Riktlinjer för studentinflytande vid Chalmers tekniska högskola AB

Relevanta dokument
Regler för studentinflytande vid Umeå universitet

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet

Riktlinjer för studentinflytande vid Högskolan i Halmstad Ändring av Beslut av rektor , Dnr

Policy för studentinflytande vid Umeå universitet

Policy för studentinflytande vid Malmö universitet

BESLUT Dnr Mahr /244

Anvisningar för studentinflytande vid Karolinska Institutet Dnr: 1-774/2018 Fastställd av Rektor Gäller fr.o.

Lokala regler för studentrepresentation

Verksamhetsplan 2019/2020

Studentinflytande vid rekrytering av rektor och prorektor

Policy för studentinflytande vid SLU

Policy och föreskrifter för studentinflytande vid Lunds universitet

Riktlinjer för löpande utvärdering av kurser och utbildningsprogram vid Högskolan i Borås

Lokalt samverkansavtal på akademi- och avdelningsnivå vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm

Dina rättigheter som student. En praktisk översiktsguide för dig som är student vid Stockholms universitet

Kommittédirektiv. Avveckling av kår- och nationsobligatoriet. Dir. 2007:49. Beslut vid regeringssammanträde den 29 mars 2007

Strategi för kvalitetsarbete vid fakulteten hälsa och samhälle

Lokalt samverkansavtal

Rutin för kursutvärdering vid Akademin för teknik, textil och ekonomi

AKADEMIN FÖR BIBLIOTEK, INFORMATION, PEDAGOGIK OCH IT:s ORGANISATIONS- OCH BESLUTSORDNING

Verksamhetsplan 2015/2016

Likabehandlingsplan för studenter Läsåret 2016/17

Rutin för kursutvärdering vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd

Organisationsplan för Högskolan i Halmstad

AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRDS ORGANISATIONS- OCH BESLUTSORDNING

Arbetsbeskrivningar för kårledningens enheter

AKADEMINS FÖR TEXTIL, TEKNIK OCH EKONOMI ORGANISATIONS- OCH BESLUTSORDNING

Organisationsplan för Karolinska Institutet

Verksamhetsplan 2014/2015

Organisationsbeskrivning för fakulteten för konst och humaniora

Riktlinjer för styrdokument Dnr 1-306/2019. Gäller fr.o.m

Arbetsbeskrivningar för Kårledningens enheter

Plan för det systematiska arbetsmiljöarbetet vid IPKL för 2016

POLICY FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH LIKABEHANDLING

Utredning Högskoleverket har anmodat Högskolan i Borås att yttra med anledning av anmälan.

SöderS Handbok för studentinflytande på Södertörns högskola. effekt.

MAH ORGUT. Inledning. Rapport studentinflytande i organisationsöversynen.

Strategi Fastställd av KMH:s högskolestyrelse Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/ _KMH_strategi_2011_2014.

REGLER FÖR UTSEENDE AV LEDAMÖTER I STYRELSEN FÖR HANDELSHÖGSKOLAN VID UMEÅ UNIVERSITET, FÖR TIDEN

Arbetsordning för fakultetsnämnd och dess utskott vid Mälardalens högskola

PROTOKOLL Högskolestyrelsen Nr 2: Revidering av fakultetsnämndens organisation

Målbild för Fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö universitet

Studentguiden PRESENTERAD AV STUDIENÄMNDEN

Vägledning för tillsyn av lärosätenas regeltillämpning. Pilotstudie

Kvalitetssystem för utbildning

Regler för kursplaner vid Högskolan Dalarna

System för säkring och utveckling av kvalitet

Riktlinjer inför val till fakultetsstyrelse och institutionsråd perioden

Introduktion... 2 Studentrepresentant - uppdraget... 2 Vad gör jag som studentrepresentant?... 3 Vad får jag ut av att vara studentrepresentant?...

Ledamot av styrelsen för ett universitet eller en högskola

Lokalt kollektivavtal om arbetsmiljösamverkan vid Lunds universitet

Plan för intern kvalitetssäkring av utbildning

VÅR SYN PÅ. Ledningsgruppsarbetet inom KY. Ledningsgruppens uppdrag. Information från Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning April 2006.

Disciplinstadga för studenter vid Chalmers tekniska högskola AB

LINKÖPINGS UNIVERSITET INSTRUKTION Universitetsledningen Instruktion för studierektorer inom filosofisk och teknisk fakultet.

Riktlinjer för Studie- och karriärvägledning vid Uppsala universitet

Arbetsordning för grundutbildningsnämnd (GUN) och programnämnder (PN)

Innehållsförteckning

Universitetskanslersämbetets granskning av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete STUDENTINLAGA

Regler för utseende av ledamöter i styrelsen för Handelshögskolan vid Umeå universitet, för tiden

Likabehandlingsplan för Historiska institutionen 2013 Fastställd av Institutionsstyrelsen

REGLER FÖR ARVODEN OCH ERSÄTTNINGAR VID UNIVERSITETETS STYRELSER KOMMITTÉER, RÅD OCH NÄMNDER

Arbetsordning för universitetsstyrelsen vid Göteborgs universitet

Arbetsordning för Malmö högskola

Kvalitetsprogram Gemensamma förvaltningen. Fastställd av förvaltningschefen , dnr:

Regler för utbildningsgranskningar

Jämställdhetsplan

Lärarprogrammen inom ramen för VAL-projektet vid Linköpings universitet

GÖTEBORGS UNIVERSITET

Regler för arvoden och ersättningar för ledamöter vid universitetets styrelser, kommittéer, råd och nämnder perioden

Reglemente. Kommunala pensionärsrådet KPR

Former för framtagande av förslag till rektor och utseende av prorektor från Rekryteringsgrupp

ARBETSORDNING UPPSALA UNIVERSITET senast reviderad Dnr: UTBVET 2017/441. Arbetsordning för. Fakultetsnämnden för utbildningsvetenskaper

Ledningsgrupper, råd och andra organ CBH

Föreskrift för rådet för funktionshinderfrågor

Handlingsplan för lika villkor 2016

Verksamhetsplan

REGEL FÖR UNIVERSITETSGEMENSAMMA STYRDOKUMENT

Arbetsordning för universitetsstyrelsen vid Göteborgs universitet

Regler för att ge studentsammanslutningar ställning som studentkår vid Umeå universitet

Medlemsmöte Kalmar/Växjö. Åsiktsdokument

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla utbildningar som leder till gemensam examen på grundnivå eller avancerad nivå

Rapport till fakultetsstyrelsen - Utvärdering av kursplanehanteringen vid Samhällsvetenskapliga fakulteten

Jämställdhetspolicy för Karolinska institutet

Organisationsbeskrivning för fakulteten för konst och humaniora

Riktlinjer för inrättande av utbildningsprogram och fastställande av utbildningsplan för lärarprogrammen vid Humanvetenskapliga området

Konstituerande möte BUVs Studentråd

Handläggningsordning för att inrätta, revidera, ställa in eller avveckla utbildningar

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr F 16:1

Arbetsordning för den Samhällsvetenskapliga fakulteten

Verksamhetsplan för Göta studentkår 2017/2018.

Handläggningsordning för indragning av doktorands rätt till handledning och andra resurser

Vägledning för tillsyn av lärosätenas regeltillämpning

Studentguiden PRESENTERAD AV STUDIENÄMNDEN

Kommunikationsplan 13/14

Handlingsplan för lika villkor för Institutionen för Medicinska vetenskaper

Enkät: Lärosätets arbete med studenternas psykosociala arbetsmiljö

Handbok för studentinflytandet på Södertörns högskola. För student- och doktorandrepresentanter genom SöderS.

Verksamhetsplan Fastställd av fullmäktige

Verksamhetsplan för Juridiska Föreningen 14/15

Transkript:

Beslut av: Rektor Datum för beslut: 2015-06-15 Typ av styrdokument: Riktlinjer Handläggare: Malin Blomqvist, processledare Diarienummer: C 2015-0923 Process: 1.4, Leda utbildning Dokumentet gäller från och med: 2015-06-15 Dokumentet gäller till och med: Avdelning/motsvarande som ansvarar för att dokumentet skapas och/eller revideras: Processledare för Att utbilda Dokumentet ersätter tidigare beslut: Beslut om revidering av Riktlinjer för studentinflytande, dnr C2013-1451 Dokumentet reviderat, datum: 2016-06-15 Versionsnummer: 2.0 Riktlinjer för studentinflytande vid Chalmers tekniska högskola AB Styrdokument vid Chalmers 1

Innehåll Del I: Varför är studentinflytande viktigt och vad är syftet med studentinflytande på Chalmers? 1. Inledning 1.1 Bakgrund till dokumentet 1.2 Syfte och mål med aktivt studentinflytande 2. Chalmers som stiftelsehögskola 3. Arbetsgång för uppföljning och revidering av dokumentet Del II: Vilka riktlinjer gäller för studentinflytandet och hur tillämpas det i praktiken? 4. Olika typer av organ: beslutande/beredande, central/lokalt, tillfälligt/möten 5. Studentinflytande i praktiken 6. Förteckning över studentrepresentation vid Chalmers 2

Del 1: Varför är studentinflytande viktigt och vad är syftet med studentinflytande på Chalmers? 1. Inledning Att ha ett aktivt studentinflytande, med studenter som medverkar till att utbildning, forskning och administration vid Chalmers håller en nivå i världsklass, är mycket viktigt för högskolans verksamhet. Med studenter som har ett reellt studentinflytande och känner att deras åsikter tas på allvar kan Chalmers ständigt utvecklas och förbättras. 1.1 Bakgrund till dokumentet Detta dokument är framtaget för att tydliggöra syftet och målen med ett aktivt studentinflytande på Chalmers, och också tydligt visa var studenter och doktorander finns representerade i Chalmers olika mötesorgan. 1.2 Syfte och mål med aktivt studentinflytande Syftet med ett aktivt studentinflytande på Chalmers är att Chalmers utbildningsverksamhet ständigt ska utvecklas och förbättras och att detta görs gemensamt av högskolan och studenterna. Ett flertal utredningar visar tydligt på att det finns en positiv korrelation mellan starkt studentinflytande och hög utbildningskvalitet 1. Enligt Chalmers bolagsordning (dnr C2016/653) har studenterna vid Chalmers tekniska högskola AB rätt att utöva inflytande i beslutande och beredande organ i utbildningsrelaterade frågor. Målet med ett aktivt studentinflytande är att studenternas synpunkter ska bidra till utveckla Chalmers ledning av grundutbildningsverksamheten, kurser, program och lärandemiljön i sin helhet. Studentinflytande är dessutom en viktig förutsättning för Chalmers vidare uppdrag att verka för demokrati, rättvisa och jämlikhet och som stödjer Chalmers vision Chalmers för en hållbar framtid. 1 Bland annat Riksrevisionsverkets RiR 2008:19 Hög kvalitet i högre utbildning? och prop. 1999/2000:28 Studentinflytande och kvalitetsutveckling i högskolan 3

2. Chalmers som stiftelsehögskola Chalmers har, jämfört med de statliga lärosätena, en särställning som stiftelsehögskola, och har genom detta särskilda förutsättningar att utveckla verksamhet. Som stiftelsehögskola lyder Chalmers inte formellt under högskoleförordningen och högskolelagen annat än i delar, t ex den bilaga till högskoleförordningen som fastställer examensmål för utbildningarna. Mycket av regelverket som styr utbildningen vid statliga högskolor tillämpas dock även vid Chalmers, och är fastställt för Chalmers del i främst Arbetsordning för grundutbildning, men även i andra styrdokument som Chalmers disciplinstadga och Föreskrifter för examination. För att fastställa former och riktlinjer för studentinflytande, har detta regelverk tagits fram. En annan skillnad gentemot de statliga högskolorna är att vid en stiftelsehögskola hänvisas inte överklaganden för omprövning till den statliga överklagandenämnden. Chalmers ska mot denna bakgrund, tillsammans med Studentkåren, bevaka att studenters rättssäkerhet säkerställs i disciplinfrågor och i andra beslut som berör enskilda studenter. En student ska ha möjlighet att få sin sak prövad i en andra instans. I disciplinfrågor såväl som för överklaganden innebär detta att en student kan överklaga ett beslut till Chalmers, och detta fastställs i Chalmers disciplinstadga. Chalmers särställning som stiftelsehögskola har också gett högskolans möjlighet att besluta att alla studenter som studerar vid Chalmers ska tillhöra Chalmers Studentkår. Detta skiljer sig mot övriga statliga högskolor och universitet där medlemskap i en studentkår inte är obligatoriskt. Studentkåren är den av studenterna valda organisation som representerar samtliga studenter vid Chalmers. 3. Arbetsgång för uppföljning och revidering av dokumentet Studentkåren och Chalmers arbetade gemensamt fram dokumentet Riktlinjer för studentinflytande hösten 2011. Riktlinjerna ska följas upp årligen av högskolan och Studentkåren gemensamt. Uppföljning görs lämpligen i februari. Vidare ska högskolan och Studentkåren kontinuerligt ha en dialog och följa upp hur studentinflytandet fungerar i beredande och beslutande organ i utbildningsrelaterade frågor. I denna version har dokumentets disposition ändrats, och dokumentet har delats upp i två delar för att tydliggöra bakgrund, syfte och mål och hur studentinflytandet ser ut i praktiken. Mindre tillägg och språkliga ändringar har också gjorts, och förteckningen under avsnitt 6 uppdaterats med mötesorganen Chalmers etik och oredlighetsnämnd, samt Beredningsgrupp för inrättande av basfinansierade tjänster och forskarassistenter. Revideringen av dokumentet har förankrats i grundutbildningens ledningsgrupp. 4

Del II Vilka riktlinjer gäller för studentinflytandet och hur tillämpas det i praktiken? 4. Olika typer av organ där studentinflytande ska finnas (beslutande/beredande, central/lokalt, tillfälligt/möten) Studenterna vid Chalmers ska beredas möjlighet att vara representerade i beslutande och beredande organ som har direkt betydelse för utbildningen och studenternas situation. Studenterna ska kunna identifiera sådana permanenta beslutande och beredande organ och förstå deras roll, genom att information om dessa finnas lättillgänglig och regelbundet uppdaterat på högskolans webbplats. Det ska framgå vilket ansvar de olika organen har samt vilka som är deras ledamöter. När ett nytt organ som har direkt inverkan på grundutbildningsfrågor och som inrättas tillfälligt eller permanent, ska Studentkåren erbjudas nominera studentrepresentanter till organet i fråga. Studenterna omfattas, precis som övriga deltagare i ett beslutande eller beredande organ, av de regler som gäller för respektive organ. Beredande organ är sådana som lämnar någon form av beslutsunderlag och där beslutsförslag diskuteras innan beslut fattas. Det är viktigt att studenter är representerade i organ som planerar nya lokaler eller vid ändring av befintliga lokaler, där det avsevärt påverkar studenters studiesituation. Om beredning av viktiga principiella utbildningsfrågor görs av en enskild tjänsteman, ska samråd erbjudas i god tid med Studentkåren eller dess utsedda representanter. Tidigt inflytande i besluts- och beredningsprocesser skapar goda förutsättningar för ett reellt studentinflytande på högskolan. Studentkåren ska vara remissinstans när det inte funnit studentrepresentation i beredningen av ett beslutsförslag eller liknande. När projekt tillsätts inom högskolan, ska Chalmers alltid överväga att ta in studentrepresentanter i projektgruppen om projektet berör grundutbildningsfrågor eller studiesociala frågor. Kårn väljer representant för projektgruppen efter konsultation med ansvarig projektledare. Studentkåren ska också för projekt startade i studentkårens regi hålla Chalmers informerad om detta genom studentkårsrepresentanten i grundutbildningens ledningsgrupp och om möjligt ha en kontaktperson till projektet inom högskolan. Studentrepresentation på lokal nivå på institutionerna sker formellt via institutionsråden. Studenterna är inte representerade i institutionernas ledningsgrupper eller i möten med kollegiet. Däremot bör studenterna engageras om det på institutionsnivå görs större projekt 5

med en direkt koppling till grundutbildningen. Den informella kontakten mellan prefekter, viceprefekter och studentrepresentanter bör uppmuntras. Studentinflytande i arbetsmiljö-, jämställdhets- och likabehandlingsfrågor utövas i Arbetsmiljö- och jämställdhetskommittén. Operativt utövas det genom årliga fysiska och psykosociala arbetsmiljö ronder, som leds av utbildningsområdesledarna respektive programansvariga. Arbetet med den övergripande handlingsplanen för arbetsmiljöarbetet ska göras i samverkan med sociala enhetens ordförande. En detaljerad beskrivning finns i dokumentet Former för samverkan för studerande beträffande arbetsmiljö, jämställdhet och likabehandling. Chalmers utbildningsprogram behöver kontinuerligt förnyas och förbättras. Denna utveckling sker på så väl programutbudsnivå, programnivå som kursnivå, och sträcker sig från mindre ändringar till genomgripande reformer. På kursnivå är kursutvärderingarna en av Chalmers viktigaste verktyg är att identifiera möjliga förbättringar, och studenternas återkoppling genom kursutvärderingsprocessen är viktig. Det är högskolans ansvar att säkerhetsställa att det finns en systematisk process för kontinuerlig kursutveckling som inkluderar kursutvärdering och följande åtgärder samt att studenter ges tillfälle att medverka och ge återkoppling. Såväl Chalmers som studentkåren behöver arbeta aktivt för att studenterna engagerar sig i kursutvärderingsarbetet och att deras synpunkter tas tillvara och att tillsammans skapa en kultur där alla studenter och lärare ser det som en självklarhet att bidra i kurs- och programutvärderingar. Högskolan ansvarar vidare för att studenter involveras i större projekt och aktiviteter som syftar till att utveckla utbildningen vid Chalmers. Högskolan ansvarar också för att alla programstudenter under och efter sin studietid ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av programmet. 5. Studentinflytande i praktiken Studenterna har tillsammans med högskolan ett gemensamt ansvar för att säkerhetsställa ett väl fungerande studentinflytande med ömsesidig respekt, och båda parterna ska uppmuntra studenter att engagera sig aktivt i utbildningens utvecklingsarbete och högskolans arbete i allmänhet. Att studenter på ett respektfullt sätt inkluderas i arbetet på alla nivåer inom högskolan är en självklarhet och en förutsättning för att högskolan skall kunna skapa en god utbildning och ett bra arbetsklimat. Därför bör högskolan på olika sätt underlätta för studenter att genomföra arbete i Studentkåren under den egna utbildningen parallellt med studierna eller genom studieuppehåll. En väl fungerande kommunikation mellan högskolans anställda och studenter i frågor som rör utbildning och studenters situation är av avgörande betydelse för ett reellt studentinflytande. Självklart ska inte studentinflytande enbart formuleras skriftligt i 6

styrdokument utan även vara reellt och tillämpas i praktiken. Synpunkter och förslag från studenter ska efterfrågas och beaktas. Chalmers och studentkåren ska gemensamt värna om studentinflytandet vid Chalmers och verka för att studenterna engagerar sig aktivt i sin utbildning och också använder möjligheterna att förbättra och utveckla utbildningen och den studiesociala omgivningen. Chalmers ska också, där det är möjligt, underlätta så att studentrepresentanter som medverkar i högskolans organ ges möjlighet att ta igen eventuell förlorad undervisning eller laboration. Studentkåren å sin sida ansvarar för att ha en dialog med Chalmers om att anpassa tider för förtroendeuppdrag, för att på så vis underlätta för studentrepresentanterna att delta i schemalagd undervisning. Det är studentkåren som ansvarar för att utse representanter som ska företräda studenterna. Studentkåren har ett ansvar att verka för ett ansvarsfullt och representativt studentinflytande samt att utse studentrepresentanter i aktuella organ. Högskolan ska kommunicera till Studentkåren om representanter saknas genom att kontakta Studentkårens ordförande. Studentkåren har genom sina arbetsordningar fastställda rutiner för hur studentrepresentanter ska utses. I väntan på att nya studentrepresentanter utses för en mandatperiod kallar högskolan den tidigare representanten, om Studentkåren inte meddelar annat. Studentkåren ska eftersträva kontinuitet för studentrepresentanter i frågor som sträcker sig över längre tid. Studentkåren och Chalmers har ett gemensamt ansvar för att bjuda in varandra till anordnade interna utbildningar som anordnas, som till exempel introduktionsdag för programansvariga, utbildning av studienämndsordförandena vid teknologsektionerna m.m. Det är också viktigt att kallelser, handlingar och protokoll till möten där studenter medverkar delges dem i god tid. Det är av stor vikt att information om studentinflytande och högskolans regelverk finns tillgängligt för samtliga studenter. Högskolan har ansvar för att introducera alla nya studenter i hur högskolan fungerar, speciellt vad beträffar möjligheterna till inflytande över studierna och studiemiljön. Studentkåren har ansvar att erbjuda information för högskolans personal om hur Studentkåren arbetar och är organiserad. Chalmers och Studentkåren ska gemensamt informera nya studenter om innebörden av och möjligheterna till studentinflytande. Studentkåren ansvarar för att erbjuda information för högskolans personal om kårens verksamhet och organisation samt erbjuda högskolan att delta i Studentkårens verksamheter. Högskolans ansvarar för att regler och styrdokument, som rör utbildningen eller studenternas situation, görs lättillgänglig för samtliga studenter. I avsnitt 6 följer en förteckning över studentrepresentation i olika organ vid Chalmers. 7

6. Förteckning över studentrepresentation vid Chalmers Organ på Central nivå: Studentrepresentation Utses av Styrelsen för stiftelsen Chalmers tekniska högskola 1 person (student eller annan person som kårfullmäktige väljer) Kårfullmäktige Styrelsen för Chalmers tekniska högskola AB 3 studenter varav 2 ordinarie och en suppleant, samt en adjungerad doktorand Kårfullmäktige och Högskolans ledningsgrupp 1 student Kårn Rektors berednings- och beslutsmöte Grundutbildningens ledningsgrupp 1 student Kårn 1 student Kårn Prefektmötet 1 student Kårn Fakultetsrådet 2 studenter, varav en doktorand Kårn och Forskarutbildningsnämnden 2 studenter, varav en doktorand Kårn och Disciplinnämnden Anställningskommittén Arbetsmiljö- och jämställdhetskommitté, AJK Chalmersfastigheter AB:s 4 studenter varav 2 ordinarie och 2 suppleanter 2 studenter per grupp i Anställningskommittén, varje grupp har en ordinarie och en suppleant 3 studenter, varav 2 ordinarie (student och doktorand) och en suppleant. 2 studenter, varav en ledamot och en suppleant Kårn Kårn Kårn och Kårn Chalmers Kommitté för internationalisering 1 student Kårn Biblioteksrådet 2 studenter, varav en doktorand Kårn och 8

Organ på Central nivå: Studentrepresentation Utses av Mottagningsgruppen 2 studenter Kårn Studiesocialt nätverk 1 student Kårn Central nivå Arbetsmiljö ronder på institution/motsvarande 1 student Kårn Lokalförsörjningsrådet 1 student Kårn Chalmers etik och oredlighetsnämnd 1 doktorand Doktorandsektionens Processteamet för processen Att Utbilda 1 student Kårn Beredningsgrupp för inrättande av basfinansierade tjänster och forskarassistenter 2 studenter, varav en ordinarie och en suppleant. Kårn Organ på lokal nivå Studentrepresentation Utses av Samverkansmöten utbildningsområden Minst 2 studenter per utbildningsområde Kårn Institutionsråd 2 studenter, varav en ordinarie och en suppleant samt en doktorand Nomineras av teknologsektionsn och väljs av kårn och Arbetsmiljö ronder för studentlokaler (fysiska och psykosociala) Minst en student per berörd teknologsektion Teknologsektionsn Programråd Minst 2 studenter Teknologsektionsn Kursnämndsmöte Kursrepresentanter och studienämnds-representant Tas fram av Enheten för utbildningsstöd, examinator eller teknologsektionen 9