Uppsala University Coin Cabinet Working Papers 21 Hendrik Mäkeler Digitalisering vid Uppsala universitets myntkabinett Katalogisering av numismatiska objekt i Alvin portal för kulturarvssamlingar Uppsala 2016
Edited by Hendrik Mäkeler This text may be downloaded for personal research purposes only. Any additional reproduction for other ends, whether in hard copy or electronically, requires the approbation of the author(s) and the Uppsala University Coin Cabinet. urn:nbn:se:uu:diva-302899 2016 by Hendrik Mäkeler Uppsala University Coin Cabinet Box 256, SE 751 05 Uppsala Sweden www.myntkabinettet.uu.se www.myntkabinettet.uu.se/workingpapers/
Katalogisering av numismatiska objekt i Alvin INNEHÅLL Innehåll... 3 Digitaliseringspolicy för Uppsala universitets myntkabinett... 4 Introduktion... 5 Inför Alvin: Allmänna katalogiseringsuppgifter... 6 I Alvin: Specifika katalogiseringsuppgifter... 16 Tack!... 28 Bilaga: Unicode-skiljetecken för myntinskrifter... 30 3
Hendrik Mäkeler DIGITALISERINGSPOLICY FÖR UPPSALA UNIVERSITETS MYNTKABINETT Uppsala universitets myntkabinett samlar och arkiverar objekt som vittnar om världens alla penningsystem, från myntningens uppkomst under 600-talet före Kristus fram till dagens digitala valutor. Våra samlingar omfattar idag drygt 40 000 föremål. Det finns endast ett knappt dussin aktiva universitetsmyntkabinett i världen, och Uppsala universitets myntkabinett är ett av dem. Verksamheten är i första hand inriktad på att stödja forskning och utbildning vid Uppsala universitet, men forskningens senaste rön presenteras även för den allmänna publiken i samband med guidade visningar som hålls under det publika öppethållandet. Uppsala universitets myntkabinett är idag den enda statliga myntsamlingen i Sverige som publicerar sina samlingar på internet. Samlingarna kan på så sätt användas av både forskare, myntsamlare och den intresserade allmänheten dygnet och världen runt. Målet är att de fantastiska samlingar som finns i Uppsala universitets myntkabinett i sin helhet ska bli lättillgängliga för allmänheten. Därför har följande digitaliseringspolicy tagits fram: All digitalisering av Myntkabinettets samlingar vare sig det handlar om mynt, medaljer, polletter och sedlar eller arkivmaterial och tryckta verk sker i Alvin, den svenska portalen för kulturarvssamlingar (www.alvinportal.org). Samtliga föremål i samlingarna ska digitaliseras, detta både för att skapa en gedigen infrastruktur åt forskningen och av säkerhetsskäl Varje föremål digitaliseras för sig Varje föremål förses med så komplett metadata som möjligt Varje föremål avbildas i så god kvalité att bildmaterialet direkt kan användas i publikationer Frekvent efterfrågade samlingsdelar prioriteras Samlingsdelar prioriteras där digitalisering kan finansieras externt 4
Katalogisering av numismatiska objekt i Alvin INTRODUKTION Att katalogisera numismatiska objekt i Alvin portal för kulturarvssamlingar är enkelt och roligt eftersom Alvin är byggd för katalogiseringen av numismatiska objekt. Eller kanske inte det egentligen, men portalen är så pass flexibel att den känns som om den hade varit utvecklat för att digitalt kunna publicera mynt, medaljer, polletter och sedlar. Eftersom katalogiseringen av numismatiska objekt kräver uppgifter om bland annat konstnärlig utformning, inskrifter, material, datering, proveniens och litteraturreferenser torde de flesta andra föremålskategorier också vara lättkatalogiserade i Alvin. Grundidén med Alvin-portalen var att skapa ett system som kan hantera information från både arkiv och bibliotek samt även museer. Fördelen ur ett museiperspektiv är således att ett och samma system kan användas för att katalogisera museisamlingen tillsammans med museets bibliotek och dess arkiv. På så sätt gör Alvin det möjligt att länka ihop ett objekt med dess donationsbrev och tillhörande litteraturreferenser. Genom att använda auktoritetsposter för personer och organisationer återanvänds biografisk information per automatik, och alla föremål som har samma donator eller upphovsman kan visas upp tillsammans. Som bekant är varje datasystem lika kunnigt och lika okunnigt som dess användare. Där har Alvin den onekliga fördelen att systemet har tagits fram av flera av Sveriges främsta universitet och att det används av deras medarbetare för att registrera olika typer av information. Ändå är den förutnämnda sanningen en sådan med modifikation: Alvin är på sätt och vis självtänkande genom att systemet per automatik fogar ihop sammanhörande information. På så sätt sprider Alvin inte enbart information utan systemet bidrar till att skapa den. Samlingarna bidrar således i samspel med kulturarvsportalen till att ny kunskap tas fram och sprids i samhället universitetens grunduppgift. Men även med ett så välutvecklat system som Alvin gäller det att förse de enstaka posterna med så mycket och så kompetent metadata som möjligt. Utan metadata i form av beskrivningar, ämnesord, viktuppgifter, tillkomstinformation osv. är det omöjligt även i det bästa tänkbara system att identifiera sammanhang och skapa kunskap. Därför behöver posterna vara så kompetent och stringent upplagda som möjligt. För att underlätta detta arbete har följande introduktion över katalogiseringsarbetet vid Uppsala universitets myntkabinett tagits fram. 5
Hendrik Mäkeler INFÖR ALVIN: ALLMÄNNA KATALOGISERINGSUPPGIFTER Viktigt att skilja på är å ena sidan allmänna katalogiseringsuppgifter som varje samling behöver uppfylla oavsett publiceringsform. Å andra sidan finns specifika katalogiseringsuppgifter som relaterar enbart till Alvin-portalen. Förutom i elva utställningsmontrar förvaras objekten i Uppsala universitets myntkabinetts samlingar i ett valv med 1 071 lådor i ett kompaktarkiv. Varje låda innehåller upp till fyra brickor med maximalt 28 numismatiska objekt var. Därutöver finns ett flertal pärmar med sedlar. Det finns således en teoretisk maximalförvaringsmöjlighet för 119 952 objekt. Dock har inte alla objekt samma låga diameter som krävs för att kunna använda brickor för 28 objekt var, vilket begränsar förvaringskapaciteten i praktiken till maximalt hälften, dvs. knappt 60 000 objekt. Kapaciteten minskas ytterligare genom behovet att förvara sammanhörande objekt samlat, vilket innebär att det rent fysiskt enbart finns relativt begränsat utrymme kvar för att kunna utöka samlingarna. Å andra sidan behöver samlingarna framför allt utökas med sedlar för att även detta område kan täckas på ett adekvat sätt. För att kunna hitta bland samlingarnas alla objekt och för att ha möjlighet att ta fram specifika exemplar åt besökare inom rimlig tid måste samlingarna vara noggrant katalogiserade och välsorterade. För att uppnå detta mål förekommer följande allmänna katalogiseringsuppgifter som vanliga arbetsmoment vid Uppsala universitets myntkabinett. Exemplet som ska belysa de olika arbetsmomenten är en denar som präglats i Gajus Julius Caesars namn år 44 före Kristus, dvs samma år som han mördades. Myntet finns givetvis registrerat i Alvin: Roman Republic, Julius Caesar, Denarius 44 B.C., Rome (skala 2:1) http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:alvin:portal:record-14833 6
Katalogisering av numismatiska objekt i Alvin Myntet befinner sig i valvets låda 609 på Romerska republikens XIV:e myntbricka. 7
Hendrik Mäkeler För katalogisering tas myntbrickan ut från valvet och placeras på ett arbetsbord där det finns precisionsvåg, skjutmått och fotoutrustning. Myntet vägs på en precisionsvåg med en viktupplösning om 0,001g. 8
Katalogisering av numismatiska objekt i Alvin Sedan mäts myntets diameter med ett skjutmått som har en noggrannhet på 0,01mm. Mätresultaten antecknas på en myntetikett. Med pil eller klockslag anges myntets orientering, dvs åt vilket håll myntbilden visar när man vänder på det. 9
Hendrik Mäkeler Efteråt tas myntbrickan vidare till Myntkabinettets referensbibliotek där det senaste standardverket används för att identifiera myntet. I detta fall är det Michael Crawfords Roman Republican Coinage: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:alvin:portal:record-14553 När alla mynten på brickan eller brickorna som omfattar det aktuella katalogiseringsområdet är färdigt identifierade (inom numismatiken brukar man säga typbestämda ) sorteras de i tur och ordning enligt följande kriterier: 1. land (alfabetiskt stigande) 2. myntherre (kronologiskt stigande efter regeringstid) 3. valör (fallande) 4. myntort (alfabetiskt stigande) 5. vikt (fallande) När alla mynt är färdigsorterade genomförs numrering med nya inventarienummer. Eventuella tidigare inventarienummer stryks läsligt på myntetiketten. 10
Katalogisering av numismatiska objekt i Alvin Sedan återvänder man till den datorstyrda fotoutrustningen på arbetsbordet. Den består av följande enheter: kamera (Nikon D90, AF Micro Nikkor 60mm) stativ belysning (dimbar Manfrotto ML360 med 36 LEDs med 6000K samt två dimbara Kaiser med 50W Titan Halogen med 3000K) stållinjal med halvmillimetersteg ej reflekterande, ljusabsorberande svart bakgrund dator med mjukvara (Nikon Camera Control Pro, Adobe Bridge) 11
Hendrik Mäkeler Fotografering sker i NEF-format. I datorn visas en realtidsbild vilket gör det lätt att avgöra om objektet ligger rakt och har jämn belysning redan innan ett foto tas. Bilderna sparas direkt på museets server, så att bilderna omedelbart blir tillgängliga i samtliga uppkopplade datorer. Under fotograferingen sker kontinuerlig kontroll att bilder på alla åt- och frånsidor kommit med via Adobe Bridge. Bildfilernas namn döps sedan om så att de stämmer överens med inventarienumren. 12
Katalogisering av numismatiska objekt i Alvin Bildernas färgäkthet kontrolleras och justeras i Adobe PhotoShop. Bildens storlek mäts med hjälp av linjalen innan den beskärs. 13
Hendrik Mäkeler Sedan sker skalning 1:1 med 1200dpi. Bilden har här fortfarande kvar sin mörka bakgrund. Friläggning utförs så noggrant som möjligt. 14
Katalogisering av numismatiska objekt i Alvin Efter friläggningen är hela bakgrunden borttagen. Bilden är helt vit utanför myntet. 15
Hendrik Mäkeler I ALVIN: SPECIFIKA KATALOGISERINGSUPPGIFTER Med detta material som underlag kan föremålen enkelt registreras i Alvin. Detta sker i följande steg. Titel skapas med Land, myntherre, valör, årtal och myntort. Placering läggs upp. 16
Katalogisering av numismatiska objekt i Alvin Språket som används på myntet och språket som används vid katalogiseringen läggs upp. Myntherrar, myntmästare, konstnärer och avbildade personer identifieras med sina respektive auktoritetsposter. Det finns även ett stort urval med ytterligare roller för personer som knyts till posten, exempelvis auktionsförrättare, donator, formgivare, förfalskare, gravör, konservator, konstnär, signatur, tidigare ägare, tryckare och utgivare. Är en person kopplad till posten med flera olika roller läggs dessa direkt efter varandra, exempelvis myntherre, avbildad. Ifall inte motsvarande auktoritetspost finns i systemet än (kontrollera även avvikande stavning!) kan man skapa en ny personpost direkt genom att klicka skapa ny person. Eventuella utgivande institutioner identifieras. Ifall inte motsvarande auktoritetspost finns i systemet än (kontrollera även avvikande stavning!) kan man skapa en ny organisationspost genom att klicka skapa ny organisation. 17
Hendrik Mäkeler Obs! Både för person- och organisationsposter finns en egen lathund som har tagits fram av Uppsala universitetsbibliotek. Präglingsår, myntort och land anges. Minustecken klickas för årtal före Kristus. Ifall land och / eller myntort är osäkra bockas osäkert land och / eller osäker plats i. Bland länderna finns även historiska länder upptagna. Eftersom antalet historiska länder är oöverskådligt stort är listan långt ifrån komplett. Ytterligare historiska länder läggs till genom beställning till Alvin-supporten. Allt eftersom skapas på så sätt ett allt mer omfattande urval av historiska länder. Ytterligare datum och årtal, exempelvis förvärvsdatum, inventeringsdatum och inte minst årtal som finns angivna på själva objektet bör inte glömmas heller! Minustecken klickas i förekommande fall för årtal före Kristus. 18
Katalogisering av numismatiska objekt i Alvin Den fysiska beskrivningen anger om objektet finns fysiskt ( icke digitalt ) i samlingen samt hur det digitaliserats (normalt sett från originalet i Myntkabinettets sammanhang). Myntteknik och myntmaterial samt vikt och diameter hör hemma här. För sedlar och plaketter samt andra fyrkantiga objekt anges höjd och bredd. Även objektens tjocklek kan registreras. Kontramarkering, märken med mera anges i nästa steg. 19
Hendrik Mäkeler Sedan följer ytterligare uppgifter som är specifika för numismatiska objekt: valör, randtyp, stampställning och kondition. Under rubriken anmärkningar samlas många viktiga fält, exempelvis för beskrivningen av åt- och frånsidornas motiv och inskrifter, randskrifter. Även proveniens och serienummer (för sedlar, numrering och utgivning ) finns under denna rubrik. Alvin stödjer Unicode (http://unicode.org/) fullt ut. Detta innebär att vi kan återge så gott som världens alla språk med deras egna bokstäver. Även många skiljetecken i myntinskrifterna finns med i Unicode. Tecken som kan vara relevanta i detta sammanhang finns samlade i bilagan längst bak i denna publikation. People s Bank of China, 1 Fen 1953 ( 中国人民银行, 壹分, 一九五三年 ) http://urn.kb.se/resolve? urn=urn:nbn:se:alvin: portal:record-14280 20
Katalogisering av numismatiska objekt i Alvin I vetenskapliga sammanhang behöver man ange källorna för sina påståenden. Likadant förhåller det sig med typbestämningen av ett numismatiskt objekt. Referenslitteraturen måste läggas upp i förväg ifall den inte redan finns registrerad i Alvin för detta finns en egen manual som har tagits fram av Uppsala universitetsbibliotek. Vid föremålsregistreringen registreras referenslitteraturen bland relaterade poster i Alvin. När man valt titeln bland olika förslag kan man sedan noggrant definiera den exakta referensen med volym, katalognummer, sida, plansch och bildnummer. På sikt ska man även kunna sortera de enstaka posterna enligt numreringssystemet i referenslitteraturen. För Caesars mynt i vårt exempel har vi utöver referensen till den senaste övergripande katalogen som tagits fram under katalogiseringsarbetet även kompletterat med referenser till äldre litteratur som redan fanns angivna på den bevarade gamla myntetiketten från början av 1900-talet. Den består för övrigt av en tidigare myntpåse, vilket ger en ledtråd om hur myntet förut förvarats. Det är även möjligt att länka in andra relaterade poster, exempelvis donationsbrev ur arkiv eller likadana exemplar (en uttalad möjlighet för identifiering av stampkopplingar med hjälp av denna funktion är påtänkt). 21
Hendrik Mäkeler American Philosophical Society, Magellanic Premium, tilldelad Nils Collin 1795 http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:alvin:portal:record-78710 Ett intressant exempel är American Philosophical Society s Magellanmedalj, där vi både internt inom Alvin länkar till donationsbrevet och utanför systemet till i detta fall JSTOR. Donation av Nils Collins medalj, honom tilldelad 1795, till Uppsala universitet http://urn.kb.se/resolve?urn=urn: nbn:se:alvin:portal:record-80087 22
Katalogisering av numismatiska objekt i Alvin I Erik Wallers samling av medicinhistoriska medaljer finns medaljen över Jonas Alströmer både i brons och i silver. Dessa länkas som annan version : Medaljer över Jonas Alströmer http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:alvin:portal:record-16083 http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:alvin:portal:record-16085 http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:alvin:portal:record-16086 23
Hendrik Mäkeler Att definiera objektkategorin är viktigt för att man sedan ska kunna filtrera på olika objekttyper. Det är även möjligt att ange flera objektkategorier för ett enda objekt vilket exempelvis kan vara relevant när ett mynt överpräglas och därigenom görs om till en pollett. Sverige, Andrarums alunbruk, pollett för dagsverke?, överpräglat på Sverige, Adolf Fredrik, 1 öre kopparmynt 1768, Avesta http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:alvin:portal:record-76324 Att kunna lägga till ämnesord innebär möjligheten att komplettera med taggning av posterna enligt biblioteksvärldens vedertagna begrepp, vilket underlättar sökbarheten för icke-specialister. I detta sammanhang används vanligtvis Kungliga bibliotekets svenska ämnesord: http://www.kb.se/katalogisering/svenska-amnesord/ Även personnamn som har en koppling till objektet men inte har någon roll enligt ovan anges här. 24
Katalogisering av numismatiska objekt i Alvin Bilderna på myntet läggs upp bland digitaliserat material. Eftersom det är möjligt att publicera och avpublicera bilderna var för sig kan man således skapa en bildsamling på ett och samma objekt som visar tillståndet före och efter konservering, utlån med mera. Även PDF-filer kan kopplas till objektet, i detta fall både gamla och aktuella myntetiketter som visas upp som bilagor. Även en konserveringsrapport i PDF-format skulle kunna laddas upp här. För publicerade bilder eller andra bilagor visas möjligheten att avpublicera mellan valen för att ta bort eller redigera bilagan. För opublicerade bilder eller andra bilagor visas möjligheten att publicera mellan valen för att ta bort eller redigera bilagan. 25
Hendrik Mäkeler Med hjälp av generella och lokala identifikatorer definieras det individuella objektet, i detta fall generellt med hänvisning till Coinage of the Roman Republic Online (http://numismatics.org/crro/id/rrc-480.4) och genom Myntkabinettets lokala inventarienummer. Det finns ett stort antal andra generella och lokala identifikatorer att välja emellan. Exempel på ytterligare generella identifikatorer är URI och URN. Bland lokala identifikatorer återfinns även accessionsnummer och diarienummer. Även om dessa inte används på Myntkabinettet i vanliga fall ger dessa valmöjligheter stor flexibilitet för framtida förändringar i arbetsflödet. 26
Katalogisering av numismatiska objekt i Alvin När posten har sparats och publicerats är hela objektbeskrivningen klar. Användare kan nu med hjälp av kommentarfunktionen längst ned meddela eventuella fel i katalogposten. 27
Hendrik Mäkeler TACK! Ett datasystem skapas inte av sig självt, i synnerhet in på en nivå som Alvinportalen ligger på. Således finns det många personer att tacka för att Myntkabinettet idag kan använda sig av den bredaste och mest avancerade tekniken inom området. Per Cullhed, numera utvecklingsstrateg vid Uppsala universitetsbibliotek (UUB), har i många år arbetat för att ett sådant system skulle tas fram. Dåvarande rektorsrådet för kultur Britt-Inger Johansson och avdelningschefen för Uppsala universitets musik och museer Margaretha Andersson har tagit det viktiga beslutet att Alvin-portalen skulle få användas av de historiska samlingarna vid universitetet. Överbibliotekarien vid UUB Lars Burman arbetar för att skapa goda förutsättningar för systemets utveckling. Chefen för UUB:s avdelning för biblioteksstöd Cecilia Winrow var tidigt ute med att se möjligheterna med en övergripande kulturarvsdataportal och med att utpeka dessa för den på den tiden fortfarande skeptiske författaren. Att få stringens i alla olika önskemål kring en sådan portal och att leda dess utveckling har lyckligtvis fallit på Stefan Andersson, enhetschef vid enheten för bibliotekssystem. Genom hans förtänksamma försorg har även Myntkabinettets tidigare databas migrerats in i Alvin-portalen utan några förluster av varken data eller information. Systemutvecklingen drivs av flera utvecklare med Uwe Klosa i spetsen: Madeleine Kennbäck, Marcus Lindström, Olov McKie och Mimmi Sundin. Till skillnad från närodlad mat brukar man kanske inte prata om närutvecklade datasystem än. Vilket man dock borde överväga att göra: Den nära kontakten och således även den direkta insikten i arbetsuppgifterna vid ett museum leder till synnerligen idérika och lyckade tekniska lösningar. Detta upplevs förhoppningsvis inte enbart på museisidan som utvecklande. Kombinationen av olika material i Alvin har även lett till ett mycket närmare samarbete inom Uppsala universitet. Vid UUB hjälper bibliotekarierna vid Kulturarvsavdelningens ansvarsområde för Handskrifter och musikalier Caroline Chevallier och Anna Fredriksson samt Peter Sjökvist vid ansvarsområdet för äldre tryck och specialsamlingar tålmodigt till med att förklara möjligheterna för att hitta och få digitaliserat ett flertal handskrifter och avhandlingar som relaterar till numismatiska objekt. Biträdande akademiintendenten Gabriella Almqvist och akademiadministratören Jakob Piehl har sett till att rektorskedjorna inklusive sina medaljer har kunnat 28
Katalogisering av numismatiska objekt i Alvin digitaliseras. Projektledaren för Alvin-portalen Anna Clareborn arbetar enträget med att bana väg för ytterligare samlingars deltagande i samarbetet, vilket enormt utökar möjligheterna för Myntkabinettet att visa upp samlingarna och sätta de i sina historiska sammanhang. Sist men inte minst behöver kollegorna vid Uppsala universitets myntkabinett Ragnar Hedlund och Ylva Haidenthaller omnämnas. Inom ramen för egna projekt, finansierade av Riksbankens Jubileumsfond respektive Sven Svenssons stiftelse för numismatik och Gunnar Ekströms stiftelse för numismatisk forskning, har båda redan hunnit digitalisera tusentals numismatiska objekt i Alvin-portalen. Bådas ämnesspecifika kompetens har bidragit till att identifiera speciella katalogiseringsbehov och att inom Alvinportalens redan befintliga tekniska förutsättningar hitta lösningar för olika katalogiseringsproblem. Harald Nilsson, före detta föreståndare vid Uppsala universitets myntkabinett, har tagit fram databasen som numera ersatts genom Alvinportalen. Den gamla databasen har varit synnerligen betydelsefull genom att den redan var mycket välstrukturerad vilket dels kunde inspirera utformningen av det numismatiska arbetet i Alvin-portalen och dels möjliggjorde att databasen med hjälp av dess ursprunglige utvecklare Hans Liss relativt enkelt kunde migreras. Den som är intresserad av den gamla myntdatabasens utseende hittar numera även den arkiverad i Alvin-portalen. Ett stort och varmt tack till alla involverade! Myntdatabasen http://urn.kb.se/resolve?urn=urn: nbn:se:alvin:portal:record-79975 29
Hendrik Mäkeler BILAGA: UNICODE-SKILJETECKEN FÖR MYNTINSKRIFTER Alvin har som förut nämnt fullständigt stöd för Unicode (www.unicode.org). Detta innebär att myntinskrifter exakt kan återges för världens alla språk och att ett stort antal specialtecken finns tillgängligt för användning i Alvin. Några exempel är en guldbrakteat med runinskrift och ett plåtmynt, där alla skiljetecken i omskrifterna finns angivna. Guldbrakteat, C-typ, okänd fyndplats. Inskrift: ᛖᛖᛚᛁᛚ (ee=lil) med runorna e och l i ligatur. Alternativ läsning enligt Imer: ᛖᛚᛏᛁᛚ (eltil) http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn: se:alvin:portal:record-16263 Sverige, Kristina, 1 daler silvermynt 1654, Avesta (skala 1:2) Inskrift på mittstämpeln: 1 / DALER / Sölff : Mnt / M K http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:alvin:portal:record-76756 30
Katalogisering av numismatiska objekt i Alvin Obs! Inte alla teckensnitt omfattar samtliga tecken som finns med i Unicode. Finns ett tecken inte med i teckensnittet visas oftast ett frågetecken, en ruta eller ingenting alls. Detta betyder dock enbart att den lokala datorn som visar upp dokumentet inte har tillräckliga teckensnitt installerade för att kunna uppnå fullt stöd för Unicode. Cherries Tricolon Four dot punctuation Five dot punctuation Grapes Dalpilar 31
Hendrik Mäkeler Low asterisk Jerusalemkors Dotted cross + + Patriarkalkors 32
Katalogisering av numismatiska objekt i Alvin Orthodox cross Four leaf clover Fleur-de-lis Cherry Blossom Tulip Fallen leaf Maple leaf Ear of rice Herb Pineapple Caduceus Staff of Hermes Ankh Chi-Rho First quarter moon Last quarter moon Mercury Riksäpple Krona Hammer and sickle Star and crescent ⁷ ⁹ 33