Utveckling av metod för övervakning av högre växter på grunda vegetationsklädda mjukbottnar

Relevanta dokument
Den goda kustmiljön. Hur påverkar och skyddar vi livet under ytan? Susanne Baden. Institutionen för Biologi o Miljövetenskap

Exploatering och påverkan på ålgräsängar

Mälarens vattenvårdsförbund. Miljöövervakningsprogrammet i Mälaren

Naturvärdesbedömning av kustnära miljöer i Kalmar län. Förslag till marina biotopskydd och framtida förvaltning

Långtidsserier från. Husö biologiska station

Ledare: Gamla synder fortsätter att övergöda

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014

Vegetationsrika sjöar

Välkommen! Havs- och vattenpolitiken. Björn Sjöberg Havs- och vattenmyndigheten Uppstartskonferens Halland och Båstad

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning

Miljötillståndet i Värmland tema. skog. Rapport 2005:11

Näringsämnen. En fördjupning. Philip Axe

Marint områdesskydd + GI. sant (bevarandevärden, ekosystemkomponenter)

Statusklassning av kustvatten 2013 tillvägagångsätt och resultat. Anna Dimming Vattenvårdsenheten

Miljötillståndet i Hanöbukten

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

5 Stora. försök att minska övergödningen

FINNS DET DÖDLIGA BAKTERIER FÖR ALLT LIV I HANÖBUKTEN?

Vattenregionen Skåne

Förslag på sju examensarbeten om Vänern

Bevarandeplan för Natura område

Östersjön - ett evolutionärt experiment

Miljögifter i odlingslandskapet

EKOLOGISK KOMPENSATION

Syrehalter i bottenvatten i den Åländska skärgården

Kartering av undervattensvegetation i och omkring Oskarshamns hamn 2011

U2008/3167/UH. Enligt sändlista

Förbättring av Östersjöns miljötillstånd genom kvävegödsling

Version 1.00 Projekt 7407 Upprättad Reviderad. PM vattenmiljö och botten, tillhörande detaljplaneprogram Södra Grimmstad, Kils kommun

Anders Tysklind, nationalparkschef Kosterhavets nationalpark

Översiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten

Resultat av översiktlig vegetationskartering i Örserumsviken, 23 september 1999

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster. Antonia Nyström Sandman, projektledare, AquaBiota Water Research

2009:15. Strandpaddeinventering på Listerlandet 2009

Guidade turer vid Bulls måse

Därför är vissa träd mer värdefulla än andra

Bedömning av effekter av farledstrafik på vegetation och områden för fisklek, Skanssundet till Fifång.

Länsstyrelsens prioriteringar Det bästa för Skånes människor, djur och natur

God bebyggd miljö - miljömål.se

0,22 m. 45 cm. 56 cm. 153 cm 115 cm. 204 cm. 52 cm. 38 cm. 93 cm 22 cm. 140 cm 93 cm. 325 cm

Workshop om kursplaner åk 7 9

RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER

Förorenade sediment samverkan för kunskap och prioritering av åtgärder

Kustmiljögruppens höstträff. Carina Pålsson, vattenenheten Länsstyrelsen Kalmar Jonas Nilsson, kustvattengruppen Linnéuniversitet

Politiskt seminarium. Torsås 25 februari 2015

Från Västindien till Väderöarna

Prov namn: Arbetsområdet sjön Provfråga 1) Skriv rätt nummer efter varje begrepp.

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2009

Utreda möjligheter till spridningsberäkningar av löst oorganiskt kväve och löst oorganiskt fosfor från Ryaverket

Beslut och föreskrifter för marint naturreservat Strandhusens revlar, Lomma

BILAGA 7 KARTERING AV MARINA LIVSMILJÖER

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Restaurering av små vattendrag 10p Högskolan i Kristianstad, Institutionen för teknik.

Beslut om utvidgat strandskydd i område Stadsviken, Umeå kommun, Västerbottens län (2 bilagor)

Miljöövervakning och uppföljning av natur i relation till ÅGP

Referensgruppsmöte JordSkog

Trendanalys av hydrografiska mätvärden (Olof Liungman)

Nya statusklassningar vattendrag nov 2013

VATTEN16 Nästa steg för åtgärder i Hanöbukten

Wave Energized WEBAPBaltic Aeration Pump SYREPUMPAR. Drivs av naturen imiterar naturen återställer naturen

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

I Petersens fotspår. Det videnskabelige udbytte af kanonbaaden Hauchs togter i de Danske have indenfor Skagen i aarene

Höje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner.

Biodiversitet

SÖDRA UDDEVALLA Sammanställning av tillsyn Södra Uddevalla


- med fokus på naturtyper och arter i EUs art- och habitatdirektiv

GUSTAVSBERG 1:180 : Hantering av dag- och lakvatten i området mellan Ekobacken och Farstaviken

GUSTAVSBERG 1:180 : Hantering av dag- och lakvatten i området mellan Ekobacken och Farstaviken

VÄXTER. Biologi årskurs 7 Vårterminen 2017 Biologiboken s och 79-81

Säl och havsörn i miljöövervakningen. Charlotta Moraeus, Björn Helander, Olle Karlsson, Tero Härkönen, och Britt-Marie Bäcklin

Statusklassning och vattendirektivet i Viskan

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Handledning till JASON XIV Expedition Koster

Regionalt utvecklingsansvar i Östergötlands, Kronobergs och Jämtlands län (Ds 2013:67)

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2004

Samordnad uppföljning m.h.a visuella metoder

Resultat från inventeringar av kungsörn i Sverige 2013

Göteborg Inventering av dvärgålgräs (Zostera noltii) inom Styrsö 2:314 m.fl.

Limmaren 2013, vattenkvalitet och strandnära naturvärden

Nacka kommuns marina kustområde:

Ekosystem ekosystem lokala och globala

CHANGE att ändra båtägares antifoulinganvändning i Östersjön

Myrskyddsplan för Sverige. Delrapport objekt i Norrland

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Arbetar Greppa Näringen med rätt metoder för att minska övergödning av Sveriges kustvatten och hav?

Inventering av vattensalamander i det strandnära området vid Sjöhäll, Färingsö

Levande hav, sjöar och vattendrag

Vattenmiljöns tillstånd i projektområdet

Miljömålen på ny grund

Miljösituationen i Västerhavet. Per Moksnes Havsmiljöinstitutet / Institutionen för Biologi och miljövetenskap Göteborgs Universitet

Markus Lundgren. med underlag från

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

miljoner år före nutid

ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER

Transkript:

Utveckling av metod för övervakning av högre växter på grunda vegetationsklädda mjukbottnar LÄNSSTYRELSEN BLEKINGE LÄN HÖGSKOLAN KALMAR LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN

Den regionala miljöövervakningen 2001 Titel: Författare: Uppdragsgivare: Kontaktperson: Beställningsadress: Utveckling av metod för övervakning av högre växter på grunda vegetationsklädda mjukbottnar Stefan Tobiasson, institutionen för naturvetenskap, Högskolan i Kalmar Miljöövervakningen, länsstyrelsen i Blekinge län och Kalmar län Ingemar Andersson, länsstyrelsen i Blekinge län Länsstyrelsen i Blekinge län Miljö/Plan 371 86 Karlskrona Tel: 0455-871 40 Fax: 0455-875 41 Internet-hemsida: http://www.k.lst.se ISBN Dnr: Framsida: Tryck: Upplaga: 91-86810-71-5 238-736-98 Ålgräsäng på fyra meters djup utanför Rakö i västra Hanöbukten. Foto: Stefan Tobiasson Abrahamsons Tryckeri AB, Karlskrona 160 ex

FÖRORD 2000-04-27 Grundområdena längs våra kuster är oerhört värdefulla som lek- och uppväxtområden ( barnkammare ) för de marina organismerna. De vegetationsklädda mjukbottnarna hör till de artrikaste och mest produktiva områdena i havet. En följd av detta är att de även är av stor betydelse för bl.a. fåglar vid flyttning, övervintring och häckning. I aktionsplanen för biologisk mångfald framhålls Zosteraängar (ålgräsängar) och övriga grundområden som viktiga biotoper för den biologiska mångfalden i havet. De grunda mjukbottnarna utgör även växtplats för kransalger, varav flera är hotade, sällsynta eller hänsynskrävande. Hoten mot de grunda vegetationsklädda mjukbottnarna är främst effekter av övergödning, muddring/utfyllning och småbåtstrafik. Utsläpp av näringsämnen ökar förekomsten av alggrumling och tillväxten av fintrådiga fastsittande, vanligen, grönalger. Alggrumling ger sämre ljusförhållanden (minskat siktdjup) och därmed minskat växtdjup för brunalger och andra undervattensväxter. Fintrådiga alger växer över andra vattenväxter och hindrar deras fotosyntes. Vid algernas nedbrytning kan sedan syrebrist uppstå och närsalter bundna i sedimenten åter komma i cirkulation i vattnet och i sin tur orsaka ökad algtillväxt (s.k. intern gödning). Länsstyrelsen har ansvar för den regionala miljöövervakningen. Detta arbete omfattar även att ta fram lämliga metoder för övervakningen. Föreliggande rapport innehåller a) en genomgång av tillgänglig litteratur över metoder för övervakning av grunda vegetationsklädda mjukbottnar, b) resultat av en workshop samt c) en fälttest. I rapportens bilaga redovisas ett förslag till undersökningstyp (metod) för övervakning av grunda vegetationsklädda mjukbottnar med avseende på högre växter. Rapporten har sammanställts av Stefan Tobiasson, institutionen för naturvetenskap, Högskolan i Kalmar. Författaren svarar själv för de bedömningar och slutsatser som framförs i rapporten och dessa kan inte åberopas som länsstyrelsens ställningstagande. Ingemar Andersson vid Länsstyrelsen i Blekinge län (projektledare) och Anders Johansson vid Länsstyrelsen i Kalmar län har för länsstyrelsens räkning arbetat med projektet. Arbetet har finansierats med medel för specialprojekt inom regional miljöövervakning, Naturvårdsverket. Tack vare alla inblandade personers engagerade arbete har projektet kunnat genomföras. Ett varmt tack riktas till samtliga inblandade, såväl nämnda som onämnda, inom och utom länsstyrelsen. Tack! Avdelningsdirektör Länsstyrelsen Blekinge län 371 86 KARLSKRONA Tel: 0455-871 40 Fax: 0455-875 41 Besöksadress: Ronnebygatan 22

ISSN: 1402-6198 Rapport 2000:1

0 0.015 0.03 0.045 % / $ ' 7, / / 9 b ; 7 P P P P G D J 0 0.015 0.03 0.045 0.06 % / $ ' ) g 5 / 8 6 7 P P P P G D J -0.03 0 0.03 100% 45% 30% 15% 1 ( 7 7 2 % / $ ' 7, / / 9 b ; 7 P P P P G D J /-861,9 c

0 200 400 600 1991-03-01 1991-04-01 1991-05-01 1991-06-01 1991-07-01 1991-08-01 1991-09-01 KONTROLL 0 200 400 600 PO 4 0 200 400 600 NO 3 0 200 400 600 NO 3 +PO 4 0 200 400 600 0ÃÃÃÃÃÃ$ÃÃÃÃÃÃÃ0ÃÃÃÃÃÃ-ÃÃÃÃÃÃÃ-ÃÃÃÃÃÃÃ$ÃÃÃÃÃÃÃÃ6 NH 4 +PO 4

( 6 Ã G D Q O O L N V O H G H P 25 20 15 10 5 0-5 -10 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 PHGHOVNRWWWlWKHWÃÃP

-50 0 50 100 150 200 250 300 350 400 ZOSTERA (LTE) ZOSTERA HALODULE RUPPIA SKOTTÄTHET (% FÖRÄNDRING) KONTROLL 10 um NO3-N

Övervakning av grunda vegetationsklädda mjukbottnar - utveckling av metod för övervakning av högre växter

3.5 3 PHGHODQWDOHWÃDUWHUÃLÃÃXQGHUV NWDÃUHSOLNDW Ã[ÃÃFPÃUDP 7 6 PHGHODQWDOHWÃDUWHUÃLÃROLNDÃVWRUDÃ\WRU REVHUYHUDWÃDYÃG\NDUHÃ 2.5 5 2 4 1.5 3 1 2 0.5 1 0 dykare 1 dykare 2 dykare 3 0 25x25 cm 50x50 cm 10x10m

S S S S S PS PS PS PS PS l l l l l pl pl pl pl pl S S S S S S S S S S PS PS PS PS PS PS PS PS PS PS l l l l l l l l l l pl pl pl pl pl pl pl pl pl pl

1.0 Power som en funktion av antalet prover (Pot. pect) Oneway analysis of variance 1.0 Power som en funktion av antalet prover (Zost. mar) Oneway analysis of variance 0.8 0.8 Pow er 0.6 0.4 Pow er 0.6 0.4 0.2 0.2 0.0 0 50 100 150 200 Number of cases per cell Factor A, f= 0,193 Levels= 5 Alpha=,05 Tails=2 0.0 0 5 10 15 20 25 30 Number of cases per cell Factor A, f= 0,421 Levels= 5Alpha=,05 Tails=2

300 260 220 180 140 100 60 ±Std.Dev. ±Std.Err. Mean Dykare1 Stor ram Skotträkning i ålgräsängen Dykare2 Stor ram Dykare3 Dykare1 Stor ram Liten ram Dykare2 Liten ram Dykare3 Liten ram

BRAY-CURTIS SIMILARITY 100. 90. 80. 70. 60. 50. 10 9 5 6 3 2 8 4 7 1