Översikt & grundläggande strategi Fisketurism En resurs för naturturism och Översikt av Östra och Norra Skaraborg - de sportfisketuristiska resurserna Av John Zafaradl Vänern & Vättern Skaraborg (Östra och Norra) har på många sätt ett brett utbud sett till fisketuristiska resurser inkluderat Sveriges två största insjöar Vänern och Vättern. Av förklarliga skäl har tidigare projekt eller arbeten för att främja sportfisketurism i detta område ofta handlat om ovannämnda innanhav. Fokus har legat på trollingfiske efter laxartade fiskar som lax, öring och röding. Resursen har sedermera förändrats fiskbeståndens status (de laxartade) ser inte ut som för 10 år sedan och möjligheten att sälja trollingfiske som produkt är således inte lika stor längre, om än fortfarande realistisk och befintlig. Inte minst om utsättningar av smolt korrigeras, det vill säga ökas, i framförallt Vättern. Vår näst största insjö reagerar oerhört snabbt på utsättningarna och blir fisket efter lax bättre, då kommer även möjligheterna att utnyttja detta som en stabil sportfisketuristisk resurs. I kombination med det befintliga fisket efter röding och öring ges Vättern en särställning vad gäller en unik arena för trollingfiske. Vad gäller gäddfiske innehar inte de västra och södra delarna av Vättern samma möjligheter som Vänern. Av den enkla anledningen att sjöns struktur och utseende inte levererar något säljbart gäddfiske. Även om gäddfisket i denna sjö är i världsklass i mars och april, är det begränsat till den norra skärgården vid Olshammar och Hammar tillika några små områden på sjöns ostsida det vill säga utanför våra Leaderområden. Fiskeriverket har dessutom påpekat att fisketrycket på de lekvandrande gäddorna inte bör ökas i norra Vätterns skärgård. Vättern har god potential vad gäller trollingfisket efter lax, röding och öring, även om just metoden och arterna inte är prioriterade bland europeiska sportfiskare. Skulle laxfisket bli i närheten av vad det var i slutet på 90-talet och början av 2000-talet skulle det återigen vara en trollingarena som lockade båtfiskare från hela Skandinavien. Kostnaden för att dubbla smoltutsättningen i Vättern är 500000 kronor, en mycket sparsam summa med tanke på vad ett stabilt trollingfiske efter lax generar i intäkter för kommuner och berörda näringsidkare: gästnätter, bensin, utrustning, mat och mycket därtill. Ett exempelvis: Under Laxcup Vättern i början av 2000-talet, då med utgångshamn Karlsborg, beräknades intäkterna utslaget på en helg till 1750000 kronor. (källa: Jan Dahlqvist fd. turistchef Karlsborgs kommun) De positiva aspekterna av trollingfiskets popularitet är också att de på sikt genererat flera seriösa och kompetenta guider (flera är mobila) som i dagsläget redan är klara för att bemöta gäster, såväl nationella som internationella. Dessa guider har även anpassat sin produkt till att kunna bemöta en efterfrågan om olika typer av fiske, efter olika sorters arter, på olika sorters vatten ett kvitto på hög kvalité och bred kompetens. Gäddfisket i Vänern är sett till sin kvalité nästintill outnyttjad. Så sent som förra våren hade undertecknad, i syfte att skriva ett reportage, två holländska gäddexperter/entusiaster på i besök där fisket företogs i olika områden på Vänern. Testfisket gick över förväntan och var ett 1 / 5
kvitto för att spinn- och jerkfiske (de populäraste metoderna bland europeiska predatorfiskare) går att praktisera fullt ut i många av Vänerns vikar och skärgårdsområden. En satsning på gäddfisket i Vänern kräver dock att de områden som skall nyttjas som gäddfiskeresurs för holländare, fransmän och italienare säkras på något vis. Det får inte föranleda någon risk att yrkes- eller fritidsfiske kan komma att bedrivas storskaligt i dessa områden. Förvaltningsplanen över Vänern skapar en möjlighet att lyfta fram de sportfisketuristiska resurserna och deras värde. En sådan plan skall tas fram av Länsstyrelsen samt berörda intressenter i form av arbetsgrupper under 2011. Kommer fritids- eller yrkesfisket dominera dessa arbetsgrupper och planeringen kring hur Vänern skall förvaltas, finns ingen realistisk möjlighet att garantera varken hållbarhet eller långsiktighet i en Vänerbaserad sportfiskedestination eller produkt. Att sportfisket skulle kunna generera mångfaldigt större intäkter än yrkes- och framförallt fritidsfisket i Vänern och dessutom på ett långsiktigt och hållbart sätt, är, och har aldrig varit, en hemlighet. Problemet ligger i att avgörande och reglerande beslut tas utan sakkunnigas inrådan, en lika dyster som frekvent företeelse när sportfisket vägs mot yrkes- och fritidsfiske. Fritidsfiske med nät genererar för övrigt ingenting som går att mäta förutom ett eventuellt rekreationsvärde för de så kallade husbehovsfiskarna. 2010 förbjöd Fiskeriverket fritidsfiskare runt den svenska kusten att saluföra sin fångst. (fritidsfiske med nät är ett fundamentalt element för svartfiske/svart försäljning) En regel som förhoppningsvis snart kommer att gälla våra stora insjöar och resterande svenska sjöar och vattendrag. Större vatten Utöver de stora sjöarna har vi ett koppel större vatten med fisketuristisk potential; exempelvis Unden, Skagern, Stråken osv. Här finns även befintliga boenderesurser, främst i form av campingar och privata stugor för att tillmötesgå efterfrågan från internationella gäster. Här finns även statusfisken gäddan i riklig mängd. Unden är däremot, i dagsläget, en begränsad resurs, då fiskevårdsområdets regler måste justeras; det råder fiskeförbud under hela hösten för att skydda rödingen. En internationell gäst brukar varken rätt metod eller har för avsikt att fånga röding, varför detta borde vara skäl nog att reglerna ändras. (Undertecknad föreläser i början av februari för Undens FVO:s styrelse.) Stråken, Hornborgasjön och Skagern är exempel på behändiga vatten där gäddfisket definitivt kan utvecklas. Hornborgasjön är dock inte av samma kaliber som för 10 år sedan: misskötsel av resursen i form av bristfälliga regler och kortsiktigt tänk har drabbat sjön och kvalitén på gäddfisket. Statusen på resursen måste därför uppdateras och undersökas innan man kan gå vidare. De södra delarna av sjön (inom Leaderområde Östra) kan vara av högre kvalité än de sjöns norra delar. Främst beroende på att tillgängligheten är sämre här samt att sjöns inlopp bidrar med gynnsam syretillförsel. Mindre vatten Våra områden har en mängd mindre vatten där fisket kan utvecklas. Som exempel kan nämnas sjön Östen mellan Mariestad och Skövde eller de mellanstora sjöarna utanför Habo och Mullsjö. Mindre vatten kan ofta producera ett mycket bra fiske men är även väldigt känsliga för överfiske eller överexploatering. Entreprenörerna vid dessa resurser måste därför 2 / 5
utbildas och kompetensutvecklas i ett hållbart och ekologiskt tänk ofta genom förändrade regler hos befintliga FVO:n. Här är ett ekologiskt tänk mycket viktigt: catch & release, no-kill och bag-limits är ledord i utvecklingen av fisketurism. Det skall påpekas att de flesta målgrupper från exempelvis Frankrike, Italien och Holland sällan behöver regleras via stränga bestämmelser, de är väldigt medvetna och har ett hållbart tänk när det kommer till sportfiske. Hårda regleringar är ett både ett kvitto för att produkten håller hög kvalité samtidigt som det skyddar ifrån överutnyttjande. Här finns dock alla möjligheter att skapa en riktigt exklusiv produkt som genererar mycket pengar utslaget på få gäster en gynnsam kombination. Om vattnet är helt privat ser jag det som en styrka, då man enklare kontrollerar fisketryck och således kvalitén på produkten. Strömmande vatten Ett antal mindre och större vattendrag rinner genom våra områden. Här finns möjlighet att utveckla metet efter vitfisk. Engelsmännen är mycket förtjusta i just denna form av fiske, men har slutat komma till Sverige efter att färjeförbindelsen avslutades man byggde Öresundsbron. Mina intentioner är ändå att ta kontakt med England största reseagent som var involverad i det succéartade fiskeprojektet i Karlstad i slutet på 80- och i början på 90-talet för att se om det finns en möjlighet att locka britter till först och främst Tidan (hela vattendragets sträckning i båda Leaderområdena är högkvalitativ) och eventuellt Gullspångsälven (osäker dock på hur reservatet styr fisket i detta område). En del av prioritering skall då ligga på att lokala redskapshandlare skall vara redo att leverera beten och mäsk som engelsmännen använder. Problemet har varit att de inte kan ta med sig all sin utrustning och allt sitt mäsk hela vägen från de brittiska öarna. Kan man åtminstone lösa ett av dessa dilemman, då finns chansen att en researrangör återigen försöker sälja in denna del av Sverige som en meteprodukt. Utöver fisket efter vitfisk finns en ytterst liten, men fullt möjlig, resurs i att sälja kvoterade fiskekort till entusiaster inom genren flugfiske. Utöver Hökensås och sjöarna under Tiveden Flyfish, finns ett vilt bestånd av stationär öring i flera av länets åar och vattendrag. Här är dock en kommersialisering av fisket helt avhängt på fullständig kontroll av vattnet eller den aktuella sträckan: no-kill och ett kvoterad antal fiskare är ett måste. Ett privat vatten och en insatt entreprenör är det minsta man skall kunna kräva innan man överväger att sälja en produkt som innefattar vild öring. Put & Take fiske Tiveden Flyfish och Hökensås Sportfiske är två färdiga produkter med mycket hög kvalité. Deras genomslag på den svenska marknaden är bra och min tanke är att locka danskar för att ytterligare utveckla dessa verksamheter. Weekendpaket är nog rätt sätt att marknadsföra produkten mot Danmark och eventuellt Norge, norra Tyskland och Finland. Hökensås Sportfiske är etablerat och väloljat som fiskedestination, men intresse finns att lokalisera ytterligare internationella målgrupper, även för fisket under vintersäsong. Man ser även en möjlighet att utöka sin verksamhet i Tiveden, bland annat med uppställningsplatser 3 / 5
för husbilar. Företagen Flyfish och Hökensås Sportfiske har inlett ett samarbete vad gäller fisketillsyn. Diskussioner kring utökat samarbete förs i dagsläget. Översikt av strategin inom projektet I dagens sportfisketurism gäller det att vara realistisk och arbeta utifrån befintliga resurser, i synnerhet om man bedriver utveckling i projektform. Produkterna skall och måste kunna leva kvar även när projektet avslutas. Därför skall man ta tillvara på de vatten och de entreprenörer som verkligen har en chans att bemöta kraven från den internationella marknaden samt kan leverera en produkt som står sig. Helst av allt skulle man bara vilja locka specialisterna med viljan att spendera stora summor för att få fiska på våra vatten så ser inte verkligheten ut. Bara för att man har en sjö betyder det inte att en holländare är villig att komma dit och spendera sju av sina semesterdagar där för att fiska gädda. Fisket är helt enkelt inte tillräckligt bra för detta klientel. Målet är att lokalisera/ta fram åtminstone några sådana produkter i våra områden det finns helt klart goda förutsättningar för det. Utöver detta blir merturismen (fisket är en del av ett större sammanhang, exempelvis paddla kajak och vandring tillsammans med fiske) och satsningen mot kompisgäng och semestrande familjer en naturlig del av arbetet. Det betyder att man inte behöver tala om för en eventuell entreprenör att deras produkt inte duger, det handlar helt enkelt om att kanalisera rätt målgrupper till rätt produkter. En camping/entreprenör kanske har en helt outnyttjad resurs i ett näraliggande vatten där fisket kan bli ett av dragplåstren till destinationen/produkten tillsammans med andra aktiviteter. Strategi Notera att underliggande punkter ej går att sätta i direkt relation till någon specifik tidsaxel som fortlöper med projektet. Det är mer en övergripande strukturering för hur arbetet skall gå tillväga. Vissa entreprenörer och produkter är nästintill färdiga att säljas, andra inte i ens närheten. Mina insatser prioriteras utefter hur snabbt jag kan koppla dem till Swedenfishing eller/och hur stora möjligheterna är att ett aktuellt vatten garanterat tilltalar gäster (entusiaster) från den internationella marknaden. För att få någon form av kontinuitet måste man börja i alla ändar om än på ett organiserat sätt. Initieringskede 1. Kontakta turismansvariga, näringslivschefer, fiskevårdsområden etc. med syfte att påvisa projektet och mitt inledande arbete. 2. Sätta mig in i det Nationella projektet för att se hur och om jag kan förankra mina mål och idéer där och hur mitt arbete skall löpa med deras planering, bland annat lanseringen av www.swedenfishing.com 3. Analysera tidigare fisketurism i mitt område och vad som gjordes och i vilka former det existerar. 4. Analyser områdets status sett till den internationella marknaden sett ur en infrastrukturell synvinkel, dvs. resmöjligheter för olika målgrupper från Europa. Vilka färdmedel som är logiska och vad som föredras. 4 / 5
Inventering & lokalisering 1. Lokalisera befintliga entreprenörer med färdig en produkt. - (Inventera tidigare fisketurism i mitt område) - (Sätta dem i kontakt med det nationella projektet) 1. Skapa en kvalitetssäkrad guidepool och sätta dem i kontakt med entreprenörer i de angränsande Leaderområdena (fyra stycken guider i vårt område som för närvarande håller mkt hög klass. Tanken är att de skall vara mobila för att dryga ut sin verksamhet.) 2. Inventera vatten (Löpande jobb med att kontrollera kvalitén på fisket) och samtidigt sätta detta i paritet med vad som existerar i Sverige. Vilka områden levererar likartade produkter? Var kan vi skaffa oss en särställning? 3. Uppsökande verksamhet. Lokalisera potentiella entreprenörer för vatten som håller säljbar klass. 4. Se över redan befintliga nätverk; nationella, regionala och lokala. Utbildning & kurser för entreprenören 1. Statusanalys av produkter som inte är färdiga för försäljning och paketering. 2. Kompetensutveckling om sportfisketurism och internationella målgrupper via utbildning. 3. Skapa en handlingsplan för dem som är delaktiga i projektet och avser att få fram en säljbar produkt. Inkluderar även paketering. 4. Nätverksträffar i respektive område för att sätta entreprenörer i kontakt med varandra. 5. Varugörandet bruksvärde och behov på marknaden 6. Vikten av en välbalanserad rekreativ bärkraft. 5 / 5