Barnets rättigheter i vårdnadstvister Ett tvåårigt projekt tillsammans med Allmänna Barnhuset, Socialstyrelsen, de 2 regionförbunden och 6 kommuner Ett team i varje kommun: familjerättssekr. och socialsekr. Färdigt i juni 2013 Spridningskonferenserna ht 13 Utvärderas av Annika Reijmer, rättssociolog och forskare vid Lunds Universitet
Bakgrund till projektet Ärenden som går till domstol har ökat med 35% sedan 2006. Allt svårare ärenden på familjerätten som i högre utsträckning även utreds enl 11 1 SoL. Allmänna Barnhuset samlade praktiker och forskare till ett möte våren 2010 för att diskutera hur vi på ett bättre sätt kan arbeta med dessa familjer. En kunskapssammanställning togs fram under projekttiden. Huvudområden i den är handläggningsordningen, barns delaktighet och insatser till barn och föräldrar.
Projektets mål Att förbättra situationen för barn som lever i svåra vårdnadsoch umgängeskonflikter och att se till att barn som tvingas leva i en svår vårdnadskonflikt får rätt stöd och hjälp. DELMÅL Mål 1: Utveckla samarbetet mellan familjerättssekreterare och socialsekreterare som ansvarar för barnavårdsutredningar Mål 2: Stärka barnets roll och rätt till delaktighet, att komma till tals samt att få information Mål 3: Anpassa insatser och stöd till barn och föräldrar under hela vårdnadsprocessen
Genombrottsmetoden Genombrottsmetoden är en svenskanpassad förbättringsmetodik utifrån en metod som utvecklades i USA inom sjukvården. Modellen bygger på att testa små förändringar i den egna organisationen innan beslut om mer genomgripande förändringar görs. Testa förändringar varvas med återkommande lärandeseminarier. Genom att tillämpa Genombrottsmetoden får deltagarna i projektet kunskap om hur de på ett systematiskt sätt kan förbättra och utveckla arbetet.
Kartläggningen Utredningarna var ej parallella, pausades. Marginellt samarbete. Barnet träffade flera olika handläggare. Ingen återkoppling till barnet. Saknades insatser och stöd. Föräldrarnas konflikt överskuggade andra brister.
040613 Vföds 0710 mamm a & V på Kvinnoj our För. separerar 2007, Mamma sjukskriven för ospec. ångest, 0801 pappa besöksför bud 0805inkr anmälan fr mormor ang. misstanke om pappas sex. övergrepp mot V sbror 0805 11 1 utredn. Samspelsobs båda för. Beslut insats enskilda föräldrasamtal, sedan oreg. stöd 0905 pa polisanmäl er ma för förtal Vi får 5 samtal med barnpsykolo g 2004 2007 2008 2009 2010 2011 20121 Pappa dömd för rån Gemensam vd, boende hos mamma, Helgumgänge pappa 0804 Mamma polisanmäl för misshande 0804 mamma Polisanmäler att v utsatts för sexuella övergr. 0901 familjerätts utr klar, förslag mamma ensam vd, umgänge pappa vv tors tis Dom fr TR 0811; umgänge pappa varannan tors tis 1012 11 1 utredn. utifrån mammas polisanmälan om att Vi utsatts för våld av pappa 1105 1109 plac. enl. LVU e
Målgruppen vi har sett iprojektet Sammantaget 22 familjer, varav 34 barn, 14 flickor och 20 pojkar I dessa ärenden förekommer det: Utsagor om våld 86% Psykisk ohälsa hos någon av föräldrarna 73% Insatser till vuxna 64% Insatser till barn 64% Psykiatriska symptom hos barnen 45% Omsorgssvikt 23% Missbruk 23% Utsagor om sexuella övergrepp 18% Hög konfliktnivå 100%
En ökad föräldraproblematik på familjerätten 120 108 100 80 60 40 42 37 20 0 Antal barn i vbu utredningar/uppl varav även förkommer/förekommit som BBIC utred varav i vilka man samrått med * mätperiod: socialsekreteraren 110415 130131
Förändringar vi har prövat Att en, för barnet, känd person inom förvaltningen medverkar vid barnsamtalet på något sätt. Att familjerätten kan konsulteras av öppenvården, socialsekreterare, förhandsbedömning, våld Att starta gruppverksamheten BIFF för föräldrar i en familjerättslig konflikt. Erbjuda barnen ett återkopplande samtal efter utredning, svårt att avgöra när i tid. Barns delaktighet i stort, att inte glömma vårt ansvar, många samtal kan också främst vara informerande till barnet, inte bara se dem som informanter. Samverka och göra gemensamma aktiviteter kring dessa familjer. Att använda Rädda Barnens ett fredat rum.
Hur samverka i 22 familjer Beroende på hur parallella utredningarna är desto fler möjligheter till samarbete
Nya rutiner för kontakt Mottagningsgruppen Familjerätten Utredningsgruppen Öppenvården/våld i nära relationer Förekomst kontrolleras i datasystemet (eller på annat sätt), och därefter tas kontakt.
Familj A Ett syskon är aktuellt på Utredningsenheten pga av föräldrastöd & kontaktfamilj (sedan 2009) Begäran om snabbyttrande (jul-11) Vbu-utredning (dec-11) Nya anmälningar jan- 12, utredn. öppnas även på syskonet Gemensamt utredningsarbete 2Hembesök/informationssamtal/ Enskilda samtal En förälder vill ej att utredarna samarbetar Anmälan till SoS Referentsamtal Matrismöten med proffessionella Ett eget handledningstillfälle Gemensamma möten med pappan Vbu- utredning avslutas, i samråd m socialsekr. 11 1-utredning avslutas, i samråd med famrätt Insatser: Föräldrastöd till bägge föräldrar Kontaktperson vid överlämning Boende+ boendestödjare för ett syskon Stödkonkontakt
Vilka fördelar har vi sett: Att familjen inte behöver träffa så många olika tjänstemän och kontakter Att Barnavårdsutredare och Familjerättssekreterare är mer samspelta och tillsammans gör en mer omfattande utredning Tidsvinster för handläggarna (i förlängningen) Att klienterna inte bollas mellan enheterna Positivt och inspirerande att använda kompetensen i förvaltningen Prestigelöst samarbete, respektera varandras bedömningar. Handläggarna är mindre utsatta, inte lika tungt
Vilka nackdelar/risker har vi sett: Att hålla rutinen vid liv är svårt vid tidsbrist, krävs tid (framförallt initialt) för att det ska sätta sig. Ställer höga krav på information till klienterna för att kunna förklara de olika utredningarna ordentligt. När det hettar till i ett ärende krävs mycket samarbete, ex hur gör man när ena handläggaren blir svart? Det gäller att se sig som en enhet istället för två. Vi har blivit anmälda Socialstyrelsens svar tydlig fingervisning: samma nämnd. Rättssäkerhet, risken för en allrådande socialtjänst.
Hur kan det se ut i Ale idag Rådgivande samtal Samverkan i utredningar Samverkan i samarbetssamtal BIFF grupper Skilda Världar
Samverkansgruppen BRIV 18 medarbetar från mottag, familjerätt, utredning, öppenvård, våld i nära relationer Diskuterar/samverkar aktuella ärenden var 4:e v Initialt i alla ärenden kontollera om barnet/familjen är aktuell någon annanstans I förvaltningen. Använda en för barnet känd person i barnsamtal. Gemensamma aktiviteter/familjerättslig information/återkopplande samtal Möjlighet till gemensam handledning
Familj B 11 1 utredn pga våld, missbruk, sexuella övergrepp Våren-10 Flickan får en öppenvårdskontakt Våren-11 Vintern 11/12 Snabbyttrande, Gemensamt barnsamtal Gem. Utredningsarbete: Gem möte berörda chefer o handläggare kring umgänge Öppenvårdskontakten medverkar på hembesök och barnsamtal Enskilda samtal Vbu- utredning avslutas, i samråd m socialsekr. O öppenvård Informativa barnsamtal
Familj C Barnet utreds enl 11 1 SoL hösten-11 med rekommendation om öppenvård Ytterligare orosanmälningar, utredning enl 11 1 SoL inleds hösten-12 Vbu-utredning påbörjas, hösten-12 Tätta samarbete mellan utredarna, gemensamma samtal, hembesök, refsamtal Öppenvården bjuds, i samråd med föräldrarna, med på barnsamtalen som intro till ny kontakt. Gem möten med chefer och berörd parsonal för att diskutera risk- och skyddsfaktor er och hur vi går vidare Även en öppen dialog med rådmannen.
Utvärdering av projektet Att samtliga utredningar rör värdekonflikter, dvs föräldrars omsorgs och samarbetsförmåga. Att utredningarna har förbättrats rörande struktur, innehåll och kvalitet. Att riskbedömningar görs i högre utsträckning och används som ett analysinstrument i vbu utredningarna. Att samverkan bidrar till att förstärka barnspektivet och att Barnets bästa har tydliggjorts. Att barnens utsagor redovisas på ett tydligare sätt.
Att barnen har erbjudits uppföljande samtal. Att det finns en samsyn i utredningarna avseende föräldrarnas samarbets och omsorgsförmåga samt barnets behov. Att familjerättens konsekvensanalys och rekommendation till TR är tydligt redovisade. Att utbudet av insatser har ökat.
Tack för oss! Eva Eva Maria Frisack eva maria.frisack@molndal.se Jenny Anberg Jenny.anberg@ale.se