Anavitor. Fi2xmlVersion Martin Erlandsson 1. Gemensamt datakommunikationsformat för livscykelinformation LCA och LCC (NCC, SBUF och SIVL)

Relevanta dokument
Status LCA och digitala modeller. Martin Erlandsson IVL Svenska Miljöinstitutet

Gemensamt datakommunikationsformat för livscykelinformation

Presentation av rapporten Robust LCA: Metodval för robust miljöjämförelse med livscykelanalys (LCA) introduktion för nyfikna Martin Erlandsson

Gemensamt datakommunikationsformat för livscykelinformation

IVL rapport C 264-P ISBN Snart möjligt att göra LCA-beräkningar direkt i modellen

Framtidens byggvarudeklaration. Enkäter och Intervjuer

Workshop Smart Built Livscykelperspektiv

Onsdagsfrukost med BIM Alliance och Fastighetsägarna

Byggmaterialinformation i digitalt format

Rättvis bedömning av byggmaterial med LCA. Lars-Gunnar Lindfors IVL Svenska Miljöinstitutet

BIM Alliance Sweden. Gemensamt intressentgruppsmöte

Livscykelanalyser (LCA) - i ny digital kontext

KOMMUNICERA PRODUKTERS MILJÖPRESTANDA MED EPD

Livscykelperspektiv i Smart Built Initieringsprocess strategiska projekt. Processgrupp: Kajsa Byfors, Martin Erlandsson, Jeanette Sveder Lundin

Robust LCA äntligen entydiga resultat för jämförelse IVL rapport A2038

Klimatdeklarationer & Miljövarudeklarationer

Slutavrapportering: Miljöanpassade byggnader

Informationssystem för giftfritt byggande

HANDLINGSPLAN BIM GREEN BOX Databas för material och kemikalier inom bygg och anläggning

Byggmaterialindustrierna - Organisationen, medlemmarna, branschen, innovationer, möjligheter

Räkna med livscykelns miljöprestanda Anavitor

Rapport från projektet SBE livscykelperspektiv. Branschgemensam webtjänst för identifiering och hantering av byggresurser

Framtidens byggvarudeklaration. Omvärldsanalys

Synpunkter och kommentarer SOU 2018:51 Resurseffektiv användning av byggmaterial

Utmaningar och möjligheter för branschen

Effektivare Byggprocesser

Så använder du Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg BM1.0 Martin Erlandsson

1 (5) Peab Sverige AB Postadress Besöksadress Telefon Telefax Org nr Bankgiro Säte Båstad Plusgiro

Byggmaterialens klimatpåverkan Mauritz Glaumann Ark Prof. em. Byggnadsanalys

Efter WS: Skiss på fyra delprojekt

Temaområdet Informationsinfrastruktur Lägesrapport. Det obrutna informationsflödet i samhällsbyggnadsprocessen

Behov av robusta verktyg för miljöbedömning inom byggsektorn - en projektsammanfattning

Standardiseringsbehoven inom BIM/GIS-området. Professor Väino Tarandi, IT in Construction, KTH Stockholm

Stor miljöpåverkan. Bygg- och fastighetssektorn har stor miljöpåverkan 35 % av energin 50 % av elen miljoner ton vatten miljarder m 3 luft

Tillämpning av BIM. Tekn. Dr. Rogier Jongeling

BIM Alliance BEAst Årskonferens

CPR bilaga 1 mm Sara Elfving

De tre förslagen på reglering bör samordnas, då de innehåller delar som kompletterar varandra.

Livscykelanalys av material i byggfasen

Specifikation certifiering - Fastighetsinformation nr 1 Bilaga 1 Fi2propertymessage_1_0_swe

Informationsleveranser. Att leverera. Ett obrutet informationsflöde? Kurt Löwnertz Sweco. digitala leveranser för bygg och förvaltning

Carbon footprint internationella tongångar och ISO-arbete

Seminarium om EU:s Byggproduktförordning. 4 juni 2012

Produkters miljöinformation

Strategiska projekt Livscykelperspektiv

Construct Products Regulation (CPR) DECLARATION OF PERFORMANCE. 8 oktober 2012 Reykjavik

Nu kan alla göra miljöoch klimatberäkningar. Martin Erlandsson. Ett särtryck från Bygg & Teknik, nr 2, mars IVL-rapport: C19

Livscykelanalys bra för NTR A impregnerat trä

CPR. 27 sep 2012 Annika Wessel

Miljöprogram Sammanfattning av remissvar. Remissutskick Inkomna remissvar

Basis for Environmental Product Declaration Smart Development Sweden

BSAB 2.0. Ett branschöverskridande projekt för klassificering av byggd miljö

Introduktion... 2 Vad är en vy? Meddelandestruktur fi2messageheader, meddelandehuvud... 5

Branschsamverkan inom informations- och dokumenthantering

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

Sammanställning av EPD enkät

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

STRATEGIDOKUMENT Föreningen för Förvaltningsinformations styrelse

ANVÄNDARSTÖD TILL BM KLIMATFÖRBÄTTRADE BETONGKONSTRUKTIONER: I samarbete med Cementa, Svensk betong, RISE, ELU Konsult, Abetong och Thomas Betong

Dokument ID - Document ID Utgåva - Issue Status - Status Sida - Page fi2mediasypplymessage_0_6 0 Arb.material 1 (11)

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

Miljöledningssystem Principer Rutiner Projektanpassning bygg och fastighet Processen Lagstiftning och överenskommelser Princip för styrning Exempel

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

IVL rapport C 259 ISBN Framtidens smarta digitala miljöberäkning

BIM och digitalisering driver effektivisering. Smart Built Environment LCA-seminarium Mårten Lindström, BIM Alliance och More10 AB

Del 1: Projektdefinition

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

Användning av livscykelanalys och livscykelkostnad för vägkonstruktion inom Norden

BYGGVARUDEKLARATION/ MILJÖDEKLARATION

YTTRANDE Sammanfattning Dokumentationssystem för byggprodukter (rapport 2018:22)

Stålbyggnadsdagen Miljöcertifieringars krav på stål.

Länk mellan projektering & logistik. BEAst Årskonferens, 19 april 2016

Byggproduktförordningen

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

FRAMTIDENS BYGGVARUDEKLARATION I DIGITALT FORMAT

BIM och e-affärer. Integration mellan processerna för handel / logistik och projektering

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

FRAMTIDENS BYGGVARUDEKLARATION I DIGITALT FORMAT

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BIM Alliance Sweden För ett obrutet informationsflöde i samhällsbyggandet

Förstudie Detaljeringsnivå för informationsleveranser

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

Fi2xml-meddelande Arkitektur

Testbädden Smarta plan-, bygg-, förvaltnings- och nyttjandeprocesser över hela livscykeln

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3

Botniabaneprocessen - med inriktning på miljöarbetet

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

BYGGVARUDEKLARATION/ MILJÖDEKLARATION

Varför CAD-krav i förvaltning?

Begrepp Definition Objekttyp Sökväg

BYGGVARUDEKLARATION BVD 3 enligt Kretsloppsrådets riktlinjer maj 2007

Välkommen till seminarium om CE-märkning. 18 oktober Umeå

Transkript:

Gemensamt datakommunikationsformat för livscykelinformation LCA och LCC (NCC, SBUF och SIVL) Projektgrupp: IVL:, Anders Björk Åkej AB: Jan-Anders Jönsson, Daniel Enström IVL Swedish Environmental Research Institute Sweden's leading organisation for applied environmental research Anavitor Livscykelbedömningar från befintliga data 1

Projektets mål och syfte Målet med projektet är att ta fram ett kommunikationsformat som hanterar livscykelbaserade miljö- och kostnadsdata för byggmaterial, byggdelar och delsystem och hela byggnader eller andra konstruktioner. Filformatet skall kunna innehålla såväl de underlagsdata som krävs för en beräkning och ett färdigt beräkningsresultat. Det sistnämnda bedömer vi som viktigt för att även kunna hantera sekretessproblem när detta är aktuellt. Syftet med projektet är att etablera ett kommunikationsformat för att underlätta LCC- och LCA-beräkningar, samt att kunna hantera byggvarudeklarationer (BVD3/4) kopplat till BIM. Med det filformat som kommer tas fram kan man ställa krav på sina leverantörer på att lämna ifrån sig information på ett digitalt sätt vilket standardiserar och förenklar hanteringen av LCC och LCA relaterad information som till mångt och mycket hanteras manuellt idag. Referensgruppen (3 möten) Per Lilliehorn, Lilliehorn konsult (Kretsloppsrådet) Bo Johansson, Bo Johansson Projektteknik AB (FFI) Katarina Heikkilä, Göran Gerth, NCC Kristina Gabrielii, Göran Westerfors, PEAB Sonny Myrefelt, Jeanette Sveder Lundin, Skanska Mårten Lindström, More10 AB (Open BIM) Ann-Marie Johansson, Kemikalieinspektionen Projektets omfattning 1) En genomgång görs av informationsbehovets strukturering och omfattning utifrån relevanta standarder för LCA och LCC, nationell praxis samt "krav" enligt nya byggproduktförordningen och dess hållbarhetsaspekter (dvs så kallade BWR3 och BWR7). 2) Definition av filformat. Utgångspunkten för filöverföringsformatet utgår främst ifrån på det sätt mängdkalkyler kommuniceras. Detta ger möjlighet till en hierarkisk uppbyggd struktur där, i den mån det är tillämpligt, miljöpåverkan eller kostnaden från olika delar kan adderas till helheten. 2

Projektets omfattning 3) Projektet definierar de så kallade klassificeringar (och värdelistor) som bör användas. Förslagen utgår i första hand från redan etablerade system såsom BK04, RSK m.fl. 4) Förslag på framtida förvaltning av dataöverföringsformatet kommer utredas och föreslås. Samordning med redan etablerade aktörer är en styrka. 5) Remiss av föreslaget filformat. I samband med remissen kommer även en förfrågan gå ut till olika företagen som tillhandahåller I-lösningar för bygg- och fastighetssektorn, om de också vill delta i ett test på implementering av filöverföringsformatet. Projektets omfattning 6) En fallstudien genomföras för att testa att informationsflödet fungerar. Fallstudien kommer också att tjäna som en del av informationsspridningen från projektet och syftar till at underlätta framtida implementering. 7) Slutrapport. En rapport tas fram som beskriver av filöverföringsformat (meddelandet) och en kortare sammanfattande PM som på ett mer allmänt sätt beskriver syfte och nytta med filöverföringsformatet för gemene man. Livscykeltänkande: Produkt vs Byggnad Faktiskt öde vs scenario Produkten Byggnaden 3

Alla standarder för den Europeiska miljödeklaration för byggprodukter EPD PCR Building products EN 15804 ISO 21930 ISO 14025 ISO 14040, -44 1) PCR Building products Program operator 2) EN 15804 Sustainability of construction works EPD-PCR 3) ISO 21930 Environmental product declaration of building products 4) MSR No 1999:2 (or current version). Requirements for Environmental Product Declarations, Swedish Environmental Management Council 2000-03-27. 5) ISO 14025. Environmental labels and declarations - ype III environmental declarations - Principles and procedures 6) ISO 14040, -44. Environmental management - Life cycle assessment - - /Principles and framework - /Requirements and guidelines Byggproduktförordningen (CPR) och CEN C 350:s LCA standarder inkl. byggnadsverksnivån CPR hänvisar till EPD FprEN 15804: EPDs Core rules for the product category of construction products Användarmanual = PCR Int. EPD systemet # Ny PCR klar september 2011 (IVL) Deklarationer (EPD) FprEN 15942 : EPDs communication format - Business to Business # CPR:s EPD överstyr "vår" BVD3 # En draft finns på "pappers-" och digitalt format för BVD4, BVD3+CPR_EPD (IVL) Konstruktionsnivå FprEN 15978 : Assessment of environmental performance of buildings Calculation method EN 15978 begräsnas idag till byggnader: # NCC och Skanska gör sådana klimatdekl. med hjälp av Anavitor (IVL) # LCA ger bonusi BREEAM, kanske i LEED i framtiden (IVL) Uppdelning av livscykeln enligt EN 15804 - samma moduläritet för produkter och byggnader 4

Vilken miljöproduktinformation vill vi ha med Leverantörsinformation Produktfakta (egenskaper, anv-område osv) Miljöprestanda (yttre miljö, LCA-data) - kvalitetsdeklaration av ovanstående Materialemissioner (CE-märkning) Innehållsdeklaration (länk till SDB) DoU- livslängdsinformation (livscykeluppdrädande) Avfallshantering/-klassning Länkar till drift- och skötselinstruktioner, SDB mm Vilken miljöinformation vill vi ha på konstruktionsnivån Miljöpåverkan/kostnaden fysiskt uppdelat på: - byggnadsdelar - byggdelar (ytor, apparater/installationer) - byggmaterial och processer (transporter etc) - (digital pärm över LC-information för använda produkter, inkl. länkad information såsom BVD3+) Miljöpåverkan/kostnaden tidsmässigt uppdelat på: - livscykelskede (då kostnaden eller m.p. uppkommer) - när i exakt årtal eller efter X år ( " ) Möjlighet att använda samma format för att, - miljöinformation för enskilda produkter (varor eller tjänster) - i ett anbudsskede/tidiga skeden ge resurssammanställning (mängder el. mängder + LC-info) eller sammanslagen information, dvs LCA och LCC resultat - ge objektsinformation i byggskedet eller till förvaltningen (definieras) Strukturupplägg på filformatet, samt förvaltning Möte 1: vi slår ihop ett antal relevanta filformat Möte 2: vi utgår från Fi2 och där detta format saknar definierade domäner såsom miljöegenskaper lägger vi till dessa baserade på följande; 1) andra angränsande filformat 2) egendefinierade baserade på kommunikationsprodukter (KP) såsom BVD3 Vill man kommunicera med andra format kan vi eller någon annan ta fram transformeringsfunktioner En KP kan dels finnas i meddelandet som en fryst bild/pdf eller som en strukturerad tilläggsdomän till vårt format ex för BVD3 (genom en vy) 5

Andra initiativ vi borde känna till? Olika använda strukturer och format från byggproduktionen såsom BSAB och resurssammanställningar som SBxml (intresseförening). Open BIM, svensk samordning för BIM som är en process för att generera och hantera en byggnads- eller konstruktions data under hela dess livscykel (IFC inkl GBxml mm), samt Building Smart Sweden. BEAst, system för e-handel som vill lägga till miljöprestanda (EDI bygg osv) Fi2, samordning av digital förvaltningsinformation (meddelande) som bl.a. används av Boverket för energideklarationsmeddelande ILCD, EU-inititativ för att kommunicera LCA-data SAICM, UNEP-inititativ för att hitta en internationellt format for produktinnehåll Vilma, byggvaruhandeln system för produktinformation AFF, "förvaltningsversion av SBAB" Kretsloppsrådets BVD3 och BVD3-databas Ett byggnadsverk (objekt) som består av produkter (varor och tjänster) Fi2xml Objekt Prod. id Förenklad beskrivning av Fi2s fastighetsmodell och vår produktinformationsmodell Fastighetsägare Fastighet Byggnadsverk Fysisk produktmodell Utrymmessystem Utrymme Byggdel Byggdelskomponent Byggdelskomponent Byggdelskomponent Utrymmesinformation Produktinformation 6

Generisk resurssammanställning Livscykeluppdrädande/ scenario Länkning mot miljöoch ekonomidata Meddelandets miljödatastruktur Product identification Construction relations Space Physical ime Consumption En produkt finns i en eller flera mängder som har en tillhörighet i konstruktionen som i ett visst användningsområde har en viss miljöpåverkan. Produkten som sådan har olika kommunikationsprodukter som kan länkas till den (oavsett användningsområde). Performance LCA impact documents aspects LCC Content Release adderbara data aspects aspects aspects Övriga "BVD4" data Framtida uppdatering internt vs externt SBxml MAP, SPIK Vår del av Fi2:s domän Objektdata Resultat Andra IFC mm fr CAD Produktdata Delmängder Andra Anavitor Fi2 BVD3 mm Fi2 Anavitor Öppet filformat för LCA/LCC-beräkningar Viewer (meddelande?) SBxml Resultat MAP, SPIK Andra IFC mm fr CAD "Anavitor-xml" "Anavitor-xml" kg kg/år MP och kr/år 7

Exempel på indata som kan använda formatet In: Mängdspec (SBxml) In: Miljö (och LC-data) för en produkt eller byggdelskomp, dvs en BVD3 eller vår BVD4 Anavitor In: Anavitor-beräkning från UE/leverantör till beställare (In: Data för en livscykelresurs med LCA-data från IVL till Åkej)... Exempel på utdata från formatet Ut: LCA och LCC beräkning för ett projekt (uppställd enligt EN 15804 Ut: avfallsplan inkl rivningsplan Ut: Sammanställning av vilka material som finns inbyggda och; - dess produktinnehåll - var de finns inbygga - vad de emitterar under användning och EoL -... Ut: En BVD3 eller BVD4... Nästa steg??? Diskussion av upplägg av test och förankring av formatet 8

Status Klart 1. Definition av miljörelaterade produktegenskaper som skall ingå BVD4 XML 2. Föreslå vilka delar av Fi2:s fastighetsmodell som behöver kompletteras för att hantera (miljö-)produktinformation 3. Föreslå vilka klassifikationer som vi kommer använda samt där tillägg behövs utifrån Fi2:s rekommendationer 4. Sammanställning av draft på filöverföringsformat 5. Förslag på framtida förvaltning, Fi2, IFD (alla) Kvar: 6. est och förankring av formatet, samt utvärdering av testet 7. a fram en grafisk beskrivning av hur en BVD4 kan se ut (dvs ett sätt att beskriva innehållet i filformatet för vem som helst) 8. Finns behov av möte för att diskutera resultatet av testet? 9. Slutrapport (senast i december 2011) 9