Handläggningsprocessen i vårdnadstvister. Annika Rejmer Rättssociologiska enheten Lunds universitet

Transkript

1 Handläggningsprocessen i vårdnadstvister Annika Rejmer Rättssociologiska enheten Lunds universitet

2 Bakgrund och tendenser Antalet barn som årligen upplever att deras föräldrar går skilda vägar är stabilt knappt per år Däremot ökar antalet vårdnadstvister -under perioden ökade antalet vårdnadstvister med 5 % -under perioden har antalet vårdnadstvister ökat med 58 %

3 Vad har hänt eller varför funkar det inte? Det finns inte EN enkel förklaring Möjliga förklaringar finns på olika nivåer - Individ - Myndigheter - Samhällsnivå

4 Individnivå

5 Vem utvecklar en vårdnadstvist? Vårdnadstvisten är inte klassbunden - föräldrarna är generellt sett ett gift par i års ålder.

6 men det finns en överrepresentation av föräldrar med - en snabb familjebildning. - utländsk härkomst. - en splittrad eller instabil familjebakgrund. - låga inkomster eller svag förankring på arbetsmarknaden. - missbruksproblem - psykisk ohälsa - kriminalitet

7 och som genomgår parallella livskriser Utöver separationen har det vanligtvis inträffat något allvarligt i familjen ett till två år innan vårdnadskonflikten är ett faktum. - Våld - Ett återupptaget missbruk - Psykisk ohälsa - Otrohet eller andra svek - Oväntade dödsfall i familjen - Arbetslöshet - Somatisk ohälsa - Utvisning

8 Konflikter kan vara av olika karaktär och bör hanteras på olika sätt

9 Intressekonflikter två fungerande föräldrar som bråkar om ett odelbart barn Till intressekonflikter hänförs frågor som handlar om; - föräldrars tid med barnet, - barnets boende, - föräldrarnas boende, - semesterplanering, - hämtning och lämning av barn, - ekonomi, - tillgång till information om barnet

10 Värdekonflikter två föräldrar som har olika uppfattning om omsorgs- eller samarbetsförmåga Till värdekonflikter hänförs frågor som rör barnets skolgång, barnets hälsa, religiösa skillnader, kulturella skillnader, skillnad i synen på uppfostran, föräldrars missbruk eller hälsa våld eller hot, barnets skyddsbehov konflikt kring nya partners och familjebildningar kan utgöras av både intresse- och värdekonflikt.

11 Olika typer av konflikter som bör hanteras på olika sätt Lagstiftare, domare, familjerättssekreterare, advokater, föräldrar definierar konflikten på olika sätt. Intressekonflikt lagens utgångspunkt (gemensam vårdnad). - Samarbetssamtal, samförståndslösning, medling. Värdekonflikt - föräldrars utgångspunkt, (riskbedömning föräldrars möjlighet att kunna skydda sina barn). - Domstolsavgörande.

12 Myndighetsnivå

13 Vilket stöd erbjuder samhället? Samarbetssamtal Handläggning i domstol - domarmedling - huvudförhandling Det saknas evidensbaserade metoder ett problem världen över.

14 Omfattningen på stöd genom samarbetssamtal Föräldrar går i genomsnitt på 1,75 samtal. Ett samtal varar i cirka 90 minuter. Föräldrar får samtalsstöd under 2,5 timmar. Spridningen är stor, 1-5 samtal. Föräldrar med djupa och svåra konflikter har i medeltal fått samtalsstöd under 7,5 timmar (per samtalsserie).

15 Vad gör man under ett samarbetssamtal? Hjälper föräldrarna att förhandla med varandra 60 % Hjälper föräldrarna att kommunicera med varandra 25 % Verkar aktivt för en lösning Försöker uppnå vapenvila 6 % 2 % Utreder problem 2 %

16 Hur genomförs samarbetssamtal? Det saknas utprövade metoder för att genomföra samarbetssamtal. 57 % av kommunerna uppgav att de inte arbetar utifrån någon specifik metod. Varje samtalsledare har sitt eget sätt. 43 % av kommunerna uppgav att de arbetar utifrån en metod.

17 Hur gör man? Metoder för samtalens genomförande 43 % av kommunerna använder en metod som verktyg Andel Egna metoder inspirerade 30 % av erfarenhet Lösningsfokuserad metoder 20 % Tjersland/Guldbrandsen 20 % interv.guide/nätverksträd Emtestam/Svensson 16 % fam.rådgivning. Systemterapi 7 % Medling 7 %

18 Barns medverkan i samtal 12 % av kommunerna låter barnen medverka i samarbetssamtalen. 28 % av kommunerna genomför särskilda barnsamtal.

19 Domarmedling hur går det till? Domare ska i handläggningen av vårdnadsmål klarlägga om det finns förutsättningar för förlikning eller samförståndslösning. 20 % klarlägger inte förutsättningarna. För sent konflikten är för djup. 80 % klarlägger förutsättningarna

20 Hur genomförs domarmedlingen? Domare saknar utprövade arbetsmetoder för att verka för samförståndslösningar. Varje domare utarbetar sitt eget sätt. Ny arbetsuppgift att fungera som kurator eller psykolog.

21 Hur genomförs domarmedlingen? Av domarna uppgav: 60 % att deras domarmedling är inriktad på att få igång kommunikationen mellan parterna. Göteborgsmodellen (tre tingsrätter) 28 % att de argumenterar utifrån lagstiftningen - barnets bästa. 7 % att de remitterar föräldrarna till samarbetssamtal eller medlare. 2 % att de har utvecklat en modell för att tjata.

22 Externa medlare tingsrätt 7 % anlitar ofta externa medlare. 61 % anlitar externa medlare ibland. 32 % anlitar aldrig externa medlare.

23 Varför förordnas inte externa medlare? Gammal vana Förlänger processen Dyrt för skattebetalarna Blir inte bättre än när jag själv medlar Parterna vill inte Svårt att få tag på medlare

24 Huvudförhandling Huvudförhandlingen genomförs i enlighet med processrättsliga bestämmelser. - Beslutsunderlaget är generellt sett för tunt. - Kvaliteten på underlagen varierar. - Barnperspektivet - barnet är vanligtvis en bifigur i utredningarna.

25 Varför funkar det inte? Individnivå Målgruppen är varken identifierad eller differentierad Konflikten är inte differentierad Myndighetsnivå Avsaknad av evidensbaserade metoder Avsaknad av målgruppanpassade interventioner Intressekonflikten dominerar definition av konflikten och tillvägagångssätt (samarbetssamtal/avtal, samförståndslösning, medling och huvudförhandling FB gemensam vårdnad)

26 Varför funkar det inte? Samhällsnivå FB och förarbeten vårdnadstvisten ses företrädesvis som en intressekonflikt Det saknas ett helhetsgrepp om handläggningsordningen - Avsaknad av samarbete/samverkan mellan myndigheter trots en komplex problematik - Handläggningen saknar progression (informationssamtal, screening - individanpassade interventioner. dom). Handläggningen är inte kvalitetssäkrad stora variationer mellan olika kommuner och tingsrätter.

27 Vad har hänt sedan 2006? 2006 års reform av FB ökade möjligheten att beakta värdekonflikter samarbetssvårigheter.

28 Tack för er uppmärksamhet

29 Underlag för presentationen Avhandling: Vårdnadstvister. En rättssociologisk studie av tingsrätts funktion vid handläggning av vårdnadskonflikter med utgångspunkt i barnets bästa. 120 vårdnadstvister avgjorda 1993, enkätundersökningar riktade till professionella aktörer och föräldrar ( ). Finansiär FAS och Crafoordska Stiftelsen. Post-dok: Vårdnadstvister och barnets bästa. En studie av alternativa modeller för tvistlösning på familjerättens område. Enkätundersökningar riktade till familjerättssekreterare och domare vid TR. Totalundersökningar som genomfördes 2005/2006 och Finansiär RB. Barns rättigheter i vårdnadstvister, sex kommuner, Allmänna Barnhuset och Socialstyrelsen High-conflict families, nio kommuner och sex tingsrätter, Vetenskapsrådet