Miljöredovisning för Tjärnö marinbiologiska laboratorium 2006

Relevanta dokument
Miljöredovisning för Tjärnö marinbiologiska laboratorium 2006

Miljöredovisning för Sven Lovén centrum för marina vetenskaper 2012

Miljöredovisning för Tjärnö marinbiologiska laboratorium 2003.

Miljöredovisning för Sven Lovén centrum för marina vetenskaper Tjärnö 2008

Miljöredovisning för Tjärnö marinbiologiska laboratorium 2005

Miljöredovisning för Tjärnö marinbiologiska laboratorium 2004.

Miljöredovisning för Sven Lovén centrum för marina vetenskaper 2013

SVEN LOVÉN CENTRUM FÖR MARINA VETENSKAPER MILJÖREDOVISNING Miljöredovisning för Sven Lovén centrum för marina vetenskaper 2015

Tjärnölaboratoriet. Göteborgs universitet

Miljöredovisning för Sven Lovén centrum för marina vetenskaper 2014

Miljömål för Forskning och utbildning. Naturvetenskapliga fakulteten. Fastställda av dekanus

Aktivitet Miljöaspekt Kvantitet Kommentar

Miljömål för Forskning och utbildning. Naturvetenskapliga fakulteten

Handlingsplan för miljöarbete 2008 Zoologiska institutionen Göteborgs universitet

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR

Miljösamordnaren ansvarar för att arbetet med åtgärder följs upp.

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR

SVEN LOVÉN CENTRUM FÖR MARIN INFRASTRUKTUR MILJÖREDOVISNING Miljöredovisning för Sven Lovén centrum för marin infrastruktur 2016

Umeå marina forskningscentrum. En tillgång för Bottniska vikenregionen

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Miljömål och handlingsplan för Sahlgrenska akademin

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN

Briggen Tre Kronor Ambassadör för Östersjöregionen

Intern miljörevision av Naturvetenskapliga fakulteten

Miljöutredning. Göteborgs miljövetenskapliga centrum, GMV Version Senaste ändring Datum. Godkänd av

Miljöutredning för Göteborgs Miljövetenskapliga Centrum

Miljöledningssystem och miljörevision att utveckla verksamheten genom ständiga förbättringar

Göteborgs universitets miljöaspektbedömning 2012

Riktlinjer för Trosa kommuns miljöledningssystem

onsdag 9 oktober 13 Ekologi

Vi ska värna om och utveckla småföretagarkulturen i Uddevalla kommun

Miljöledningssystem Sammanfattande punkter

Utformning av miljöledningssystem

(MOMS-gruppen) två gånger per Del av LO gemensamt år. miljöledningssystem enligt ISO 14001: % av verksamheterna

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Miljöaspektlista för Kulturvård Mariestad

Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling

Miljöledningssystem FURNITURE CONSULTING AB

Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling vid konstnärliga fakulteten

Tillstånd för vetenskapliga undersökningar och insamling av rödlistade arter inom Kosterhavets nationalpark i Strömstad och Tanum kommuner

ROLLER, ANSVAR OCH BEFOGENHETER INOM MILJÖLEDNINGSSYSTEMET

Kob 1.1 Miljöhandbok inledning

SAMMANSTÄLLNING ÖVER AVVIKELSER OCH ÅTGÄRDER

Göteborgs Symfoniker AB

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET MARIANNE DALBRO, HÅLLBARHETSCONTROLLER

Överblick: FNs mål för hållbar utveckling Kartläggning mot VGRs verksamhetsområden Betydelse av FNs hållbarhetsmål för VGR Identifierade gap

Åtgärdade avvikelser från certifieringsrevision vid Naturvetenskapliga fakulteten Göteborgs universitet. Bjo1:

Välkommen till Marina miljöer 10 hp sommaren 2016!

Roller och ansvar för miljöledningsarbetet

Minnesanteckningar för miljörådsmöte Datum: Plats: Göteborgs Miljövetenskapliga Centrum, GMV

Miljö- och hållbarhetsmål för Högskolan Dalarna

Hur arbetar Västra Götalandsregionen med vattenmiljöfrågor för Vänern inom det Maritima klustret? Gustaf Zettergren Jessica Hjerpe Olausson VGR

Möjligheter för marina innovationer i Skagerrak Susanne Lindegarth

Utkast version Plattform för hållbar blå tillväxt Ansökan skrivarmedel Life

OBS! FYLL I INSTITUTIONENS/MOTSVARANDES NAMN, VEM SOM HAR UPPRÄTTAT DOKUMENTET OCH VILKET ÅR SOM AKTIVITETSLISTAN GÄLLER I SIDHUVUDET

Intern miljörevision av Naturvetenskapliga fakulteten

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Bedömning av Göteborgs universitets betydande miljöaspekter

Revision, STRÖMSTAD (Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium), Fiskebäckskil (Göteborgs Universitet, Sven Lovén centrum för marina vetensk),

Fakultetens handlingsplan för miljö och hållbar utveckling år

Temagruppernas ansvarsområde

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

U2008/3167/UH. Enligt sändlista

Näringsdepartementet 1

Miljöledning och miljörevision vid Göteborgs universitet

Introduktion och Havet som miljö, 7,5 hp, HT 2014 (Kurskod: MAR101)

01 Allmän lagstiftning

Utställning - Strömmar av plast. Rapport och uppföljning Maria Eléhn Anette Svahn TorBjörn Nilsson Linda Andersson

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Konsekvenser av människans verksamhet och skyddet för den finsk svenska skärgården vad anser du?

Vattenkikarens projektplan och utvärderingsplan

Göteborgs universitet Sid 1 (7) Revisionsrapport Dnr F 8 80/11

Göteborgs Symfoniker AB

Miljömål för Luleå tekniska universitet

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet

Atmosfär. Cirkulär ekonomi. Delningsekonomi. Albedo. Corporate Social Responsibility (CSR)

Rapport Tjärnöviken Fredrik Ljunghager Tjärnö Marin Biologiska Laboratorium

Göteborgs universitet Sid 1 (5) Revisionsrapport Dnr F 8 80/08

BIOLOGI I VATTENMILJÖER

1. Redovisning av resultatet från miljöutredningen, miljöpolicy och övergripande miljömål

Östra Göteborg. Östra Göteborg. för klimat och miljö.

Barnens Östersjöprotest

Miljöpolicy. Miljöpolicy

Industriell symbios i Sotenäs kommun

Modell för redovisning av miljöledningsarbetet 2006

Elisabet Ahlberg, dekanus, ordförande Ann-Christin Thor, fakultetsdirektör Ullika Lundgren, fakultetens miljösamordnare

Miljöutredning för institutionen Matematiska Vetenskaper

Miljöredovisning 1997

Reviderad handlingsplan för miljö och hållbar utveckling vid Konstnärliga fakulteten

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Naturvetenskaplig kandidatexamen i marin vetenskap, 180 högskolepoäng Degree of Bachelor of Science in Marine Sciences

Naturvetenskapsprogrammet

Rektors uppdrag till fakultetsnämnden inom området miljö och hållbar utveckling

Miljöbokslut. Av verksamheten vid Gatu- och fastighetskontoret

Antal publika aktiviteter med inslag av miljö och hållbar utveckling vid fakulteten.

Transkript:

Miljöredovisning för Tjärnö marinbiologiska laboratorium 2006 Vår verksamhet Tjärnö marinbiologiska laboratorium är en fältstation för marinbiologisk forskning och utbildning. Laboratoriet tillhör Göteborgs och Stockholms universitet men administreras av Göteborgs universitet. Här arbetar ett 70tal personer året runt med forskning, undervisning och kursverksamhet, administration, service och underhåll. I norra Bohuslän, 15 km sydväst om Strömstad ligger fältstationen vackert vid randen av Kosterfjorden och här har bedrivits marinbiologisk verksamhet sedan 1963. Ett sällsynt bra val av plats för att studera livet i havet. Kosterfjorden är en unik naturtyp för landet, 250 meter djup står den i djupvattenkontakt med Atlanten via övriga Skagerrak. Detta medför 35 salthalt i bottenvattnet och många djurarter med enda kända förekomst i Sverige. Med båt når man Kosterfjorden på 10 minuter från laboratoriet. Institutionen för marin ekologi, zoologiska institutionen samt institutioner vid Stockholms universitet har förlagt delar av eller hela kurser till TMBL främst inom marinbiologisk systematik och ekologi. Nästan 550 studenter deltog 2006 i kurser som varade mellan några dagar till 20 veckor. Undervisningen sker till viss del inomhus men huvudsakligen i fält. Det finns ett större och

två mindre forskningsfartyg samt ett tiotal småbåtar till förfogande för studenter och forskare. Laboratoriet äger fjärrstyrda undervattensfarkoster som kan operera ner till flera hundra meters djup samt kompressorer för påfyllning av luft till dykare. I land finns två stora kurslaboratorier samt spolrum med saltvattensystem. Här finns också två större forskningslaboratorier speciellt utrustade för experiment inom kemisk ekologi och strömmande vatten. Lars Afzeliuslaboratoriet innehåller fem mindre forskningslaboratorier; DNA-laboratorium, Histologi-laboratorium, Mollusk-laboratorium, HPLC-laboratorium samt Kemilaboratorium. Här pågår ett 60-tal olika forskningsprojekt som presenteras under sex övergripande rubriker: Biodiversitet Biohydrodynamik Evolution och Genetik Fiskeribiologi & vattenbruk Kustzonsförvaltning Marin kemisk ekologi Laboratoriet deltar i flera tvärvetenskapliga projekt inom forskning och utveckling, delvis i samarbete med näringslivet. Sedan 2005 är TMBL också värd för ett nytt europeiskt forskningsprojekt inom EU, CeMaCE, Centrum för Marin Kemisk Ekologi. Den uppmärksamhet som havsfrågor fått de senaste åren, inte minst ur miljö- och hållbarhetsperspektiv, sätter fokus på den utvecklingspotential som finns inom det marina området. Baserat på de resultat, erfarenhet och utvärderingar av projekten Tjärnö Centre of Excellence och Tjärnö Innovationssystem, har det inom ramen för Tjärnö Innovationssystem TIS arbetats fram ett förslag på en långsiktig satsning på ett marint innovationssystem med nationell verksamhetsradie och med säte i västra Sverige. Verksamheten skall enligt förslaget ha som övergripande mål att öka antalet marint relaterade innovationer. Den vetenskapliga kunskapen inom t ex marinbiologi, marin ekologi och miljöteknik kommer att ha stor betydelse Under året har TIS arbetat med ett 10-tal idéer från såväl forskare inom akademin som företag. Idéerna har genomgående haft högt kunskapsinnehåll och en hög miljörelevans. Under året har startats ett par företag med anknytning till TIS arbete, ytterligare ett par företag är under bildande. TIS har också varit behjälplig med kontakter mellan företag och forskare och under slutet av året har detta resulterat i tre nya samarbetsavtal mellan akademi och företag. TIS och EcoEX har informerat varandra om sina respektive verksamheter samt diskuterat möjliga

samarbeten. EcoEx är ett samverkansprojekt med syftet att skapa goda exportförutsättningar för västsvenska miljöföretag. Laboratoriet har också under året bistått med sitt expertkunnande genom medverkan i den statliga utredningen Strategi för ett hållbart fiske. Utbildningen Marin ekologi för yrkesfiskare har genomförts även 2006. TMBL är fortsatt engagerad i genomförandet av en marinbiologisk dokumentation inom den planerade nationalparken Kosterhavet. Ett tiotal personer kommer att vara engagerade under 2006-2008. Tjärnölaboratoriet har akvarier öppna för allmänheten under semesterperioden. Under samma period hålls också en serie populärvetenskapliga föreläsningar och det finns möjlighet att medfölja på exkursion till havs. Barnens sommarlabb attraherar barn under juli och augusti. Under hela året kan skolklasser och andra grupper beställa guidade visningar av verksamheten, under 2006 deltog 2100 personer i sådana visningar. Laboratoriet hade totalt 6500 besökare i sin publika verksamhet 2006. Det finns två förläggningsbyggnader med sammanlagt 80 bäddar samt en restaurang som kan servera upp emot 100 personer frukost, lunch och middag. Hur påverkar vår verksamhet miljön? Vi har mycket goda förutsättningar att påverka miljön på ett positivt sätt. Laboratoriet är placerat i ett av landets kanske vackraste kustområden och verksamheten uppmuntrar till nyfikenhet och engagemang hos studenter och allmänhet vad gäller havsliv och havsmiljö. Många forskningsprojekt syftar till att skapa förståelse för hur liv och miljö i hav och kustzon påverkas av människans aktiviteter, att ge underlag till hållbara förvaltningsplaner för hav och kust, att ge kunskap om biodiversitet och havsmiljöns begränsningar. Dessa kan på sikt bidra till en minskad negativ miljöpåverkan. Vi har konverterat vårt värmesystem från direktverkande el och använder istället saltvattnet från Kosterfjorden till att värma hela laboratoriet. Men många aktiviteter vid laboratoriet kan också påverka miljön negativt. Laboratoriet är beläget långt från våra moderuniversitet vilket innebär långa resor för både forskare och studenter. Långväga transporter av gods likaså. Vi använder mycket diesel och bensin varje år till fartyg och båtar. Vi använder vatten och el, råvaror till matlagning och en hel del kemikalier inom undervisning och forskning. Vi skrapar havsbottnarna för att få upp exemplar av växter och djur att studera. Vi producerar en hel del avfall.

Miljöpåverkan Våra miljöaspekter granskas och uppdateras varje år och nedan följer de aktiviteter som vi bedömer har mest negativ miljöpåverkan: Användning av bensin och diesel i båtar, bil och traktor ger upphov till utsläpp av luft- och vattenförorenande ämnen Risk för utsläpp och spridning av miljöskadliga ämnen vid all kemikaliehantering Spridning av metaller i naturen pga utsläpp av kopparföreningar vid rengöring av båtskrov Risk för utsläpp till havet vid arbete med främmande organismer Skrap av havsbotten gör åverkan på framförallt hårda bottnar Förbrukning av naturresurser genom användning av elenergi Avfallsproduktion Transporter och resor Nedan följer de aktiviteter som har positiva miljöaspekter: Ett 60-tal forskningsprojekt, många med miljöinriktning, involverar ett trettiotal forskare samt lika många forskarstuderanden och projektassistenter. Fler än 500 studenter får en del av sin marinbiologiska utbildning vid laboratoriet varje år och genom sin kunskap ger de upphov till positiva miljöaspekter Mer än 6500 besökare från allmänheten har tagits emot och guidats eller bevistat exkursioner och akvarier och därigenom fått mer kännedom om havsmiljön Restaurangens personal har tillrett ca 18000 portioner mat under 2006 och har högt ställda krav på råvaror, var varorna kommer ifrån och köper mycket KRAV-odlat. Allt matavfall komposteras. Laboratoriets kontakter med kommun och näringsliv i form av samarbete, rådgivning och uppdragsverksamhet stimulerar till en fördjupad förståelse för havsmiljöns möjligheter och begränsningar. Hur miljöarbetet bedrivs Från och med januari 2004 är miljöledningssystemet vid Tjärnö marinbiologiska laboratorium certifierat enligt ISO 14001 och registrerat enligt EMAS. Miljöledningssystemet granskas vid två tillfällen varje år, dels av ett internt revisionsteam från Göteborgs universitet, dels av externa miljörevisorer från SP i Borås. Vårt miljöledningssystem omfattar alla aktiviteter som utförs vid laboratoriet; forskning, undervisning, informations- och uppdragsverksamhet samt service och underhåll. Plattformen i miljöarbetet är det arbete som ansvariga för olika delar av verksamheten bedriver och det engagemang de visar. Till stöd för miljöarbetet finns en miljöhandbok. Ledningen består av föreståndare och administrativ chef och de bär ytterst ansvaret för miljöarbetet. Miljösamordnaren ansvarar för att

dokumentationen uppdateras och att verksamheten följer de lagrum som vi omfattas av. Miljösamordnaren samordnar också miljöarbetet, sammanfattar miljömålsarbetet och redovisar detta för ledningen. Vårt "miljöår" börjar med den kick-off vi har varje år i mars då vi presenterar fjolårets resultat, resultat av revisioner, sammanfattar arbetet och kommer med förslag på nya miljömål. Sedan 2006 har TMBL antagit Göteborgs universitets miljöpolicy. Se http://www.mls.adm.gu.se/miljoarbete/policy/ Resultat av miljöåret 2006. Utsläpp av saltvatten till havsviken Tjärnö marinbiologiska laboratorium står för ett punktutsläpp av näringsämnen genom utsläpp av djupvatten i viken utanför laboratoriet. Detta djupvatten pumpas upp från Kosterrännan från ett djup av 41 meter. Vattnet används i experiment, i laboratorierna och slutligen utnyttjas vattnets temperatur, via en värmeväxlare, för att värma upp stationen vintertid och kyla den sommartid. Vattnet släpps sedan ut i Tjärnöviken. TMBL ville utreda sitt ansvar i problemet med eutrofiering av de marina systemen och uppdrog åt en forskare att göra denna utredning. Resultaten visade att djupvattenutsläppet från TMBL inte gav någon som helst ökad effekt av eutrofieringen på Skagerack. Vattnet pumpas in från Kosterrännan för att sedan släppas ut i samma område vilket inte innebär något som helst tillskott på näring till det stora systemet. Om allt tillskott av näring, kväve och fosfor, beaktades från varje källa såg man tydligt att utsläppet av djupvatten från Tjärnö marinbiologiska laboratorium stog för det minsta näringstillskottet. TMBL anser därför att detta punktutsläpp inte bidrar till risk för eutrofiering och därför inte längre är någon betydande miljöaspekt. Hela rapporten finns att läsa här: http://www.tmbl.gu.se/miljoledning/index.html