreppet och en användning som vilar på flera enskilda initiativ snarare än vedertagna och allmänt spridda metoder öppnar en möjlighet till dialog och ett utrymme för Naturvårdsverket att bidra till en ensning. Slutsatserna från målgruppsanalysen är att centrala aktörer för kommunikationssatsningen är: kommuner, länsstyrelser, företag och branschorganisationer inom areella näringar samt bygg- och infrastruktursektorn. Andra relevanta målgrupper/kanaler för uppdraget är: 1 Hur ökar vi förståelsen av ekosystemtjänsternas värden (ärendenummer NV 04535-13) B E SÖ K: ST O C K H O LM V ALH A L L AV ÄG E N 195 Ö ST E R SU N D F O R SK AR E N S V ÄG 5, HUS U B P O ST: 106 48 ST O C K HO LM TEL: 010-698 10 00 F AX: 010-698 10 99 E-POST: R E G IST R AT O R@NAT U RV AR D SV E R K E T.SE IN T E R N E T: WWW. N AT U R V AR D SV E R K E T.SE

NATURVÅRDSVERKET 2(5) centrala myndigheter (främst samrådsmyndigheterna), departement och riksdag, intresseorganisationer, akademin samt miljö- och teknikkonsulter. Ett stort fokus bör läggas på aktörer som har avgörande roller inom samhällsplanering Behovsanalysen beskriver en efterfrågan på ökad kunskap om värdering, beslutsprocesser och kommunikation. Det efterfrågas även konkreta exempel från Sverige och större enhetlighet vid värderingar då det är svårt att beräkna värdet av ekosystemtjänster. Här efterfrågas olika modeller för att i större utsträckning kunna mäta värdet i monetära termer, vilket respondenterna i analysen menar skulle kunna vara ett uppdrag för Naturvårdsverket eller annan nationell aktör, att ta fram. Förväntningarna på Naturvårdsverket handlar om att myndigheten bland annat ska fungera som ett samlande organ för de olika aktörerna som arbetar med ekosystemtjänster. Under hösten 2014 tog Naturvårdsverket även fram en visuell identitet att använda i det kommande arbetet. Genomförandefas I enlighet med förslaget till projektplan för en kommunikationssatsning 2 har första året fokuserat på kunskapshöjande aktiviteter. Våren har präglats av uppstart av nätverket med vidareförmedlare och framtagande av underlag utifrån behovsanalysen. Exempel på sådant underlag är en guide för värdering av ekosystemtjänster, en samling med konkreta exempel från Sverige (påbörjat), identifiering av olika avgörande beslutsprocesser samt kunskapsspridning och kunskapsinhämtning vid seminarier. Nätverk för ekosystemtjänster Nätverket för ekosystemtjänster bygger på kommunikationsstrategin med vidareförmedlare. Uppstartsfasens behovsanalys visade även en efterfrågan på någon form av fortbildning och nationellt lärande. Nätverket ska därför fungera som en kunskapsplattform där medlemmar lär av varandra och bygger vidare på äldre kunskap. Syftet med nätverket är också att medlemmarna tar hem nätverkets kunskap och sprider den inom sina egna organisationer och sektorer så att värdet av ekosystemtjänster beaktas i ökad omfattning i beslut och ställningstaganden. Arbetet blir även en arena för medlemmarnas organisationer att berätta om sitt arbete i en vidare omkrets. Nätverket blir också kvalitetstestare och riktningsvisare för vilka aktiviteter som regeringsuppdraget ska genomföra. Ambitionen för nätverket är att det ska kunna stå på egna ben i en digital form efter december 2017. I augusti 2015 är strax över 50 personer med i nätverket. De kommer från kommuner, länsstyrelser, areella näringar samt bygg- och infrastruktursektorn. Övriga målgrupper som identifierats kommer att fungera som kanaler för information, vilket har stämts av enligt uppdrag med Miljö- och energidepartementet. Nätverket träffas inledningsvis två gånger om året och sannolikt stannar frekvensen där medan nätverkets växande troligen handlar om fler medlemmar. Våren 2015 arrangerades två likadana träffar i Stockholm uppdelat mellan medlemmar inom det offentliga respektive det privata. I oktober 2 Hur ökar vi förståelsen av ekosystemtjänsternas värden (ärendenummer NV 04535-13)

NATURVÅRDSVERKET 3(5) 2015 arrangeras två likadana träffar på två olika orter istället. Att nå fullt engagemang är fortfarande en utmaning och Naturvårdsverket ser det som angeläget att på olika sätt stimulera och främja nätverket så att medlemmarna är motiverade och aktiva i arbetet. Samrådsmyndigheterna I december genomfördes ett uppstartsmöte med de 10 samrådsmyndigheterna, Boverket, Energimyndigheten Havs- och vatten myndigheten, Jordbruksverket, Riksantikvarieämbetet Skogsstyrelsen, SGU, Sametinget, Tillväxtverket och Vinnova. Då accepterades/godkändes även den gemensamma grund som arbetats fram av Naturvårdsverket med bistånd av Havs- och vattenmyndigheten 3. Havsoch vattenmyndigheten har deltagit i flera projektgruppsmöten. Under våren har även Trafikverket och Försvarsmakten knutits till arbetet. Myndigheterna har medverkat i nätverksträffarna och även haft gemensamma möten den 6 februari och 3 september. Kunskapshöjande underlag Identifiering av relevanta processer En delaktivitet i arbetet är att identifiera processer och beslut vid olika myndigheter där det är relevant att värdet av ekosystemtjänster ska beaktas. Vid nätverksträffar och genom särskilda förfrågningar till berörda myndigheter har en bruttolista på sådana processer tagits fram. Det är huvudsakligen besluts- och tillståndsprocesser enligt olika mark- och vattenanvändningslagar, men också mer frivilliga processer såsom framtagande av skogsbruksplaner och olika former av bidrag. Listan tar också upp delprocesser som ingår i en större process, såsom miljökonsekvensbedömning (för verksamheter) och miljöbedömning (för planer och program). Med utgångspunkt i bruttolistan har berörda myndigheter angett de processer man bedömer har störst relevans inom sitt ansvarsområde eller sektor vad gäller att integrera ekosystemtjänsternas värde. Vissa har pekat ut en eller flera processer myndigheten har rådighet över eller på något sätt är delaktig i, medan andra pekat ut det man anser vara de mest prioriterade processerna hos andra myndigheter. Följande processer har prioriterats: * Miljöbedömningar av planer och program; Miljökonsekvensbedömningar; anslagshantering; Integrera ekosystemtjänster i arbetet med samhällsekonomiska analyser (Naturvårdsverket) * Konsekvensutredningar inom föreskrifter (främst inom fiske, avlopp, badvatten, kalkning av sjöar och vattendrag, havs- och vattenförvaltning samt vattenskydd); Konsekvensanalyser av åtgärdsprogrammen inom Havsmiljödirektivet och Vattendirektivet (Havs- och vattenmyndighetern), * Översiktsplan; Detaljplan (Boverket) * Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion och kompensationsstöd (Jordbruksverket) * Ekonomiska stöd inom skogsbruket (Skogsstyrelsen) * Beslut enligt Kontinentalsockellagen; Beslut enligt Minerallagen (SGU) * Nationella och regionala transportplaner; Inriktningsplanering; * Åtgärdsvalsstudier (Trafikverket) 3 Synen på ekosystemtjänster, Naturvårdsverket ISBN 978-91-620-8725-8

NATURVÅRDSVERKET 4(5) * Forskningsfinansiering; Riksintressen för vindbruk; Markanvändningsfrågor, hållbarhetskriterier för flytande biodrivmedel (Energimyndigheten) Det fortsatta arbetet innebär att utpekade myndigheter för de processer som bedömt ha störst relevans arbetar vidare med dessa och kortfattat beskriver hur processen vanligtvis genomförs i ett enkelt processchema och anger de olika momenten och beslutstillfällena där värdet av ekosystemtjänster kan eller bör ingå. Arbetet består av att dels beskriva de olika stegen i processerna och vem/vilka som agerar i de olika processtegen, dels att beskriva (föreslå) hur dessa steg kopplas till ekosystemtjänster. Som stöd har Naturvårdsverket tagit fram ett förslag för processen Miljökonsekvensbedömning (mkb). Vägledning ekosystemtjänstbedömningar Vägledning för centrala myndigheters arbete med ekosystemtjänstbedömningar tas fram i samverkan med en konsult och samrådsmyndigheterna inom uppdraget. Utgångspunkten i kommande vägledning är att den ska underlätta för myndigheter att synliggöra sin påverkan och sitt beroende av ekosystemtjänster genom en steg för steg metod och praktiska exempel. När kopplingarna mellan myndigheterna och tjänsterna blir synliga kan ekosystemtjänsterna bättre synliggöras i konsekvensanalyser, i fördelning av pengar till åtgärder, i värdering av ekosystemtjänster (se värderingsguide) etc. Erfarenheter från arbetet bidrar till kommande vägledningar anpassade för andra målgrupper som länsstyrelser, kommuner och näringslivets i deras arbete med ekosystemtjänstbedömningar och ekosystemtjänster i fysisk planering. Värderingsguide Att se värdet av ekosystemtjänster är nödvändigt för ett samhälle som har ambitionen om en hållbar utveckling. Värdering av ekosystemtjänster ger underlag för beslut om till exempel: Vilka områden ska bevaras och vilka ska utvecklas? Vilka ekosystemtjänster är vår verksamhet beroende av för att fungera? Naturvårdsverket har tagit fram en guide för värdering av ekosystemtjänster. 4 Guiden ger inte facit på alla frågor utan guidar läsaren att hitta svaren i sitt arbete. Innehållet är praktiskt inriktat med steg-för-steg-beskrivningar och ett antal exempel, och riktar sig till personer som jobbar på kommun, företag, myndighet, länsstyrelse eller intresseorganisation. Naturvårdsverkets förhoppning är att guiden underlättar och inspirerar fler att börja värdera ekosystemtjänster. Goda exempel Goda exempel inspirerar! Genom att sammanställa och tillgängliggöra goda exempel och analysera och tydliggöra framgångfaktorer i arbetet med ekosystemtjänster ska exempelsamlingen bidra till att inspirera och underlätta arbetet med att beakta ekosystemtjänster i planering och beslutsfattande inom olika sektorer i samhället. Syftet är att inte bara tydliggöra hur ekosystemtjänsterna har beaktats utan även hur förankring och 4 Guide för värdering av ekosystemtjänster, NV rapport 6690

NATURVÅRDSVERKET 5(5) delaktighetsprocesser säkerställts. Förhoppningen är att även kunna ta fram ett övergripande flödesschema över tillvägagångssättet i arbetet med ekosystemtjänster för att underlätta för andra att beakta ekosystemtjänster i sina respektive beslut och planer. Seminarier och workshops Aktiviteterna här har syftat till att paketera och tillgängliggöra befintlig kunskap utifrån nätverkets behov. Under våren 2015 har regeringsuppdraget skapat kunskapshöjande samtal och diskussioner om värdet av ekosystemtjänster på sex möten där fler än 160 personer sammanlagt deltagit i samtalen. Kommuner, länsstyrelser, areella näringar samt bygg- och infrastruktursektorn, men även universitet, miljökonsulter, myndigheter och riksdagsledamöter har deltagit i mötena och samtalen. I hälften av fallen har uppföljning gjorts och sammanlagt visar uppföljningarna att 39 procent av deltagarna ansåg att samtalen och innehållet ökat deltagarnas kunskaper för att kunna integrera värdet av ekosystemtjänster i den egna organisationens olika beslut. Avslutande reflektioner Förutom de tidigare nämnda möjligheterna och utmaningarna kan följande nämnas: En utmaning i arbetet är att olika parter som jobbar med begreppet har olika målbilder. Det finns därför en risk att förändringsarbetet stannar upp i en omfattande diskussion om vad slutresultatet ska uppnå och för vem och vad begreppet ekosystemtjänster ska stå för. Här krävs en ödmjukhet och uppmuntran till aktörerna att börja arbeta (allt kan inte bli korrekt från början). Naturvårdsverkets förhoppning är att de kunskapsunderlag som tas fram bidrar till arbetet så att förändringsarbetet inte tappar fart. En annan utmaning är att begreppet, arbetssättet och verktygen har sitt ursprung i den akademiska världen vilket färgar språk och metoder och kan fördunkla bilden av tjänsternas nytta. Upprepande gånger framställs värderingar av ekosystemtjänster som komplicerade samt svåra och kostsamma att genomföra, Naturvårdsverket och samrådsmyndigheterna har här en uppgift att på ett pedagogiskt och konkret sätt visa på nyttan av att synliggöra och integrera värdet av ekosystemtjänster i den ordinarie verksamheten. Det är möjligt att arbeta framgångsrikt med ekosystemtjänster eftersom flera grupper och branscher både i privat och offentlig sektor har ett intresse i ämnet. Ekosystemtjänster kan också kommuniceras och beaktas som lösningar på olika problem, till exempel som lösningar för klimatanpassning. Sammanfattningsvis är kommunikationssatsningen i full gång.