Barnets rättigheter i vårdnadstvister
|
|
- Helen Lund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Barnets rättigheter i vårdnadstvister Ett tvåårigt projekt tillsammans med Allmänna Barnhuset, Socialstyrelsen, de 2 regionförbunden och 6 kommuner Ett team i varje kommun: familjerättssekr. och socialsekr. Färdigt i juni 2013 Spridningskonferenserna ht 13 Utvärderas av Annika Reijmer, rättssociolog och forskare vid Lunds Universitet
2 Bakgrund till projektet Ärenden som går till domstol har ökat med 35% sedan Allt svårare ärenden på familjerätten som i högre utsträckning även utreds enl 11 1 SoL. Allmänna Barnhuset samlade praktiker och forskare till ett möte våren 2010 för att diskutera hur vi på ett bättre sätt kan arbeta med dessa familjer. En kunskapssammanställning togs fram under projekttiden. Huvudområden i den är handläggningsordningen, barns delaktighet och insatser till barn och föräldrar.
3 Projektets mål Att förbättra situationen för barn som lever i svåra vårdnadsoch umgängeskonflikter och att se till att barn som tvingas leva i en svår vårdnadskonflikt får rätt stöd och hjälp. DELMÅL Mål 1: Utveckla samarbetet mellan familjerättssekreterare och socialsekreterare som ansvarar för barnavårdsutredningar Mål 2: Stärka barnets roll och rätt till delaktighet, att komma till tals samt att få information Mål 3: Anpassa insatser och stöd till barn och föräldrar under hela vårdnadsprocessen
4 Genombrottsmetoden Genombrottsmetoden är en svenskanpassad förbättringsmetodik utifrån en metod som utvecklades i USA inom sjukvården. Modellen bygger på att testa små förändringar i den egna organisationen innan beslut om mer genomgripande förändringar görs. Testa förändringar varvas med återkommande lärandeseminarier. Genom att tillämpa Genombrottsmetoden får deltagarna i projektet kunskap om hur de på ett systematiskt sätt kan förbättra och utveckla arbetet.
5 Kartläggningen Utredningarna var ej parallella, pausades. Marginellt samarbete. Barnet träffade flera olika handläggare. Ingen återkoppling till barnet. Saknades insatser och stöd. Föräldrarnas konflikt överskuggade andra brister.
6 Vföds 0710 mamm a & V på Kvinnoj our För. separerar 2007, Mamma sjukskriven för ospec. ångest, 0801 pappa besöksför bud 0805inkr anmälan fr mormor ang. misstanke om pappas sex. övergrepp mot V sbror utredn. Samspelsobs båda för. Beslut insats enskilda föräldrasamtal, sedan oreg. stöd 0905 pa polisanmäl er ma för förtal Vi får 5 samtal med barnpsykolo g Pappa dömd för rån Gemensam vd, boende hos mamma, Helgumgänge pappa 0804 Mamma polisanmäl för misshande 0804 mamma Polisanmäler att v utsatts för sexuella övergr familjerätts utr klar, förslag mamma ensam vd, umgänge pappa vv tors tis Dom fr TR 0811; umgänge pappa varannan tors tis utredn. utifrån mammas polisanmälan om att Vi utsatts för våld av pappa plac. enl. LVU e
7 Målgruppen vi har sett iprojektet Sammantaget 22 familjer, varav 34 barn, 14 flickor och 20 pojkar I dessa ärenden förekommer det: Utsagor om våld 86% Psykisk ohälsa hos någon av föräldrarna 73% Insatser till vuxna 64% Insatser till barn 64% Psykiatriska symptom hos barnen 45% Omsorgssvikt 23% Missbruk 23% Utsagor om sexuella övergrepp 18% Hög konfliktnivå 100%
8 En ökad föräldraproblematik på familjerätten Antal barn i vbu utredningar/uppl varav även förkommer/förekommit som BBIC utred varav i vilka man samrått med * mätperiod: socialsekreteraren
9 Förändringar vi har prövat Att en, för barnet, känd person inom förvaltningen medverkar vid barnsamtalet på något sätt. Att familjerätten kan konsulteras av öppenvården, socialsekreterare, förhandsbedömning, våld Att starta gruppverksamheten BIFF för föräldrar i en familjerättslig konflikt. Erbjuda barnen ett återkopplande samtal efter utredning, svårt att avgöra när i tid. Barns delaktighet i stort, att inte glömma vårt ansvar, många samtal kan också främst vara informerande till barnet, inte bara se dem som informanter. Samverka och göra gemensamma aktiviteter kring dessa familjer. Att använda Rädda Barnens ett fredat rum.
10 Hur samverka i 22 familjer Beroende på hur parallella utredningarna är desto fler möjligheter till samarbete
11 Nya rutiner för kontakt Mottagningsgruppen Familjerätten Utredningsgruppen Öppenvården/våld i nära relationer Förekomst kontrolleras i datasystemet (eller på annat sätt), och därefter tas kontakt.
12 Familj A Ett syskon är aktuellt på Utredningsenheten pga av föräldrastöd & kontaktfamilj (sedan 2009) Begäran om snabbyttrande (jul-11) Vbu-utredning (dec-11) Nya anmälningar jan- 12, utredn. öppnas även på syskonet Gemensamt utredningsarbete 2Hembesök/informationssamtal/ Enskilda samtal En förälder vill ej att utredarna samarbetar Anmälan till SoS Referentsamtal Matrismöten med proffessionella Ett eget handledningstillfälle Gemensamma möten med pappan Vbu- utredning avslutas, i samråd m socialsekr utredning avslutas, i samråd med famrätt Insatser: Föräldrastöd till bägge föräldrar Kontaktperson vid överlämning Boende+ boendestödjare för ett syskon Stödkonkontakt
13 Vilka fördelar har vi sett: Att familjen inte behöver träffa så många olika tjänstemän och kontakter Att Barnavårdsutredare och Familjerättssekreterare är mer samspelta och tillsammans gör en mer omfattande utredning Tidsvinster för handläggarna (i förlängningen) Att klienterna inte bollas mellan enheterna Positivt och inspirerande att använda kompetensen i förvaltningen Prestigelöst samarbete, respektera varandras bedömningar. Handläggarna är mindre utsatta, inte lika tungt
14 Vilka nackdelar/risker har vi sett: Att hålla rutinen vid liv är svårt vid tidsbrist, krävs tid (framförallt initialt) för att det ska sätta sig. Ställer höga krav på information till klienterna för att kunna förklara de olika utredningarna ordentligt. När det hettar till i ett ärende krävs mycket samarbete, ex hur gör man när ena handläggaren blir svart? Det gäller att se sig som en enhet istället för två. Vi har blivit anmälda Socialstyrelsens svar tydlig fingervisning: samma nämnd. Rättssäkerhet, risken för en allrådande socialtjänst.
15 Hur kan det se ut i Ale idag Rådgivande samtal Samverkan i utredningar Samverkan i samarbetssamtal BIFF grupper Skilda Världar
16 Samverkansgruppen BRIV 18 medarbetar från mottag, familjerätt, utredning, öppenvård, våld i nära relationer Diskuterar/samverkar aktuella ärenden var 4:e v Initialt i alla ärenden kontollera om barnet/familjen är aktuell någon annanstans I förvaltningen. Använda en för barnet känd person i barnsamtal. Gemensamma aktiviteter/familjerättslig information/återkopplande samtal Möjlighet till gemensam handledning
17 Familj B 11 1 utredn pga våld, missbruk, sexuella övergrepp Våren-10 Flickan får en öppenvårdskontakt Våren-11 Vintern 11/12 Snabbyttrande, Gemensamt barnsamtal Gem. Utredningsarbete: Gem möte berörda chefer o handläggare kring umgänge Öppenvårdskontakten medverkar på hembesök och barnsamtal Enskilda samtal Vbu- utredning avslutas, i samråd m socialsekr. O öppenvård Informativa barnsamtal
18 Familj C Barnet utreds enl 11 1 SoL hösten-11 med rekommendation om öppenvård Ytterligare orosanmälningar, utredning enl 11 1 SoL inleds hösten-12 Vbu-utredning påbörjas, hösten-12 Tätta samarbete mellan utredarna, gemensamma samtal, hembesök, refsamtal Öppenvården bjuds, i samråd med föräldrarna, med på barnsamtalen som intro till ny kontakt. Gem möten med chefer och berörd parsonal för att diskutera risk- och skyddsfaktor er och hur vi går vidare Även en öppen dialog med rådmannen.
19 Utvärdering av projektet Att samtliga utredningar rör värdekonflikter, dvs föräldrars omsorgs och samarbetsförmåga. Att utredningarna har förbättrats rörande struktur, innehåll och kvalitet. Att riskbedömningar görs i högre utsträckning och används som ett analysinstrument i vbu utredningarna. Att samverkan bidrar till att förstärka barnspektivet och att Barnets bästa har tydliggjorts. Att barnens utsagor redovisas på ett tydligare sätt.
20 Att barnen har erbjudits uppföljande samtal. Att det finns en samsyn i utredningarna avseende föräldrarnas samarbets och omsorgsförmåga samt barnets behov. Att familjerättens konsekvensanalys och rekommendation till TR är tydligt redovisade. Att utbudet av insatser har ökat.
21 Tack för oss! Eva Eva Maria Frisack eva Jenny Anberg
0805inkr anmälan fr mormor ang. misstanke om pappas sex. övergrepp mot V s bror
Kartläggningen Utredningarna var ej parallella, pausades. Marginellt samarbete. Barnet träffade flera olika handläggare. Ingen återkoppling till barnet. Saknades insatser och stöd. Föräldrarnas konflikt
Läs merBarnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013
Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Ny kunskap fordrar nytänkande och reformer ANNIKA REJMER Vårdnadstvister ett förbisett samhällsproblem Antalet vårdnadstvister ökar och måste betraktas
Läs merBarnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013
Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Ny kunskap fordrar nytänkande och reformer ANNIKA REJMER Vårdnadstvister ett förbisett samhällsproblem Antalet vårdnadstvister ökar och måste betraktas
Läs merProjektplan. Barnets rättigheter i vårdnadstvister
Projektplan Barnets rättigheter i vårdnadstvister Stiftelsen Allmänna Barnhuset planerar att tillsammans med Socialstyrelsen, FoU i Väst/GR och region Örebro starta ett utvecklingsprojekt kring barn som
Läs merBarn och föräldrar i vårdnadstvister samhällets insatser. Annika Rejmer Rättssociologiska enheten Lunds universitet
Barn och föräldrar i vårdnadstvister samhällets insatser Annika Rejmer Rättssociologiska enheten Lunds universitet Bakgrund 50 000 barn erfar att deras föräldrar separerar varje år Antalet vårdnadsmål
Läs merTill dig som vårdnadshavare som är en del av en utredning inom socialtjänstens
Till dig som vårdnadshavare som är en del av en utredning inom socialtjänstens barn- och ungdomsenhet Informationsmaterial från socialtjänstens barn- och ungdomsenhet På barn- och ungdomsenheten inom Socialförvaltningen
Läs merBarnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012. Gunilla Cederström
Barnets rättigheter i vårdnadstvister Göteborg den 30 mars 2012 Gunilla Cederström Barn i Sverige år 2011 Cirka 2 miljoner barn Cirka 50.000 barn berörs varje år av föräldrarnas separation Samförståndslösningar
Läs merBARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF
BARN I FÖRÄLDRAS FOKUS - BIFF Version 3, 2015:01 Det enskilda barnets bästa riskerar ofta att hamna i skymundan. Barn med föräldrar i vårdnadstvister Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter har varje
Läs merSamtal om stöd till barn och föräldrar i samband med konfliktfyllda separationer eller vårdnadstvister
Samtal om stöd till barn och föräldrar i samband med konfliktfyllda separationer eller vårdnadstvister 2019-05-14 Välkomna önskar Ulrika Heie (C) riksdagsledamot Fredrik Lundh Sammeli (S) riksdagsledamot
Läs merBarnets rättigheter i vårdnadstvister
SLUTRAPPORT Barnets rättigheter i vårdnadstvister 2 KAPITEL 1 BARNETS RÄTTIGHETER I VÅRDNADSTVISTER INNEHÅLLSFÖRTECKNING KAPITEL 1 Bakgrund, metod, urval mål...5 KAPITEL 2 Sammanfattning av projektkommunernas
Läs merProjektet Konflikt och Försoning
Projektet Konflikt och Försoning Ett nytt sätt att handlägga vårdnads-, boende- och umgängestvister i tingsrätten och på familjerätten med syfte att sätta barnets behov i fokus och hjälpa föräldrarna att
Läs merBarnets rättigheter i vårdnadstvister. mot en helhetssyn och gemensamma processer inom socialtjänsten
Barnets rättigheter i vårdnadstvister mot en helhetssyn och gemensamma processer inom socialtjänsten FoU i Väst/GR Maj 2013 FoU i Väst Göteborgsregionens kommunalförbund Box 5073, 402 22 Göteborg e-post:
Läs merProjektet Konflikt och Försoning
Projektet Konflikt och Försoning Ett nytt sätt att handlägga vårdnads-, boende- och umgängestvister i tingsrätten och på familjerätten med syfte att sätta barnets behov i fokus och hjälpa föräldrarna att
Läs merBarnets rättigheter i vårdnadstvister. mot en helhetssyn och gemensamma processer inom socialtjänsten
Barnets rättigheter i vårdnadstvister mot en helhetssyn och gemensamma processer inom socialtjänsten FoU i Väst/GR Maj 2013 FoU i Väst Göteborgsregionens kommunalförbund Box 5073, 402 22 Göteborg e-post:
Läs merHandläggningsprocessen i vårdnadstvister. Annika Rejmer Rättssociologiska enheten Lunds universitet
Handläggningsprocessen i vårdnadstvister Annika Rejmer Rättssociologiska enheten Lunds universitet Bakgrund och tendenser Antalet barn som årligen upplever att deras föräldrar går skilda vägar är stabilt
Läs merFamiljeenheten. - en del av Individ- och familjeomsorgen i Hofors kommun
Familjeenheten - en del av Individ- och familjeomsorgen i Hofors kommun Hofors kommun 2009 Vad är familjenheten? Familjenheten är en enhet inom individ- och familjeomsorgen som arbetar med stödinsatser
Läs merVÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00
VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00 BARNET Namn, personnummer Adress FÖRÄLDRAR/VÅRDNADSHAVARE Namn, personnummer Adress Namn, personnummer Adress BARNETS FAMILJERÄTTSLIGA STÄLLNING
Läs merVåldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?
Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och
Läs merFamiljerättsdagarna Eskilstuna den mars Gunilla Cederström
Familjerättsdagarna Eskilstuna den 20-21 mars 2013 Gunilla Cederström Socialstyrelsen förändringar Tillsynsavdelningen - Inspektionen för vård och omsorg 1 juni 2013 Avdelningen för regler (och tillstånd)
Läs merSamverkansteam för barn och föräldrar i samband med separation
Samverkansteam för barn och föräldrar i samband med separation 2014-2018 Ett utvecklingsarbete som drivits med stöd från Socialdepartementet i Malmö, Helsingborg, Nacka, Västerås och Norrköping Varför
Läs merAtt anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL
Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2018-07-06 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3
Läs merVård- och omsorgsnämndens handling nr 20/2009 REDOVISNING 1 (5) SOCIALFÖRVALTNINGEN
REDOVISNING 1 (5) SOCIALFÖRVALTNINGEN VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vår handläggare Ert datum Er beteckning Ola Nordqvist, utvecklingsledare, socialförvaltningen 2009-02-25 701-126227-2008 Johanna Wennerth,
Läs merSocialtjänstens arbete brukar delas upp i
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Samverkansrutin Barn- och ungdomsenheten Hagfors och VISIT, Landstinget i Värmland 1.0 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Barn-
Läs merSyfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.
1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning
Läs merFamiljerätten och barnet i vårdnadstvister
Familjerätten och barnet i vårdnadstvister uppföljning av hur 2006 års vårdnadsreform slagit igenom i socialtjänstens arbete Susanna Dellans Gunilla Cederström Eva Elfver-Lindström Dagens presentation
Läs merTillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen, SoL av arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld i Klippans kommun
BESLUT 1(15) Vår referens Samhällsbyggnadsavdelningen Sociala sektionen Ingrid Andersson 040: 25 23 36 Socialnämnden V Nygatan 1 264 80 KLIPPAN Tillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen, SoL av arbete
Läs merVåldsutsatta barn socialtjänst i samverkan Projekt i Skärholmen hösten 2011 hösten 2012
SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SIDAN 1 Våldsutsatta barn socialtjänst i samverkan Projekt i Skärholmen hösten 2011 hösten 2012 Projekt i Skärholmen Syfte att utveckla utredningsarbetet för våldsutsatta
Läs merSystematisk uppföljning för vård och omsorg av barn och unga
Systematisk uppföljning för vård och omsorg av barn och unga Maria Branting och Peter Nilsson, utredare Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Birgitta Svensson, fil. dr, universitetslektor i socialt
Läs merKvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används:
STYRDOKUMENT DATUM 2015-11-09 Kvalitetssäkring för barnavårdsutredningar Några anmärkningar kring de begrepp som används: Barnavårdsutredning - den utredningsprocess som Socialtjänstlagen föreskriver ska
Läs merFamiljerättsdagarna Stockholm den mars Gunilla Cederström
Familjerättsdagarna Stockholm den 22-23 mars 2012 Gunilla Cederström Familjerätt Adoptionsärenden Faderskaps- och föräldraskapsärenden Vårdnad, boende och umgängesärenden Familjerådgivning Socialstyrelsens
Läs merFall 1. Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc.
Fall 1 Mål: T 3243-07 Paret som är boende i Lund och har ett gemensamt barn, beslutar att gå skilda vägar. Man har olika åsikter om dotterns boende etc. Lunds Familjerätt kopplas in och man börjar, som
Läs merJenny Norén. Avdelningen för Vård och omsorg Sektionen för Hälsa och jämställdhet
Cirkulärnr: 08:60 Diarienr: 08/2817 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Jenny Norén Datum: 2008-08-20 Mottagare: Avdelningen för Vård och omsorg Sektionen för Hälsa och jämställdhet Kommunstyrelse Kommundirektör
Läs merSAMVERKANSTEAM Projektbeskrivning 2014-2017
SAMVERKANSTEAM Projektbeskrivning 2014-2017 1 Bakgrund Varje år är cirka 50 000 barn med om att deras föräldrar separerar. De flesta föräldrar som separerar fortsätter att ha gemensam vårdnad om barnen
Läs merGöteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar
Göteborg 081120 Vårt utvecklingsarbete En arbetsmodell för f r samarbetssamtal Frågor om våld v i utredningsarbetet Metodstöd d vid riskbedömningar i utredningar Vårt utvecklingsarbete 2000 Metoddiskussioner
Läs merAtt anmäla oro för barn
Att anmäla oro för barn Reviderad 2017-10-09 Alla som arbetar med barn har en avgörande roll i att uppmärksamma barn som kan behöva samhällets stöd eller skydd. Att göra en anmälan kan kännas svårt liksom
Läs merStöd till barn, föräldrar och familjer inom socialtjänsten. Individ- och familjeomsorgen
Stöd till barn, föräldrar och familjer inom socialtjänsten Individ- och familjeomsorgen Föräldrar är barns viktigaste skyddsfaktor, det vet vi och det säger forskning som gjorts om föräldraskap. I alla
Läs merFråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser
Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt
Läs merVägledande dokument. Att anmäla oro för barn Socialförvaltningen
Vägledande dokument Att anmäla oro för barn Socialförvaltningen Beslutad av: funktionschef IFO 20190502 Reviderad: Dokumentansvarig: enhetschef för barn och unga För revidering ansvarar: enhetschef för
Läs merOm ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)
Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar
Läs merRiktlinjer för myndighetsutövning missbruk och socialpsykiatri
POLICY PLAN l RIKTLINJER STRATEGI l HANDLINGSPLAN RUTIN ANVISNING Riktlinjer för myndighetsutövning missbruk och socialpsykiatri Beslutad av: Antagen av Socialnämnd, den 24-04-2019 58 Dokumentansvarig:
Läs merVerksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun.
1(6) Ramona Persson/Tor Nilsson 0155-264116 Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. Beslut Länsstyrelsen i Södermanlands län riktar kritik mot
Läs merBilaga 1 Nyckeltal och mått
2016-01-31 1 (6) BILAGA NR 1 2015 551/041 Bilaga 1 Nyckeltal och mått IFO barn och unga Mått IFO Barn och unga 2016 Per 2015 2014 dec 2016 Antal aktualiseringar barn och unga Cirka 2 300 2 291 2 088 Antal
Läs merAnmälan När, hur och sen då?
Uppdrag Barn som far illa Region Skåne Åsa Gustavsson Kerstin Bergmark Utvecklare www.skane.se/barnsomfarilla Våra ledord Våga se, våga fråga & våga agera Anmälan När, hur och sen då? Hur säger man när
Läs merUppdrag inom trygg och säker vård för barn och unga
Regeringsbeslut II:3 2012-10-11 S2012/7070/FST (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag inom trygg och säker vård för barn och unga Regeringens beslut Regeringen ger Socialstyrelsen
Läs merAnmälan enligt lex Sarah enligt socialtjänstlagen (SoL) inom verksamhetsområde Barn och familj vid socialtjänsten i Motala kommun
BESLUT inspektionenforvårdochomsorg Avdelning sydöst Cecilia Lobos Cecilia.Lobosgivo.se 2013-09-04 Dnr 8.1.2-30137/20131(5) Motala kommun Socialnämnden 591 86 Motala Ärendet Anmälan enligt lex Sarah enligt
Läs merRemissvar gällande Betänkandet Se barnet! (SOU 2017:6) Sammanfattning
2017-04-11 2017/891 1(5) Vår adress Arbetsmarknads- och socialnämnden Borlänge kommun Adress Regeringskansliet Justitiedepartementet Dnr Ju2017/01226/L2 Besöksadress Röda vägen 50 Handläggare, telefon,
Läs mer10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010
Fråga nr. 1 - Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt
Läs merSenaste version av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer
Detta är den senaste internetversionen av författningen. Här presenteras föreskrifter och allmänna råd i konsoliderad form, det vill säga med alla gällande bestämmelser och rekommendationer från grundförfattningen
Läs merTRIBUNALEN Matts Hertsberg Ordförande Föreningen PappaBarn. Barns bästa i skilda världar
TRIBUNALEN 2018-05-26 Matts Hertsberg Ordförande Föreningen PappaBarn www.pappabarn.se Kort om PappaBarn PappaBarn är en partipolitiskt och religiöst oberoende ideell förening Föreningen bildades 2007
Läs merBrukarenkät inom individ- och familjeomsorgen 2014
Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Avdelningen för individ- och familjeomsorg Sida 1 (8) 2015-01-07 Handläggare Christina Koistinen Telefon: 08-50815024 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd 2015-01-29 familjeomsorgen
Läs merRiktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11
TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2019-02-22 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11 Förslag till beslut Att Riktlinjer för handläggning,
Läs merUtredningstider inom Individ- och familjeomsorgen
Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning Individ- och familjeomsorgen Sida 1 (5) 2017-11-23 Handläggare Karin Johansson Telefon: 08-508 05097 Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 2017-12-19 Utredningstider
Läs mer1(5) Stöd och behandling - Barn, unga och deras familjer. Styrdokument
1(5) Stöd och behandling - Barn, unga och deras familjer Styrdokument 2(5) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2017-04-03 71 Dokumentansvarig Områdeschef IFO/Myndighetsenheten
Läs merSamverkansteam för barn och föräldrar i konfliktfyllda separationer. Linköping
Samverkansteam för barn och föräldrar i konfliktfyllda separationer Linköping 2016-04-22 Varför samverkansteam? 10% av föräldrar som skiljer sig utvecklar långvariga konflikter Samarbetssamtal fungerar
Läs merStadsdelsförvaltningens kvinnofridsarbete- svar på skrivelse från Rosa Lundmark (v), Magnus Dannqvist (s) och Jonas Eklund (mp)
ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-07-08 Handläggare: Lotta Gillhardt Telefon: 508 14 019 Till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd
Läs merStyrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande
Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn
Läs merTill dig som bor i familjehem
Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Din socialsekreterare heter... och har telefonnummer... E-postadressen är... Gruppledaren för din socialsekreterare heter... och har telefonnummer...
Läs merStockholm den 29 maj 2017
R-2017/0385 Stockholm den 29 maj 2017 Till Justitiedepartementet Ju2017/01226/L2 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 februari 2017 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Se barnet!
Läs merHEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR
HEDERSRELATERAT VÅLD VÅLD I NÄRA RELATIONER SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR Mikael Thörn Socialkonsulent Länsstyrelsen Västra Götalands Län 031-60 52 08 mikael.thorn@o.lst.se SOCIALTJÄNSTENS ANSVAR 1 kap 2 SoL
Läs merRevisionsrapport mottagninsenheten. mot orosanmälningar
www.pwc.se Revisionsrapport Revisionsrapport mottagninsenheten IFO med fokus mot orosanmälningar Tommy Nyberg Februari 2018 Innehåll 1. Sammanfattning och revisionell bedömning...3 2. Inledning...4 2.1.
Läs mer- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!
Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan
Läs merBred delaktighet, samarbete och samråd. Socialdepartementet
Bred delaktighet, samarbete och samråd Förändrade förutsättningar 2014 sökte 7049 ensamkommande barn asyl i Sverige. 2015 sökte 35 369 ensamkommande barn asyl. Prognos för 2016 27 000 ensamkommande. 2014
Läs merÖvergripande ansvarsfördelning och samverkan: Socialtjänst, Skola, Hälso- och sjukvård
Gäller för: Socialtjänst, vårdcentraler, ungdomsmottagningar, elevhälsa, 1:a linjen, BUP samt öppenvårdspsykiatri Godkänd av: Lokal ledningsgrupp 1:a linjens chefer inom, hälso- och sjukvård och skola
Läs merBarn i kläm. Barn i kläm. Familjeformer i Sverige. Bakgrund till studien. Barn i separerade familjer
Barn i kläm Hur uppmärksammas barn i mål om verkställighet av umgänge? Ingrid Höjer Karin Röbäck Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet Barn i kläm Projektledare: fil dr Ingrid Höjer Forskare:
Läs merBarn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala
Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet
Läs merHur ska man förhindra att allvarliga missförhållanden uppstår?
2009-09-28 Dnr SON 97/2009-79 1 (5) Rutin för anmälan och handläggning av allvarliga missförhållanden enligt 14 kap. 2 SoL (Lex Sarah) Inledning Som huvudman för socialtjänsten har Täby kommun, socialnämnden,
Läs mer[Skriv här] [Skriv här] [Skriv här] Trisam. Metodstöd för Trisam-team
[Skriv här] [Skriv här] [Skriv här] Trisam Metodstöd för Trisam-team 2019-02-19 Processen Trisam Trisam är en förkortning för tidig rehabilitering i samverkan. Trisam-processen är vår gemensamma modell
Läs merBARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA
BARN SOM RISKERAR ATT FARA ILLA Våga se, våga fråga, våga agera 23 januari 2018 Lund Specialistsjuksköterskeutbildning Barn och Ungdom / Distriktssköterska med flera Åsa Gustavsson, socionom Kerstin Bergmark,
Läs merBarn som bevittnar våld i hemmet i forskning och praktik
Barn som bevittnar våld i hemmet i forskning och praktik Domestic violence våld i hemmet I forskningen synonymt med barn som har bevittnat när en man som har en nära relation med deras mamma utövar våld
Läs merSOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014
2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd
Läs merVåld i nära relationer
(M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter
Läs merSamarbetsrutin vid placering av barn och unga i annan kommun
Samarbetsrutin vid placering av barn och unga i annan kommun Placeringskommunens ansvar vid förskoleverksamhet, förskoleklass, skolbarnsomsorg och skola 1 Barn- och ungdomsförvaltningen Gymnasieförvaltningen
Läs mer5. Individ och familjeomsorg för barn och unga enskilda ärenden SoL
5. Individ och familjeomsorg för barn och unga enskilda ärenden För de fall beslutsnivån ligger på socialsekreterare, bidragshandläggare, familjerättssekreterare, familjevårdsinspektör eller kontaktsekreterare
Läs merSOSFS 2006:12 (S) Allmänna råd. Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga. Socialstyrelsens författningssamling
SOSFS 2006:12 (S) Allmänna råd Handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter
Läs merInsatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv
FÖR BARNENS SKULL Insatsen kontaktperson i umgängestvister ur kontaktpersoners perspektiv Maria.Bangura_Arvidsson@soch.lu.se, id hl Socialhögskolan, l Lunds universitet it t Föreläsningen Familjerätts-
Läs merRutin utredning 11:1 barn
Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,
Läs merUtredning om barn och unga
Utredning om barn och unga KONTAKTA SOCIALTJÄNSTEN Både barn och vuxna kan ta en kontakt med oss inom socialtjänsten. Det kan vara en anmälan om misstanke att barn far illa, ansökan om hjälp eller stöd
Läs merErfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter
Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Nio Södertörnskommuner har haft en gemensam halvdag för utbyte av erfarenheter om placerade barns umgänge med sina föräldrar och andra närstående. Umgänge
Läs merJuridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar
bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets
Läs merRiktlinjer vid misstanke om att barn far illa
Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Ett stöd i samarbete mellan förskola, skola och socialtjänst kring anmälningsärende enligt 14 kap.1 Socialtjänstlagen. Definitionen utgår från barnet, skiljer
Läs merJämställda vårdnadsutredningar
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Avdelningen för social omsorg Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-05-25 Handläggare Hillevi Andersson Telefon: 08-508 22 329 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
Läs merRiktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU
Dnr SN13/38 RIKTLINJER för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Socialnämnden 2013-12-19 Dnr SN13/38 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Målgrupper... 3 2.1 Målgrupp för insats enligt
Läs merAtt anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL
Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL 2013-06-10 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten... 3 Anmälningsskyldigheten enligt socialtjänstlagen... 3
Läs merBarnperspektiv i LSS-handläggning. Perspektivet som försvann? Kristina Engwall
Barnperspektiv i LSS-handläggning Perspektivet som försvann? Kristina Engwall FoU Södertörn FoU Södertörns uppgift är att bidra till att utveckla socialt arbete genom forskning, utvärdering och utbildning.
Läs merAnpassa utredningar efter barnens behov
myndighetssamverkan då det finns misstanke om att barn utsatts för våld och/eller sexuella övergrepp Anpassa utredningar efter barnens behov En handbok för er som vill arbeta med Barnsamråd 1 Handboken
Läs merOrosanmälan till socialtjänst vid misstanke om att barn far illa
Rutin, Dokument ID: 09-36000 Orosanmälan till socialtjänst vid misstanke om att barn far illa Hälso- och sjukvårdsverksamheter inom Region Gävleborg samt privata vårdgivare med regionavtal Arbetssättet
Läs merUtbildning BHV juridik
Utbildning BHV juridik 2016-12-07--08 Agenda Orosanmälan Rutin, Manual Cosmic, anmälningsblankett Informationssäkerhet inom Region Jämtland Härjedalen Rutin orosanmälan Granskad och beslutad av Hälso-och
Läs merHur få r bårn du/ni mö ter vetå ått de hår rå tt till delåktighet?
Demokratisamordnare Sundsvalls kommun Årlig demokratidag med LUPP-fokus LUPP Utbildning, BK, Demokrati. Ungt inflytande Ungdomsprojekt (jobba med delaktighet utifrån sitt intresse) Demokratiprojekt för
Läs merHandläggning av vålds- och sexualbrott mot barn. En informationsskrift från Barnahuset Familjen Helsingborg
Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn En informationsskrift från Barnahuset Familjen Helsingborg Har du ett arbete som rör barn? Om du är anställd inom myndighet vars verksamhet berör barn och
Läs merVad är VKV? Hur arbetar vi? Information. Utbildningar. VKV Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer
Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära 031 346 06 58 vkv@vgregion.se www.valdinara.se/vkv Våld i nära n Borås s den 7 april-2011 Tove Corneliussen,, utbildningsledare, Lotta Nybergh,
Läs merNationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg
Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar Bakgrund *Socialtjänstlagen och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade har bestämmelser om att kvaliteten i verksamheten
Läs merAntagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn
2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva
Läs merAnvändning av BRA- Barns rätt som anhöriga
Användning av BRA- Barns rätt som anhöriga Maria Eriksson Forskanätverket Barn som anhöriga 18-19 september 2018 maria.eriksson@esh.se Exempel på BRA i en insatstrappa Behandling Synliggörande & generell
Läs merSystematisk uppföljning av placerade barn
Systematisk uppföljning av placerade barn Ann Christin Rosenlund Systematisk uppföljning av Stadskontoret Malmö placerade barn Utifrån forskning Utifrån kunskap om de lokala behoven Kvalitetsutveckling
Läs merSamverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete
Samverkan hur och varför? Ledarskap från riktlinjer till konkret samarbete Vilka barn menar vi? Barnmisshandel är när en vuxen person utsätter ett barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp,
Läs merSocialtjänstens arbete med barn
Socialtjänstens uppgift 5 kap 1 SoL Socialnämnden skall - verka för att barn och ungdom växer upp under goda och trygga förhållanden - i nära samarbete med hemmen främja allsidig personlighetsutveckling
Läs merGäller from 2010-08-29 RIKTLINJER BARNPERSPEKTIVET. För verksamheter inom individ- och familjeomsorgen
Gäller from 2010-08-29 RIKTLINJER BARNPERSPEKTIVET För verksamheter inom individ- och familjeomsorgen INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID Riktlinjer om barnperspektivet inom IFO`s verksamheter 3 Insatser för att
Läs merYttrande över Våld i nära relationer en folkhälsofråga (SOU 2014:49)
1 (5) Socialförvaltningen 2014-10-21 Dnr KS 2014-684 Anna Widéen SN 2014-230 Justitiedepartementet Yttrande över Våld i nära relationer en folkhälsofråga (SOU 2014:49) SAMMANFATTNING Linköpings kommun
Läs merAtt vara barn när föräldrarna tvistar om vårdnad, boende eller umgänge
Att vara barn när föräldrarna tvistar om vårdnad, boende eller umgänge Maria Eriksson maria.eriksson@esh.se Barnrättsdagarna Örebro 9-10 april 2019 Föräldrarna separerar (ca 50 000 / år) Föräldrarna separerar
Läs merFÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN
FÖRSTA HJÄLPEN VID ORO FÖR ETT BARN Barn i utsatta situationer behöver trygga sammanhang, med vuxna som uppmärksammar och agerar när något inte står rätt till. Men, vad kan man göra vid oro för att ett
Läs mer