KALLELSE. Datum

Kommunfullmäktige KALLELSE Datum 2016-08-29 Sida 1 (4) Ledamöter och ersättare Se förteckning på sista sidan Handlingar till ärendena på föredragningslistan kan beställas från kommunledningsförvaltningen eller läsas på kommunens webbplats Tjänstemän Sara Cronholm, kommunjurist Kajsa Björck, kommunsekreterare Telefon 0515-88 50 66 E-post kommunen@falkoping.se Webbplats www.falkoping.se/kommunpolitik Kommunfullmäktige kallas till sammanträde måndagen den 29 augusti 2016 klockan 19:00 i kommunfullmäktiges sessionssal, Stadshuset, för att behandla följande ärenden. Ärende Anteckningar 1. Val av protokollsjusterare 2. Allmänhetens frågestund 3. Inkomna motioner, interpellationer och frågor 4. Besvarande av motion från Erik Kyrkander (V) om kommungemensamt ägande av tankstationerna för biogas Dnr 2015/00626 392 Bilaga a) Kommunstyrelsen 152/2016 b) Utvecklingschefens tjänsteutlåtande 2016-05-26 c) Kommunstyrelsen 46/2016 d) Motionen

2 (4) Ärende Anteckningar 5. Besvarande av motion från Hanna Wigh (SD) och Sonja Eriksson (SD) om att avsluta engagemanget i Miljösamverkan östra Skaraborg och inrätta en miljönämnd i kommunen Dnr 2016/00044 400 Bilaga a) Kommunstyrelsen 153/2016 b) Utvecklingschefens tjänsteutlåtande 2016-05-26 c) Kommunstyrelsen 77/2016 d) Motionen 6. Besvarande av motion från Hanna Wigh (SD) om ekonomisk beräkning och redovisning för invandring, mångkultur och integration i Falköping Dnr 2016/00047 130 Bilaga a) Kommunstyrelsen 154/2016 b) Ekonomichefens tjänsteutlåtande 2016-04-22 c) Kommunstyrelsen 78/2016 d) Motionen 7. Reglemente för kommunfullmäktiges demokratiberedning Dnr 2016/00328 003 Bilaga a) Kommunstyrelsen 156/2016 b) Kanslichefens tjänsteutlåtande 2016-06-13 c) Förslag till reglemente 8. Handlingsprogram om skydd mot olyckor för Falköping och Tidaholms kommuner 2016 2019 Dnr 2015/00618 171 Bilaga a) Kommunstyrelsen 157/2016 b) Kanslichefens tjänsteutlåtande 2016-06-09 c) Förslag till handlingsprogram 9. Flytt av fritidsgårdsverksamheten från barn- och utbildningsnämnden till kultur- och fritidsnämnden Dnr 2016/00260 816 Bilaga a) Kommunstyrelsen 158/2016 b) Kanslichefens tjänsteutlåtande 2016-06-13 c) Barn- och utbildningsnämnden 46/2016 d) Kultur- och fritidsnämnden 25/2016 10. Kommunalförbundet Tolkförmedling Västs delårsrapport för år 2015 Dnr 2016/00274 042 Bilaga a) Kommunstyrelsen 161/2016 b) Verksamhetsutvecklarens tjänsteutlåtande 2016-06-08 c) Delårsrapporten med bilagor 11. Kommunalförbundet Tolkförmedling Västs årsredovisning för år 2015 Dnr 2016/00273 042 Bilaga a) Kommunstyrelsen 162/2016 b) Verksamhetsutvecklarens tjänsteutlåtande 2016-06-08 c) Årsredovisningen med bilagor

3 (4) Ärende Anteckningar 12. Återbesättande av uppdraget som ledamot i demokratiberedningen efter Helena Wigh (SD) Dnr 2016/00294 101 Bilaga a) Kommunfullmäktige 95/2016 13. Återbesättande av uppdraget som ersättare i socialnämnden efter Lilian Odh (M) Dnr 2016/00297 101 Bilaga a) Kommunfullmäktige 96/2016 14. Entledigande av Krister Sjölin (S) från uppdraget som ersättare i byggnadsnämnden Dnr 2016/00351 023 Bilaga a) Avsägelse 15. Entledigande av Anna Bendefors (M) från uppdraget som ersättare i barn- och utbildningsnämnden Dnr 2016/00371 023 Bilaga a) Avsägelse 16. Anmälningsärenden Dnr 2016/00148 101 Bilaga a) Demokratiberedningens mötesanteckningar 2016-08-11 Patrik Björck Ordförande

4 (4) Förteckning över ledamöter och ersättare i kommunfullmäktige, valda från och med den 15 oktober 2014 intill det nyvalda kommunfullmäktiges första sammanträde nästa mandatperiod. Ledamöter Gruppledare S Patrik Björck, ordförande S Lina Ahl S Ingvor Bergman KD Elin Liljebäck-Nilsson, 1:e vice ordf. S Henric Hagberg SD Christopher Münch M Ingrid A. Jarlsson, 2:e vice ordf. KD Lars-Göran Andersson M Anders Winlöf S Conny Johansson C Ingrid Martens C Karola Svensson C Karola Svensson M Pia Ragnar KD Dan Hovskär M Lena Sjödahl FP Björn Stenström MP Ann Kyrkander S Ingvor Bergman C Christiane Uhle V Inger Lilja SD Hanna Wigh S Lisbeth Ek FP Annika Carp SD Johanna Johansson S Fredy Neüman M Christina Jorméus S Dan Gabrielsson Ersättare S Susanne Larsson S Marie Post C Hans Johansson S Corry Thuresson SD Maddelene Larsson S Hanna Nord SD Josef Otterdahl S Jonas Karlsson S Johanna Svensson S Ingvor Arnoldsson M Ed Kahrs S Per-Anders Larsson S Niclas Hillestrand S Roger Lundberg KD Dan Hovskär S Maria Abosh KD Allan Bjärkhed S Kovan Akrawi S Julia Björck SD Helena Wigh SD Roar Vesterengen SD Zarah Meyner SD Charlotte Nyberg SD Mantas Mazeitavicius MP Ann Kyrkander SD Peter Romlén MP Laila Blom SD Jörgen Larsson S Pal Seidler M Pema Malmgren C Wanja Wallemyr M Roland Svensson M Anders Winlöf M Cathrine Croona C Eva Dahlgren M Roger Sjödahl S Anna-Bella Nordh Fahlqvist C Göte Andersson V Erik Kyrkander C Sofia Thuvesson S Alex Bergström C Birgitta Friggeråker M Johan Eriksson KD Britt-Louise Thoresen SD Jonas Landen KD Michael Kristiansson SD Erik Norén MP Magnus Hägg V Inger Lilja MP Åsa Lidén S Inga-Lill Bergsten V Elin Tingmyr S Lars Theng V Göran Johansson FP Annika Carp FP Anna-Brita Fransson M Kent Mossby FP Dag Högrell SD Christopher Munch SD Sonja Eriksson

Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-08-10 Sida 1 (3) 152 Dnr 2015/00626 392 Besvarande av motion från Erik Kyrkander (V) om kommungemensamt ägande av tankstationerna för biogas Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att motionen om kommungemensamt ägande av tankstationerna för biogas ska besvaras med nedanstående yttrande. Bakgrund Erik Kyrkander (V) har väckt en motion om kommungemensamt ägande av tankstationerna för biogas. Av motionen framgår följande. Flera kommuner i östra Skaraborg har en osäkerhet i vem som skall äga och utveckla biogasstationerna i framtiden. Signaler om att nuvarande ägare inte önskar vara en utvecklande och omställningsdrivande huvudman oroar. Om vi politiskt menar allvar med att minska andelen fossila drivmedel och öka lokal förnyelsebar energi som biogas, behövs en demokratisk ägd huvudman som först och främst har som mål att öka försäljningsvolymer men samtidigt långsiktigt skapa ekonomisk nytta för sina ägare. I nuläget är privat marknadsägd driftsform tyvärr omöjlig då det oftast endast finns en biogasstation på varje lokal marknad, dvs en per kommun. Vi tror att kommungemensamma problem ofta löses bäst gemensamt, därför vill vi att kommunen utreder om framtida biogasens detaljistled i östra Skaraborg kan ägas och utvecklas i en gemensam ägarform t.ex. ekonomisk förening, kommunförbund eller motsvarande. att motionen antas i sin helhet." Kommunfullmäktige beslutade den 14 december 2015, 168, att remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Yttrande I samarbete med aktörer inom biogassystemet i Falköping antogs en vision för biogasutvecklingen av kommunfullmäktige år 2010. Det är en vision till år 2020 med tillhörande mål och handlingsplan. Utöver detta innehåller visionen även en historisk beskrivning, omvärldsanalys, beskrivning av samhällsnyttan och en nulägesbeskrivning. I visionen står bland annat följande. Visionen för Falköpings kommun är att skapa ett hållbart samhälle med ett uthålligt och robust energisystem. Biogasen har en viktig roll i energi- Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-08-10 Sida 2 (3) systemet. Den är lokalt producerad och en förnybar energibärare där samverkan mellan stad och land ger effektivitet och skalfördelar. Biogassystemet skapar ett kretslopp av näringsämnen och bidrar till långsiktigt lönsam utveckling av näringslivet inom den gröna näringen. Falköping ska bli en exportör av biogas och driva utvecklingen framåt i Västsverige. Biogasen har en fortsatt viktig roll i omställningen till ett fossilfritt samhälle och den lokala produktionen av biogas ökar i Falköping. Falköpings kommun har som utgångspunkt att gå före i omställningen och skapa system som möjliggör för Falköpingsborna att göra hållbara val. Det kan vara aktuellt med andra ägarformer för de delarna i biogassystemet som inte ägs av kommunen idag. Uppgraderingsanläggningen ägs idag av Göteborg Energi AB och de har ett uppdrag att avyttra allt som inte ligger inom sitt geografiska område. Här behöver Falköpings kommun ha en intention för hur Falköpings kommun ser på möjligheten att äga denna anläggning. Tankstationen för fordonsgas i Falköping ägs av Fordonsgas Sverige AB och de har inte visat intresse för att avyttra denna anläggning. I motionen föreslås att kommunen utreder om framtida biogasens detaljistled i östra Skaraborg kan ägas och utvecklas i en gemensam ägarform. Huruvida tankstationen ska ägas kommungemensamt, av Falköpings kommun själva, eller av en privat aktör, bör utredas utifrån ett helhetsperspektiv för det lokala biogassystemet och med perspektivet vilken roll Falköpings kommun kan eller ska ha, inte endast utifrån ett kommungemensamt ägande så som motionen föreslår. Utifrån detta föreslår kommunledningsförvaltningen att motionen besvaras med förslaget att motionens innehåll och idéer tas med i den fortsatta processen inom det befintliga uppdraget med att utveckla Falköpings lokala biogassystem. Tjänsteutlåtandet, daterat den 26 maj 2016, har utarbetats av kommundirektör Katarina Andersson och utvecklingschef Ida Helander. Kommunstyrelsens arbetsutskott har behandlat ärendet under 100/2016. Arbetsutskottet föreslog att kommunstyrelsen skulle besluta följande. 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att motionen om kommungemensamt ägande av tankstationerna för biogas ska besvaras med nedanstående yttrande. Yrkanden Annika Carp (L), Lena Sjödahl (M) och Johanna Johansson (SD) yrkar avslag på motionen. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-08-10 Sida 3 (3) Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på arbetsutskottets förslag respektive Annika Carps (L), med fleras, yrkande och finner att arbetsutskottets förslag har antagits. Paragrafen skickas till Kommunfullmäktige Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) 2016-05-26 KS 2015/00626 392 Kommunstyrelsen Motion från Erik Kyrkander (V) om kommungemensamt ägande av tankstationerna för biogas Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att motionen om kommungemensamt ägande av tankstationerna för biogas ska besvaras med nedanstående yttrande. Bakgrund Erik Kyrkander (V) har väckt en motion om kommungemensamt ägande av tankstationerna för biogas. Av motionen framgår följande. Flera kommuner i östra Skaraborg har en osäkerhet i vem som skall äga och utveckla biogasstationerna i framtiden. Signaler om att nuvarande ägare inte önskar vara en utvecklande och omställningsdrivande huvudman oroar. Om vi politiskt menar allvar med att minska andelen fossila drivmedel och öka lokal förnyelsebar energi som biogas, behövs en demokratisk ägd huvudman som först och främst har som mål att öka försäljningsvolymer men samtidigt långsiktigt skapa ekonomisk nytta för sina ägare. I nuläget är privat marknadsägd driftsform tyvärr omöjlig då det oftast endast finns en biogasstation på varje lokal marknad, dvs en per kommun. Vi tror att kommungemensamma problem ofta löses bäst gemensamt, därför vill vi att kommunen utreder om framtida biogasens detaljistled i östra Skaraborg kan ägas och utvecklas i en gemensam ägarform t.ex. ekonomisk förening, kommunförbund eller motsvarande. att motionen antas i sin helhet." Kommunfullmäktige beslutade den 14 december 2015, 168, att remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Yttrande I samarbete med aktörer inom biogassystemet i Falköping antogs en vision för biogasutvecklingen av kommunfullmäktige år 2010. Det är en vision till Avdelningen för strategisk utveckling Ida Helander Utvecklingschef ida.helander@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan 9 521 81 Falköping Telefon 0515-88 50 00 kommunen@falkoping.se www.falkoping.se Bankgiro 991-2478 Plusgiro 3 21 38-0 Org nr 212000-1744

2(2) år 2020 med tillhörande mål och handlingsplan. Utöver detta innehåller visionen även en historisk beskrivning, omvärldsanalys, beskrivning av samhällsnyttan och en nulägesbeskrivning. I visionen står bland annat följande. Visionen för Falköpings kommun är att skapa ett hållbart samhälle med ett uthålligt och robust energisystem. Biogasen har en viktig roll i energisystemet. Den är lokalt producerad och en förnybar energibärare där samverkan mellan stad och land ger effektivitet och skalfördelar. Biogassystemet skapar ett kretslopp av näringsämnen och bidrar till långsiktigt lönsam utveckling av näringslivet inom den gröna näringen. Falköping ska bli en exportör av biogas och driva utvecklingen framåt i Västsverige. Biogasen har en fortsatt viktig roll i omställningen till ett fossilfritt samhälle och den lokala produktionen av biogas ökar i Falköping. Falköpings kommun har som utgångspunkt att gå före i omställningen och skapa system som möjliggör för Falköpingsborna att göra hållbara val. Det kan vara aktuellt med andra ägarformer för de delarna i biogassystemet som inte ägs av kommunen idag. Uppgraderingsanläggningen ägs idag av Göteborg Energi AB och de har ett uppdrag att avyttra allt som inte ligger inom sitt geografiska område. Här behöver Falköpings kommun ha en intention för hur Falköpings kommun ser på möjligheten att äga denna anläggning. Tankstationen för fordonsgas i Falköping ägs av Fordonsgas Sverige AB och de har inte visat intresse för att avyttra denna anläggning. I motionen föreslås att kommunen utreder om framtida biogasens detaljistled i östra Skaraborg kan ägas och utvecklas i en gemensam ägarform. Huruvida tankstationen ska ägas kommungemensamt, av Falköpings kommun själva, eller av en privat aktör, bör utredas utifrån ett helhetsperspektiv för det lokala biogassystemet och med perspektivet vilken roll Falköpings kommun kan eller ska ha, inte endast utifrån ett kommungemensamt ägande så som motionen föreslår. Utifrån detta föreslår kommunledningsförvaltningen att motionen besvaras med förslaget att motionens innehåll och idéer tas med i den fortsatta processen inom det befintliga uppdraget med att utveckla Falköpings lokala biogassystem. Beslutet ska skickas till Erik Kyrkander (V) Katarina Andersson, kommundirektör Ida Helander, utvecklingschef Katarina Andersson Kommundirektör Ida Helander Utvecklingschef

Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-02-10 Sida 1 (1) 46 Dnr 2015/00626 392 Remittering av motion från Erik Kyrkander (V) om kommungemensamt ägande av tankstationerna för biogas Kommunstyrelsens beslut 1 Motionen om kommungemensamt ägande av tankstationerna för biogas bereds av kommunstyrelsens arbetsutskott. Motionen behandlas preliminärt av kommunstyrelsens arbetsutskott den 25 maj 2016. Bakgrund Erik Kyrkander (V) har väckt en motion om kommungemensamt ägande av tankstationerna för biogas. Av motionen framgår följande. Flera kommuner i östra Skaraborg har en osäkerhet i vem som skall äga och utveckla biogasstationerna i framtiden. Signaler om att nuvarande ägare inte önskar vara en utvecklande och omställningsdrivande huvudman oroar. Om vi politiskt menar allvar med att minska andelen fossila drivmedel och öka lokal förnyelsebar energi som biogas, behövs en demokratisk ägd huvudman som först och främst har som mål att öka försäljningsvolymer men samtidigt långsiktigt skapa ekonomisk nytta för sina ägare. I nuläget är privat marknadsägd driftsform tyvärr omöjlig då det oftast endast finns en biogasstation på varje lokal marknad, dvs en per kommun. Vi tror att kommungemensamma problem ofta löses bäst gemensamt, därför vill vi att kommunen utreder om framtida biogasens detaljistled i östra Skaraborg kan ägas och utvecklas i en gemensam ägarform t.ex. ekonomisk förening, kommunförbund eller motsvarande. att motionen antas i sin helhet." Kommunfullmäktige beslutade den 14 december 2015, 168, att remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Paragrafen skickas till Katarina Andersson, kommundirektör Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

091215 Motion rörande kommungemensamt ägande av tankstationerna för biogas. Flera kommuner i östra Skaraborg har en osäkerhet i vem som skall äga och utveckla biogasstationerna i framtiden. Signaler om att nuvarande ägare inte önskar vara en utvecklande och omställningsdrivande huvudman oroar. Om vi politiskt menar allvar med att minska andelen fossila drivmedel och öka lokal förnyelsebar energi som biogas, behövs en demokratisk ägd huvudman som först och främst har som mål att öka försäljningsvolymer men samtidigt långsiktigt skapa ekonomisk nytta för sina ägare. I nuläget är privat marknadsägd driftsform tyvärr omöjlig då det oftast endast finns en biogasstation på varje lokal marknad, dvs en per kommun. Vi tror att kommungemensamma problem ofta löses bäst gemensamt, därför vill vi att kommunen utreder om framtida biogasens detaljistled i östra Skaraborg kan ägas och utvecklas i en gemensam ägarform te.x ekonomisk förening, kommunförbund eller motsvarande. att motionen antas i sin helhet. Vänsterpartiet gm. Erik Kyrkander.

Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-08-10 Sida 1 (3) 153 Dnr 2016/00044 400 Besvarande av motion från Hanna Wigh (SD) och Sonja Eriksson (SD) om att avsluta engagemanget i Miljösamverkan östra Skaraborg och inrätta en miljönämnd i kommunen Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen om att avsluta engagemanget i Miljösamverkan östra Skaraborg och inrätta en miljönämnd i kommunen. Bakgrund Hanna Wigh (SD) och Sonja Eriksson (SD) har väckt en motion om att avsluta engagemanget i Miljösamverkan östra Skaraborg och inrätta en miljönämnd i kommunen. Av motionen framgår följande. "Miljönämnden Östra Skaraborg är nämnden för tillsyn, kontroll och prövning inom miljö och hälsoskyddsområdet samt livsmedelskontroll för Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro kommuner. Miljönämndens huvudsakliga arbetsuppgift är att se till att lagar och regler följs. Världen står inför stora utmaningar med miljöproblem och ett opålitligt klimat. Falköping ska självfallet arbeta miljömedvetet och vara ett gott föredöme som verkar för en hållbar utveckling. Samtidigt behöver kommunen se sin roll och begränsningar när det gäller miljöprojekt som lätt blir kostsamma spekulationer med kommuninvånarnas skattepengar. Falköpings medlemskap i MöS behöver avslutas och ersättas av en kommunal miljönämnd som inte endast handlar om myndighetsutövning med kontroller och pekpinnar, utan även bedriver ett aktivt positivt miljöarbete och sprider medvetenhet om vikten av bevarandet av vår natur. Kommunens verksamhet ska genomsyras av kretsloppstänkande och principen att vi förvaltar naturen åt våra efterkommande generationer och omsorgen om allt levande omkring oss. Vi behöver däremot vara medvetna om att en alltför fundamentalistisk och okritisk inställning i miljöfrågor riskerar bli kontraproduktiv med att om tillväxten bromsas minskar den totala resurs som kan användas till konstruktivt miljöarbete. Kommunens medlemskap i MöS har friskrivit kommunen från att arbeta aktivt med miljöfrågorna då de praktiska delarna så som myndighetsutövning delegerats iväg till MöS. Politiken behöver en regelbunden dialog om dessa frågor, därför behöver miljöfrågorna flytta tillbaka hem till kommunen i en egen nämnd med en egen miljöskyddsförvaltning. Vi ska verka mot den centralisering som äger rum och ständigt arbeta för att de Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-08-10 Sida 2 (3) frågor som rör våra kommuninvånare hålls nära kommuninvånarna. Dialogen med kommuninvånarna måste stärkas och ändras i en mer positiv riktning med fokus på samförstånd och ömsesidig respekt vilket saknas idag. Förslag till beslut att kommunfullmäktige med anledning av vad som anförs i motionen beslutar att avsluta medlemskapet i Miljösamverkan Östra Skaraborg (MöS) att kommunfullmäktige med anledning av vad som anförs i motionen beslutar att inrätta en miljönämnd i kommunen med tillhörande förvaltning eller integrera miljöfrågorna i befintlig nämnd." Kommunfullmäktige beslutade den 25 januari 2016, 4, att remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Yttrande Falköpings kommun har ett aktivt miljöstrategiskt arbete utifrån den vision som är beslutat i kommunfullmäktige. I visionen står följande: Ett miljömässigt hållbart Falköping ska vara en miljökommun som är en förebild i sitt miljöarbete från lokal nivå med våra medborgare och företag till global nivå i våra internationella nätverk. Lagar och andra krav ska vara en miniminivå för arbetet. Grunden till det interna miljöarbetet är miljöledningssystemet, som hela kommunens verksamhet ska jobba med. Kommunens upphandling och tydliga ambition kring biogasfordon är viktiga exempel på kommunala verktyg för att minska kommunens negativa miljöpåverkan. Falköpings kommun har stora möjligheter att skapa ett hållbart energisystem. Ett energisystem som bygger på våra lokala resurser som vind, sol och bioenergi. Genom detta kan vi minska vårt beroende av fossil energi och vår negativa klimatpåverkan. Vi vill utveckla näringar inom den gröna sektorn samt öka medvetenheten kring hållbarhetsfrågor hos det lokala näringslivet. I visionen så är två av målen att alla prioriteringar och insatser ska utformas så att de följer kommunens miljöpolicy (vilken reglerar vårt interna miljöarbete) samt att Falköpings kommun ska arbeta mot de regionala och nationella miljökvalitetsmålen som är tillämpliga. Falköpings lokala miljöarbete är politiskt beslutade i till exempel energi- och klimatstrategin och naturvårdsprogrammet, men även i Miljösamverkan östra Skaraborgs verksamhetsplan liksom i Avfallshantering Östra Skaraborgs avfallsplan. Falköpings kommun har det övergripande ansvaret för det miljöstrategiska arbetet och Miljösamverkan östra Skaraborg är en avgörande del i arbetet med att nå de nationella miljömålen. Det sker ett givande samarbete i arbetet mot miljömålen på flera nivåer i våra organisationer och ett konkret exempel Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-08-10 Sida 3 (3) är vår gemensamma Miljöbarometer (som finns på kommunens webbplats, www.falkoping.se/miljobarometern) där tillståndet i miljön beskrivs med mål, indikatorer och uppföljning. Kommunalförbundet Miljösamverkan östra Skaraborg (MÖS), består av de fem kommunerna Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro. Kommunalförbundets uppdrag är att bidra till hållbar utveckling som syftar till att tillförsäkra dagens och morgondagens invånare en hälsosam och god miljö. MÖS är den organisation som praktiskt utför tillsyn och prövning inom livsmedelsoch miljöbalksområdet. Genom Miljösamverkan östra Skaraborg klarar Falköpings kommun hela tillsynsuppdraget. Ingen av medlemskommunerna gjorde det innan MÖS bildades. MÖS är inte sårbara som en enskild kommuns miljökontor. Det blir även billigare för medlemskommunerna, då det är mycket dyrare att driva ett eget miljökontor. MÖS är dessutom tillgängliga hela dagen, 60 procent av alla frågor får svar direkt. MÖS besöker tillsynsobjekt ofta ute på plats. Falköping har via MÖS tillgång till 30 kompetenta inspektörer som arbetar för ett gott miljö- och hälsoskydd. MÖS är en attraktiv arbetsplats som har ganska lätt att anställa professionella inspektörer. Samarbetet mellan Falköpings kommun och MÖS är viktigt för att för att stärka arbetet med hållbar utveckling, detta behöver ständigt utvecklas. MÖS utför sitt uppdrag på ett bra och professionellt sätt. Kommunledningsförvaltningen ser inte någon anledning till att avsluta medlemskapet och inrätta en miljönämnd i kommunen och med anledning av detta förslår kommunledningsförvaltningen att motionen avslås. Tjänsteutlåtandet, daterat den 26 maj 2016, har utarbetats av utvecklingschef Ida Helander. Kommunstyrelsens arbetsutskott har behandlat ärendet under 101/2016. Arbetsutskottet föreslog att kommunstyrelsen skulle besluta följande. 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen om att avsluta engagemanget i Miljösamverkan östra Skaraborg och inrätta en miljönämnd i kommunen. Yrkanden Johanna Johansson (SD) yrkar bifall till motionen. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på arbetsutskottets förslag respektive Johanna Johanssons (SD) yrkande och finner att arbetsutskottets förslag har antagits. Paragrafen skickas till Kommunfullmäktige Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) 2016-05-26 KS 2016/00044 400 Kommunstyrelsen Motion från Hanna Wigh (SD) och Sonja Eriksson (SD) om att avsluta engagemanget i Miljösamverkan östra Skaraborg och inrätta en miljönämnd i kommunen Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen om att avsluta engagemanget i Miljösamverkan östra Skaraborg och inrätta en miljönämnd i kommunen. Bakgrund Hanna Wigh (SD) och Sonja Eriksson (SD) har väckt en motion om att avsluta engagemanget i Miljösamverkan östra Skaraborg och inrätta en miljönämnd i kommunen. Av motionen framgår följande. "Miljönämnden Östra Skaraborg är nämnden för tillsyn, kontroll och prövning inom miljö och hälsoskyddsområdet samt livsmedelskontroll för Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro kommuner. Miljönämndens huvudsakliga arbetsuppgift är att se till att lagar och regler följs. Världen står inför stora utmaningar med miljöproblem och ett opålitligt klimat. Falköping ska självfallet arbeta miljömedvetet och vara ett gott föredöme som verkar för en hållbar utveckling. Samtidigt behöver kommunen se sin roll och begränsningar när det gäller miljöprojekt som lätt blir kostsamma spekulationer med kommuninvånarnas skattepengar. Falköpings medlemskap i MöS behöver avslutas och ersättas av en kommunal miljönämnd som inte endast handlar om myndighetsutövning med kontroller och pekpinnar, utan även bedriver ett aktivt positivt miljöarbete och sprider medvetenhet om vikten av bevarandet av vår natur. Kommunens verksamhet ska genomsyras av kretsloppstänkande och principen att vi förvaltar naturen åt våra efterkommande generationer och omsorgen om allt levande omkring oss. Vi behöver däremot vara medvetna om att en alltför fundamentalistisk och okritisk inställning i miljöfrågor riskerar bli kontraproduktiv med att om tillväxten bromsas minskar den totala resurs som kan användas till konstruktivt miljöarbete. Avdelningen för strategisk utveckling Ida Helander Utvecklingschef ida.helander@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan 9 521 81 Falköping Telefon 0515-88 50 00 kommunen@falkoping.se www.falkoping.se Bankgiro 991-2478 Plusgiro 3 21 38-0 Org nr 212000-1744

2(3) Kommunens medlemskap i MöS har friskrivit kommunen från att arbeta aktivt med miljöfrågorna då de praktiska delarna så som myndighetsutövning delegerats iväg till MöS. Politiken behöver en regelbunden dialog om dessa frågor, därför behöver miljöfrågorna flytta tillbaka hem till kommunen i en egen nämnd med en egen miljöskyddsförvaltning. Vi ska verka mot den centralisering som äger rum och ständigt arbeta för att de frågor som rör våra kommuninvånare hålls nära kommuninvånarna. Dialogen med kommuninvånarna måste stärkas och ändras i en mer positiv riktning med fokus på samförstånd och ömsesidig respekt vilket saknas idag. Förslag till beslut att kommunfullmäktige med anledning av vad som anförs i motionen beslutar att avsluta medlemskapet i Miljösamverkan Östra Skaraborg (MöS) att kommunfullmäktige med anledning av vad som anförs i motionen beslutar att inrätta en miljönämnd i kommunen med tillhörande förvaltning eller integrera miljöfrågorna i befintlig nämnd." Kommunfullmäktige beslutade den 25 januari 2016, 4, att remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Yttrande Falköpings kommun har ett aktivt miljöstrategiskt arbete utifrån den vision som är beslutat i kommunfullmäktige. I visionen står följande: Ett miljömässigt hållbart Falköping ska vara en miljökommun som är en förebild i sitt miljöarbete från lokal nivå med våra medborgare och företag till global nivå i våra internationella nätverk. Lagar och andra krav ska vara en miniminivå för arbetet. Grunden till det interna miljöarbetet är miljöledningssystemet, som hela kommunens verksamhet ska jobba med. Kommunens upphandling och tydliga ambition kring biogasfordon är viktiga exempel på kommunala verktyg för att minska kommunens negativa miljöpåverkan. Falköpings kommun har stora möjligheter att skapa ett hållbart energisystem. Ett energisystem som bygger på våra lokala resurser som vind, sol och bioenergi. Genom detta kan vi minska vårt beroende av fossil energi och vår negativa klimatpåverkan. Vi vill utveckla näringar inom den gröna sektorn samt öka medvetenheten kring hållbarhetsfrågor hos det lokala näringslivet. I visionen så är två av målen att alla prioriteringar och insatser ska utformas så att de följer kommunens miljöpolicy (vilken reglerar vårt interna miljöarbete) samt att Falköpings kommun ska arbeta mot de regionala och nationella miljökvalitetsmålen som är tillämpliga. Falköpings lokala miljöarbete är politiskt beslutade i till exempel Energi- och klimatstrategin och naturvårdsprogrammet, men även i Miljösamverkan östra Skaraborgs verksamhetsplan liksom i Avfallshantering Östra Skaraborgs avfallsplan. Falköpings kommun har det övergripande ansvaret för det miljöstrategiska arbetet och Miljösamverkan östra Skaraborg är en avgörande del i arbetet med att nå de nationella miljömålen. Det sker ett givande samarbete i arbetet mot miljömålen på flera nivåer i våra organisationer och ett konkret exempel är vår gemensamma Miljöbarometer (som finns på kommunens webbplats)

3(3) där tillståndet i miljön beskrivs med mål, indikatorer och uppföljning. www.falkoping.se/miljobarometern Kommunalförbundet Miljösamverkan östra Skaraborg (MÖS), består av de fem kommunerna Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro. Kommunalförbundets uppdrag är att bidra till hållbar utveckling som syftar till att tillförsäkra dagens och morgondagens invånare en hälsosam och god miljö. MÖS är den organisation som praktiskt utför tillsyn och prövning inom livsmedels- och miljöbalksområdet. Genom Miljösamverkan östra Skaraborg klarar Falköpings kommun hela tillsynsuppdraget. Ingen av medlemskommunerna gjorde det innan MÖS bildades. MÖS är inte sårbara som en enskild kommuns miljökontor. Det bli även billigare för medlemskommunerna, då det är mycket dyrare att driva ett eget miljökontor. MÖS är dessutom tillgängliga hela dagen, 60 procent av alla frågor får svar direkt. MÖS besöker tillsynsobjekt ofta ute på plats. Falköping har via MÖS tillgång till 30 kompetenta inspektörer som arbetar för ett gott miljö- och hälsoskydd. MÖS är en attraktiv arbetsplats som har ganska lätt att anställa professionella inspektörer. Samarbetet mellan Falköpings kommun och MÖS är viktigt för att för att stärka arbetet med hållbar utveckling, detta behöver ständigt utvecklas. MÖS utför sitt uppdrag på ett bra och professionellt sätt. Kommunledningsförvaltningen ser inte någon anledning till att avsluta medlemskapet och inrätta en miljönämnd i kommunen och med anledning av detta förslår kommunledningsförvaltningen att motionen avslås. Beslutet ska skickas till Hanna Wigh (SD) Sonja Eriksson (SD) Sonja Lejmark, Miljösamverkan östra Skaraborg Ida Helander, utvecklingschef Ida Helander Utvecklingschef

Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-03-02 Sida 1 (2) 77 Dnr 2016/00044 400 Remittering av motion från Hanna Wigh (SD) och Sonja Eriksson (SD) om att avsluta engagemanget i Miljösamverkan östra Skaraborg och inrätta en miljönämnd i kommunen Kommunstyrelsens beslut 1 Motionen om att avsluta engagemanget i Miljösamverkan östra Skaraborg och inrätta en miljönämnd i kommunen bereds av kommunstyrelsens arbetsutskott. Motionen behandlas preliminärt i kommunstyrelsens arbetsutskott den 22 juni 2016. Bakgrund Hanna Wigh (SD) och Sonja Eriksson (SD) har väckt en motion om att avsluta engagemanget i Miljösamverkan östra Skaraborg och inrätta en miljönämnd i kommunen. Av motionen framgår följande. "Miljönämnden Östra Skaraborg är nämnden för tillsyn, kontroll och prövning inom miljö och hälsoskyddsområdet samt livsmedelskontroll för Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro kommuner. Miljönämndens huvudsakliga arbetsuppgift är att se till att lagar och regler följs. Världen står inför stora utmaningar med miljöproblem och ett opålitligt klimat. Falköping ska självfallet arbeta miljömedvetet och vara ett gott föredöme som verkar för en hållbar utveckling. Samtidigt behöver kommunen se sin roll och begränsningar när det gäller miljöprojekt som lätt blir kostsamma spekulationer med kommuninvånarnas skattepengar. Falköpings medlemskap i MöS behöver avslutas och ersättas av en kommunal miljönämnd som inte endast handlar om myndighetsutövning med kontroller och pekpinnar, utan även bedriver ett aktivt positivt miljöarbete och sprider medvetenhet om vikten av bevarandet av vår natur. Kommunens verksamhet ska genomsyras av kretsloppstänkande och principen att vi förvaltar naturen åt våra efterkommande generationer och omsorgen om allt levande omkring oss. Vi behöver däremot vara medvetna om att en alltför fundamentalistisk och okritisk inställning i miljöfrågor riskerar bli kontraproduktiv med att om tillväxten bromsas minskar den totala resurs som kan användas till konstruktivt miljöarbete. Kommunens medlemskap i MöS har friskrivit kommunen från att arbeta aktivt med miljöfrågorna då de praktiska delarna så som myndighetsutövning delegerats iväg till MöS. Politiken behöver en regelbunden dialog om dessa frågor, därför behöver miljöfrågorna flytta tillbaka hem till kommunen i en egen nämnd med en egen miljöskyddsförvaltning. Vi ska Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-03-02 Sida 2 (2) verka mot den centralisering som äger rum och ständigt arbeta för att de frågor som rör våra kommuninvånare hålls nära kommuninvånarna. Dialogen med kommuninvånarna måste stärkas och ändras i en mer positiv riktning med fokus på samförstånd och ömsesidig respekt vilket saknas idag. Förslag till beslut att kommunfullmäktige med anledning av vad som anförs i motionen beslutar att avsluta medlemskapet i Miljösamverkan Östra Skaraborg (MöS) att kommunfullmäktige med anledning av vad som anförs i motionen beslutar att inrätta en miljönämnd i kommunen med tillhörande förvaltning eller integrera miljöfrågorna i befintlig nämnd." Kommunfullmäktige beslutade den 25 januari 2016, 4, att remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Paragrafen skickas till Katarina Andersson, kommundirektör Linda Karelid, kanslichef Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

Motion Avsluta engagemanget i MöS och inrätta en miljönämnd i kommunen Miljönämnden Östra Skaraborg är nämnden för tillsyn, kontroll och prövning inom miljö och hälsoskyddsområdet samt livsmedelskontroll för Falköping, Hjo, Karlsborg, Skövde och Tibro kommuner. Miljönämndens huvudsakliga arbetsuppgift är att se till att lagar och regler följs. Världen står inför stora utmaningar med miljöproblem och ett opålitligt klimat. Falköping ska självfallet arbeta miljömedvetet och vara ett gott föredöme som verkar för en hållbar utveckling. Samtidigt behöver kommunen se sin roll och begränsningar när det gäller miljöprojekt som lätt blir kostsamma spekulationer med kommuninvånarnas skattepengar. Falköpings medlemskap i MöS behöver avslutas och ersättas av en kommunal miljönämnd som inte endast handlar om myndighetsutövning med kontroller och pekpinnar, utan även bedriver ett aktivt positivt miljöarbete och sprider medvetenhet om vikten av bevarandet av vår natur. Kommunens verksamhet ska genomsyras av kretsloppstänkande och principen att vi förvaltar naturen åt våra efterkommande generationer och omsorgen om allt levande omkring oss. Vi behöver däremot vara medvetna om att en alltför fundamentalistisk och okritisk inställning i miljöfrågor riskerar bli kontraproduktiv med att om tillväxten bromsas minskar den totala resurs som kan användas till konstruktivt miljöarbete. Kommunens medlemskap i MöS har friskrivit kommunen från att arbeta aktivt med miljöfrågorna då de praktiska delarna så som myndighetsutövning delegerats iväg till MöS. Politiken behöver en regelbunden dialog om dessa frågor, därför behöver miljöfrågorna flytta tillbaka hem till kommunen i en egen nämnd med en egen miljöskyddsförvaltning. Vi ska verka mot den centralisering som äger rum och ständigt arbeta för att de frågor som rör våra kommuninvånare hålls nära kommuninvånarna. Dialogen med kommuninvånarna måste stärkas och ändras i en mer positiv riktning med fokus på samförstånd och ömsesidig respekt vilket saknas idag. Förslag till beslut att kommunfullmäktige med anledning av vad som anförs i motionen beslutar att avsluta medlemskapet i Miljösamverkan Östra Skaraborg (MöS) att kommunfullmäktige med anledning av vad som anförs i motionen beslutar att inrätta en miljönämnd i kommunen med tillhörande förvaltning eller integrera miljöfrågorna i befintlig nämnd. För Sverigedemokraterna Falköping Hanna Wigh Sonja Eriksson

Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-08-10 Sida 1 (4) 154 Dnr 2016/00047 130 Besvarande av motion från Hanna Wigh (SD) om ekonomisk beräkning och redovisning för invandring, mångkultur och integration i Falköping Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen om ekonomisk beräkning och redovisning för invandring, mångkultur och integration i Falköping. Reservation Johanna Johansson (SD) och Christopher Münch (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för Johanna Johanssons (SD) yrkande. Bakgrund Hanna Wigh (SD) har väckt en motion om ekonomisk beräkning och redovisning för invandring, mångkultur och integration i Falköping. Av motionen framgår följande. "Falköping har under decennium haft en hög invandring till kommunen. Detta har lett till att en rad olika integrationsåtgärder, mångkulturella projekt och andra upplägg kring invandringens inverkan upprättats. Kommuninvånarna har rätt att veta vad invandringen och allt som kommer i dess spår kostar. Politikerna i Falköping har hela tiden hävdat att vi antingen tjänar på invandringen eller att den är ett "nollsummespel" för att citera kommunalrådet Conny Johansson (S). Om så är fallet så är det ytterst viktigt att kommunen tar fram dessa beräkningar och redovisar det för att i ett sådant scenario råda bot på vanliga missuppfattningar om att invandringen är kostsam. Sverigedemokraterna är däremot helt övertygade om att den invandring som ägt rum till Falköping och alla projekt och konsekvenser som följer i dess spår är en oerhört kostsam affär för kommunen som helt urholkar den kommunala ekonomin. Försörjningsstöd, bostäder, tandvårdsbidrag, bilstöd, glasögon, möbler till de nya hemmen, mångfaldsutskott, SFI, barnomsorg, skola, tolkar, flerspråkig litteratur, burkinis på badhuset, särskild djurplågad kost (dvs halal), bönerum, segregerande föreningsbidrag, personal som ska åka buss med nyanlända, språkstödspersonal i skolan, språkträningsplatser i kommunal verksamhet, interreligiös verksamhet, modersmålsstödjare, mångkulturella jippon så som mångkulturella fester, mångkulturell mässa, PR filmer för att framhäva invandringen som något positivt, propaganda på hemsidor och tryckmaterial för "information" om invandringen, connect falköping med anställda grannskapsvärdar, flyktingguider, specialskola, översättningar av kommunal information till andra språk, fritidsgårdar, Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-08-10 Sida 2 (4) modersmålsundervisning och SvA, informationsfilmer för nyanlända på olika språk, ungdomsstrateg, särskilda yrkesutbildningar endast för invandrare, omkostnader för ensamkommande barn med boendeanpassning, personal, omkostnader mm. Detta för att nämna lite av det som försiggår på området. Självfallet är inte detta gratis. Vi vill att beräkningarna ska handla om kommunens omkostnader. De kostnader som tillkommer på statlig och regional nivå är en annan fråga och ska ej hanteras i detta dokument. Självfallet ska även faktiska styrkta inkomster på området redovisas. Idag vet vi vad pensionärerna kostar kommunen, vi vet vad dagisbarnen kostar, vad skolbarnen kostar osv. Att vi inte har en aning om vad de faktiska kostnaderna är för invandringen är endast ansvarslöst. Kommunen bör därför skyndsamt tillsätta en noggrann utredning som klargör vad invandringen till Falköping har kostat och vad den fortsätter att kosta (eller tjäna enligt vissa politiska uppfattningar). Det viktiga är att vi vet fakta och därefter kan förhålla oss till den och lägga upp en strategi för en hållbar ansvarsfull ekonomisk politik i Falköping. I utredningen ska även all form av integration och mångkulturella inslag redovisas. Denna ekonomiska rapport ska därefter redovisas årligen inför fullmäktige. Förslag till beslut att fullmäktige beslutar att tillsätta en utredning över invandringens och relaterade kostnader för tjugo år tillbaka till dagtid i Falköping att fullmäktige beslutar att utredningen över invandringen och dess relaterade redovisas för fullmäktige att fullmäktige beslutar att reglementera en årlig ekonomisk utredning som sammanställer kostnaderna för invandringen och dess relaterade kostnader som redovisas inför fullmäktige." Kommunfullmäktige beslutade den 25 januari 2016, 5, att remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Yttrande För att sammanställa kostnaderna för invandringen och dess relaterade kostnader måste kommunen få fram både intäkter och kostnader som kommer från den invandrade. Kommunens största inkomstkälla är inkomstskatt, därefter kommer statsbidrag. Statsbidrag kommer från staten vars inkomster består av moms, företagsbeskattning, punktskatter med mera. För att få fram en rättvisande bild av den andel av statsbidrag och skatteintäkter som kommer från den invandrade befolkningen skulle beräkningarna alltså behöva vidgas till många fler aktörer än kommunen. Detta skulle, enligt information från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), kräva en omfattande utredning om hur stor andel av moms, punktskatter, inkomstskatter med mera som Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-08-10 Sida 3 (4) kommer från den del av befolkningen som är invandrad respektive född i Sverige. SKL uppger att en redovisning av sådana poster behöver utföras utifrån en gruppindelning på individnivå och genom sammanställningar i register som innefattar etnicitet. Det är enligt 13 personuppgiftslagen förbjudet att behandla så kallade känsliga personuppgifter, bland annat uppgift om etniskt ursprung. Det finns visserligen nationell registerdata om till exempel medborgarskap, födelseland och grund för uppehållstillstånd som eventuellt skulle räcka för att på ett grovt plan ta fram de kostnader respektive intäkter som motionären vill se. Dessa data finns hos Statistiska centralbyrån (SCB), men det är, enligt SKL, tveksamt om en kommun skulle få tillgång till den, än mindre få upprätta egna register med sådana data. Även om detta skulle vara möjligt så skulle det ta mycket tid och resurser i anspråk. Det har gjorts studier i ett stort antal västländer de senaste decennierna som har undersökt huruvida den totala gruppen invandrare i landet betalar in mer eller mindre till landets offentliga sektor än vad de kostar. Enligt nationalekonom Joakim Ruists forskningssammanställning om flyktinginvandringen och de offentliga finanserna Refugee immigration and public finances in Sweden är resultaten ibland positiva och ibland negativa, men oftast ganska små och utgör i regel mindre än 1 procent av bruttonationalprodukten (BNP). Sådana ibland positiva och ibland negativa resultat avseende nettobidraget från den genomsnittliga invandraren i ett land döljer emellertid den tydligare bild som framträder om man tar hänsyn till typ av invandring. Arbetskraftsinvandring ger i genomsnitt ett positivt nettobidrag, medan flyktinginvandrare i genomsnitt utgör en nettokostnad. Det finns flera felkällor då det är många påverkande faktorer som är svåra att mäta. Mot bakgrund av detta föreslår kommunledningsförvaltningen att motionen om ekonomisk beräkning och redovisning för invandring, mångkultur och integration i Falköping ska avslås då en rättvisande beräkning inte är möjlig. Tjänsteutlåtandet, daterat den 22 april 2016, har utarbetats av ekonomichef Karin Johansson. Kommunstyrelsens arbetsutskott har behandlat ärendet under 102/2016. Arbetsutskottet föreslog att kommunstyrelsen skulle besluta följande. 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen om ekonomisk beräkning och redovisning för invandring, mångkultur och integration i Falköping. Yrkanden Johanna Johansson (SD) yrkar bifall till motionen. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-08-10 Sida 4 (4) Lena Sjödahl (M), Annika Carp (L) och Inger Lilja (V) yrkar bifall till arbetsutskottets förslag. Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på arbetsutskottets förslag respektive Johanna Johanssons (SD) yrkande och finner att arbetsutskottets förslag har antagits. Reservation Johanna Johansson (SD) och Christopher Münch (SD) reserverar sig mot beslutet till förmån för Johanna Johanssons (SD) yrkande. Paragrafen skickas till Kommunfullmäktige Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (3) 2016-04-22 KS 2016/00047 130 Kommunstyrelsen Motion från Hanna Wigh (SD) om ekonomisk beräkning och redovisning för invandring, mångkultur och integration i Falköping Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen om ekonomisk beräkning och redovisning för invandring, mångkultur och integration i Falköping. Bakgrund Hanna Wigh (SD) har väckt en motion om ekonomisk beräkning och redovisning för invandring, mångkultur och integration i Falköping. Av motionen framgår följande. "Falköping har under decennium haft en hög invandring till kommunen. Detta har lett till att en rad olika integrationsåtgärder, mångkulturella projekt och andra upplägg kring invandringens inverkan upprättats. Kommuninvånarna har rätt att veta vad invandringen och allt som kommer i dess spår kostar. Politikerna i Falköping har hela tiden hävdat att vi antingen tjänar på invandringen eller att den är ett "nollsummespel" för att citera kommunalrådet Conny Johansson (S). Om så är fallet så är det ytterst viktigt att kommunen tar fram dessa beräkningar och redovisar det för att i ett sådant scenario råda bot på vanliga missuppfattningar om att invandringen är kostsam. Sverigedemokraterna är däremot helt övertygade om att den invandring som ägt rum till Falköping och alla projekt och konsekvenser som följer i dess spår är en oerhört kostsam affär för kommunen som helt urholkar den kommunala ekonomin. Försörjningsstöd, bostäder, tandvårdsbidrag, bilstöd, glasögon, möbler till de nya hemmen, mångfaldsutskott, SFI, barnomsorg, skola, tolkar, flerspråkig litteratur, burkinis på badhuset, särskild djurplågad kost (dvs halal), bönerum, segregerande föreningsbidrag, personal som ska åka buss med nyanlända, språkstödspersonal i skolan, språkträningsplatser i kommunal verksamhet, interreligiös verksamhet, modersmålsstödjare, mångkulturella jippon så som mångkulturella fester, mångkulturell mässa, PR filmer för att framhäva invandringen som något positivt, propaganda på Ekonomiavdelningen Karin Johansson Ekonomichef 0515-88 50 77 karin.b.johansson@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan 9 521 81 Falköping Telefon 0515-88 50 00 kommunen@falkoping.se www.falkoping.se Bankgiro 991-2478 Plusgiro 3 21 38-0 Org nr 212000-1744

2(3) hemsidor och tryckmaterial för "information" om invandringen, connect falköping med anställda grannskapsvärdar, flyktingguider, specialskola, översättningar av kommunal information till andra språk, fritidsgårdar, modersmålsundervisning och SvA, informationsfilmer för nyanlända på olika språk, ungdomsstrateg, särskilda yrkesutbildningar endast för invandrare, omkostnader för ensamkommande barn med boendeanpassning, personal, omkostnader mm. Detta för att nämna lite av det som försiggår på området. Självfallet är inte detta gratis. Vi vill att beräkningarna ska handla om kommunens omkostnader. De kostnader som tillkommer på statlig och regional nivå är en annan fråga och ska ej hanteras i detta dokument. Självfallet ska även faktiska styrkta inkomster på området redovisas. Idag vet vi vad pensionärerna kostar kommunen, vi vet vad dagisbarnen kostar, vad skolbarnen kostar osv. Att vi inte har en aning om vad de faktiska kostnaderna är för invandringen är endast ansvarslöst. Kommunen bör därför skyndsamt tillsätta en noggrann utredning som klargör vad invandringen till Falköping har kostat och vad den fortsätter att kosta (eller tjäna enligt vissa politiska uppfattningar). Det viktiga är att vi vet fakta och därefter kan förhålla oss till den och lägga upp en strategi för en hållbar ansvarsfull ekonomisk politik i Falköping. I utredningen ska även all form av integration och mångkulturella inslag redovisas. Denna ekonomiska rapport ska därefter redovisas årligen inför fullmäktige. Förslag till beslut att fullmäktige beslutar att tillsätta en utredning över invandringens och relaterade kostnader för tjugo år tillbaka till dagtid i Falköping att fullmäktige beslutar att utredningen över invandringen och dess relaterade redovisas för fullmäktige att fullmäktige beslutar att reglementera en årlig ekonomisk utredning som sammanställer kostnaderna för invandringen och dess relaterade kostnader som redovisas inför fullmäktige." Kommunfullmäktige beslutade den 25 januari 2016, 5, att remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Yttrande För att sammanställa kostnaderna för invandringen och dess relaterade kostnader måste kommunen få fram både intäkter och kostnader som kommer från den invandrade. Kommunens största inkomstkälla är inkomstskatt, därefter kommer statsbidrag. Statsbidrag kommer från staten vars inkomster består av moms, företagsbeskattning, punktskatter med mera. För att få fram en rättvisande bild av den andel av statsbidrag och skatteintäkter som kommer från den invandrade befolkningen skulle beräkningarna alltså behöva vidgas till många fler aktörer än kommunen. Detta skulle, enligt information från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), kräva en omfattande utredning om hur stor andel av moms, punktskatter, inkomstskatter med mera som kommer från den del av befolkningen som är invandrad respektive född i Sverige.

3(3) SKL uppger att en redovisning av sådana poster behöver utföras utifrån en gruppindelning på individnivå och genom sammanställningar i register som innefattar etnicitet. Det är enligt 13 personuppgiftslagen förbjudet att behandla så kallade känsliga personuppgifter, bland annat uppgift om etniskt ursprung. Det finns visserligen nationell registerdata om till exempel medborgarskap, födelseland och grund för uppehållstillstånd som eventuellt skulle räcka för att på ett grovt plan ta fram de kostnader respektive intäkter som motionären vill se. Dessa data finns hos Statistiska centralbyrån (SCB), men det är, enligt SKL, tveksamt om en kommun skulle få tillgång till den, än mindre få upprätta egna register med sådana data. Även om detta skulle vara möjligt så skulle det ta mycket tid och resurser i anspråk. Det har gjorts studier i ett stort antal västländer de senaste decennierna som har undersökt huruvida den totala gruppen invandrare i landet betalar in mer eller mindre till landets offentliga sektor än vad de kostar. Enligt nationalekonom Joakim Ruists forskningssammanställning om flyktinginvandringen och de offentliga finanserna Refugee immigration and public finances in Sweden är resultaten ibland positiva och ibland negativa, men oftast ganska små och utgör i regel mindre än 1 procent av bruttonationalprodukten (BNP). Sådana ibland positiva och ibland negativa resultat avseende nettobidraget från den genomsnittliga invandraren i ett land döljer emellertid den tydligare bild som framträder om man tar hänsyn till typ av invandring. Arbetskraftsinvandring ger i genomsnitt ett positivt nettobidrag, medan flyktinginvandrare i genomsnitt utgör en nettokostnad. Det finns flera felkällor då det är många påverkande faktorer som är svåra att mäta. Mot bakgrund av detta föreslår kommunledningsförvaltningen att motionen om ekonomisk beräkning och redovisning för invandring, mångkultur och integration i Falköping ska avslås då en rättvisande beräkning inte är möjlig. Beslutet ska skickas till Hanna Wigh (SD) Karin Johansson, ekonomichef Karin Johansson Ekonomichef

Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-03-02 Sida 1 (2) 78 Dnr 2016/00047 130 Remittering av motion från Hanna Wigh (SD) om ekonomisk beräkning och redovisning för invandring, mångkultur och integration i Falköping Kommunstyrelsens beslut 1 Motionen om ekonomisk beräkning och redovisning för invandring, mångkultur och integration i Falköping bereds av kommunstyrelsens arbetsutskott. Motionen behandlas preliminärt i kommunstyrelsens arbetsutskott den 22 juni 2016. Bakgrund Hanna Wigh (SD) har väckt en motion om ekonomisk beräkning och redovisning för invandring, mångkultur och integration i Falköping. Av motionen framgår följande. "Falköping har under decennium haft en hög invandring till kommunen. Detta har lett till att en rad olika integrationsåtgärder, mångkulturella projekt och andra upplägg kring invandringens inverkan upprättats. Kommuninvånarna har rätt att veta vad invandringen och allt som kommer i dess spår kostar. Politikerna i Falköping har hela tiden hävdat att vi antingen tjänar på invandringen eller att den är ett "nollsummespel" för att citera kommunalrådet Conny Johansson (S). Om så är fallet så är det ytterst viktigt att kommunen tar fram dessa beräkningar och redovisar det för att i ett sådant scenario råda bot på vanliga missuppfattningar om att invandringen är kostsam. Sverigedemokraterna är däremot helt övertygade om att den invandring som ägt rum till Falköping och alla projekt och konsekvenser som följer i dess spår är en oerhört kostsam affär för kommunen som helt urholkar den kommunala ekonomin. Försörjningsstöd, bostäder, tandvårdsbidrag, bilstöd, glasögon, möbler till de nya hemmen, mångfaldsutskott, SFI, barnomsorg, skola, tolkar, flerspråkig litteratur, burkinis på badhuset, särskild djurplågad kost (dvs halal), bönerum, segregerande föreningsbidrag, personal som ska åka buss med nyanlända, språkstödspersonal i skolan, språkträningsplatser i kommunal verksamhet, interreligiös verksamhet, modersmålsstödjare, mångkulturella jippon så som mångkulturella fester, mångkulturell mässa, PR filmer för att framhäva invandringen som något positivt, propaganda på hemsidor och tryckmaterial för "information" om invandringen, connect falköping med anställda grannskapsvärdar, flyktingguider, specialskola, översättningar av kommunal information till andra språk, fritidsgårdar, modersmålsundervisning och SvA, informationsfilmer för nyanlända på olika språk, ungdomsstrateg, särskilda yrkesutbildningar endast för Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-03-02 Sida 2 (2) invandrare, omkostnader för ensamkommande barn med boendeanpassning, personal, omkostnader mm. Detta för att nämna lite av det som försiggår på området. Självfallet är inte detta gratis. Vi vill att beräkningarna ska handla om kommunens omkostnader. De kostnader som tillkommer på statlig och regional nivå är en annan fråga och ska ej hanteras i detta dokument. Självfallet ska även faktiska styrkta inkomster på området redovisas. Idag vet vi vad pensionärerna kostar kommunen, vi vet vad dagisbarnen kostar, vad skolbarnen kostar osv. Att vi inte har en aning om vad de faktiska kostnaderna är för invandringen är endast ansvarslöst. Kommunen bör därför skyndsamt tillsätta en noggrann utredning som klargör vad invandringen till Falköping har kostat och vad den fortsätter att kosta (eller tjäna enligt vissa politiska uppfattningar). Det viktiga är att vi vet fakta och därefter kan förhålla oss till den och lägga upp en strategi för en hållbar ansvarsfull ekonomisk politik i Falköping. I utredningen ska även all form av integration och mångkulturella inslag redovisas. Denna ekonomiska rapport ska därefter redovisas årligen inför fullmäktige. Förslag till beslut att fullmäktige beslutar att tillsätta en utredning över invandringens och relaterade kostnader för tjugo år tillbaka till dagtid i Falköping att fullmäktige beslutar att utredningen över invandringen och dess relaterade redovisas för fullmäktige att fullmäktige beslutar att reglementera en årlig ekonomisk utredning som sammanställer kostnaderna för invandringen och dess relaterade kostnader som redovisas inför fullmäktige." Kommunfullmäktige beslutade den 25 januari 2016, 5, att remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Paragrafen skickas till Katarina Andersson, kommundirektör Linda Karelid, kanslichef Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

Motion Ekonomisk beräkning och redovisning för invandring, mångkultur & integration i Falköping Falköping har under decennium haft en hög invandring till kommunen. Detta har lett till att en rad olika integrationsåtgärder, mångkulturella projekt och andra upplägg kring invandringens inverkan upprättats. Kommuninvånarna har rätt att veta vad invandringen och allt som kommer i dess spår kostar. Politikerna i Falköping har hela tiden hävdat att vi antingen tjänar på invandringen eller att den är ett "nollsummespel" för att citera kommunalrådet Conny Johansson (S). Om så är fallet så är det ytterst viktigt att kommunen tar fram dessa beräkningar och redovisar det för att i ett sådant scenario råda bot på vanliga missuppfattningar om att invandringen är kostsam. Sverigedemokraterna är däremot helt övertygade om att den invandring som ägt rum till Falköping och alla projekt och konsekvenser som följer i dess spår är en oerhört kostsam affär för kommunen som helt urholkar den kommunala ekonomin. Försörjningsstöd, bostäder, tandvårdsbidrag, bilstöd, glasögon, möbler till de nya hemmen, mångfaldsutskott, SFI, barnomsorg, skola, tolkar, flerspråkig litteratur, burkinis på badhuset, särskild djurplågad kost (dvs halal), bönerum, segregerande föreningsbidrag, personal som ska åka buss med nyanlända, språkstödspersonal i skolan, språkträningsplatser i kommunal verksamhet, interreligiös verksamhet, modersmålsstödjare, mångkulturella jippon så som mångkulturella fester, mångkulturell mässa, PR filmer för att framhäva invandringen som något positivt, propaganda på hemsidor och tryckmaterial för "information" om invandringen, connect falköping med anställda grannskapsvärdar, flyktingguider, specialskola, översättningar av kommunal information till andra språk, fritidsgårdar, modersmålsundervisning och SvA, informationsfilmer för nyanlända på olika språk, ungdomsstrateg, särskilda yrkesutbildningar endast för invandrare, omkostnader för ensamkommande barn med boendeanpassning, personal, omkostnader mm. Detta för att nämna lite av det som försiggår på området. Självfallet är inte detta gratis. Vi vill att beräkningarna ska handla om kommunens omkostnader. De kostnader som tillkommer på statlig och regional nivå är en annan fråga och ska ej hanteras i detta dokument. Självfallet ska även faktiska styrkta inkomster på området redovisas. Idag vet vi vad pensionärerna kostar kommunen, vi vet vad dagisbarnen kostar, vad skolbarnen kostar osv. Att vi inte har en aning om vad de faktiska kostnaderna är för invandringen är endast ansvarslöst. Kommunen bör därför skyndsamt tillsätta en noggrann utredning som klargör vad invandringen till Falköping har kostat och vad den fortsätter att kosta (eller tjäna enligt vissa politiska uppfattningar). Det viktiga är att vi vet fakta och därefter kan förhålla oss till den och lägga upp en strategi för en hållbar ansvarsfull ekonomisk politik i Falköping. I utredningen ska även all form av integration och mångkulturella inslag redovisas. Denna ekonomiska rapport ska därefter redovisas årligen inför fullmäktige. Förslag till beslut att fullmäktige beslutar att tillsätta en utredning över invandringens och relaterade kostnader för tjugo år tillbaka till dagtid i Falköping att fullmäktige beslutar att utredningen över invandringen och dess relaterade redovisas för fullmäktige att fullmäktige beslutar att reglementera en årlig ekonomisk utredning som sammanställer kostnaderna för invandringen och dess relaterade kostnader som redovisas inför fullmäktige. För Sverigedemokraterna Falköping Hanna Wigh Gruppledare SD Falköping

Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-08-10 Sida 1 (2) 156 Dnr 2016/00328 003 Reglemente för kommunfullmäktiges demokratiberedning Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta upprättat förslag på reglemente för demokratiberedningen med justering enligt antaget yrkande. 2 Reglementet tas upp i kommunal författningssamling och gäller från och med den 1 september 2016. Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade den 25 oktober 2015, 123, att inrätta en demokratiberedning för innevarande mandatperiod. Beredningen är organisatoriskt placerad under kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige har i samband med beslutet att inrätta beredningen även gett beredningen uppdrag och beslutat om dess sammansättning. Kommunledningsförvaltningen har tagit fram ett förslag på reglemente för beredningen där det redogörs för bland annat beredningens arbetssätt. Bland annat framgår att beredningen ska arbeta för stärkt demokrati och en utvecklad förtroendemannaorganisation och därmed tar över tidigare förtroendemannagruppens uppgifter. Beredningen ska arbeta förvaltningsövergripande och bedriva arbetet så att utrymme skapas för diskussion om demokratifrågor. Vid beredningens möten förs mötesanteckningar som anmäls till kommunfullmäktige för kännedom. Beredningens roll och funktion ska följas upp inför mandatperiodskiftet år 2018 för att sedan eventuellt permanentas. Tjänsteutlåtandet, daterat den 13 juni 2016, har utarbetats av kanslichef Linda Karelid. Kommunstyrelsens arbetsutskott har behandlat ärendet under 104/2016. Arbetsutskottet föreslog att kommunstyrelsen skulle besluta följande. 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta upprättat förslag på reglemente för demokratiberedningen. 2 Reglementet tas upp i kommunal författningssamling och gäller från och med den 1 september 2016. Yrkanden Susanne Larsson (S) yrkar att första stycket i 3 i reglementet stryks. "Till ordförande för beredningen har fullmäktige den 26 oktober 2016, 123, Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-08-10 Sida 2 (2) utsett kommunfullmäktiges förste vice ordförande och uppdraget gäller mandatperioden 2014-2018." Propositionsordning Ordföranden ställer först proposition på arbetsutskottets förslag och finner att det har antagits. Ordföranden ställer sedan proposition på Susanne Larssons (S) ändringsyrkande och finner att det har antagits. Paragrafen skickas till Kommunfullmäktige Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) 2016-06-13 KS 2016/00328 003 Kommunstyrelsen Reglemente för kommunfullmäktiges demokratiberedning Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta upprättat förslag på reglemente för demokratiberedningen. 2 Reglementet tas upp i kommunal författningssamling och gäller från och med den 1 september 2016. Bakgrund Kommunfullmäktige beslutade den 25 oktober 2015, 123, att inrätta en demokratiberedning för innevarande mandatperiod. Beredningen är organisatoriskt placerad under kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige har i samband med beslutet att inrätta beredningen även gett beredningen uppdrag och beslutat om dess sammansättning. Kommunledningsförvaltningen har tagit fram ett förslag på reglemente för beredningen där det redogörs för bland annat beredningens arbetssätt. Bland annat framgår att beredningen ska arbeta för stärkt demokrati och en utvecklad förtroendemannaorganisation och därmed tar över tidigare förtroendemannagruppens uppgifter. Beredningen ska arbeta förvaltningsövergripande och bedriva arbetet så att utrymme skapas för diskussion om demokratifrågor. Vid beredningens möten förs mötesanteckningar som anmäls till kommunfullmäktige för kännedom. Beredningens roll och funktion ska följas upp inför mandatperiodskiftet år 2018 för att sedan eventuellt permanentas. Beslutet ska skickas till Demokratiberedningen Anna-Karin Linder, administratör Linda Karelid, kanslichef Linda Karelid Kanslichef Kansliavdelningen Linda Karelid Kanslichef linda.karelid@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan 9 521 81 Falköping Telefon 0515-88 50 00 kommunen@falkoping.se www.falkoping.se Bankgiro 991-2478 Plusgiro 3 21 38-0 Org nr 212000-1744

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR FALKÖPINGS KOMMUN KS 20XX/X XX KFS 2016:XX Reglemente för kommunfullmäktiges demokratiberedning Antaget av kommunfullmäktige den X 2016. Gäller från och med den X 2016. Utöver det som föreskrivs om fullmäktigeberedningar i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. Mandatperiod 1 Kommunfullmäktige har den 26 oktober 2015, 123, beslutat att inrätta en demokratiberedning för innevarande mandatperiod. Sammansättning 2 Beredningen ska bestå av en ledamot och en ersättare från varje parti representerat i kommunfullmäktige. Avgår en ledamot eller ersättare i utskottet, ska fyllnadsval snarast förrättas. Ersättarna får närvara vid sammanträdet. Kommunfullmäktige utser ordförande. Ordförande 3 Till ordförande för beredningen har fullmäktige den 26 oktober 2016, 123, utsett kommunfullmäktiges förste vice ordförande och uppdraget gäller mandatperioden 2014 2018. Om ordföranden i beredningen på grund av sjukdom eller av annat skäl är hindrad att fullgöra sitt uppdrag för tid överstigande en månad, får fullmäktige utse en annan ledamot i beredningen att som ersättare för ordföranden fullgöra dennes uppgifter. 1 (3)

Uppgifter 4 Beredningens uppdrag är följande. Utveckla och införa kommungemensamma arbetsformer för medborgardialog Ansvara för kommungemensam kompetensutveckling för förtroendevalda Utreda och införa system för uppföljning av kommunens demokratiarbete Utreda förutsättningarna för utvecklad e-demokrati Ansvara för uppföljning och utredning av den politiska organisationen (motsvarande förtroendemannautredning) inför mandatperioden år 2019 2022 Utreda frågan om allmänhetens frågestund Beredningen ska särskilt beakta ojämlika förutsättningar för medverkan i demokratiska processer Beredningens roll och funktion ska följas upp inför mandatperiodskiftet år 2018 för att sedan eventuellt permanentas. Beredningen ska arbeta för stärkt demokrati och en utvecklad förtroendemannaorganisation och tar därmed bland annat över tidigare förtroendemannagruppens uppgifter. Beredningens rätt att kalla utomstående 5 Beredningen äger rätt att kalla förtroendevalda och anställda inom kommunens verksamhet samt ledamöter i styrelserna för kommunens heloch delägda bolag samt tjänstemän i dessa bolag, samt annan person till sitt sammanträde om beredningen finner det erforderligt för fullgörande av sitt uppdrag. Arbetssätt 6 Beredningen ska arbeta förvaltningsövergripande och bedriva arbetet så att utrymme skapas för diskussion om demokratifrågor. Beredningen svarar gentemot medborgare, massmedia och andra intressenter för information om beredningens arbete. Beredningen bereder de ärenden inom sitt uppgiftsområde som fullmäktige ska avgöra. Beredningen får väcka ärenden inom sitt uppgiftsområde som fullmäktige ska avgöra. Beredningen får hos fullmäktige göra de framställningar inom sitt uppgiftsområde som beredningen finner påkallade. 2 (3)

Sammanträden 7 Beredningen sammanträder på dag och tid som beredningen bestämmer samt när ordföranden anser att det behövs. Ordföranden ansvarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena. Kallelsen ska vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet. Kallelsen ska på ett lämpligt sätt skickas till varje ledamot och ersättare, samt annan person som får närvara vid sammanträdet, senast fem dagar före sammanträdesdagen. Kallelsen skickas elektroniskt. I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt. Kallelsen bör åtföljas av föredragningslistan. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen. Mötesanteckningar 8 Vid beredningens möten förs mötesanteckningar. Rapportering till fullmäktige 9 Beredningens mötesanteckningar anmäls till fullmäktige för kännedom. -------------------------------------------------------------------------------------------- 3 (3)

Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-08-10 Sida 1 (2) 157 Dnr 2015/00618 171 Handlingsprogram om skydd mot olyckor för Falköpings och Tidaholms kommuner 2016 2019 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige anta framtaget handlingsprogram om skydd mot olyckor för Falköpings och Tidaholms kommuner 2016 2019. Bakgrund Räddningstjänsten har tagit fram ett handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor (2003:778) för antagande i kommunfullmäktige. Sedan den 1 januari år 2004 gäller lagen om skydd mot olyckor (2003:778). Lagen ställer ett tydligt krav på den enskilde och dennes ansvar att skydda sig mot olyckor. Med enskild avses bland annat privatpersoner, företag och organisationer. En kommun är både myndighet och enskild. Myndighet i egenskap av tillsynsutövare och enskild i egenskap av fastighetsägare och verksamhetsutövare. Kommunen ska se till att åtgärder vidtas så att bränder och skador till följd av bränder förebyggs. Kommunen ska också verka för skydd mot andra olyckor än bränder. Detta utan att andras ansvar inskränks. En kommun ska också ha handlingsprogram för räddningstjänst och förebyggande verksamhet. Handlingsprogrammet beskriver delar av det systematiska säkerhetsarbetet som bedrivs i kommunerna Falköping och Tidaholm. För den gemensamma organisationen har Falköpings kommun utsetts att vara värdkommun. Handlingsprogrammet ska antas av kommunfullmäktige i Tidaholms kommun och i Falköpings kommun. Som underlag till handlingsprogrammet finns bilagor som omfattar bland annat en riskanalys. Dessa antas och revideras av räddningsnämnden. Yttranden från andra nämnder Innan kommunfullmäktige beslutar att fastställa programmet har berörda nämnder, i enlighet med beredningskravet i kommunallagen, beretts tillfälle att yttra sig. Yttranden har inkommit från kompetens- och arbetslivsnämnden, tekniska nämnden, barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden. Nämnderna har beslutat att tillstyrka förslaget. Barn- och utbildningsnämnden har ett kompletterings- och ändringsförslag enligt följande. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-08-10 Sida 2 (2) Det är viktigt att analysera vilka risker för olyckor som kan finnas i en kommun. Detta har också gjorts i det handlingsprogram som tagits fram. Det skulle dock vara önskvärt med komplettering avseende risker i kommunen, kapitel 4 i analysdelen av materialet. Här hade man kunnat komplettera med risker i samband med skolverksamhet, t.ex. skolbränder, hot och våld och andra händelser i skolmiljö. Punkt 4.6 skulle behöva omformuleras och utvecklas mera. Genomgående för handlingsplanen är att den behöver få en språklig genomgång och förbättring. Underlaget har reviderats efter inkomna synpunkter. Kommunledningsförvaltningen föreslår mot bakgrund av ovanstående att kommunfullmäktige antar framtaget handlingsprogram om skydd mot olyckor. Tjänsteutlåtandet, daterat den 9 juni 2016, har utarbetats av kanslichef Linda Karelid. Kommunstyrelsens arbetsutskott har behandlat ärendet under 105/2016. Paragrafen skickas till Kommunfullmäktige Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) 2016-06-09 KS 2015/00618 171 Kommunstyrelsen Handlingsprogram om skydd mot olyckor för Falköpings och Tidaholms kommuner 2016 2019 Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige anta framtaget handlingsprogram om skydd mot olyckor för Falköpings och Tidaholms kommuner 2016 2019. Bakgrund Räddningstjänsten har tagit fram ett handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor (2003:778) för antagande i kommunfullmäktige. Sedan den 1 januari år 2004 gäller lagen om skydd mot olyckor (2003:778). Lagen ställer ett tydligt krav på den enskilde och dennes ansvar att skydda sig mot olyckor. Med enskild avses bland annat privatpersoner, företag och organisationer. En kommun är både myndighet och enskild. Myndighet i egenskap av tillsynsutövare och enskild i egenskap av fastighetsägare och verksamhetsutövare. Kommunen ska se till att åtgärder vidtas så att bränder och skador till följd av bränder förebyggs. Kommunen ska också verka för skydd mot andra olyckor än bränder. Detta utan att andras ansvar inskränks. En kommun ska också ha handlingsprogram för räddningstjänst och förebyggande verksamhet. Handlingsprogrammet beskriver delar av det systematiska säkerhetsarbetet som bedrivs i kommunerna Falköping och Tidaholm. För den gemensamma organisationen har Falköpings kommun utsetts att vara värdkommun. Handlingsprogrammet ska antas av kommunfullmäktige i Tidaholms kommun och i Falköpings kommun. Som underlag till handlingsprogrammet finns bilagor som omfattar bland annat en riskanalys. Dessa antas och revideras av räddningsnämnden. Kansliavdelningen Linda Karelid Kanslichef linda.karelid@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan 9 521 81 Falköping Telefon 0515-88 50 00 kommunen@falkoping.se www.falkoping.se Bankgiro 991-2478 Plusgiro 3 21 38-0 Org nr 212000-1744

2(2) Yttranden från andra nämnder Innan kommunfullmäktige beslutar att fastställa programmet har berörda nämnder, i enlighet med beredningskravet i kommunallagen, beretts tillfälle att yttra sig. Yttranden har inkommit från kompetens- och arbetslivsnämnden, tekniska nämnden, barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden. Nämnderna har beslutat att tillstyrka förslaget. Barn- och utbildningsnämnden har ett kompletterings- och ändringsförslag enligt följande. Det är viktigt att analysera vilka risker för olyckor som kan finnas i en kommun. Detta har också gjorts i det handlingsprogram som tagits fram. Det skulle dock vara önskvärt med komplettering avseende risker i kommunen, kapitel 4 i analysdelen av materialet. Här hade man kunnat komplettera med risker i samband med skolverksamhet, t.ex. skolbränder, hot och våld och andra händelser i skolmiljö. Punkt 4.6 skulle behöva omformuleras och utvecklas mera. Genomgående för handlingsplanen är att den behöver få en språklig genomgång och förbättring. Underlaget har reviderats efter inkomna synpunkter. Kommunledningsförvaltningen föreslår mot bakgrund av ovanstående att kommunfullmäktige antar framtaget handlingsprogram om skydd mot olyckor. Beslutet ska skickas till Räddningstjänsten Tidaholms kommun Linda Karelid Kanslichef

Skydd mot olyckor Handlingsprogram Enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Falköping- Tidaholm 2016-2019 Antagen av Kommunfullmäktige i Falköpings kommun 2016-xx-xx Antagen av Kommunfullmäktige i Tidaholms kommun 2016-xx-xx 1

Innehåll Inledning... 4 Övergripande mål... 5 Nationella mål... 5 Kommunernas övergripande mål... 5 Hur arbetet med skydd mot olyckor är ordnat... 6 Operativ förmåga... 6 Allmänt... 6 Brandvatten... 7 Samverkan... 7 Insatsförmåga vid stora olyckor och katastrofer... 7 Insatsförmåga under höjdberedskap... 7 Varning till allmänheten... 8 Avtal finns med etermedia om sändning av varningsmeddelanden.... 8 Insatsutvärdering och olycksundersökning... 8 Verksamhet vid extraordinär händelse... 8 Räddningstjänstens förebyggande organisation... 9 Kompetens... 9 Tillsynsverksamhet... 9 Tillstånd brandfarliga och explosiva varor... 10 Delegationer... 10 Samverkan i förebyggande syfte... 10 Skriftlig redogörelse... 10 Rengöring och kontroll av brandskyddet... 11 Eldning utomhus... 11 Enheten för stöd och utveckling... 11 Sammanfattning av riskanalys... 12 Mål för verksamheten... 13 Prioriterade områden... 13 Antalet byggnadsbränder ska minska och de skador som de medför ska minska.... 13 Den enskildes förmåga att förebygga och hantera olyckor ska stärkas... 13 Räddningstjänsten ska vara en stark aktör i kommunernas säkerhetsarbete... 13 Räddningstjänstens förmåga att hantera olyckor ska stärkas.... 14 Säkerhetsmål... 14 Uppföljning av mål... 14 Bilaga 1 Förklaringar... 15 Bilaga 2, Operativ förmåga... 16 Resurser... 16 Kompetens... 16 Larmning... 17 Ledning... 17 Bilaga 3, Avtal... 23 2

Bilaga 4, Flödesschema insats- och olycksutredningar.... 24 Bilaga 5, Insatstider... 25 Bilaga 6 Riskanalys... 26 1. Inledning... 4 1.1 Syfte... 4 1.2 Mål... 4 1.3 Avgränsningar... 4 2. Bakgrunds faktorer... 4 3. Insatsstatistik under 10 år... 6 3.1 Sammanfattning av insatsstatistik... 9 4. Risker i kommunerna... 9 4.1 Större industrier... 9 4.2 Kommunikationsolyckor... 9 4.3 Brand... 10 4.4 Naturolyckor... 10 4.5 Kulturhistoriska byggnader... 10 4.6 Sociala riskfaktorer... 10 4.7 Vårdanläggningar... 11 4.8 Logistik center Skaraborg... 12 5. Insatsanalys... 12 6. Slutsatser... 12 3

Inledning Sedan den 1 januari 2004 gäller Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). Lagen ställer ett tydligt krav på den enskilde och dennes ansvar att skydda sig mot olyckor. Med enskild avses bland annat privatpersoner, företag och organisationer. En kommun är både myndighet och enskild. Myndighet, i egenskap av tillsynsutövare och enskild i egenskap av fastighetsägare och verksamhetsutövare. Kommunen skall se till att åtgärder vidtas så att bränder och skador till följd av bränder förebyggs. Kommunen skall också verka för skydd mot andra olyckor än bränder. Detta utan att andras ansvar inskränks. En kommun skall också ha handlingsprogram för räddningstjänst och förebyggande verksamhet. Det finns två paragrafer i lagstiftningen (LSO) som anger att handlingsprogram skall upprättas: 3 kap 3 En kommun skall ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras. Handlingsprogrammet skall antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas skall samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer. I ett kommunalförbund skall handlingsprogrammet antas av den beslutande församlingen. Regeringen får, om det finns synnerliga skäl, på framställning av den myndighet som regeringen bestämmer besluta om ändring av ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. 3 kap 8 En kommun skall ha ett handlingsprogram för räddningstjänst. I programmet skall anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet skall också anges vilken förmåga kommunen har och avser att skaffa sig för att göra sådana insatser. Som en del av förmågan skall anges vilka resurser kommunen har och avser att skaffa sig. Förmågan skall redovisas såväl med avseende på förhållandena i fred som under höjd beredskap. Handlingsprogrammet skall antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas skall samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken. Kommunfullmäktige kan uppdra åt kommunal nämnd att under perioden anta närmare riktlinjer. I ett kommunalförbund skall handlingsprogrammet antas av den beslutande församlingen. Regeringen får, om det finns synnerliga skäl, på framställning av den myndighet som regeringen bestämmer besluta om ändring av ett handlingsprogram för räddningstjänst Detta handlingsprogram beskriver delar av det systematiska säkerhetsarbetet som bedrivs i kommunerna Falköping och Tidaholm. För den gemensamma organisationen har Falköpings kommun utsetts att vara värdkommun. 4

Enligt beslut från kommunstyrelserna har räddningstjänsten i uppdrag att samordna arbetet i områdena. Skydd mot olyckor Extraordinära händelser Räddningstjänst under höjd beredskap Internt skydd Försäkringsfrågor LSO anger att handlingsprogrammet skall omfatta minst olyckor som kan föranleda räddningsinsats. Detta gäller både den operativa som den förebyggande verksamheten. Kommunerna skall verka för skydd mot andra olyckor än bränder det finns därför inget som hindrar att handlingsprogrammet omfattar hela olycksspektrat. De flesta olyckor som inträffar föranleder ingen räddningsinsats. Handlingsprogrammet omfattar också andra områden än de som föranleder räddningsinsats. Övergripande mål Nationella mål I lagen om skydd mot olyckor finns två nationella mål. 1 kap 1 Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. 1 kap 3 Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid och genomföras på ett effektivt sätt. Kommunernas övergripande mål I Falköping och Tidaholm skall alla människor ha en säker och trygg miljö. Antalet döda och skadade till följd av olyckor skall minska. Konsekvenserna efter olyckor eller oönskade händelser på människor, egendom och miljön skall minimeras. Kommunerna skall stödja den enskildes förmåga att skydda sig mot olyckor. 5

Hur arbetet med skydd mot olyckor är ordnat Figur Räddningstjänstens organisation Operativ förmåga Allmänt Inriktningen av operativa förmågan är att snabbt komma till olycksplatsen med personal för att bryta skadeutvecklingen i den tidiga delen av olycksförloppet och samtidigt skicka enheter för att hantera olyckan i senare och eventuellt mer omfattande skede. Den mängd resurser som bedöms gå åt vid varje olyckstyp uttrycks i räddningsstyrkor och består av en eller flera taktiska enheter. Exempel på taktiska enheter är: släck/räddningsenhet, vattenenhet, höjdenhet, förstainsatsperson, specialenhet, ledningsenhet. Räddningstjänstens insatsförmåga hos räddningsstyrkorna i Falköping och Tidaholms kommuner är att ha utrustning och kompetens för att med angivna styrkor och angivna anspänningstider (tid från larm till fordon lämnar stationen) egenhändigt eller tillsammans hantera de mest frekvent förekommande olyckor som t.ex. lägenhetsbrand, villabrand, industribrand samt trafikolyckor. För mer komplexa olyckor t.ex. stor tågolycka, omfattande industribrand eller olycka med omfattande utsläpp av farligt ämne krävs även samverkan med andra räddningstjänster. *Se även bilaga 2, operativ förmåga.*anspänningstid=maximal tid från larm till att fordon/resurs påbörjar insats. 6

Station 10 Falköping Station 12 Floby Station 15 Tidaholm (anspänningstid 90 sek) (anspänningstid 7 min) (anspänningstid 5 min) Brandvatten Samhällsbyggnadsförvaltningen i Falköping och Tekniska förvaltningen i Tidaholm ansvarar för att vatten för brandsläckning finns tillgängligt i brandpost system och pumpplatser. I kommunerna tillämpas det så kallade alternativsystemet för brandvattenförsörjning vilket innebär att brandpostsystemet kan glesas ut i vissa områden samtidigt som räddningstjänsten har tillgång till bemannade tankbilar. Samverkan Kommunen och de statliga verksamheter som har ett ansvar enligt lagen om skydd mot olyckor ska samordna verksamheten och samarbeta med varandra och andra som berörs. Räddningstjänsten i Falköping/Tidaholm är organiserad för att klara flera samtidiga räddningsinsatser i kommunerna samt för att klara omfattande insatser genom samverkan med andra räddningstjänster. Ett brett samarbete med personella samt operativa resurser finns tillsammans med Räddningstjänsten Skara/Götene. Räddningstjänsten har slutit ett flertal avtal med angränsande kommuners räddningstjänster och andra samverkande organisationer för att hjälpa eller få hjälp med insatser. Bland annat finns avtal med Räddningstjänsten Östra Skaraborg (RÖS) samt Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (SÄRF) om direkt hjälp i vissa zoner. Därutöver finns ett avtal med räddningstjänster i Västra Götalands län om att bistå med hjälp efter förfrågan. Dessutom finns en utvecklad samverkan med landstinget, polismyndigheten och andra myndigheter och aktörer. *Se även bilaga 2 operativ förmåga samt bilaga 3 avtal. Insatsförmåga vid stora olyckor och katastrofer Stora olyckor kräver stor förmåga till samverkan och ledning av räddningsinsatser. Dessa olyckor belastar också kommunerna i sin helhet och kräver samverkan med många myndigheter och organisationer. I Västra Götalands län finns en samlad förmåga att etablera ledning och stöd till ledning samt räddningsresurser för att klara stora olyckor. Olyckor med katastrofala följder inträffar mycket sällan men har så stora konsekvenser att samhället ändå måste ha en viss förmåga att klara främst livräddning. Vid denna typ av olyckor krävs stora räddningsresurser från hela Sverige och även en eventuell hjälp från utlandet. Insatsförmåga under höjdberedskap Organisationen skall, då regeringen anbefallt om höjd beredskap i landet, förutom sina ordinarie uppgifter kunna anpassas till den hotbild som utifrån direktiv från Länsstyrelsen eller av regeringen utsedd myndighet kan förväntas för kommunerna. Beredskapen skall bygga på den grund som finns i planen för extraordinära händelser. KSC i Falköping kommer att utgöra räddningstjänstens ledningsplats för räddningsledning vid höjd beredskap och vid svåra påfrestningar på samhället exempelvis vid stora olyckor, bränder, katastrofer mm. Vid behov skall KSC utgöra ledningsplats för samverkanspersonal från t.ex. polis, sjukvård och lokal militär chef. Kommunverkstaden har under höjd beredskap ett utökat ansvar att underhålla och säkerställa funktionen på den i krigsorganisationen ingående materielen. 7

Varning till allmänheten Information till allmänheten om hur varning sker vid olyckor sprids bland annat i samband med utbildning. Inom Falköpings och Tidaholms tätorter finns ett system för utomhusvarning bestående av sirener som kan ge signalen Viktigt meddelande. Signalen skall kunna utlösas från räddningstjänstens KSC i Falköping och Tidaholm. Larmaggregaten underhålls av räddningstjänsten. Avtal finns med etermedia om sändning av varningsmeddelanden. Insatsutvärdering och olycksundersökning Analys av insatser görs av utsedd analysgrupp veckovis för erfarenhetsåterföring. Till grund för analyserna är dokumentation samt foton från insatsrapporten. Analysgruppens resultat från utvärdering av insats informeras vidare internt/externt till berörda parter. Olycks- och insats utredningarna skall vara ett underlag för såväl planeringen av kommunernas förebyggande arbete som för planeringen av räddningsinsatser. I stort kan utredningarna delas in i tre huvudbeståndsdelar. Orsaksutredning, förloppsutredning och insatsutredning. Resultatet av utredningarna kommuniceras till berörda förvaltningar, organisationer och myndigheter som statistik eller rapporter. Resultatet återförs i den egna organisationen i syfte att vara en lärande organisation. *Se även bilaga 4,flödesschema. Verksamhet vid extraordinär händelse Med extraordinär händelse avses en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller landsting (1 kap. 2006:544). Kommunstyrelsens ordförande eller dennes ersättare beslutar om när en händelse är att betrakta som en extraordinär händelse och därigenom aktiverar krisledningsnämnden. En extraordinär händelse föreligger då flertalet av följande kriterier är uppfyllda; Ordinarie rutiner för ledning inte svarar mot situationens krav Flera verksamhetsområden berörs och behovet av samordning är stort Stort informationsbehov Stort behov av samverkan med andra organisationer Under en extraordinär händelse nyttjas förvaltningens personal till understöd av den verksamhet som räddningsstyrkorna bedriver eller förbereder, samt till att upprätthålla vitala tekniska funktioner inom räddningstjänsten. För att nå uthållighet kan ordinarie arbetssystem övergå i som mest ett tvåskiftsystem. Förutom ordinarie uppgifter har räddningsnämndens vid extraordinär händelse ansvar för: Förmåga att köra ut mobila elverk i samarbete med samhällsbyggnadsförvaltningen, som genomför inkoppling. Hålla minst 3 mobila elverk tillgängliga och funktionsdugliga för drift. 8

Tillse att reservplats för kommunens krisledningsstab finns utrustad och förberedd. Vid extraordinär händelse eller annat behov tillse att kommunens krisledning kallas. Krisledningsnämnden avgör när en extraordinär händelse ska anses som avslutad och kommunen återgår till ordinarie organisation och verksamhet. Kommunstyrelsen eller kommunfullmäktige kan också avgöra när extraordinär händelse ska anses som avslutad. Räddningstjänstens förebyggande organisation Den förebyggande verksamheten leds av chef förebyggande avdelning. På avdelningen ingår två tjänster som brandinspektörer som utför den största delen av tillsynerna enligt LSO och LBE. Personal från enheten för stöd och utveckling samt personal från utryckningsstyrkan medverkar aktivt i det förebyggande arbetet. Kompetens Chef för förebyggande verksamhet skall inneha brandingenjörsutbildning. Tillsynsförrättare: Den som skall utöva tillsyn enligt SFS 2003: 378 kap. 5 skall ha genomgått lägst MSB eller SRV utbildning i tillsyn och olycksförebyggande kurs A alt. kurs A och B. Tidigare utbildning i förebyggande 1 och 2 vid SRV Räddningsskolor. I vissa fall kan personer utan ovan nämnda kompetens, efter genomförd internutbildning, genomföra tillsyn (får dock inte meddela förelägganden eller förbud). I sådana fall är tillsynen riktad mot en specifik objekts typ och ett visst tema. Undantag från ovan kan också ske i enstaka fall utifrån en bedömning av tillsynsobjektets komplexitet och personens kompetens. Prövning i det enskilda fallet görs av räddningschef. Tillsynsverksamhet Tillsyn av brandskyddet görs enligt 5 kap 1 lagen om skydd mot olyckor. Tillsynen ska innefatta kontroll av att brandskyddet håller en skälig nivå enligt 2 kap 2 och 4 lagen om skydd mot olyckor. För den årliga planeringen av tillsynsverksamheten enligt lagen om skydd mot olyckor, 2 kap 2 och 4 skall en verksamhetsplan utarbetas. I verksamhetsplanen skall framgå vilka objekt som skall omfattas av tillsyn enligt 5 kap Lag om skydd mot olyckor och tillsyn enligt Lagen om brandfarliga och explosiva varor. I planen skall också tillsyn över utrustning för livräddning vid annan olycka än brand beskrivas samt övriga förebyggande aktiviteter såsom utbildning, information, rådgivning m.m. anges. Länsstyrelsen beslutar efter samråd med räddningstjänsten och miljömyndigheterna vilka objekt som skall omfattas av bestämmelserna i 2 kap 4. Förteckning över objekt som omfattas av tillsyn finns i verksamhetsprogrammet Core. 9

Tillstånd brandfarliga och explosiva varor Räddningstjänsten är utsedd att vara tillståndsmyndighet enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor, LBE (SFS 2010:1011) och motsvarande förordning, (SFS 2010:1075) Delegationer Räddningsnämnden har till räddningschef och tjänstemän för den förebyggande verksamheten delegerat följande uppgifter: Utfärda föreläggande och förbud i tillsynsärenden enligt 5 kap. 2 andra stycket, LSO. Besluta om kontroll från brandskyddssynpunkt i särskilda fall. FSO 3 kap. 1 Utfärda föreläggande och förbud enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor. Meddela dispens och tillstånd till egensotning enligt LSO 3 kap. 4. Meddela undantag från beslut om eldningsförbud utomhus. Samverkan i förebyggande syfte Samverkan sker mellan räddningstjänsten och andra förvaltningar i kommunerna avseende bland annat: plan och byggfrågor trafiksäkerhet äldresäkerhet Samverkan sker mellan räddningstjänsten och miljöförvaltningar avseende skydd av miljön i förebyggande syfte och vid räddningsinsats. Räddningstjänsten är remissinstans för tillstånd till alkoholservering. Räddningstjänsten är remissinstans till Polismyndigheten för: tillstånd till allmänna sammankomster tillstånd till att bedriva hotellverksamhet. Samverkan sker genom gemensam myndighetstillsyn. Samverkan sker via nätverksträffar med räddningstjänsterna i gamla Skaraborg, Norra Älvsborgs räddningstjänstförbund. Räddningstjänsten är även representerad i olika grupper i kommunerna bland annat folkhälsorådet, brottsförebyggande rådet och trafiksäkerhetsgrupp i Falköping. Skriftlig redogörelse En skriftlig redogörelse för brandskyddet ska enligt LSO 2 kap. 3 lämnas till räddningstjänsten för vissa objekt. Vilka objekt som omfattas av kravet för skriftlig redogörelse för brandskyddet framgår av Statens Räddningsverks författningssamling, SRVFS 2003:10 I tillämpning för urval av räddningstjänsten tillämpas även Räddningsverkets allmänna råd om skriftlig redogörelse, SRVFS 2004:4 Den skriftliga redogörelsen för brandskyddet ska inlämnas till räddningstjänsten enligt de frister/intervaller som nämnden beslutar. Den skriftliga redogörelsen skall lämnas in av ägare/nyttjanderättshavare. 10

Rengöring och kontroll av brandskyddet Enligt 3 kap 4 i lagen om skydd mot olyckor ska kommunen i brandförebyggande syfte ansvara för att rengöring (sotning) sker. Kommunen ska även ansvara för att brandskyddskontroll utförs. Falköping-Tidaholms räddningsnämnd har avtal med två entreprenörer. I avtalen och i särskild arbetsordning regleras bland annat hur rengöring och brandskyddskontroll skall utföras samt vilken kompetens på personalen som krävs. Entreprenörerna utför rengöring och brandskyddskontroll inom respektive kommun enligt gällande föreskrifter i lag och förordning om skydd mot olyckor och andra av myndigheter utfärdade bestämmelser som har tillämpning på sotningsverksamheten. Räddningsnämnden är den beslutande myndigheten i kommunen för fastställande av sotningsfrister. Beslut om frister följer i stort Räddningsverkets allmänna råd (SRVFS 2004:5) Taxa för sotning och brandskyddskontroll fastställs genom beslut i kommunfullmäktige. Brandskyddskontrollen följer Räddningsverkets föreskrifter allmänna råd (SRVFS 2005:9). Dispens för egenrengöring medges efter prövning till den enskilda fastighetsägaren eller någon i dennes familj som är bosatt på fastigheten. Medgivande för egenrengöring beviljas enligt särskild delegation. Eldning utomhus Räddningsnämnden har beslutat att eldningsförbud råder vid brandriskprognos 4 eller 5. Medgivande av dispens från förbudet om eldning utomhus ges av räddningschef, räddningschef i beredskap eller inre befäl. (Förordningen om skydd mot olyckor, 2 kap.7 ) Enheten för stöd och utveckling Enhetens har till huvuduppgift att arbeta med det breda uppdraget inom samhällsskydd som inte är klart reglerat i LSO detta innebär bl.a. Utbildning av skolungdomar, personal från de olika förvaltningarna och externa kunder. Uppdraget att genomföra säkerhetsservice hos äldre. Arbete med suicidprevention. Uppdrag för att motverka social oro och främja ett hållbart samhälle. Tillsyn på mindre objekt. En viktig del är även att kunna förstärka upp vid räddningstjänst som framskjuten enhet. Enheten disponerar för ändamålet ett eget räddningsfordon. Gruppen utgör en personalresurs för den operativa verksamheten. 11

Sammanfattning av riskanalys Kommunerna präglas till stor del av offentlig verksamhet, äldre träbebyggelse i de centrala delarna, publika lokaler, mindre och medelstora industrier. Även ett antal större industrier och lantbruk med större djurbesättningar finns. Vårdanläggningar, publika lokaler, olika typer av skolor och industrier ställer stora krav på räddningstjänsten både operativt och förebyggande. Brand i bostad är dock den vanligaste insatsen för brand i byggnad. Av bränderna är det just bostadsbränder som även genererar den största ekonomiska risken och är en betydande risk för liv och hälsa. Information och utbildning till allmänheten för att hindra att bränder uppstår och att självständigt kunna agera rätt vid brandtillbud är viktiga uppgifter för räddningstjänsten. Kommunerna korsas av transportleder och trafikolyckor är den dominerande risken för människors liv och hälsa. Farligt godstransporter på vägar och järnvägar genom kommunerna medför risk för olyckor med katastrofala följder för människor och miljö. I kommunerna finns ett mindre antal sjöar och vattendrag samt ett antal badanläggningar där drunkning utgör en risk för liv och hälsa. Utöver de olyckor som inträffar mer eller mindre frekvent finns de storskaliga olyckorna och kriserna. Dessa inträffar dock sällan men kan få omfattande konsekvenser för samhället när det sker. Vi har identifierat fyra situationer som bedöms kunna medföra allvarliga konsekvenser: -Väderrelaterade händelser. -Olyckor och andra händelser orsakade av sociala faktorer. -Olyckor på farliga verksamheter. -Olyckor med farligt gods-transporter. En kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalys har genomförts under 2015 för båda kommunerna. I vilken det redovisas möjliga olyckor och dess konsekvenser. Objektrelaterade riskanalyser genomförs kontinuerligt för att ge underlag för prioriteringar av förebyggande åtgärder. Analyserna bör i första hand genomföras på kommunala byggnader för boende med handikapp, koncentrerad trähusbebyggelse, transportleder såsom gator, vägar och plankorsningar med järnväg. Se bilaga 6, Riskanalys. 12

Mål för verksamheten Med utgångspunkt från riskanalys, olycksstatistik och arbetsförmåner mellan förvaltning har legat till grund för arbetet med skydd mot olyckor. Kommunerna har val att prioritera följande områden. Prioriterade områden Följande prioriterade områden har vi ansett som särskilt viktiga att arbeta med Antalet byggnadsbränder ska minska och de skador som de medför ska minska. De flesta bränder i byggnad sker i bostäder, där också flest människor skadas eller omkommer. Att förebygga och hantera bränder är en viktig del av vårt uppdrag och vi strävar att utveckla våra tekniker och metoder. Kommunerna har en åldrande befolkning där fler och fler bor kvar i sina egna bostäder. Denna grupp kommer att bli allt viktigare stödja i det förebyggande arbetet. Den enskildes förmåga att förebygga och hantera olyckor ska stärkas Alla som bor, verkar eller vistas i kommunerna har ett ansvar att förebygga eller kunna hantera olyckor. Räddningstjänsten har ett ansvar att stötta den enskilde på olika sätt för att se till denna är rustad att hantera och förebygga bränder och andra olyckor. Det är särskilt viktigt att ha bra egen förmåga ju längre tid det tar innan insats kan påbörjas. Att stärka den enskildes förmåga kommer att främja ett ökat likvärdigt skydd mot olyckor. Den enskildes medvetenhet om olycksrisker och förmåga att hantera olyckor ska stärkas genom bland annat rådgivning, information, utbildning och tillsyn. Räddningstjänsten ska vara en stark aktör i kommunernas säkerhetsarbete Samverkan mellan räddningstjänsten, andra förvaltningar i kommunerna, myndigheter, näringsliv och olika föreningar är en mycket viktig del i det förebyggande arbetet. Kommunsamordningscentralen ska utvecklas till ett stöd och servicefunktion för kommunerna Falköping, Tidaholm, Skara och Götene dygnet runt utmed hela hotskalan. Fallolyckor, suicid och trafikolyckor är de olyckor som årligen orsakar flest dödsfall och allvarliga skador. Detta är områden som räddningstjänsten inte är tydligt utpekad att förebygga. Dessa olyckor är likväl mycket viktiga att förebygga, räddningstjänsten är ofta inblandad när olyckan har inträffat och har stor erfarenhet och kunskap som är viktig del i det förebyggande arbetet. Samverkan vid anlagda bränder, skolbränder, bränder och andra händelser i socialt utsatta områden är viktigt för att lyckas i det förebyggande arbetet. Vi tror och vill att räddningstjänsten är och ska uppfattas som en stark och viktig aktör i våra kommuners trygghets- och säkerhetsarbete. 13

Räddningstjänstens förmåga att hantera olyckor ska stärkas. Detta ska ske genom dynamisk resurshantering*, utbildning, övning, utveckling av ledningsstöd och effektivare utrustning och arbetsmetoder. Genom att optimera våra räddningsinsatser kan olycksförlopp brytas snabbare och därigenom kommer konsekvenserna och kostnaderna för olyckorna att bli mindre. Säkerhetsmål Utifrån prioriterade områden har följande säkerhetsmål satts upp för perioden 2016-2019. Andel hushåll med fungerande brandvarnare och släckutrustning ska öka. Brandskyddet för grupper med särskilda behov ska stärkas. Tiden att nå de hjälpsökande ska minska. Den enskildes kunskaper och färdigheter för att förhindra och hantera olyckor ska stärkas genom bland annat rådgivning, information, utbildning och tillsyn. Antalet döda och skadade i bränder ska minska. Kommunsamordningscentralen ska utvecklas för att kunna ge ett stöd och vara en servicefunktion dygnet runt utmed hela hotskalan för de fyra kommunerna. Uppföljning av mål Räddningstjänsten har ansvaret att tillsammans med berörda förvaltningar i kommunerna att se till att uppställda mål i handlingsprogrammet genomförs och följs upp under mandatperioden. Målen kommer att brytas ner i räddningstjänstens årliga verksamhetsplaner. Uppföljning sker halv- och helårsvis och redovisas i den gemensamma räddningsnämnden. * Se bilaga 1 14

Bilaga 1 Förklaringar Dynamisk Resurshantering: DRH, moderniserar utalarmeringen med ny teknik och ett nytt arbetssätt för att säkerställa att de optimala och snabbast möjliga räddningsresurserna larmas. Dynamisk resurshantering innebär att larmoperatör kan larma den räddningsresurs som kan vara snabbast på plats eller att larma en specifik kompetens till en händelse. Via positioneringssystem ser larmoperatören var alla befinner sig och genom att kryssa i eller ur rutorna i de förslag på räddningsenheter som kommer upp på skärmen skickas larmet ut till önskade resurser. Andra räddningsresurser kan exempelvis vara en hemtjänstpatrull eller väktare som kan dirigeras till brandplatsen för att göra en första insats. Tidigare har man till stor del arbetat på detta sätt med ambulansdirigering, men med DRH omfattas även räddningstjänsten och i ett nästa steg även andra i räddningskedjan som väktare, viss kommunpersonal som nattpatruller och fastighetsskötare, SMS-livräddare och andra frivilliga. Den nya tekniken bygger på GPS-information där de inblandades position sänds till SOS Alarm via mobil, sin dataförbindelse eller via Rakel och alla typer av positioneringssystem fungerar i systemet. LSO FSO SBA RUB RSK CSK SMO MSB SRV KSC Lag (2003:778) om skydd mot olyckor Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor Systematiskt brandskyddsarbete enligt Räddningsverkets allmänna råd SRVFS 2004:3. Räddningstjänst utbildning för brandingenjörer Regional samverkans kurs Central samverkans kurs Skydd mot olyckor Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Statens räddningsverk Kommunsamordningscentral 15

Bilaga 2, Operativ förmåga Resurser Åskådliggörs enligt figuren nedan Station Vaktstyrka Funktion Räddningschef i beredskap Insatsledare Falköping Falköping Floby Styrkeledare + brandmän Styrkeledare + brandmän Tidaholm Styrkeledare + brandmän dagtid vardagar Tidaholm Styrkeledare + brandmän övrig tid. Kompetens Befattning Räddningschef Räddningschef i beredskap Insatsledare Styrkeledare heltid ordinarie Styrkeledare Kompetenskrav Brandingenjör med RUB Brandingenjör med RUB eller Räddningsledare kurs C eller motsvarande äldre utbildning. Samt genomfört RSK eller CSK och tillhöra ledningsgruppen. Räddningsledare B eller motsvarande äldre utbildning. Samt genomfört RSK Räddningsledare A samt Tillsyn A eller motsvarande äldre utbildning. Räddningsledare A, eller motsvarande 16

deltid/vikarierande Brandman äldre utbildning. Räddningsinsats/SMO eller motsvarande äldre utbildning. * se även bilaga 1, förkortningar. Larmning SOS Alarm AB (SOS) utför utalarmering av räddningstjänstens styrkor enligt avtal. Efter mottagning av inkommande 112-samtal eller automatiskt brandlarm verkställer SOS ett förberedande larm. Vid ett förberedande larm larmas personalen på den närmaste liggande stationen som då kan förbereda sig för utryckning. Under pågående intervju med den drabbade väljer SOS-operatören utifrån larmplan vad som skall gälla och verkställer utalarmeringen. Ledning Räddningstjänsten Falköping/Tidaholm har sedan 2010-04-05 avtal med Räddningstjänsten Skara/Götene om gemensam Räddningschef i Beredskap (RCB) med möjlighet att kunna utnyttja varandras befäl i de olika ledningsnivåerna. Därmed kan organisationen hantera de nedan angivna ledningsfunktionerna under alla tider på dygnet. Från 2016-01-01 införs ytterligare samarbete med en ledningscentral med gemensam personal placerad i Falköping för de fyra kommunerna. Syftet är att även stödja andra förvaltningar inom de fyra kommunerna som har behov stöd och hjälp med t.ex. trygghetslarm, övervakning, mm. Vid pågående räddningsinsatser ansvarar en räddningschef i beredskap för att räddningstjänsterna kan hantera dessa samt upprätthålla en beredskap för nya olyckor. Vid varje enskild räddningsinsats finns en utsedd räddningsledare som ansvarar för insatsen och den räddningspersonal som deltar i insatsen. Beroende på räddningsinsatsens storlek och komplexitet samt beredskapsläget kan en styrkeledare, insatschef, stabsbrandmästare i KSC eller räddningschef i beredskap inneha rollen som räddningsledare. Antalet ledningsnivåer vid en insats beror på skadeplatsorganisationens storlek. Parallellt med arbetet på en skadeplats skall KSC som alltid är bemannad med en stabschef som har till uppgift att stödja räddningsledaren med bland annat kommunikation, samverkan och dokumentation. Stabschefen hanterar även beredskapssituationen och eventuellt omfördelning av kommunernas operativa resurser. Systemledning - Ser till så att hjälpbehovet tillgodoses totalt, samt väger riskbilden. Balanserar pågående insatser mot beredskapsproduktion. KSC är stödjande funktion i system och-eller i insatsledning. Insatsledning Tilldelar uppgifter till organisatoriska delar samt ser till att hjälpbehovet tillgodoses vid den enskilda insatsen. Uppgiftsledning Genomför tilldelade uppgifter genom att vidta åtgärder så att delar av hjälpbehovet tillgodoses. 17

Figur ledning Räddningschef Systemledning Insatsledning Räddningschef i beredskap Uppgiftsledning KSC/stabsbrandmästare Insatschef Stn. Tidaholm styrkeledare 4-5 brandmän Stn. Falköping styrkeledare Stn. Floby styrkeledare 18

Insatsförmåga för räddningsstyrkorna i Falköping och Tidaholms kommuner Räddningstjänsten Falköping-Tidaholm skall ha utrustning och kompetens för att med angivna styrkor och angivna insatstider egenhändigt, tillsammans eller gemensamt med annan kommun kunna utföra följande insatser. Styrkorna omfattar var för sig en styrkeledare och fyra brandmän och är var för sig endast dimensionerade att hantera ett uppdrag åt gången. Räddningsinsats skall påbörjas inom godtagbar tid. Med godtagbar insatstid avses för tätorterna Falköping, Tidaholm och Floby 5-10 min. För tätorternas närområden15 20 min och för övriga områden 20 30 min. Anspänningstiden för heltidsstyrkorna är 90 sekunder, deltidsstyrkan i Tidaholm 5 minuter, deltidsstyrkan i Floby 7 minuter. Den styrka som är snabbast till olycksplatsen skall rutinmässigt larmas ut först. Den operativa förmågan förstärks med fordon som är utrustat med klipputrustning, skärsläckarsystem och bemannas av två personer dagtid vardagar genom enheten för stöd och utveckling. Resursen kallad för offensiv enhet skall operera i de fyra kommunerna Falköping- Tidaholm och Skara-Götene. Enheten skall kunna utföra insats de första 10-15 minuter innan annan enhet hunnit fram eller som stödresurs. Station 10 Falköping Station 12 Floby Station 15 Tidaholm S-Insatsen skall klaras självständigt av styrkan. F-Insatsen skall klaras efter förstärkning/samverkan mellan kommunernas egna styrkor. S/F-Omgående förstärkning enligt larmplan, alternativ på stabsbrandmästarens begäran. A/K-Insats tillsammans med annan station och kommun. Le-Ledningsnivå, Nivå 1 Uppgiftsledning, Nivå 2 Insatsledning och Nivå 3 Systemledning. 19

Skadehändelse Stn.10 Stn.12 Stn.15 A/K Le Lägenhetsbrand S/F S/F S/F 2-3 Lägenhet < 8 vån. Som förutsätter livräddning via höjdfordon. Lägenhetsbrand eller villabrand S S/F S 2 Rökdykning/livräddning i normal riskmiljö Brand i skolbyggnad S/F S/F S/F 3 Avser brand i större skolbyggnad. Brand i industribyggnad S/F S/F S/F 3 Avser brand i större och medelstora industrier. Brand i publika lokaler S/F S/F S/F 3 Avser brand i lokal där många människor vistas. Brand i vårdanläggning S/F S/F S/F 3 Avser brand i sjukhus, äldreboende m.m. Brand i kulturbyggnad S/F S/F S/F 3 Avser brand i kulturbyggnader såsom kyrkor, museum, mm. 20

Skadehändelse Stn.10 Stn12 Stn.15 A/K Le Skogsbrand, mindre S S S 1 Avser skogsbrand som kan begränsas och släckas med en styrka på 1 + 4 man Skogsbrand, stor S/F S/F S/F A/K 3 Avser omfattande skogsbrand där insatsen pågår under långtid och kräver stora personella och materiella resurser. Här krävs samverkan med andra organisationer och myndigheter. Trafikolycka (Mindre) S S S 1 Avser trafikolyckor med ett fordon där ingen finns fastklämd. Trafikolycka (Större) S/F S/F S/F 2-3 Avser trafikolyckor med flera fordon eller där det finns personer fastklämda. Trafikolycka (Tungräddning) S/F F F 2-3 Avser trafikolyckor med tunga fordon, där losstagning och stabilisering kräver särskild utrustning och kompetens Vägtrafikolycka med farligt ämne S/F F F A/K 2-3 Avser trafikolycka med utsläpp av farligt gods på kommunikationsleder. Olycka med farligt ämne inom anläggning. S/F F F A/K 2-3 Avser olycka som inträffat inom industrin eller dess fasta anläggningar. 21

Skadehändelse Stn.10 Stn12 Stn.15 A/K Le Flygolycka utom bebyggelse F F F A/K 3 Avser haveri med militär eller civil luftfarkost. Flygolycka inom bebyggelse F F F A/K 3 Avser haveri med militär eller civil luftfarkost. Järnvägsolycka F F F A/K 3 Avser tågurspårning eller kollision mellan tåg. Järnvägsolycka S F A/K 2-3 Avser olycka mellan tåg och vägfordon eller person. Drunkningsolycka S F S 2 Avser drunkningsolycka i exempelvis sjö eller å. Utsläpp farligt ämne, mindre S F S 2 Avser olja eller kemikalieutsläpp i mindre omfattning på land eller i vatten. Utsläpp farligt ämne, större S/F F S/F A/K 2-3 Avser olja eller kemikalieutsläpp i större omfattning på land eller i vatten, som kräver insats enligt kemsamverkan med omfattande saneringsåtgärder. Höghöjdsräddning S F F 2-3 Avser räddning av person på hög höjd där särskild kompetens och utrustning krävs 22

Bilaga 3, Avtal Samverkan/samverkansavtal Räddningstjänsten Skara-Götene Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund Räddningstjänsten Östra Skaraborg Räddningstjänsten Västra Skaraborg Typ av avtal Två avtal finns. 1.RCB-funktionen delas mellan parterna. 2. RC/KSC och dess personal som tjänstgör i ledningscentralen delas mellan parterna. Avtal har slutits för att tillgodose så snabb räddningstjänsthjälp som möjligt i Falköpings kommuns södra del. Där utnyttjas Trädets deltidsbrandkår för Åsarp med omnejd. Tvåstationers utryckning utnyttjas. Två avtal har slutits för att tillgodose snabbast möjliga insats: 1. I Falköpings kommuns norra del inom ett område där räddningstjänsten i Skövde har kortare insatstid än räddningstjänsten i den egna kommunen. 2. Ömsesidigt avtal där räddningsvärnet i Blixtorp betjänar område i Tidaholms kommuns norra del, samt att Tidaholms räddningskår betjänar områden i Skövde kommuns södra del samt Hjo kommuns södra del som gränsar mot Tidaholm kommun Två stationers utryckning utnyttjas. Avtal har slutits där Floby räddningskår utnyttjas för förstahandslarm för att biträda inom område i Vara kommun i angränsande område öster om Vedum. Två stationers utryckning utnyttjas. Habo kommun Mullsjö kommun Avtal med Habo kommun om hjälp vid insats i angränsande områden på Hökensås. Insats kan ske snabbare från Tidaholms räddningstjänst. Avtal med Mullsjö kommun om hjälp vid insats angränsande områden i nordvästra delen av Mullsjö kommun. Räddningstjänsterna Västra Götaland Kem samverkan Herrljunga kommun Ömsesidigt avtal med räddningstjänsterna i Västra Götalands region vid begäran om hjälp vid stor olycka. Samverkan mellan räddningstjänsterna i gamla Skaraborg med kem resurser vid en olycka med kemiska produkter. Avtal att biträda med Floby-styrkan. 23

Bilaga 4, Flödesschema insats- och olycksutredningar. Figur flödesschema Insats rapport Externt andra förvaltningar, och organisationer Myndigheter Fastighetsägare Verksamhetsutövare ANALYS GRUPP Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap Fördjupad Insatsutredning/ olycksundersökning Internt Egen organisation Händelsebaserad tillsyn Orsak o förlopps utredning 24

Bilaga 5, Insatstider 25

Bilaga 6 Riskanalys 26

Analys av bakgrundsfaktorer, olyckor och risker i Falköping och Tidaholms kommuner Underlag för handlingsprogram 2016-2019 27

1. Inledning... 4 1.1 Syfte... 4 1.2 Mål... 4 1.3 Avgränsningar... 4 2. Bakgrunds faktorer... 4 3. Insatsstatistik under 10 år... 6 3.1 Sammanfattning av insatsstatistik... 9 4. Risker i kommunerna... 9 4.1 Större industrier... 9 4.2 Kommunikationsolyckor... 9 4.3 Brand... 10 4.4 Naturolyckor... 10 4.5 Kulturhistoriska byggnader... 10 4.6 Sociala riskfaktorer... 10 4.7 Vårdanläggningar... 11 4.8 Logistik center Skaraborg... 12 5. Insatsanalys... 12 6. Slutsatser... 12 28

1. Inledning 1.1 Syfte I lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) anges bland annat att en kommun ska ha handlingsprogram för den förebyggande och operativa verksamheten samt att man ska ange de risker som finns kommunen. En riskinventering med påföljande riskanalys är förutsättning för att kommunen ska kunna planera för hur säkerhetsarbetet ska ordnas. Nulägesbeskrivning och riskanalysen är framtagen för att ge ett underlag för det kommunala handlingsprogrammet enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO) för perioden 2016-2019. 1.2 Mål Underlaget ska ligga till grund för de mål och prioriteringar för räddningstjänstens operativa och förebyggande verksamhet under kommande fyra års period. 1.3 Avgränsningar Nulägesbeskrivningen och riskanalysen behandlar inte räddningstjänsten organisation och förmåga, denna beskrivs i det kommunala handlingsprogrammet enligt LSO. Riskanalysen fokuseras på konsekvenser för liv, hälsa och egendom. Riskanalysmetoden är endast översiktlig och bygger inte på några djupanalyser utan är bedömningar med hjälp av insatsstatistik, statistik från MSB och SCB. 2. Bakgrunds faktorer I kommunerna bor (2013) 44809 personer varav 32185 personer i Falköping och 12617 i Tidaholm. Den totala ytan är 1 588,71 km 2 varav knappt 2 procent täcks av sjöar och vattendrag. Falköping har 10 tätorter och Tidaholm har 3 tätorter med mer fler än 200 personer. Cirka 73 procent av befolkning bor i någon av dessa tätorter. Genomsnittsåldern ökar i kommunerna liksom i övriga landet dock har båda kommunerna en större andel personer över 65 år än i riket som helhet. I Falköping är 21,8 procent av befolkning äldre än 65 år varav 6,6 procent är över 80 år i Tidaholm är motsvarande åldersfördelning 16,4 procent respektive 6,3 procent. Jämförelse i riket är 14,5 procent respektive 5,1 procent. En åldrande befolkning medför en ökad risk för olika olyckor. Falköping är en jordbruksbyggd med många lantbruk med några större djurbesättningar. I kommunen finns två av Sveriges största kisttillverkare Fredahls och Fonus dessa tillsammans står för mer än 70 % av tillverkningen av kistor i Sverige. I kommunen finns två stora möbeltillverkare Kinnarps och Gyllensvaans möbler samt ett stort mejeri. Amtek (tidigare Volvo) har tillverkning i Floby. För övrigt är näringslivet varierat med medelstora och mindre 4

företag. Det finns även en mindre flygplats som idag nästan enbart används av privatflyg och segelflyg. På Ålleberg finns även en mindre gräsbana och där ligger ett segelflygscenter. Falköping är en rekreationsstad. Hornborgasjön ligger i kommunen, ett antal fågelskådare kommer varje år. På Mösseberg finns ett alpintcenter, samt längdskidspår på vintern dessa används som motionsspår under övriga året. I kommun finns ett antal kulturhistoriska byggnader, bland annat ett stort antal kyrkor, Mössebergs kurort, Rantens järnvägshotell och gammal träbebyggelse i centrum. Västra stambanan korsar kommunen och Jönköpingsbanan ansluter till västra stambanan i Falköpings tätort. Kommunen korsas av flera riksvägar. Dessa kommunikationsleder medför risker av olika slag. Tidaholm är en gammal bruksort med en typisk landsbygd med jord- och skogsbruk. I kommunen finns Europas enda tillverkare av tändstickor Swedish Match, företaget har på senare år i väsentlig grad minskat sin användning av farliga kemikalier. Nobia tidigare Marbodal har tillverkning i Tidaholm i övrigt är det främst mindre och medelstora företag. I utkanten av tätorten är Tidaholm anstalten belägen som är en av de högst säkerhetsklassade anstalterna i Sverige. Hökenås skogområde sträcker sig över flera kommuner är ett känt rekreationsområde. I området finns ett flertal mindre sjöar som är populära för sportfiske. Ett stort antal sommarstugor finns i området samt två campingplatser. I Tidaholm finns ett antal kulturhistoriskt viktiga byggnader, träbebyggelse i centrum samt ett antal gamla kyrkor bland annat Kungslena och Vättak. Riksväg 26 är den enda större transportleden som korsar kommunen. Genom kommunen och tätorten rinner ån Tidan samt den mindre ån Vamman som vid höga flöden kan innebära betydande översvämningsrisker i tätorten. 5

3. Insatsstatistik under 10 år Det totala antalet insatser har ökat något under en 10 år period, automatlarm ej brand står för den största ökningen vilket kan förklaras med att antalet objekt också har ökat under perioden. Insatsstatistik 2005-2014 Falköping - Tidaholms Räddningstjänst 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Brand i byggnad 48 52 49 62 46 44 49 53 56 44 Övriga bränder 44 56 39 74 48 41 47 47 56 40 Förmodad brand 30 34 33 28 28 35 38 36 30 50 Förmodad räddning 0 3 3 4 2 8 4 7 4 5 Automatlarm ej brand 159 145 146 187 176 201 211 195 204 217 Trafikolycka 58 68 87 78 78 103 74 86 91 82 Djurräddning 4 6 0 3 3 3 5 2 6 6 Utsläpp av farligt ämne 11 10 16 5 9 5 16 16 11 12 Sanering vägbana 5 3 7 7 0 2 6 0 0 1 Vattenskada 9 6 7 3 5 13 8 5 3 4 Länspumpning 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Hisslarm 26 31 28 26 17 42 10 8 3 4 MRI-larm 115 117 86 136 135 126 82 95 106 112 Inbrottslarm 194 205 227 219 237 260 247 234 217 233 Övriga uppdrag 39 28 32 32 27 85 60 44 34 39 Hjälp till annan kommun 10 4 6 17 13 11 7 6 10 18 752 768 766 881 824 979 864 834 831 867 Antalet brand i byggnad för båda kommunerna har varit konstant under den senaste 10 års perioden, det har varit en svagt nedåtgående trend i Falköping medan i Tidaholm har det varit en svagt uppåtgående trend. Under perioden har det inträffat 5 dödsbränder i Falköpings kommun, i Tidaholms kommun har 7 personer omkommit. Den höga siffran kan förklaras med en tragisk brand på Hökenås då 6 personer omkom vid ett tillfälle. 6

7

Antalet trafikolyckor som räddningstjänsten larmats till har under perioden visat på en ökad trend med något större ökning för Tidaholms kommun, en del av ökningen kan förklaras med att räddningstjänsten larmas till fler olyckor än tidigare även sådana som är rena bärgningsuppdrag. 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Trafikolyckor i Falköpings kommun 70 56 62 62 60 60 53 54 44 47 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 35 30 25 20 15 10 5 0 Trafikolyckor i Tidaholms kommun 31 33 31 28 25 21 24 18 14 12 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 120 Trafikolyckor under 10 år 100 80 60 40 58 68 87 78 78 103 74 86 91 82 20 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 8

3.1 Sammanfattning av insatsstatistik Kommunernas statistik är tagen från egen insatsstatistik och analysverktyget (IDA). Räddningstjänsten gör i snitt mellan 800 till 900 uppdrag per år, det vanligaste uppdraget är inbrottslarm till kommunala objekt i Falköpings tätort. Den vanligaste olyckstypen som räddningstjänsten larmas till är trafikolycka, brand ej byggnad och brand i byggnad. Det största antalet insatser är automatlarm ej brand och MRI (medicinsk räddningsinsats). 4. Risker i kommunerna Ingen av kommunerna har någon anläggning som är klassad som farlig verksamhet enligt 2 kap 4 LSO 2003:778. 4.1 Större industrier Det finns ett antal större trävaruindustrier i kommunerna med de problem som en större brand skulle innebära, med höglager, stora rumsvolymer, spånlager och stora mängder trävaror. Som exempel kan nämnas Kinnarps, Gyllensvaans, Nobia (Marbodal), Fonus och Fredahls. I övrigt kan nämnas Swedish match och Amtek (Volvo). Swedish Match har främst stora volymer färdiga tändstickor, mängden farliga kemikalier har minskat de senaste åren och lagras numera endast i begränsade mängder. Samtliga dessa industrier bedriver att bra systematiskt brandskyddsarbete. Räddningstjänsten har också ett bra samarbete med de större industrierna och har gjort insatsplanering på dessa. 4.2 Kommunikationsolyckor Genom kommunerna går ett antal större riksvägar det är där största antalet trafikolyckor sker. På dessa vägar transporteras även stora mängder farligt gods. Hur stora volymer och vilken typ av farliga ämnen som transporteras finns ingen aktuell statistik på. Genom Falköpings kommun går västra stambanan som passerar genom Falköpings, Stenstorps och Flobys tätorter. Jönköpingsbanan ansluter i Falköping till västra stambanan. En olycka på någon av dessa järnvägar skulle innebära stora problem oavsett om det är persontransport eller godstransport. Inte heller på järnväg finns någon aktuell statistik hur stora mängder farligt god som transporteras. Den senaste statistiken togs fram 2006 av dåvarande Räddningsverket gällande väg och järnväg, vi vet inte om denna statistik längre är relevant. I utkanten av Falköpings tätort ligger en mindre flygplats som idag främst trafikeras av mindre privatflyg. Bedömningen är att risken för en större flygolycka är mycket liten. 9

4.3 Brand De flesta bränder i byggnader sker i bostäder och det är främst i dessa byggnader som personer omkommer. De vanligaste brandorsakerna är soteld, glömd spis, värmeöverföring och anlagd med uppsåt. Vi har varit förskonade från någon större skolbrand, det har förekommit ett antal anlagda bränder på våra skolor. Samtliga skolor har automatiskt brandlarm som är direkt kopplat till räddningstjänsten. Brand ej i byggnad sker ofta i containrar eller i bilar, vid dessa bränder finns ofta risk för spridning av branden. 4.4 Naturolyckor Genom Tidaholms kommun och tätorten passerar ån Tidan därmed finns en risk för översvämning i tätorten om Tidan stiger, i tätorten ligger att antal fastigheter samt Swedish Match längs Tidans strand som kan hotas vid höga flöden. Ån Vamman som rinner genom tätorten kan också hota ett antal fastigheter om den stiger. I Falköpings kommun rinner ett antal åar risken för översvämning är dock mindre än i Tidaholm, Pösan kan hota delar av Stenstorp. Lidan rinner i de västra delarna och kan översvämma vid Trävattna. Falköpings tätort kan få problem vid kraftiga skyfall då stora mängder vatten rinner ner från Mösseberg. Vanliga bränder på vårkanten är gräsbränder som oftast är begränsade i omfattning. Brand i skogsmark med större omfattning är ovanliga. I kommunerna finns flera skogsområden, den senaste större skogsbranden inträffade 2008. Även stormar kan orsaka stora problem med nedfallna träd eller att tak eller liknande blåser ner. Främst i Tidaholm har man drabbats av stora mängder snö från en så kallade snökanon, dessa bildas vid speciell väderomständighet. 4.5 Kulturhistoriska byggnader I båda kommunerna finns ett flertal kulturhistoriskt intressanta byggnader t.ex. äldre kyrkor såsom Kungslena kyrka, Mössebergs kurort och träbebyggelse i centrum. Mössebergs kurort härjades för några år sedan av en brand orsakad av hantverkare, byggnaden kunde räddas mycket tack vare sprinkler och att räddningstjänsten hade möjlighet att sätta in tillräckligt stora resurser i ett tidigt skede. 4.6 Sociala risker Det finns tydliga kopplingar mellan delaktighet, inflytande och hälsa. När individer och grupper får möjlighet att påverka sina egna livsvillkor och utvecklingen av samhället i stort, uppstår en känsla av medskapande som bidrar till meningsfullhet. Meningsfullhet är avgörande för att skapa det goda livet och ett socialt hållbart Falköping. För Falköpings 10

kommun prioriteras området social hållbarhet som ett av fyra mål i kommunens flerårsplan med budget. Falköpings kommun ser att sociala risker kan uppstå ur sociala problem som finns i samhället. Det kan till exempel vara ökade samhällsklyftor, arbetslöshet, avsaknad av utbildning och avsaknad av goda förebilder. Detta i sin tur kan leda till social oro och i förlängningen även till upplopp. Ett socialt hållbart Falköping utgår från alla människors lika värde och mänskliga rättigheter. Det handlar om att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där alla medborgare har möjlighet att delta i det politiska arbetet och påverka den kommunala verksamheten. Alla medborgare ska känna delaktighet, ha inflytande i samhället och ha resurser att styra över ekonomi, arbete, bostad, utbildning, kultur, rekreation, hälsa, trygghet och sociala nätverk. Social hållbarhet ska ge alla invånare lika möjligheter till en god livsmiljö genom att bryta segregationen mellan människor. Ett Falköping med öppna och toleranta invånare möjliggör nya möten mellan individer med skilda bakgrunder, erfarenheter och referensramar som är nödvändiga för den socialt hållbara samhällsutvecklingen. Mångfald i befolkningen skapar en god samhällsutveckling och ekonomisk tillväxt. Social tillit och delaktighet är förutsättningen för en levande demokrati. Utmaningar som Falköpings kommun arbetar med är exempelvis att öka kunskapen inom området social hållbarhet, t ex måluppföljning av sociala effekter, systematik och struktur för medborgardialog och medskapande ledarskap. En viktig del är att koppla forskning med praktik i våra pågående projekt t ex Connect Falköping och projekt inom kommunens sociala investeringsreserv. För att arbeta effektivt med sociala risker krävs en utveckling av samverkan med externa aktörer på olika nivåer, t ex regionen och myndigheter men även utveckling av nya former av samverkan på lokal nivå inom kommunen såväl som med civilsamhället. Utifrån de strategiska utvecklingsområdena prioriteras följande uppdrag för att arbeta mot målet social hållbarhet under 2015-2016: - Barn och unga/meningsfull fritid - Arbetsmarknad - Bostadsförsörjning * Utdrag från Falköpings kommuns risk- och sårbarhetsanalys Det kan antas att de slutsatser som dragits i Falköpings kommun till stora delar är överförbara till Tidaholms kommun 4.7 Vårdanläggningar Falköpings sjukhus är beläget på kanten av Mösseberg. På sjukhuset finns både dagvård och slutenvård. Sjukhuset består av flera huskroppar som delvis är förbundna med varandra via kulvertar. Sjukhuset har ett heltäckande automatisk brandlarm och har delvis sprinkler. På 11

området finns en byggnad med rättspsykiatrisk vård, med de problem som det kan innebära vid brand med låsta avdelningar. Kriminalvården har anläggningar i Tidaholm och Falköping. Tidaholms anstalten är ett av de högst säkerhetsklassade fängelserna i Sverige. Räddningstjänsten genomför regelbundna övningar p.g.a. de speciella svårigheter som finns med tillträde m.m. på anstalten. Anläggningar för kriminalvård finns även i Gudhem utanför Falköping. 4.8 Logistik center Skaraborg I norra delarna av Falköpings tätort är Logistik Center Skaraborg beläget. Området har tillkommit för att lättare kunna lasta om från järnväg till väg eller tvärtom. Falköpings kommun är ägare och ansvarig för järnvägsspåren. I dagsläget finns två stora virkesterminaler och Jula har en stor containerterminal där gods lastas om från järnväg till lastbil för sedan transporteras till deras centrallager i Skara. På området ligger även ett fjärrvärmeverk. Inget farligt gods eller annan farlig verksamhet finns på området. Den största risken på området bedöms vara att antingen ras av virke eller någon container välter ner på någon person. Brand på fjärrvärmeverket eller i flisdepå är ytterligare risk. 5. Insatsanalys Räddningstjänsten skall planeras och organiseras så att räddningsinsatserna kan påbörjas inom godtagbar tid enligt LSO. Verksamheten har satt upp som mål att minst 90 % av de hjälpbehövande ska nås inom 20 minuter från larm. I organisationen finns idag FIP-bilar (första insats person) på samtliga tre stationer för att snabbare kunna nå de hjälpbehövande. Organisation har även införskaffat ett mindre fordon med både släckmöjligheter och klippverktyg, tanken är att detta fordon med besättning ska kunna fungera som en offensiv enhet och ska kunna verka i 10-15 minuter självständigt innan huvudstyrkan anländer. Veckovis analyseras insatser från föregående vecka med avseende på insatsen genomförande, tid till hjälp m.m. Erfarenheter återförs till organisationen för att ständigt kunna utveckla sig. 6. Slutsatser Kommunerna präglas till stor del av offentlig verksamhet, äldre träbebyggelse i de centrala delarna, publika lokaler, mindre och medelstora industrier. Ett antal större industrier och lantbruk med stora djurbesättningar finns. Vårdanläggningar, publika lokaler, olika typer av skolor och industrier ställer stora krav på räddningstjänsten både operativt och förebyggande. Bostadsbränder är dock den vanligaste insatsen för brand i byggnad. Av bränderna är det just bostadsbränder som även genererar den största ekonomiska risken och är en betydande risk för liv och hälsa. Information och utbildning till allmänheten för att hindra att bränder uppstår och att självständigt kunna agera rätt vid brandtillbud är viktiga uppgifter för räddningstjänsten. Kommunerna korsas av transportleder och trafikolyckor är den dominerande risken för 12

människors liv och hälsa. Farligt godstransporter på vägar och järnvägar genom kommunerna medför risk för olyckor med katastrofala följder för människor och miljö. I kommunerna finns ett mindre antal sjöar och vattendrag samt ett antal badanläggningar där drunkning utgör en risk för liv och hälsa. Utöver de olyckor som inträffar mer eller mindre frekvent finns de storskaliga olyckorna och kriserna. Dessa inträffar dock sällan men kan få omfattande konsekvenser för samhället när det sker. Vi har identifierat fyra situationer som bedöms kunna medföra allvarliga konsekvenser: -Väderrelaterade händelser. -Olyckor och andra händelser orsakade av sociala faktorer. -Olyckor på väg eller järnväg med persontransporter. -Olyckor med farligt godstransporter på väg eller järnväg. Objektrelaterade riskinventeringar genomförs kontinuerligt för att ge underlag för prioriteringar av förebyggande åtgärder. Analyserna bör i första hand genomföras på boende för personer med nedsatt egen förmåga, koncentrerad trähusbebyggelse, transportleder såsom gator, vägar och plankorsningar med järnväg. En kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalys (RSA) har genomförts under 2015 för båda kommunerna. Vid framtagandet av kommunernas RSA har samtliga förvaltningar i båda kommunerna varit engagerade. 13

Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-08-10 Sida 1 (2) 158 Dnr 2016/00260 816 Flytt av fritidsgårdsverksamheten från barn- och utbildningsnämnden till kultur- och fritidsnämnden Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fritidsgårdsverksamheten flyttas från barn- och utbildningsnämnden till kultur- och fritidsnämnden från och med den 1 september år 2016. 2 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att budgetöverföring görs av befintliga kostnader för fritidsgårdsverksamheten år 2016 från barn- och utbildningsnämnden till kultur- och fritidsnämnden, framöver benämnt den öppna ungdomsverksamheten. 3 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att revideringar görs i barn- och utbildningsnämndens (KFS 2016:02) och i kultur- och fritidsnämndens (KFS 2016:06) reglementen, att gälla från och med den 1 september 2016. Bakgrund I budget och flerårsplan för åren 2016 2018 gav kommunfullmäktige som ett uppdrag att utreda frågan om placering av fritidsgårdsverksamheten. Uppdraget ska återrapporteras till kommunfullmäktige under år 2016. Kultur- och fritidsförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen har utrett frågan och båda nämnderna har föreslagit en flytt av fritidsgårdsverksamheten från barn- och utbildningsnämnden till kultur- och fritidsnämnden. Fritidsgårdsverksamheten består idag av fyra fritidsgårdar, som är placerade i Gudhem, Stenstorp, Floby och Kinnarp, och Ungdomens Hus i Falköping. Efter kommunfullmäktiges beslut har personalen inom fritidsgårdsverksamheten informerats om utredningen. En risk- och konsekvensbedömningen har upprättats utifrån en eventuell flytt. Risk- och konsekvensbedömningen har behandlats på respektive förvaltningssamverkan och också i den centrala fackliga samverkan. I utredningen formulerades ett nytt uppdrag för verksamheten och det nya namnet den öppna ungdomsverksamheten har föreslagits för verksamheten av kultur- och fritidsnämnden. Barn- och utbildningsnämndens reglemente föreslås revideras genom att fritidsgårdsverksamheten stryks under barn- och utbildningsnämndens övergripande uppgifter, 4. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-08-10 Sida 2 (2) Kultur- och fritidsnämndens reglemente föreslås revideras genom att den öppna ungdomsverksamheten läggs till under kultur- och fritidsnämndens övergripande uppgifter, 4. Tjänsteutlåtandet, daterat den 13 juni 2016, har utarbetats av kanslichef Linda Karelid. Kommunstyrelsens arbetsutskott har behandlat ärendet under 106/2016. Paragrafen skickas till Kommunfullmäktige Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) 2016-06-13 KS 2016/00260 816 Kommunstyrelsen Flytt av fritidsgårdsverksamheten från barn- och utbildningsnämnden till kultur- och fritidsnämnden Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fritidsgårdsverksamheten flyttas från barn- och utbildningsnämnden till kultur- och fritidsnämnden från och med den 1 september år 2016. 2 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att budgetöverföring görs av befintliga kostnader för fritidsgårdsverksamheten år 2016 från barn- och utbildningsnämnden till kultur- och fritidsnämnden, framöver benämnt den öppna ungdomsverksamheten. 3 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att revideringar görs i barn- och utbildningsnämndens (KFS 2016:02) och i kultur- och fritidsnämndens (KFS 2016:06) reglementen, att gälla från och med den 1 september 2016. Bakgrund I budget och flerårsplan för åren 2016 2018 gav kommunfullmäktige som ett uppdrag att utreda frågan om placering av fritidsgårdsverksamheten. Uppdraget ska återrapporteras till kommunfullmäktige under år 2016. Kultur- och fritidsförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen har utrett frågan och båda nämnderna har föreslagit en flytt av fritidsgårdsverksamheten från barn- och utbildningsnämnden till kultur- och fritidsnämnden. Fritidsgårdsverksamheten består idag av fyra fritidsgårdar, som är placerade i Gudhem, Stenstorp, Floby och Kinnarp, och Ungdomens Hus i Falköping. Efter kommunfullmäktiges beslut har personalen inom fritidsgårdsverksamheten informerats om utredningen. En risk- och konsekvensbedömningen har upprättats utifrån en eventuell flytt. Risk- och konsekvensbedömningen har behandlats på respektive förvaltningssamverkan och också i den centrala fackliga samverkan. Kansliavdelningen Linda Karelid Kanslichef linda.karelid@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan 9 521 81 Falköping Telefon 0515-88 50 00 kommunen@falkoping.se www.falkoping.se Bankgiro 991-2478 Plusgiro 3 21 38-0 Org nr 212000-1744

2(2) I utredningen formulerades ett nytt uppdrag för verksamheten och det nya namnet den öppna ungdomsverksamheten har föreslagits för verksamheten av kultur- och fritidsnämnden. Barn- och utbildningsnämndens reglemente föreslås revideras genom att fritidsgårdsverksamheten stryks under barn- och utbildningsnämndens övergripande uppgifter, 4. Kultur- och fritidsnämndens reglemente föreslås revideras genom att den öppna ungdomsverksamheten läggs till under kultur- och fritidsnämndens övergripande uppgifter, 4. Beslutet ska skickas till Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Ekonomiavdelningen Linda Karelid Kanslichef

Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-08-10 Sida 1 (2) 161 Dnr 2016/00274 042 Kommunalförbundet Tolkförmedling Västs delårsrapport för år 2015 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna Kommunalförbundet Tolkförmedling Västs delårsrapport för år 2015. Jäv Hans Johansson (C) deltar i överläggningen av ärendet, men inte i beslutet, på grund av jäv. Bakgrund Kommunalförbundet Tolkförmedling Västs uppdrag är att tillgodose medlemmarnas behov av språktolkartjänster. Medlemmar i förbundet är Västra Götalands läns landsting och kommunerna Alingsås, Borås, Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Göteborg, Götene, Hjo, Karlsborg, Lerum, Lidköping, Lilla Edet, Mariestad, Munkedal, Mölndal, Orust, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Trollhättan, Töreboda, Uddevalla, Ulricehamn, Vara och Öckerö. Medlemmarna i förbundet ska beställa samtliga språktolktjänster från Tolkförmedling Väst. I språktolkförmedling innefattas språktolkning på plats, tolkning via telefon/video samt översättnings- och meddelandeservice. Syftet med verksamheten är att höja kvaliteten, förbättra rättssäkerheten, öka tillgängligheten till tolkar samt säkerställa ett professionellt bemötande. Tolkförmedling Västs vision är att förbundet, genom att erbjuda kvalitativa språktolktjänster, bidrar till en ökad integration i samhället. Antalet uppdrag har hittills under år 2015 ökat med cirka 20 000 jämfört med samma period år 2014. Det gjordes en prissänkning 1 juli 2015 för att utfallet skulle hamna i nivå med budget. Prognos för helår beräknas på att antalet uppdrag blir 25 000 fler än enligt budget. I och med prissänkningen beräknas utfallet bli cirka 3 800 000 kronor över budget. Under våren 2015 upphandlade Tolkförmedling Väst ett nytt bokningssystem som skulle göra tolkförmedlingsprocessen smidigare och mer effektiv. Det avtal som tecknades har sagts upp eftersom leverantören inte kunnat leverera önskat system. Ny upphandling ska påbörjas. Tolkförmedling Väst är ett kommunalförbund med direktion. En direktion är förbundets beslutande organ och tillika förbundsstyrelse. Det är direktionen som har ansvaret för de finansiella rapporterna. Revisorernas ansvar är att uttala sig om dessa finansiella rapporter på grundval av revisorernas översiktliga granskning. Den översiktliga granskningen Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-08-10 Sida 2 (2) har utförts i enlighet med standard för översiktlig granskning. Detta innebär att revisorerna har planerat och genomfört den översiktliga granskningen för att med begränsad säkerhet försäkra sig om att de finansiella rapporterna inte innehåller väsentliga felaktigheter. En översiktlig granskning är i huvudsak begränsad till förfrågningar hos kommunalförbundets personal och analytisk granskning av finansiella uppgifter. Revisorernas bestyrkande grundar sig på en begränsad säkerhet jämfört med en revision. Revisorernas bedömning är inriktad på en övergripande analys och inte på detaljer i redovisningen. I deras granskning har de särskilt iakttagit att det i delårsrapporten inte redovisats utfall för de verksamhetsmål avseende 2015 som Direktionen fastslagit i budget. I delårsrapporten ges endast en beskrivning av det arbete som skett utifrån de övergripande verksamhetsmålen. Det har inte kommit fram några omständigheter under revisorernas översiktliga granskning som tyder på att de finansiella rapporterna inte ger en rättvisande bild i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Revisorernas samlade bedömning är att resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål direktionen beslutat om, såväl de finansiella som de övergripande verksamhetsmålen. Revisorerna kan inte bedöma resultat i delårsrapporten med avseende på verksamhetsmålen för 2015 eftersom det saknas redovisning av utfallet. Kommunledningsförvaltningen noterar att Tolkförmedling Västs delårsrapport för år 2015 avser perioden januari till och med augusti 2015. Delårsrapporten inkom till Falköpings kommun först i maj 2016. Kommunledningsförvaltningen anser att det är alldeles för sent, då Falköpings kommun i det här fallet inte har fått någon möjlighet att lämna eventuella synpunkter på delårsrapporten under pågående verksamhetsår. Tjänsteutlåtandet, daterat den 8 juni 2016, har utarbetats av verksamhetsutvecklare Karin Hallgren. Kommunstyrelsens arbetsutskott har behandlat ärendet under 109/2016. Paragrafen skickas till Kommunfullmäktige Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) 2016-06-08 KS 2016/00274 042 Kommunstyrelsen Kommunalförbundet Tolkförmedling Västs delårsrapport för år 2015 Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att godkänna Kommunalförbundet Tolkförmedling Västs delårsrapport för år 2015. Bakgrund Kommunalförbundet Tolkförmedling Västs uppdrag är att tillgodose medlemmarnas behov av språktolkartjänster. Medlemmar i förbundet är Västra Götalands läns landsting och kommunerna Alingsås, Borås, Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Göteborg, Götene, Hjo, Karlsborg, Lerum, Lidköping, Lilla Edet, Mariestad, Munkedal, Mölndal, Orust, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Trollhättan, Töreboda, Uddevalla, Ulricehamn, Vara och Öckerö. Medlemmarna i förbundet ska beställa samtliga språktolktjänster från Tolkförmedling Väst. I språktolkförmedling innefattas språktolkning på plats, tolkning via telefon/video samt översättnings- och meddelandeservice. Syftet med verksamheten är att höja kvaliteten, förbättra rättssäkerheten, öka tillgängligheten till tolkar samt säkerställa ett professionellt bemötande. Tolkförmedling Västs vision är att förbundet, genom att erbjuda kvalitativa språktolktjänster, bidrar till en ökad integration i samhället. Antalet uppdrag har hittills under år 2015 ökat med cirka 20 000 jämfört med samma period år 2014. Det gjordes en prissänkning 1 juli 2015 för att utfallet skulle hamna i nivå med budget. Prognos för helår beräknas på att antalet uppdrag blir 25 000 fler än enligt budget. I och med prissänkningen beräknas utfallet bli cirka 3 800 000 kronor över budget. Under våren 2015 upphandlade Tolkförmedling Väst ett nytt bokningssystem som skulle göra tolkförmedlingsprocessen smidigare och mer effektiv. Det avtal som tecknades har sagts upp eftersom leverantören inte kunnat leverera önskat system. Ny upphandling ska påbörjas. Kansliavdelningen Karin Hallgren Verksamhetsutvecklare karin.hallgren@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan 9 521 81 Falköping Telefon 0515-88 50 00 kommunen@falkoping.se www.falkoping.se Bankgiro 991-2478 Plusgiro 3 21 38-0 Org nr 212000-1744

2(2) Tolkförmedling Väst är ett kommunalförbund med Direktion. En Direktion är förbundets beslutande organ och tillika förbundsstyrelse. Det är Direktionen som har ansvaret för de finansiella rapporterna. Revisorernas ansvar är att uttala sig om dessa finansiella rapporter på grundval av revisorernas översiktliga granskning. Den översiktliga granskningen har utförts i enlighet med standard för översiktlig granskning. Detta innebär att revisorerna har planerat och genomfört den översiktliga granskningen för att med begränsad säkerhet försäkra sig om att de finansiella rapporterna inte innehåller väsentliga felaktigheter. En översiktlig granskning är i huvudsak begränsad till förfrågningar hos kommunalförbundets personal och analytisk granskning av finansiella uppgifter. Revisorernas bestyrkande grundar sig på en begränsad säkerhet jämfört med en revision. Revisorernas bedömning är inriktad på en övergripande analys och inte på detaljer i redovisningen. I deras granskning har de särskilt iakttagit att det i delårsrapporten inte redovisats utfall för de verksamhetsmål avseende 2015 som Direktionen fastslagit i budget. I delårsrapporten ges endast en beskrivning av det arbete som skett utifrån de övergripande verksamhetsmålen. Det har inte kommit fram några omständigheter under revisorernas översiktliga granskning som tyder på att de finansiella rapporterna inte ger en rättvisande bild i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Revisorernas samlade bedömning är att resultatet i delårsrapporten är förenligt med de mål direktionen beslutat om, såväl de finansiella som de övergripande verksamhetsmålen. Revisorerna kan inte bedöma resultat i delårsrapporten med avseende på verksamhetsmålen för 2015 eftersom det saknas redovisning av utfallet. Kommunledningsförvaltningen noterar att Tolkförmedling Västs delårsrapport för år 2015 avser perioden januari till och med augusti 2015. Delårsrapporten inkom till Falköpings kommun först i maj 2016. Kommunledningsförvaltningen anser att det är alldeles för sent, då Falköpings kommun i det här fallet inte har fått någon möjlighet att lämna eventuella synpunkter på delårsrapporten under pågående verksamhetsår. Beslutet ska skickas till Kommunalförbundet Tolkförmedling Väst Karin Hallgren, verksamhetsutvecklare Karin Hallgren Verksamhetsutvecklare

Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-08-10 Sida 1 (2) 162 Dnr 2016/00273 042 Kommunalförbundet Tolkförmedling Västs årsredovisning för år 2015 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att bevilja ansvarsfrihet för de av Falköpings kommun utsedda ledamöterna i Direktionen för Kommunalförbundet Tolkförmedling Väst för verksamhetsåret 2015. 2 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att, för sin del, godkänna Kommunalförbundet Tolkförmedling Västs årsredovisning för år 2015. Jäv Hans Johansson (C) deltar i överläggningen av ärendet, men inte i beslutet, på grund av jäv. Bakgrund Kommunalförbundet Tolkförmedling Västs uppdrag är att tillgodose medlemmarnas behov av språktolkartjänster. Medlemmar i förbundet är Västra Götalands läns landsting och kommunerna Alingsås, Borås, Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Göteborg, Götene, Hjo, Karlsborg, Lerum, Lidköping, Lilla Edet, Mariestad, Munkedal, Mölndal, Orust, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Trollhättan, Töreboda, Uddevalla, Ulricehamn, Vara och Öckerö. Medlemmarna i förbundet ska beställa samtliga språktolktjänster från Tolkförmedling Väst. I språktolkförmedling innefattas språktolkning på plats, tolkning via telefon och video samt översättnings- och meddelandeservice. Syftet med verksamheten är att höja kvaliteten, förbättra rättssäkerheten, öka tillgängligheten till tolkar samt att säkerställa ett professionellt bemötande. Tolkförmedling Västs vision är att förbundet, genom att erbjuda kvalitativa språktolktjänster, bidrar till en ökad integration i samhället. Under år 2015 har Tolkförmedling Väst tagit emot över 339 000 beställningar, varav cirka 1,9 procent inte har kunnat tillsättas med tolk. Antal uppdrag som har utförts är cirka 307 000 stycken. Det var närmare 163 000 personer som sökte asyl i Sverige under år 2015 vilket resulterade i att antalet tolkbeställningar ökade kraftigt under året. Under våren 2015 upphandlade Tolkförmedling Väst ett nytt bokningssystem som skulle göra tolkförmedlingsprocessen smidigare och mer effektiv. Det avtal som tecknades har sagts upp eftersom leverantören inte kunnat leverera önskat system. Ny upphandling ska påbörjas. Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

Kommunstyrelsen SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 2016-08-10 Sida 2 (2) Som första tolkförmedling i Sverige lät Tolkförmedling Väst utbilda tolkmentorer under år 2015. Dessa är mentorer för nya tolkar under utbildning. Direktionen för Kommunalförbundet Tolkförmedling Väst godkände årsredovisningen den 15 april 2016, 227. Direktionen ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll i verksamheten. Av revisionsberättelsen, daterad den 20 april 2016, framgår att revisorerna sammantaget bedömer att direktionen har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Revisorerna bedömer även att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande samt att den interna kontrollen varit tillräcklig. De bedömer sammantaget att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som direktionen uppställt. Revisorerna tillstyrker att respektive fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionen samt de enskilda ledamöterna i densamma. Tjänsteutlåtandet, daterat den 8 juni 2016, har utarbetats av verksamhetsutvecklare Karin Hallgren. Kommunstyrelsens arbetsutskott har behandlat ärendet under 110/2016. Paragrafen skickas till Kommunfullmäktige Justerarnas signaturer Protokollsutdraget bestyrks

TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) 2016-06-08 KS 2016/00273 042 Kommunstyrelsen Kommunalförbundet Tolkförmedling Västs årsredovisning för år 2015 Förslag till beslut 1 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att bevilja ansvarsfrihet för de av Falköpings kommun utsedda ledamöterna i Direktionen för Kommunalförbundet Tolkförmedling Väst för verksamhetsåret 2015. 2 Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att, för sin del, godkänna Kommunalförbundet Tolkförmedling Västs årsredovisning för år 2015. Bakgrund Kommunalförbundet Tolkförmedling Västs uppdrag är att tillgodose medlemmarnas behov av språktolkartjänster. Medlemmar i förbundet är Västra Götalands läns landsting och kommunerna Alingsås, Borås, Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Göteborg, Götene, Hjo, Karlsborg, Lerum, Lidköping, Lilla Edet, Mariestad, Munkedal, Mölndal, Orust, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Trollhättan, Töreboda, Uddevalla, Ulricehamn, Vara och Öckerö. Medlemmarna i förbundet ska beställa samtliga språktolktjänster från Tolkförmedling Väst. I språktolkförmedling innefattas språktolkning på plats, tolkning via telefon och video samt översättnings- och meddelandeservice. Syftet med verksamheten är att höja kvaliteten, förbättra rättssäkerheten, öka tillgängligheten till tolkar samt att säkerställa ett professionellt bemötande. Tolkförmedling Västs vision är att förbundet, genom att erbjuda kvalitativa språktolktjänster, bidrar till en ökad integration i samhället. Under år 2015 har Tolkförmedling Väst tagit emot över 339 000 beställningar, varav cirka 1,9 procent inte har kunnat tillsättas med tolk. Antal uppdrag som har utförts är cirka 307 000 stycken. Det var närmare 163 000 personer som sökte asyl i Sverige under år 2015 vilket resulterade i att antalet tolkbeställningar ökade kraftigt under året. Kansliavdelningen Karin Hallgren Verksamhetsutvecklare karin.hallgren@falkoping.se Falköpings kommun S:t Sigfridsgatan 9 521 81 Falköping Telefon 0515-88 50 00 kommunen@falkoping.se www.falkoping.se Bankgiro 991-2478 Plusgiro 3 21 38-0 Org nr 212000-1744

2(2) Under våren 2015 upphandlade Tolkförmedling Väst ett nytt bokningssystem som skulle göra tolkförmedlingsprocessen smidigare och mer effektiv. Det avtal som tecknades har sagts upp eftersom leverantören inte kunnat leverera önskat system. Ny upphandling ska påbörjas. Som första tolkförmedling i Sverige lät Tolkförmedling Väst utbilda tolkmentorer under år 2015. Dessa är mentorer för nya tolkar under utbildning. Direktionen för Kommunalförbundet Tolkförmedling Väst godkände årsredovisningen den 15 april 2016, 227. Direktionen ansvarar för att verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll i verksamheten. Av revisionsberättelsen, daterad den 20 april 2016, framgår att revisorerna sammantaget bedömer att direktionen har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Revisorerna bedömer även att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande samt att den interna kontrollen varit tillräcklig. De bedömer sammantaget att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som direktionen uppställt. Revisorerna tillstyrker att respektive fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionen samt de enskilda ledamöterna i densamma. Beslutet ska skickas till Kommunalförbundet Tolkförmedling Väst Karin Hallgren, verksamhetsutvecklare Karin Hallgren Verksamhetsutvecklare

FALKÖPINGS KOMMUN Kommunsty ralsan 2016-05- 12 Tolkförmedling Väst Diarienr Pianbet ÅRSREDOVISNING 2016-04-15 Dnr 16/Q I SS " I Dixektionsmötc 2016-04-15 p3 Årsredovisning 2015 Direktionen för Tolk förmedling Väst, organisationsnummer 222000-2972, avger årsredovisning för 2015

Tolkförmedling Väst Innehållsförteckning Inledning sid 3 Vision sid 3 Förvaltningsberättelse sid 3 Tolkförmedling Västs uppdrag sid 3 Omvärldsanalys sid 3 Övergripande verksamhetsmål sid 4 Måluppfyllelse sid 4 Verksamhetsmål 2015 och måluppfyllelse sid 5 Pensionsavsättningar sid 5 U tvccklingsfrågor sid 5 Kommunalförbundets personal sid 6 Tillsvidare- och visstidsanställda sid 6 Timavlönad personal sid 6 Genomsnittlig sysselsättningsgrad för tillsvidareanställd personal sid 6 Sjukfrånvaro sid 6 Organisation sid 6 Förbundsdirektionen sid 6 Administration och tolkfönnedlingskonlor sid 7 Språktolk- och översättningsfönnedling sid 8 Tolkar och översättare sid 8 Kunder sid 8 Händelser av väsentlig betydelse sid 9 Nya medlemmar sid 9 Mentorskap för tolkar sid 9 Rekrytering och utbildning av tolkar sid 9 Upphandlingar sid 10 Tvist sid 10 Anmälan till Konkurrensverket avseende Tolk förmedling Väst sid 10 Ekonomi sid 10 Förväntad utveckling avseende verksamhet och ekonomi sid 11 Likviditetsprognos sid 11 Utvärdering av ekonomisk ställning sid 12 Förbundets investeringsverksamhet sid 12 Upplysning om hur förbundet definierats/avgränsats sid 12 Utfall i förhållande till budget sid 12 Bakgrund till b udget sid 12 Utfall sid 12 Mal för ekonomisk hushållning sid 13 Balanskravsresultatet utifrån årsresultat sid 13 Resultaträkning sid 13 Balans kravsavstämning sid 14 Balansräkning sid 15 Kassaflödesanalys sid 16 Noter sid 17 Redovisningsprinciper sid 17 Noter sid 17 O

Tolkförmediing Väst Inledning Tolkförmedling Väst är ett kommunalförbund med uppdrag alt tillgodose medlemmarnas behov av språktolktjänster. Medlemmar i förbundet är Västra Götalands läns landsting och kommunerna Alingsås, Borås, Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Göteborg, Götene, l ljo, Karlsborg, Lerum, Lidköping, Lilla lidet, Mariestad, Munkedal, Mölndal, Orust, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Trollhättan, Töreboda, Uddevalla, Ulricehamn, Vara och Öckcrö. Syftet med verksamheten är att höja kvaliteten, förbättra rättssäkerheten, öka tillgängligheten till tolkar samt säkerställa ett professionellt bemötande. Tolkförmedling Väst har varit i drift sedan 1 april 2013 och har fram till och med 31 december 2015 utfört över 750 000 uppdrag på 113 språk. En direktion, med valda ledamöter från respektive medlem, leder kommunalförbundet. Särskilt utsedda revisorer finns för att granska kommunalförbundets verksamhet. Förbundet har fem kontor samt ett kansli med säte t Göteborg. Vision Tolkförmedling Västs vision är att förbundet, genom art erbjuda kvalitativa språktolktjänster, bidrar till en ökad integration i samhället. Rätten till tolk regleras i Förvaltningslagen 8: jvtfr en myndighet bar att göra med någon som inte behärskar sivnska eller som är allvarligt hörsel- eller ta/skadad bör myndigheten vid bebor anlita tolk. Detta är nödvändigt för att säkerställa alla människors lika rätt till vård och service, vilket framgår av- Regerings formens bestämmelser om likabehandling, saklighet och opartiskhet. Förvaltningsberättelse Tolkförmedling Västs uppdrag Tolkförmediing Västs uppdrag är att tillgodose behovet av spräktolkar för medlemmarna genom att driva gemensam språktolkförmedling. Medlemmarna i f örbundet ska beställa samtliga språktolktjänster från 'folkförmedling Väst. I s pråktolkförmedling innefattas språktolkning på plats, tolkning via t elefon/video samt översättnings- och meddelandeservicc. Omvärldsanalys Linder 2015 sökte över en miljon människor sin tillflykt till EU. Den främsta orsaken var kriget i Syrien, men även fortsatta konflikter, svära levnadsvillkor och litet framtidshopp i andra delar av världen. I Sverige sökte nästan 163 000 personer, varav 35 400 ensamkommande barn, asyl under 2015.' Behovet av tolkningar styrs till stor del av antalet flyktingar som söker sig till Sverige. UNHCR beräknar att cirka en miljon människor kommer att söka sig till Europa under 2016 och Migrationsverket gör bedömningen att mellan 70 000 och 140 000 av dessa kommer att söka sig till Sverige. Flest asylsökande kommer fran Syrien, Afghanistan och Irak. 2 Antalet tolkbeställningar har ökat kraftigt under 2015 framför allt pä arabiska, dari och tigrinja. Tolkförmedling Väst fortsätter arbetet med att rekrytera och utbilda tolkar för att kunna fortsätta tillgodose kundernas behov. 1 Migrationsvcrkets verksamhets- och utgiftsprognos 2016-02-04 - Migrarionsvcckets verksamhets- och utgiftsprognos 2016-02-0-1

Tolkförmedling Väst En stor del av tolkuppdragen utförs av icke auktoriserade tolkar. Kammarkollegiet som ansvarar för auktorisation av tolkar erbjuder för närvarande endast auktorisation i 40 språk, att jämföra med de minst 170 spräk som talas i Sverige. Kammarkollegiet ansvarar även för att utförda bevis över speciell kompetens inom sjukvärds- och rättstolkning. För att kunna fa bevis för speciell kompetens fordras först auktorisation. Tillgången till auktorisationsprov och till allmän grundutbildning för tolkar är begränsad. Kommunalförbundet avsätter därför resurser för att ge tolkar en grundläggande utbildning upp till k ompetensnivån under auktoriserad tolk och för att ge riktad kompetensutveckling inför auktorisations- och specialistprov pä Kammarkollegiet. Övergripande verksamhetsmål Tolkförmedling Väst ska erbjuda, tolktjänstcr som är av hög kvalitet. Verksamheten ska präglas av professionellt bemötande, rättssäkerhet och tillgänglighet i alla le d. Följande övergripande verksamhetsmål gäller för verksamheten: Kvalitetssäkrad, rättssaker och enhetlig tolkservice. Tillgång dll tolk när beställaren behöver. God tillgänglighet vid beställning. Tolkarna har hög kompetens; i språket samt om de verksamheter tolkarna används inom, vad gäller sin roll och sitt bemötande samt om myndighetens ansvar att göra vård och service tillgänglig för alla på lika villkor. Synpunkter och klagomal tas om hand och leder dl) förbättring. Tolkförmedling Väst ska följa "Tolkserviccrädets riktlinjer och god tolkservicesed".* Tolkarna som arbetar för Tolkförmedling Väst ska följa Kammarkollegiets vägledning "God tolksed". Dessutom ska verksamheten vara En attraktiv uppdragsgivare. Kostnadscffekdv. Måluppfyllelse Tolkförmedling Väst arbetar kontinuerligt med att kvalitetssäkra sin tolkservice. Detta sker bl a genom utbildning av tolkar och uppföljning av kund- och tolksynpunkter. Förbundet har under äret haft en mycket god tillgänglighet pä tolkar och arbetar ständigt med att ytterligare förbättra tillgång och tillgänglighet vid beställning. Tolkförmedling Väst har cn rutin för att ta hand om klagomål och synpunkter från kunder och säkrar att dessa följs upp och att förändringar görs där så är möjligt. Vid specifika klagomål som rör tolk, dokumenteras detta och en uppföljning görs med tolken. Upprepade klagomål leder till att samarbetet med tolken avslutas. I juni fattade direktionen beslut om att Tolkfömiedling Väst skulle lämna Tolkserviccrädet. Orsaken är att Tolkförmedling Väst anser att Tolkserviccrädet borde vara en renodlad arbetsgivarorganisation i stället för att vara en organisation både för arbetsgivare, tolk förmedlare och tolkar samt att årsavgiften inte motsvarar nyttan av medlemskapet. Tolkförmedling Väst kommer dock fortsätta söka samarbete med Tolkserviccrädet. 1 Detta mål är borttaget till 2016, då Tolkförmedling Väst har lämnat Tolkserviccrädet. 4

Tolkförmedling Väst Tolkförmcdling Väst strävar efter att vara eu attraktiv uppdragsgivare för tolkarna och har goda vil!kor för tolkarnas arbete. Tolk förmedling Väst eftersträvar även att vara en attraktiv arbetsgivare och en hälsofrämjande arbetsplats. Tolkförmedling Västs kundansvariga och verksamhetschefer har under 2015 besökt 36 kunder och utbildningsprogram på universitetet för dialog och information om tolkanvändande. Verksamhetsmål 2015 och måluppfyllelse Inför 2015 fastslog direktionen följande mål: Antal tillsatta uppdrag för samtliga beställningar frän medlemskunder ska v?.ra minst 99 %. Fler tolkar ska höja sin utbildningsnivå till 1C. Antalet auktoriserade tolkar med speciell kompetens inom sjukvärdstolkning ska öka med minst 15 %. Antalet avvikelser avseende försenade och uteblivna tolkar ska minska och vara max 1 % på bokade uppdrag. En kundundersökning ska genomföras. Under 2015 tillsatte förbundet 98,1 % av samtliga beställningar till medlemskundcr. Andelen beställningar som ej kunde tillsättas med tolk ökade under andra halvåret 2015 i samband med att antalet flyktingar som kom till Sverige ökade kraftigt. Diui, som talas i Afghanistan, är det språk som har ökat mest under 2015, med hela 55 % jämfört med 2014. Antalet tolkar som har böjt sin utbildningsnivå till 1 C uppgår till nästan 100. Antalet auktoriserade tolkar med speciell kompetens inom sjukvärdstolkning har ökat med 10 personer (29 %). Andelen avvikelser avseende försenade och uteblivna tolkar har minskat från 1,5 % 2014 till 1,2% 2015. Under våren genomförde Tolkförmedling Väst en kundundersökning. Undersökningen visar ait kundenia är nöjda med förbundet som leverantör av språktolktjänstcr, att personalen har ett professionellt bemötande samt att de levererade språktolktjänsterna är av god kvalitet. Pensionsavsättningar Kommunalförbundet betalar löpande pensionspremier motsvarande 4,5 procent av lönesumman till pensionsförvaltaren ICPA, Ingen uppbyggd pensionsskuld finns för de anställda Utvecklingsfrågor Under 2016 kommer byte av bokningssystem att ske. Det nya systemet kommer att vara mer modernt och användarvänligt och kommer möjliggöra en bättre interaktion mellan kund, tolk och tolkförmcdling. För att höja kvaliteten på de tjänster som erbjuds kommer Tolkförmedling Väst fortsätta att arbeta med grundutbildning till to lk och andra kompetenshöjande insatser. Då en stor del av Tolkförmcdling Västs tolkningar utförs inom landstinget, kommer förbundet att särskilt arbeta för att fler auktoriserade tolkar ska utbilda till sig för att fä speciell kompetens inom sjukvårdstolkning. 5

Tolkförmedling Väst Kommunalförbundets personal Tillsvidare- och visstidsanställda Per den 31 december 2015 hade Tolkförmedling Väst 50 tillsvidareanställda och 8 visstidsanställda. Antalet tillsvidareanställda är två fler än 2014 och antalet visstidsanställda har minskat med tvä person. Av de tillsvidareanställda är 38 kvinnor och 12 män. Av de visstidsanställda är fyra kvinnor och fyra män. Den största personalgruppen ar tolkfömedlare. Behovet av personal kommer att vara detsamma som under 2015 eller något fler. Timavlönad personal Förbundet har ett antal personer anställda som timavlönade. Dessa arbetar främst då ordinarie personal har semester och vid ordinarie personals sjukdom, men även för att stärka upp i början av veckorna då flest beställningar kommer in. Genomsnittlig sysselsättningsgrad Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställd personal inom Tolkiormedling Väst är 96,9 % av heltidsmättet. Uppdelat per kön är genomsnittlig sysselsättningsgrad 96,6 % för kvinnorna och 97,9 % för männen. Sjukfrånvaro Tolkförmedling Väst har under perioden januari december haft en genomsnittlig sjukfrånvaro på 6,3 %, vilket är en minskning bäde jämfört med 2014 och 2013. Längtidsfränvaro samt upprepad korttids frånvaro följs upp ocb de anställda erbjuds vid behov stöd från företagshälsovården. Organisation Förbundsdirektionen Tolkförmedling Väst är ett kommunalförbund med direktion. Direktionen är förbundets beslutande organ och tillika f örbundsstyrelse. Direktionens uppdrag regleras i kommunallagen och i den förbundsordning som medlemmarna har antagit. Direktionen har under Aret haft 6 ordinarie möten, en budgetkonferens samt en utbildningsdag. Tolkförmedling Västs direktion utgjordes 2015-12-31 Göteborgs Stad Mats Karlsson (S), ordförande Rustan Hälleby (M), ersättare Alingsås kommun Joakim Järrebring (S), ledamot Daniel Filipsson (M), ersättare Essunga kommun Daniel Andersson (M), ledamot Niclas Eringsfors (S), ersättare Grästorps kommun Tobias Leverin (C), ledamot Jens Persson (S), ersättare Västra Götalandsregionen Björn Thodenius (M), vice ordförande Jonas KrisUansen Ädelsten (S), ersättare Borås Stad Lars-Ake Johansson (S), ledamot Birgitta Bergman (M), ersättare Falköpings kommun Hans Johansson (C), ledamot Pia Ragnar (M), ersättare Gullspångs kommun Ann-Christin Erlandsson (S), ledamot Eric Mellberg (M), ersättare 6

Tolkförmedling Väst Götene kommun Anders Månsson (GF), led.imot Lars Holmberg (FP), ersättare Karlsborgs kommun Elise-Marie Samuelsson (S), ledamot Kjell Sjölund (C), ersättare Lidköpings kommun Lena O jenemark (S), ledamot Rasmus Möller (M), ersättare Matiestads kommun Björn Fagerlund (M), Ledamot Marianne Kjellquist (S), ersättare Munkedals kommun Hans-Joachim Isenheim (MP) Malin Corner (M), ersättare Skara kommun Michael Karlsson (S), ledamot Markus Hagberg (M), ersättare Tibro kommun Rasmus Hägg (S), ledamot Maria Marie (KD), ersättare Trollhättans Stad Maud Bengtsson (S), ledamot Michael Meijer (M), ersättare Uddevalla kommun Stefan Skoglund (S), ledamot Klving Andersson (C), ersättare Vara kommun Ulf Genitz (C), ledamot Agneta Edvardsson (M), ersättare Hjo kommun Ann-Christine Fredriksson (M), ledamot Liselotte Karlsson (S), ersättare Lerums kommun Eva Andersson (C), ledamot Ulf Utgård (M), ersättare Lilla Edets kommun Ingemar Ottosson (S), ledamot Julia Färjhage (C), ersättare Mölndals stad Gun Kristiansson (S), ledamot Merjem Masio (M), ersättare Orust kommun Bertil Olsson (S), ledamot Ulf Sjölinder (FP), ersättare Skövde kommun Paula Bäckman (C), ledamot' 1 Anita Löfgren (S), ersättare Tidaholms kommun Hnjrudin Abdihodzic (V), ledamot Gunilla Dverstorp (M), ersättare Töreboda kommun Mikael Faleke (M), ledamot Anne-Charlotte Karlsson (S), ersättare Ulricehamns kommun Inga-Kersd Skarland (S), ledamot Per Johansson (M), ersättare OckerÖ kommun Kent Lagrel] (M), ledamot Jan-Ake Simonsson (S), ersättare Administration och tolkförmedlingskontor Under direktionen leds verksamheten av förbundschefen. Tjänstetnannaorganisationen bestär i övrigt av ett kansli som leds av förbundschef samt tolkförmedlingskontor med tolkförmedlare i Borås, Göteborg, Mariestad, Trollhättan och Uddevalla. Varje kontor leds av en verksamhetschef. Totalt antal tillsvidare- och tidsbegränsat anställda är 58 och förbundet har även ett antal timanställda. Administrativa tjänster inom ekonomi, IT, lön och personal köps av Manestads kommun. Verksamlietsspecifikt IT-stöd och verksamhetsanpassat telefonisystem köps separat. 4 Avsade sig up pdraget sotn ledamot 2015-12-14. Ny ordinarie ledamot ej utsedd per den 31 december 2015. 7

Tolkförmedling Väst Tolkförmedlingskontoren har öppet vardagar på kontorstid. Övriga tider finns möjlighet att beställa tolk genom jourtjänst som köps frän Västra Götalandsregionens lelefbnicenter i Vänersborg. Språktolk- och översättningsförmedling Tolkförmedling Väst lr.tr under 2015 förmedlat spräktolktjänster på 102 språk, varav arabiska, somaliska, dari, persiska och BKS (bosniska, kroatiska och serbiska) iir vanligast. Dessa fem språk utgör ca 70 % av samdiga tolkningar. Arabiska och somaliska utgör tillsammans strax över 50 % av samtliga tolkuppdrag. Förmedling av spräktolktjänster är Tolkförmedling Västs kärnuppdrag. Rent praktiskt bedrivs språktolkförmedling på följande sätt: en verksamhet, t ex inom hälso- och sjukvården beställer tolk av förmedlingen som sedan bokar och arvoderar tolken för utfört uppdrag. Förmedlingen fakturerar verksamheten för utförd tolktjänst. Översättningsavdelningen tar emot beställningar frän kunder och kontaktar därefter översättare. F.fter fullgjord översättning granskas arbete innan arvodesbetalning och fakturering, vilket sker pa samma sätt som för tolkar. Allt fler kunder börjar använda sig av Tolkförmedling Västs webbokningssystem för att beställa tolk. Under 2014 kom ca 29 % av beställningarna in via webben. Vid beställning per telefon ringer kunderna ett gemensamt huvudnummer för tolkbeställningar och styrs därefter via menyval till d et kontor som ligger närmast geografiskt. Tolkförmedling Väst har en mycket god tillgänglighet vid beställningar av spräktolktjänster. Under perioden januari december har förbundet tagit emot över 339 000 beställningar, varav ca 1,9 % ej har kunnat tillsättas med tolk. Antal uppdrag som har utförts är ca 307 000. Tolkförmedling Väst har under perioden förmedlat 1 257 översättningsuppdrag. De vanligaste översättningarna är frän svenska, arabiska, engelska och persiska till arabiska, engelska, svenska och somaliska. Tolkar och översättare Tolkarna och översättarna är uppdragstagare och registreras i ett gemensamt register som ar tillgängligt för samtliga tolkförmedlare inom Tolkförmedling Väst. Per den 31/12-15 hade förbundet 919 aktiva tolkar och 139 översättare registrerade (-14 personer arbetar som både tolk och översättare). 200 av tolkarna och översättarna är auktoriserade och 45 av tolkarna har även speciell kompetens inom sjukvårdstolkning. Tolkarnas och översättarnas kompetens dokumenteras i Tolk förmedling Västs bokningssystem och tolkarnas arvodesnivå baseras på den dokumenterade kompetensen. Tolkarnas arvodesnivåer är uppdelade i sex nivåer. Kunder Tolkförmedling Västs uppdrag ar att förse sina medlcmskunder med språktolkar och översättningar. Per den 31/12-15 hade Tolkförmedling Väst ca 6 200 kunder, varav cirka 2 150 av dessa förmedlas tolktjänster frän förbundet varje månad. Den övervägande delen av de förmedlade uppdragen, 99,4 %, är till mcdlemskunder. Största kund är Västra Götalands läns landsting, som står för ca 67 % av de bokade uppdragen. 8

Tolkförmedling Väst Händelser av väsentlig betydelse Nya medlemmar Den 1 januari 201S fick Tolkförmedling Väst 22 nya mcdlemskommuner. De nya kommunerna är Alingsås, Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Götene, I Ijo, Karlsborg, Lerum, Lidköping, Lilla Edet, Munkedal, Mölndal, Orust, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Töreboda, Ulricehamn, Vara och Öckcrö. Förbundet har därmed 28 medlemmar. Samtliga nya medlemmar har vid inträde tillskjutit 1 kr/kommuninvånare per den 31 december 2013 som andelskapital. Som en engångskostnad har även samtliga nya medlemmar erlagt en administrativ avgift om 25 000 kr för att täcka kostnader för ansökningsförfarandet och arvoden för tillkommande politiker i direktionen. Mentorskap för tolkar Som första språktolkförmedling i landet lät Tolkförmedling Väst utbilda ett antal tolkmentorer under 2015. Dessa är mentorer för nya tolkar under utbildning. I introduktionsutbildningen ingår numer tolkningstillfällen i verkliga situationer tillsammans med en mentor, vilket gör att dc nya tolkarna kan känna sig mer trygga i sin roll när de påbörjar tolkyrket. Rekrytering och utbildning av tolkar Tolkförmedling Väst arbetar ständigt med att rekrytera tolkat inom språk där det behövs fler tolkar. Både nya och befintliga tolkar erbjuds utbildning via förbundet för att öka sin kompetens och därmed även höja sin arvodesnivå. Cnder 2015 har förbundet haft flera rekryteringsmässor i samatbetc med Arbetsförmedlingen, kontakta invandrarföreningar i länet, annonserat i Metro och på Facebook samt kontaktat auktoriserade och grundutbildade tolkar som är registrerade på Kammarkollegiets hemsida för att nå ut till nya potentiella tolkar och redan utbildade tolkar som ännu inte arbetar för förbundet. För att kunna antas till Tolkförmedling Västs grundutbildning måste ett rekryteringstest göras. Under 2015 har 475 personer gjort rekryteringstestet varav 159 personer har klarat det. Tolkförmedling Väst anordnar grundläggande tolkutbildning, som inleds med en introduktionsutbildning och därefter följer ämneskurser inom sjukvård, juridik, samhälls- samt migrationstolkning. Varje ämneskurs utom migradon består av 80 lektionstimmar, migradon av 20. Till ämneskuiserna tillkommer sprakhandlcdning med 40 lektionstimmar (10 timmar för migradonstolkning). Under 2015 har 224 personer gått en eller flera av dessa ämneskurser. Tolkarna uppmuntras att genomgå prov för auktorisadon och speciell kompetens inom sjukvårdstolkning. Dessa prov ansvarar Kammarkollegiet för. För att fa fler tolkar att genomgå Kammarkollegiets prov ersätter Tolkförmedling Väst kostnader för Loikar i samband med auktorisadonsprovet. Tolkförmedling Väst har även förberedelseutbildning inlor auktorisadon. Kunskapscentrum för sexuell hälsa erbjuder tillsammans med social resurs förvaltning inom Göteborgs Stad en utbildning inom området sexuell och reprodukdv hälsa och rättigheter, till tolkar som är registrerade pä Tolkförmedling Väst. Under 2015 har 76 tolkar gått utbildningen. Satsningen fortsätter under 2016 och målet är atl samtliga tolkar ska gå utbildningen. Totalt har 247 tolkar gått utbildningen. 9

Tolkförmedling Väst Flera av de tolkar som arbetar pä uppdrag av Tolkförmedling Väst arbetar även för andra tolkförmedlingar, vilket innebär att Tolk förmedling Västs utbildningssatsningar får spridning även i andra delar av samhället än hos medlemmarna. Det finns fortsatt behov av nya tolkar inom vissa språk samt utbildning av befintliga tolkar för att öka kvaliteten pä de tolkningar som utförs Upphandlingar Våren 2015 upphandlade Tolkförmedling Väst lokalvårdstjänster med stöd av upphandlingsenheten pä Mariestads kommun och avtal för de 5 enheterna tilldelades två leverantörer. Under våren upphandlade Tolkförmedling Väst även ett nytt bokningssystem. F.n extern upphandlingskonsult anlitades för stöd med detta. Den leverantör som tilldelades kontraktet visade sig dock inte kunna leverera efterfrågat system och Tolkförmedling Väst hävde därför avtalet. Tvist Med anledning av hävningen av avtalet med den leverantör som tilldelades uppdraget att leverera ett nytt bokningssystem, har Tolkförmedling Väst krävt etl vile av leverantören för att täcka de extra kostnader som har uppstått vad gäller advokatkostnader i och med tvisten samt kostnader för att en ny upphandling av bokningssystem måste göras. Leverantören hävdar att Tolkförmedling Väst felaktigt har hävt avtalet och kräver skadestånd för detta. Efter ett affärsmässigt övervägande har förbundet beslutat inte driva ärendet vidare trots att bedömningen är att förbundet skulle ha framgång om denna tvist togs till domstol. Men då det avser en relativt liten summa och det är högst osäkert om leverantören har möjlighet att betala vite och rättegångskostnader har förbundet beslutat att inte själv driva frågan till domstol. Anmälan till Konkurrensverket avseende Tolkförmedling Väst I juni 2013 anmäldes Tolkförmedling Väst till Konkurrensverket av en privat tolkförmedling som menade att Tolkförmedling Väst snedvrider konkurrensen genom att leverera tjänster till organisationer som ej är medlemmar i kommunalförbundet. Konkurrensverket har vid ett flertal tillfällen begärt in uppgifter kring den externa förmedlingen, vilken har minskat stadigt och sedan årsskiftet 2014/2015 är den externa förmedlingen på en marginell nivå. I april 2015 meddelade Konkurrensverket att ärendet avskrivs då Tolkförmedling Västs externa förmedling är på en marginell nivå. Ekonomi Förbundsordningen reglerar att kommunalförbundets årliga kostnader minst ska täckas av årets intakter. Som övergripande verksamhetsmål anges att verksamheten ska vara kostnadseffekdv. Kommunalförbundets verksamhet finansieras helt av intäkter frän kunder for utförda tolkningar. Tolkförmedling Västs kostnader och intäkter är helt beroende av hur mycket tolktjänster som beställs. Den största kostnaden för kommunalförbundet är arvoden till tolkar. Förbundet debiterar medlemmarna för utförda tjänster enligt självkostnadsprincipen. 10

Tolkförmedling Väst Direktionen fastställer varje är en flerärsplan med budget för de tre kommande aren i enlighet med kommunallagen. Budgeten är ett verktyg för planering, styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten och i budgeten anges de ekonomiska resurserna samt de av direktionen fastställda målen. Direktionen för kommunalförbundet har fastslagit kundpriscr. Priserna till medlemskund sänktes per den 1 juli 2015 med anledning av att det kraftigt ökande antalet beställningar medförde att förbundet annars skulle gä med ett stort överskott. Priserna bedöms kunna ligga kvar pä samma nivå under 201 C. Andelskapitalet är beräknat på medlemmarnas invånarantal och uppgår till totalt 2,8 mnkr. Förväntad utveckling avseende verksamhet och ekonomi Behovet av tolk bedöms vara fortsatt mycket stort. Ett ökat flyktingmottagande medför ett ökat behov av tolkanvändning både i sjukvärden och i kommunerna. Ökningen av tolkbeställningar på arabiska, dari och tigrinja kommer sannolikt att fortsätta en lång tid framöver. Mänga individer som tidigare kommit som arbetskraftsinvandrare eller flyktingar tappar delar av det svenska språket i takt med stigande ålder, vilket gör att behovet av tolk kan komma att öka även i dessa grupper. Under 2016 kommer förbundet att fortsätta rekrytera och utbilda tolkar för att möta de behov som finns hos medlemmarna. Under senare delen av 2015 började det bli allt svårare att nlöta det stora behovet av tolk framför allt på dari. Förbundet har under 2015 provat flera olika metoder för att rekrytera blivande tolkar och kommer att försöka hkta nya vägar till att nå ut till potentiella tolkar. Förbundet kommer Sven fortsätta utbilda kunder i tolkanvändande. Antalet beställda uppdrag har säsongsvariationer som är årligen återkommande. Generellt minskar antalet beställningar i samband med sport-, påsk- och höstlöv. Minskningen ligger på ca 15-30 % jämfört med intilliggande veckor. Under sommaren är antal beställningar i princip oförändrat fram till midsommar. Därefter sjunker det något för att nå en lägsta nivå under andra halvan av juli och en bit in i augusti. Även i december och januari minskar beställningsmängden något, framför allt koncentrerat frän jul fram till trettondagshelgen. Minskningen är dock inte lika kraftig som under sommarmånaderna eller skolloven. Variationerna påverkar verksamheten och ekonomin men eftersom de är väl kända gar de att ta hänsyn till vid planering. På det sättet minskar de finansiella riskerna och ger förbundet en god kontroll över den ekonomiska utvecklingen. Om antalet uppdrag ökar eller minskar, så ökar alternativt minskar både kostnader och intäkter i samma män. Likviditetsprognos Sedan starten av verksamheten finns en checkkredit på 20 mnkr. Under året liar den endast nyttjats vid ett enstaka tillfälle under våren. Arets kassaflöde har varit positivt och verksamheten har genererat ett överskott som gjort att krediten med undantag för ett fatal dagar inte behörts användas under året. Checkkrediten har sänkts till 10 mnkr 2016 och bedömningen är att den med anledning av det positiva kassaflödet i stort inte behöver användas under året utan kan finnas som buffert. 11

Tolkförmedling Väst Utvärdering av ekonomisk ställning Kommunalförbundet finansieras av intäkter frän medlemskomrnunema. Grunden for intakterna är stabil och över tid gäller självkostnadsprincipen. Det överskott som genererats under de första verksamhetsåren gör att den ekonomiska ställningen är god. Checkkrediten har i stort inte använts under 2015 och beräknas inte användas under 2016. Ekonomiskt överskott i verksamheten de första aren har gjort att ett eget kapital finns och därmed även att egna likvida medel har byggts upp. Tillskjutet kapital vid inträde frän medlemskommunerna är en del av de likvida medlen. Inga investeringar har skett efter uppstarten 2013 som påverkat likviditeten och därmed har inga behov av lan alternativt att använda checkkrediten uppstått. Förbundets investeringsverksamhet Tolkförmedling Väst har under året inte hnft någon investeringsverksamhet. Tidigare gjorda investeringar 2013 pä inventarier skrivs av pä fem är. Avskrivningen baseras på anskaffningsvärdet. Upplysningar om hur förbundet definierats/avgränsats Kommunalförbundet är en egen offentligrättslig juridisk person, fristående i förhållande till sina medlemmar. Förbundet har övertagit uppgiften och ansvaret för spräktolkförmedling frän sina medlemmar och är huvudman för verksamheten. Medlemmarna har kvar ett yttersta ekonomiskt ansvar för verksamheten. Tolkförmedling Västs medlemmar är Västra Götalands läns landsting samt kommunerna Alingsås, Borås, Tissunga, Falköping, Grästorp, Gullspäng, Göteborg, Götene, Hjo, Karlsborg, Lerum, Lidköping, Lilla Edet, Mariestad, Munkedal, Mölndal, Orust, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Trollhättan, Töreboda, Uddevalla, Ulricehamn, Vara och Ockerö. Vatje medlem har tillskjutit 1 svensk krona per kommuninnevånare som andelskapital vid kommunalförbundets bildande. Kvotvärdet av detta ger medlemmens andel i kommunalförbundet, Utfall i förhållande till budget Bakgrund till budget I budget för 2015 budgeterades ett överskott på 2 mnkr, dels för att täcka kommunalförbundets förberedelsekostnader före driftstart, dels för att förbundet behöver bygga upp ett eget kapital som säkerhet. Utfall L T tfall för 2014 gav Tolkförmedling Väst ett kraftigt överskott och de ökande beställningarna under våren 2015 pekade mot att förbundet även 2015 skulle gå med ett rejält överskott. Eftersom förbundet i och med 2014 års överskott byggt upp det egna kapital som bedömts nödvändigt, fattade direktionen beslut om att sänka kundpriserna per den 1 juli med mälet att göra ett nollresultat på helåret. Under hösten 2015 ökade dock antalet beställningar oerhört kraftigt och den prissänkning som gjorts för att uppnå nollresultat var ej tillräcklig. Resultat för 2015 är 5,2 mnkr att jämföra med budgeterade 2 mnkr. Övriga kostnader som ej härrör till tolkuppdrag ligger i nivå med budget. 12

Tolkförmedling Väst Mål för god ekonomisk hushållning I enlighet med kommunallagen ska förbundet ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. En god ekonomisk hushållning skapas genom att Tolkförmedling Väst drivs ändamålsenligt och kostnadseffektivt samt med en finansiering som långsikdgt garanterar verksamheten. Kännetecken for en god ekonomisk hushållning är bland annat att de löpande intäkterna täcker de löpande kostnaderna och att resultatet, sett över en längre period, är positivt. I budgeten för 2015 hade direktionen fastslagit följande finansiella mål: Den löpande verksamheten ska visa ett positivt resultat. Nyttjande av checkkreditcn ska minska. Den löpande verksamheten har visat ett positivt resultat och nyttjandet av eheckkrediten har minskat jämfört med tidigare år. Målet för 2016 är att nyttjandet av checkkrediten ska upphöra. Balanskrav utifrån årsresultat Tolkförmedling Väst startade 1 april 2013 och resultatet första verksamhetsåret var ett underskott på 0,2 mnkr. Enligt kommunallagen ska ett underskott återställas inom tre är. Det innebär att resultatet för 2013 ska återställas senast 2016. Resultatet för 2014 var ett överskott pä 14 mnkr, 2015 var överskottet 5,2 mnkr. Det innebär att till 2016 finns inget belopp kvar att återställa och att balanskiavct uppnås. Resultaträkning Förbundets ärliga kostnader ska minst läckas av årets intäkter. Förbundet debiterar medlemmarna för utförda tjänster enligt självkostnadsprincipen. Om årets kostnader inte täcks ska finansieringen av underskottet fördelas mellan förbundets medlemmar procentuellt i relation till värdet av nyttjade tjänster under året. Resultaträkning Belopp i tkr Not 2015-01-01 2014-01-01-2015-12-31 - 2014-12-31 Verksamhetens intäkter! 176 915 168 691 Verksamhetens kostnader 2-171 -104-154 389 Resultat före avskrivningar' 5 511 14 302 Avskrivningar 3-248 - 248 Resultat efter avskrivningar 5 263 14 054 Finansiella intäkter 4 24 12 Finansiella kostnader 5-60 - 100 Redovis-.it resultat 5 227 13 966 13

Tolkförmedling Väst Balan sk ra vsa vstä mning Belopp i ikr 2015 2014 2013 Axets resultat enligt resultaträkningen 5 227 13 966-235 minus samtlign realisationsvinster/förluster 0 0 0 plus sänkning av Oiski>ntcriiig^tH.t 0 0 0 lus realisationsvinster stim inte sur i tivcreiistfärnincbc med god ekonomisk hushållning t) 0 0 plus orcaliscnulc förluster i värdepapper 0 (J 0 minus»lerfnnng.w (»realiserade furltister i viiufcjpapper t) t) 0 Arets resulut efter balnnskravafustcringur 5 227 13 966 235 Medel till resulrarutjilmniugsrescrv (ItUK) 0 C 0 Medel frän resullatutjämningsreserv (RUR) 0 0 0 Arets bulmskravsrcmiltat 5 227 13 966 235 Lbtanskra vsreftuli;tl ( reglera 0 C 0 Budgetnnutlutning (tkr) Verksamhetens kostnader 171404 154 389 119 610 Personalkostnader egen personal 26 914 23 183 22 204 A-tolkar(q atmalklfl av kim»munnlihrbtmdet) 133 583 122 082 83 516 Nettoinvesteringar 0 0 l 241 Likvida medel 31/12 respektive år 11 070 4 475 0 Res»lc;u Arets resultat 5 227 13 966 235 l'gel knp.til 16 510 2 0% 2 331 Nyckeltal Knssalikvidttec 165".. 153 ". i 102 %.Soliditet 40"«. 36 "«5 % 14

Tolkförmedling Väst Balansräkning Belopp i tkr Not 2015-12-31 2014-12-31 TILLGÅNGAR An läggnings tillganga r Inventarier 6 Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Fordringar Likvida medel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR 600 600 42 363 11 070 53 433 54 033 848 848 39 145 4 475 43 620 44 468 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital Andelskapital raedlcmskotmnuner Arets resultat Summa eget kapital 9 9, 12 9 13 731 2 779 5 227 21738 235 2 331 13 966 16 062 Skulder Kortfristiga skulder 10 Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 32 295 32 295 54 033 28 406 28 406 44 468 15

A W^Spi} Tolkförmedling Väst Kassaflödesanalys Belopp i tkt Den löpande verksamheten Arets resultat Justering foi av- och nedskrivning Not 2015-01-01-2015-12-31 5 227 248 2014-01-01 2014-12-31 13 966 248 Medelfrån verksamheten före förändring a v rörelsekapital S 475 14 214 Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten - 3 217 3 889 6147 1 316-11 055 4 475 Investeringsverksamheten Bruttoinvestering i materiella anläggningstillgångar 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten 0 0 Finansieringsverksamheten Nyupptagna ISn 11 Andelskapital 12 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 448 448 0 0 0 Årets kassaflöde 6 595 4 475 Likvida medel vid årets början Likvida inedel vid årels slut 4 475 11070 0 4 475 16

Tolkförmedling Väst Noter Redovisningsprinciper Redovisningsprinciperna är oförändrade i jämförelse med föregående är. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Imagen om kommunal redovisning. Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärdet om inget annat anges. Intäkter redovisas i den period som tolkuppdragen har utfötts. Eftersom fakturering sker i efterskott uppskattas upplupna intäkter för att hänföras till rätt period. Intäkter har upptagits till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillgodogöras av förbundet och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar upptas till det lägsta av nominellt värde och det belopp varmed de beräknas inflyta. Likvida medel omfattar kassa och tillgodohavande hos bank samt kortfristiga placeringar med en ursprunglig löptid pä högst tre månader. Intjänande av pensioner inklusive löneskatt bokförs löpande i driftsredovisningen. Avskrivning av inventarier sker på fem år. Noter Iklopp i rkr 1 Verksamheten*; intakter Förmedlingstjänster medlemmar Förmedlingstjänster icke medlemmar Öv ripa intäkter Summa Avövti&a bitiikjer upp&ir 550 t kr til! ett er.gånssbelopp för tnedhminsatserfrån 22 nya wedlewmir. 2015-01-01-2015-12-31 172 833 2 530 1 550 176 915 2014-01-01-2014-12-31 138 361 29 331 999 168 691 2 Verksamhetens kostnader Personalkostnad inkl direktion 20 641 18 881 St>ciala avgifter personal inkl direktion 6 273 1 553 Arvoden och ersättning tolkar 107 864 97 002 Sociala avgifter tolkar 25 719 25 051 Tolkutbildning 2 047 653 J.okalkoscnader 2 685 2 126 Dator/lT/telefoni/post 2 219 2 130 Inventarier, förbrukningsmaterial 656 932 Administrativa och konsulttjänster 3 299 3 061 Summa 171 404 154 389 Avskrivningar Inventarier 248 248 Summa 248 248 Finansiella intäkter Ränteintäkter 24 12 Summa 24 12 Finansiella kostnader Räntekostnad 28 74 Övriga finansiella kostnader 31 26 Summa 60 100 Umckostnndcr redovisas i enlighet med huvudmetoden ock belastar nwttatef i den period de hör btmma. An läggnings tillgångar Inventarier Anskaffningsvärde 1 2 41 1 241 Ackumulerade avskrivningar - 393-145 17

Tolkförmedling Vä si Årets investering 0 0 Arets avskrivning - 248-248 Utgående bokfört värde 600 848 Fordringar Kundfordringar 22 090 22 674 Div kortfristiga fordringar 0 108 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 20 273 16 363 Summa 42 363 39145 Kassa och bank Bank 11 070 4 475 Summa 11 070 4 47 5 Allmänt eget kapital Balanserat resultat 13 731-235 Andelskapital, medlemskommuncr 2 779 2 331 Arets resultat 5 227 13 966 Summa 21738 16 062! 'arje medlem luir betalat / krona per kommuninnu litmrx som andelskapital rid kommunul-fiirbimdets bildande. Ktvliti nlel ar detta gr medlemmens ande! i kommunalförbundet. I orfmndsmedlem, marna Jjtir rid ntrje tidpunkt andel i kommunalförbundets /iliqwqir oeh sknltkr iförhållande t dlförbundsmedlemmens andel ar iindelskupitalet. t inklnin^nimkn piller dim för täekiimlc ar brist om förbmikt ihilk sakna medel att betala sina skultkr t rtrkuvnbtten samt rid skifte ar förbundets behållna lili#tnvitr eller shtlkr tom föranleds ar förbundets uppks cn/n& Kortfristiga skulder Utnyttjad checkkredit 0 0 Ixverantörsskulder 2 542 2 979 Moms 6 808 7 145 Personalens skatter och avgifter 3 129 2 882 Skulder till anställda 3 3 Upplupna semesterlöner 946 933 Upplupet arvode A-skatt tolkar, inkl sociala avgifter 15 171 11 43 0 Övriga upplupna kostnader 3 697 3 033 Summa 32 295 28 406 En cbeckkredit på 10 mn krfinns. Ingen kredit var nyttjad per }1 de tern Ur 20 IS Nyupptagna lån Utnyttjad checkkredit 0 0 Summa 0 0 Andelskapital Arets förändring av andelskapital 448 0 Summa 448 0 Varje medlem i förbundet fm andelar motsvarande antalet invånare. Under 2015 bar 22 nja medlem kommuner tillkommit. Tolkformedling Väst, Göteborg 2015-04-17 C^f xx /' - Mats Karlsson Ordförande '--Björn Thodcnius Vice ord förande 18

Tolkförmedling Väst Årsredovisning 2015, bilaga 1 STATISTIK 2016-04-15 Dnr 16/0155-1 Direktionsmöte 2016-04-15 p 3 bilaga 1 Statistik 2015 Uppdrag Mål Mottagna beställningar ca 338 000 Utförda uppdrag ca 307 000 Andel tillsatta uppdrag för medlemskund ca 98,1 % 99% Andel beställningar som inkommit samma dag som utförandedag ca 14,5 % Andel uppdrag som utförts av auktoriserade tolkar ca 12.3 % Andel uppdrag som utförts av auktoriserade tolkar med speciel kompetens inom sjukvårdstolkning Andel uppdrag som utförts av 1 C-tolk Andel uppdrag där tolk uteblivit eller varit sen ca ca ca 4,2 % 35.4 % 1,2% 1 % Fördelning per kontor Borås 15% Göteborg 53% Mariestad 16% T rollhättan /Uddevalla 16%

Tolkförmedling Väst Tolkar Tolkar Översättare Auktoriserade tolkar Auktoriserade tolkar med speciell kompetens inom sjukvårdstolkning Auktoriserade översättare 919 139 185 45 75 Mål 40 Kunder Kunder Medlemskunder Antal kunder/fakturaserie Intern förmedling Genomsnittlig väntedd för kund i telefon ca ca ca ca ca 6 200 4 500 1 850 99,4 % 47 sek

Ä Tolkförmedling Väst Språk Fördelning Övriga språk 16,6 % Arabiska 30.2 % Turkiska 1. Polska 2 Sorani 2.9 % Albanska 3 % Tigrinja 3,9 % B KS 5 % Persiska 6,7 % Dari

Tolkförmedling Väst Förändring 2015 jämfört med 2014 Arabiska 25,6% Somaliska 16,4% Dari 56,2% Persiska 7,8% BKS -6,7% Tigrinja 39,6% Albanska 7,1% Sorani 6,4% Polska -1,6% Turkiska 8,0% Övriga språk -3,4% Totalt 14,5%

Tolkförmedling Väst Årsredovisning 2015, bilaga 2 REDOVISNING 2016-03-15 Dnr 16/0155-1 Direktionsmöte 2016-04-15 p 3 bilaga 2 Redovisning av intern kontroll 2015 Bakgrund Enligt Intern kontrollplan 2015 för Tolk förmedling Väst ska följande rutiner/processer följas tipp: 1. Administration 2. Personuppgifter, sekretess 3. Politiska beslut 4. Klagomål och synpunkter 5. Årlig internkontrollrapport 6. Delegation, anmälan och rapportering 7. Formed lingsupp föl jning 8. Prioriteringslista 9. Ovcrsättningsuppföljning 10. Arbetstillfredsställelse 11. Medarbetarsamtal 12. Sjukfrånvaro 13. Handlingsplan rehabilitering 14. Löneutbetalningar 15. IT- och tclcfonipolicy efterlevnad 16. Rutin för bisyssla 17. Avtal gällande ekonomi, personal, löner och IT 18. Inköp/fakrura-hantcring 19. Utbetalning av arvode 20. Rätt arvodesnivå Resultat Samrliga processer/rutiner har kontrollerats. I kontroll nr 1 uppmärksammades att organiseringen och arkivcringcn av inaktuella respektive aktuella kontrakt kan förbättras för art underlätta sökbarhet. Likaså finns förbättringspotential gällande diarieföring av vissa dokument och dess senaste versioner, samt i hanteringen av vissa dokument i enlighet med dokumenthanteringsplanen. Inga direkta oegentligheter har dock uppmärksammats.

Tolkförmedling Väst Kontroll nr 8 skall enligt den interna kontrollplanen redovisas två gånger per år per enhet men redovisningen i oktober har av misstag glömts bort på ett av kontoren. Kontrollen kompletterades i efterhand och visade då inte på några brister. Kontroll nr 14 avseende löneutbetalningar uppvisade vid kontroll i mars en brist i form av att en anställd fått utbetalt för hög månadslön. Felet kunde härledas till den mänskliga faktorn och korrigerades retroaktivt snarast efter upptäckten. För att säkerställa att samma fel inte uppstod efter nya lönerevisionen våren 2015 så genomfördes, förutom ordinarie kontroll i september, ytterligare en extra kontroll i april. Felet var då avhjälpt. Kontroll nr 19 avseende Utbetalning av arvode till tolk visade inte på några oegentligheter men uppmärksammade viss problematik kring utbetalning av trängselskatt där hanteringen i vissa fall frångått rutinen, p g a okunskap. Detta är nu åtgärdat med utbildning av inblandade prissättare. Kontroll nr 20 Rätt arvodesnivå för tolk uppmärksammade brister i registreringen av tolkars arvodesnivå jämfört med dokumenterad utbildningsnivå. I några fall saknades dokumentation av utbildning i b okningssystemet, men fanns de facto i to lkakten. I andra fall var det osäkert vad tolk hade för utbildningsnivå och därmed skulle ha för arvodesnivå och detta har granskats ytterligare efter att kontrollen slutförts för att säkerställa rätt arvodesnivåer. Till 2016 har den interna kontrollplanen gåtts igenom och modifierats för att bättre beskriva varje kontrollmoment och även säkra uppföljningen av eventuella uppmärksammade brister. Julia Dahlquist Controller

Dnr 16/0155-4 Kommunalförbundet Tolkförmedling i Väst Revisorerna 2016-04-20 Till fullmäktige i Västra Götalandsregionen Alingsås kommun Borås Stad Essunga kommun Falköpings kommun Grästorps kommun Gullspångs kommun Göteborgs stad Götene kommun Hjo kommun Karlsborgs kommun Lerums kommun Lidköpings kommun Lilla Edets kommun Munkedals kommun Mölndals siad Orust kommun Skara kommun Skövde kommun Mariestads kommun Tibro kommun Tidaholms kommun Trollhättans Stad Törebodas kommun Uddevallas kommun Ulricehamns kommun Vara kommun Öckerö kommun Revisionsberättelse för år 2015 Vi, av fullmäktige utsedda revisorer, har granskat den verksamhet som bedrivits i kommunalförbundet Tolkförmedling i Väst (organisationsnummer 222000-2972) av dess direktion. Direktionen ansvarar för alt verksamheten bedrivs enligt gällande mål, beslut och riktlinjer samt de lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. De ansvarar också för att det finns en tillräcklig intern kontroll i verksamheten.

Revisorerna ansvarar för att granska verksamhet, intern kontroll och räkenskaper och pröva om verksamheten bedrivits enligt de uppdrag, mål, lagar och föreskrifter som gäller för verksamheten. Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet, förbundsordningen och revisionsreglementet. Granskningen har genomförts med den inriktning och omfattning som behövs för att ge rimlig grund för bedömning och ansvarsprövning. Vi bedömer sammantaget att direktionen i kommunalförbundet Tolkförmedling i Väst har bedrivit verksamheten på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer att räkenskaperna i allt väsentligt är rättvisande. Vi bedömer att direktionens interna kontroll har varit tillräcklig. Vi bedömer sammantaget att resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de finansiella mål och verksamhetsmål som direktionen uppställt. Vi tillstyrker att respektive fullmäktige beviljar ansvarsfrihet för direktionen samt de enskilda ledamöterna i densamma. Vi åberopar bifogad redogörelse. Bilaga: Till revisionsberättelsen hör bilagan: PM avseende årsredovisning 2015 Tollrförmedling i Väst, PwC

Jk pwc PM avseende årsredovisning 2015 Kommunalförbundet Tolkförmedling i Väst På uppdrag av valda revisorer i Kommunalförbundet Tolkförmedling Väst har PwC reviderat årsredovisning 2015 för Kommunalförbundet Tolkförmedling Väst, vilken består av förvaltningsberättelse, balansräkningen per den 31 december 2015, resultaträkning för 2015 samt en sammanfattning av betydelsefulla redovisningsprinciper samt andra upplysningar. Direktionens ansvar för årsredovisningen Det är direktionen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt bestämmelserna i enlighet med kommunal redovisningslag. PwC:s ansvar är att granska årsredovisningen för 2015. Resultatet av vår granskning ligger till grund för revisorernas bedömning av årsredovisning 2015. Vi har utfört vårt uppdrag enligt god revisionssed i kommunal verksamhet. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att rimligt försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. Bedömning Enligt vår bedömning är Kommunalförbundet Tolkförmedling Väst årsredovisning för det räkenskapsår som slutade den 31 december 2015 i allt väsentligt upprättad enligt kommunal redovisningslag. Göteborg 2016- ( x 'i l ^ Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB fä-n-h ((ii /i q/in Gunilla Lönnbratt Auktoriserad revisor

Tolkförmedling Väst ÅRSREDOVISNING 2016-04-15 Dnr 16/ Direktionsmöte 2016-04-15 p3 Årsredovisning 2015 Direktionen för Tolkförmedling Väst, organisationsnummer 222000-2972, avger årsredovisning för 2015

Tolkförmedling Väst Innehållsförteckning Inledning sid 3 Vision sid 3 Förvaltningsberättelse sid 3 Tolkförmedling Västs uppdrag sid 3 Omvärldsanalys sid 3 Övergripande verksamhetsmål sid 4 Måluppfyllelse sid 4 Verksamhetsmål 2015 och måluppfyllelse sid 5 Pensionsavsättningar sid 5 Utvecklingsfrågor sid 5 Kommunalförbundets personal sid 6 Tillsvidare- och visstidsanställda sid 6 Timavlönad personal sid 6 Genomsnittlig sysselsättningsgrad för tillsvidareanställd personal sid 6 Sjukfrånvaro sid 6 Organisation sid 6 Förbundsdirektionen sid 6 Administration och tolkförmedlingskontor sid 7 Språktolk- och översättningsförmedling sid 8 Tolkar och översättare sid 8 Kunder sid 8 Händelser av väsentlig betydelse sid 9 Nya medlemmar sid 9 Mentorskap för tolkar sid 9 Rekrytering och utbildning av tolkar sid 9 Upphandlingar sid 10 Tvist sid 10 Anmälan till Konkurrensverket avseende Tolkförmedling Väst sid 10 Ekonomi sid 10 Förväntad utveckling avseende verksamhet och ekonomi sid 11 likviditetsprognos sid 11 Utvärdering av ekonomisk ställning sid 12 Förbundets investeringsverksamhet sid 12 Upplysning om hur förbundet definierats/avgränsats sid 12 Utfall i förhållande till budget sid 12 Bakgrund till budget sid 12 Utfall sid 12 Mål för ekonomisk hushållning sid 13 Balanskravsresultatet utifrån årsresultat sid 13 Resultaträkning sid 13 Balans kravsavs tämning sid 14 Balansräkning sid 15 Kassaflödesanalys sid 16 Noter sid 17 Redovisningsprinciper sid 17 Noter sid 17

Tolkförmedling Väst Inledning Tolkförmedling Väst är ett kommunalförbund med uppdrag att tillgodose medlemmarnas behov av språktolktjänster. Medlemmar i förbundet är Västra Götalands läns landsting och kommunerna Alingsås, Borås, Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Göteborg, Götene, Hjo, Karlsborg, Lerum, Lidköping, Lilla Edet, Mariestad, Munkedal, Mölndal, Orust, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Trollhättan, Töreboda, Uddevalla, Ulricehamn, Vara och Öckerö. Syftet med verksamheten är att höja kvaliteten, förbättra rättssäkerheten, öka tillgängligheten till tolkar samt säkerställa ett professionellt bemötande. Tolkförmedling Väst har varit i drift sedan 1 april 2013 och har fram till och med 31 december 2015 utfört över 750 000 uppdrag på 113 språk. En direktion, med valda ledamöter från respektive medlem, leder kommunalförbundet. Särskilt utsedda revisorer finns för att granska kommunalförbundets verksamhet. Förbundet har fem kontor samt ett kansli med säte i Göteborg. Vision Tolkförmedling Västs vision är att förbundet, genom att erbjuda kvalitativa språktolktjänster, bidrar till en ökad integration i samhället. Rätten till tolk regleras i Förvaltningslagen 8: När en myndighet har att göra med någon som inte behärskar svenska eller som är allvarligt horsel- eller ta/skadad bör myndigheten vid behov anlita tolk. Detta är nödvändigt för att säkerställa alla människors lika rätt till vård och service, vilket framgår av Regeringsformens bestämmelser om likabehandling, saklighet och opartiskhet. Förvaltningsberättelse Tolkförmedling Västs uppdrag Tolkförmedling Västs uppdrag är att tillgodose behovet av språktolkar för medlemmarna genom att driva gemensam språktolkförmedling. Medlemmarna i förbundet ska beställa samtliga språktolktjänster från Tolkförmedling Väst. I språktolkförmedling innefattas språktolkning på plats, tolkning via telefon/video samt översättnings- och meddelandeservice. Omvärldsanalys Under 2015 sökte över en miljon människor sin tillflykt till EU. Den främsta orsaken var kriget i Syrien, men även fortsatta konflikter, svåra levnadsvillkor och litet framtidshopp i andra delar av vädden. I Sverige sökte nästan 163 000 personer, varav 35 400 ensamkommande barn, asyl under 2015. 1 Behovet av tolkningar styrs till stor del av antalet flyktingar som söker sig till Sverige. UNHCR beräknar att cirka en miljon människor kommer att söka sig till Europa under 2016 och Migrationsverket gör bedömningen att mellan 70 000 och 140 000 av dessa kommer att söka sig till Sverige. Flest asylsökande kommer från Syrien, Afghanistan och Irak. 2 Antalet tolkbeställningar har ökat kraftigt under 2015 framför allt på arabiska, dari och tigrinja. Tolkförmedling Väst fortsätter arbetet med att rekrytera och utbilda tolkar för att kunna fortsätta tillgodose kundernas behov. 1 Migrationsverkets verksamhets- och utgiftsprognos 2016-02-04 2 Migrationsverkets verksamhets- och utgiftsprognos 2016-02-04 3

Tolkförmedling Väst En stor del av tolkuppdragen utförs av icke auktoriserade tolkar. Kammarkollegiet som ansvarar för auktorisation av tolkar erbjuder för närvarande endast auktorisation i 40 språk, att jämföra med de minst 170 språk som talas i Sverige. Kammarkollegiet ansvarar även för att utfärda bevis över speciell kompetens inom sjukvårds- och rätts tolkning. För att kunna få bevis för speciell kompetens fordras först auktorisation. Tillgången till auktorisationsprov och till allmän grundutbildning för tolkar är begränsad. Kommunalförbundet avsätter därför resurser för att ge tolkar en grundläggande utbildning upp till kompetensnivån under auktoriserad tolk och för att ge riktad kompetensutveckling inför auktorisations- och specialistprov på Kammarkollegiet. Övergripande verksamhetsmål Tolkförmedling Väst ska erbjuda tolktjänster som är av hög kvalitet. Verksamheten ska präglas av professionellt bemötande, rättssäkerhet och tillgänglighet i alla led. Följande övergripande verksamhetsmål gäller för verksamheten: Kvalitctssäkrad, rättssaker och enhetlig tolkservice. Tillgång till tolk när beställaren behöver. God tillgänglighet vid beställning. Tolkarna har hög kompetens; i språket samt om de verksamheter tolkarna används inom, vad gäller sin roll och sitt bemötande samt om myndighetens ansvar att göra vård och service tillgänglig för alla på lika villkor. Synpunkter och klagomål tas om hand och leder till förbättring. Tolkförmedling Väst ska följa "Tolkservicerådets riktlinjer och god tolkservicescd". 3 Tolkarna som arbetar för Tolkförmedling Väst ska följa Kammarkollegiets vägledning "God tolksed". Dessutom ska verksamheten vara En attraktiv uppdragsgivare. Kostnadseffektiv. Måluppfyllelse Tolkförmedling Väst arbetar kontinuerligt med att kvalitetssäkra sin tolkservice. Detta sker bl a genom utbildning av tolkar och uppföljning av kund- och tolksynpunkter. Förbundet har under året haft en mycket god tillgänglighet på tolkar och arbetar ständigt med att ytterligare förbättra tillgång och tillgänglighet vid beställning. Tolkförmedling Väst har en rutin för att ta hand om klagomål och synpunkter från kunder och säkrar att dessa följs upp och att förändringar görs där så är möjligt. Vid specifika klagomål som rör tolk, dokumenteras detta och en uppföljning görs med tolken. Upprepade klagomål leder till att samarbetet med tolken avslutas. I juni fattade direktionen beslut om att Tolkförmedling Väst skulle lämna Tolkservicerådet. Orsaken är att Tolkförmedling Väst anser att Tolkservicerådet borde vara en renodlad arbetsgivarorganisation i stället för att vara en organisation både för arbetsgivare, tolkförmedlare och tolkar samt att årsavgiften inte motsvarar nyttan av medlemskapet. Tolkförmedling Väst kommer dock fortsätta söka samarbete med Tolkservicerådet, 3 Detta mål är borttaget till 2016, då Tolkförmedling Väst har lämnat Tolkservicerådet. 4

Tolkförmedling Väst Tolkförmedling Väst strävar efter att vara en attraktiv uppdragsgivare för tolkarna och har goda villkor för tolkarnas arbete. Tolkförmedling Väst eftersträvar även att vara en attraktiv arbetsgivare och en hälsofrämjande arbetsplats. Tolkförmedling Västs kundansvariga och verksamhetschefer har under 2015 besökt 36 kunder och utbildningsprogram på universitetet för dialog och information om tolkanvändande. Verksamhetsmål 2015 och måluppfyllelse Inför 2015 fastslog direktionen följande mål: Antal tillsatta uppdrag för samtliga beställningar från medlemskunder ska vara minst 99 %. Fler tolkar ska höja sin utbildningsnivå till 1C. Antalet auktoriserade tolkar med speciell kompetens inom sjukvårdstolkning ska öka med minst 15 %. Antalet avvikelser avseende försenade och uteblivna tolkar ska minska och vara max 1 % på bokade uppdrag. En kundundersökning ska genomföras. Under 2015 tillsatte förbundet 98,1 % av samtliga beställningar till medlemskunder. Andelen beställningar som ej kunde tillsättas med tolk ökade under andra halvåret 2015 i samband med att antalet flyktingar som kom till Sverige ökade kraftigt, Dari, som talas i Afghanistan, är det språk som har ökat mest under 2015, med hela 55 % jämfört med 2014. Antalet tolkar som har höjt sin utbildningsnivå till 1 C uppgår till nästan 100. Antalet auktoriserade tolkar med speciell kompetens inom sjukvårdstolkning har ökat med 10 personer (29 %). Andelen avvikelser avseende försenade och uteblivna tolkar har minskat från 1,5 % 2014 till 1,2 % 2015. Under våren genomförde Tolkförmedling Väst en kundundersökning. Undersökningen visar att kunderna är nöjda med förbundet som leverantör av språktolktjänster, att personalen har ett professionellt bemötande samt att de levererade språktolktjänsterna är av god kvalitet. Pensionsavsättningar Kommunalförbundet betalar löpande pensionspremier till KAP-Kl, och AKAP-KL till pensionsförvaltaren KPA. Ingen uppbyggd pensionsskuld finns för de anställda Utvecklingsfrågor Under 2016 kommer byte av bokningssystem att ske. Det nya systemet kommer att vara mer modernt och användarvänligt och kommer möjliggöra en bättre interaktion mellan kund, tolk och tolkförmedling. För att höja kvaliteten på de tjänster som erbjuds kommer Tolkförmedling Väst fortsätta att arbeta med grundutbildning till tolk och andra kompetenshöj ande insatser. Då en stor del av Tolkförmedling Västs tolkningar utförs inom landstinget, kommer förbundet att särskilt arbeta för att fler auktoriserade tolkar ska utbilda till sig för att få speciell kompetens inom sjukvårdstolkning. 5

Tolkförmedling Väst Kommunalförbundets personal Tillsvidare- och visstidsanställda Per den 31 december 2015 hade Tolkförmedling Väst 50 tillsvidareanställda och 8 visstidsanställda. Antalet tillsvidareanställda är två fler än 2014 och antalet-visstidsanställda har minskat med två person. Av de tillsvidareanställda är 38 kvinnor och 12 män. Av de visstidsanställda är fyra kvinnor och fyra män. Den största personalgruppen är tolkfömedlare. Behovet av personal kommer att vara detsamma som under 2015 eller något fler. Timavlönad personal Förbundet har ett antal personer anställda som timavlönade. Dessa arbetar främst då ordinarie personal har semester och vid ordinarie personals sjukdom, men även för att stärka upp i början av veckorna då flest beställningar kommer in. Genomsnittlig sysselsättningsgrad Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för tillsvidareanställd personal inom Tolkförmedling Väst är 96,9 % av heltidsmåttet. Uppdelat per kön är genomsnittlig sysselsättningsgrad 96,6 % för kvinnorna och 97,9 % för männen. Sjukfrånvaro Tolkförmedling Väst har under perioden januari december haft en genomsnittlig sjukfrånvaro på 6,3 %, vilket är en minskning både jämfört med 2014 och 2013. Långtidsfrånvaro samt upprepad korttids frånvaro följs upp och de anställda erbjuds vid behov stöd från företagshälsovården. Organisation Förbundsdirektionen Tolkförmedling Väst är ett kommunalförbund med direktion. Direktionen är förbundets beslutande organ och tillika förbundsstyrelse. Direktionens uppdrag regleras i kommunallagen och i den förbundsordning som medlemmarna har antagit. Direktionen har under året haft 6 ordinarie möten, en budgetkonferens samt en utbildningsdag. Tolkförmedling Västs direktion utgjordes 2015-12-31 av: Göteborgs Stad Mats Karlsson (S), ordförande Rustan Hälleby (M), ersättare Alingsås kommun Joakim Järrebring (S), ledamot Daniel Filipsson (M), ersättare Essunga kommun Daniel Andersson (M), ledamot Niclas Eringsfors (S), ersättare Grästorps kommun Tobias Leverin (C), ledamot Jens Persson (S), ersättare Västra Götalandsregionen Björn Thodenius (M), vice ordförande Jonas Kristiansen Adelsten (S), ersättare Borås Stad Lars-Åke Johansson (S), ledamot Birgitta Bergman (M), ersättare Falköpings kommun Hans Johansson (C), ledamot Pia Ragnar (M), ersättare Gullspångs kommun Ann-Christin Erlandsson (S), ledamot Eric Mellberg (M), ersättare 6

Tolkförmedling Väst Götene kommun Anders Månsson (GF), ledamot Lats Holmberg (FP), ersättare Karlsborgs kommun Elise-Marie Samuelsson (S), ledamot Kjell Sjölund (C), ersättare Lidköpings kommun Lena O Jenemark (S), ledamot Rasmus Möller (M), ersättare Mariestads kommun Björn Fagerlund (M), ledamot Marianne Kjellquist (S), ersättare Munkedals kommun Hans-Joachim Isenheim (MP) Malin Corner (M), ersättare Skara kommun Michael Karlsson (S), ledamot Markus Hagberg (M), ersättare Tibro kommun Rasmus Hägg (S), ledamot Maria Marie (KD), ersättare Trollhättans Stad Maud Bengtsson (S), ledamot Michael Meijer (M), ersättare Uddevalla kommun Stefan Skoglund (S), ledamot Elving Andersson (C), ersättare Vara kommun Ulf Genitz (C), ledamot Agneta Edvardsson (M), ersättare Hjo kommun Ann-Christine Fredriksson (M), ledamot Liselotte Karlsson (S), ersättare Lerums kommun Eva Andersson (C), ledamot Ulf Utgård (M), ersättare Lilla Edets kommun Ingemar Ottosson (S), ledamot Julia Färjhage (C), ersättare Mölndals stad Gun Kristiansson (S), ledamot Merjem Maslo (M), ersättare Orust kommun Bertil Olsson (S), ledamot Ulf Sjölinder (FP), ersättare Skövde kommun Paula Bäckman (C), ledamot 4 Anita Löfgren (F), ersättare Tidaholms kommun Hajrudin Abdihodzic (V), ledamot Gunilla Dverstorp (M), ersättare T öreboda kommun Mikael Faleke (M), ledamot Anne-Charlotte Karlsson (S), ersättare Ulricehamns kommun Inga-Kersti Skarland (S), ledamot Per Johansson (M), ersättare Ockerö kommun Kent Lagrell (M), ledamot Jan-Åke Simonsson (S), ersättare Administration och tolkförmedlingskontor Under direktionen leds verksamheten av förbundschefen. Tjänstemannaorganisationen består i övrigt av ett kansli som leds av förbundschef samt tolkförmedlingskontor med tolkförmedlare i Borås, Göteborg, Mariestad, Trollhättan och Uddevalla. Varje kontor leds av en verksamhetschef. Totalt antal tillsvidare- och tidsbegränsat anställda är 58 och förbundet har även ett antal timanställda. Administrativa tjänster inom ekonomi, IT, lön och personal köps av Mariestads kommun. Verksamhetsspecifikt IT-stöd och verksamhetsanpassat telefonisystem köps separat, Avsade sig uppdraget som ledamot 2015-12-14. Ny ordinarie ledamot ej utsedd per den 31 december 2015. 7

Tolkförmedling Väst Tolkförmedlingskontoren har öppet vardagar på kontorstid. Övriga tider finns möjlighet att beställa tolk genom jourtjänst som köps från Västra Götalandsregionens telefonicenter i Vänersborg. Språktolk- och översättningsförmedling Tolkförmedling Väst har under 2015 förmedlat språktolktjänster på 102 språk, varav arabiska, somaliska, dari, persiska och BKS (bosniska, kroatiska och serbiska) är vanligast. Dessa fem språk utgör ca 70 % av samtliga tolkningar. Arabiska och somaliska utgör tillsammans strax över 50 % av samtliga tolkuppdrag. Förmedling av språktolktjänster är Tolkförmedling Västs kärnuppdrag. Rent praktiskt bedrivs språktolkförmedling på följande sätt: en verksamhet, t ex inom hälso- och sjukvården beställer tolk av förmedlingen som sedan bokar och arvoderar tolken för utfört uppdrag. Förmedlingen fakturerar verksamheten för utförd tolktjänst. Oversättningsavdelningen tar emot beställningar från kunder och kontaktar därefter översättare. Efter fullgjord översättning granskas arbete innan arvodesbetalning och fakturering, vilket sker på samma sätt som för tolkar. Allt fler kunder börjar använda sig av Tolkförmedling Västs -webbokningssystem för att beställa tolk. Under 2014 kom ca 29 % av beställningarna in via webben. Vid beställning per telefon ringer kunderna ett gemensamt huvudnummer för tolkbeställningar och styrs därefter via menyval till det kontor som ligger närmast geografiskt. Tolkförmedling Väst har en mycket god tillgänglighet vid beställningar av språktolktjänster. Under perioden januari - december har förbundet tagit emot över 339 000 beställningar, varav ca 1,9 % ej har kunnat tillsättas med tolk. Antal uppdrag som har utförts är ca 307 000. Tolkförmedling Väst har under perioden förmedlat 1 257 översättningsuppdrag. De vanligaste översättningarna är från svenska, arabiska, engelska och persiska till arabiska, engelska, svenska och somaliska. Tolkar och översättare Tolkarna och översättarna är uppdragstagare och registreras i ett gemensamt register som är tillgängligt för samtliga tolkförmedlare inom Tolkförmedling Väst. Per den 31/12-15 hade förbundet 919 aktiva tolkar och 139 översättare registrerade (44 personer arbetar som både tolk och översättare). 260 av tolkarna och översättarna är auktoriserade och 45 av tolkarna har även speciell kompetens inom sjukvårdstolkning. Tolkarnas och översättarnas kompetens dokumenteras i Tolkförmedling Västs bokningssystem och tolkarnas arvodesnivå baseras på den dokumenterade kompetensen. Tolkamas arvodesnivåer är uppdelade i sex nivåer. Kunder Tolkförmedling Västs uppdrag är att förse sina medlemskunder med språktolkar och översättningar. Per den 31/12-15 hade Tolkförmedling Väst ca 6 200 kunder, varav cirka 2 150 av dessa förmedlas tolktjänster från förbundet varje månad. Den övervägande delen av de förmedlade 8

Tolkförrmedling Väst uppdragen, 99,4 %, är till mcdlemskunder. Största kund är Västra Götalands läns landsting, som står för ca 67 % av de bokade uppdragen. Händelser av väsentlig betydelse Nya medlemmar Den 1 januari 2015 fick Tolkförmedling Väst 22 nya medlemskommuner. De nya kommunerna är Alingsås, Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Götene, Hjo, Karlsborg, Lerum, Lidköping, Lilla Edet, Munkedal, Mölndal, Orust, Skata, Skövde, Tibro, Tidaholm, Töreboda, Ulricehamn, Vara och Öckerö. Förbundet har därmed 28 medlemmar. Samtliga nya medlemmar har vid inträde tillskjutit 1 kr/kommuninvånare per den 31 december 2013 som andelskapital. Som en engångskostnad har även samtliga nya medlemmar erlagt en administrativ avgift om 25 000 kr för att täcka kostnader för ansökningsförfarandet och arvoden för tillkommande politiker i direktionen. IVlentorskap för tolkar Som första språktolkförmedling i landet lät Tolkförmedling Väst utbilda ett antal tolkmentorer under 2015. Dessa är mentorer för nya tolkar under utbildning. I introduktionsutbildningen ingår numer tolknings tillfällen i verkliga situationer tillsammans med en mentor, vilket gör att de nya tolkarna kan känna sig mer trygga i sin roll när de påbörjar tolkyrket. Rekrytering och utbildning av tolkar Tolkförmedling Väst arbetar ständigt med att rekrytera tolkar inom språk där det behövs fler tolkar. Både nya och befintliga tolkar erbjuds utbildning via förbundet för att öka sin kompetens och därmed även höja sin arvodesnivå. Under 2015 har förbundet haft flera rekryteringsmässor i samarbete med Arbetsförmedlingen, kontakta invandrarföreningar i länet, annonserat i Metro och på Facebook samt kontaktat auktoriserade och grundutbildade tolkar som är registrerade på Kammarkollegiets hemsida för att nå ut till nya potentiella tolkar och redan utbildade tolkar som ännu inte arbetar för förbundet. För att kunna antas till Tolkförmedling Västs grundutbildning måste ett rekryteringstest göras. Under 2015 har 475 personer gjort rekryteringstestet varav 159 personer har klarat det. Tolkförmedling Väst anordnar grundläggande tolkutbildning, som inleds med en introduktionsutbildning och därefter följer ämneskurser inom sjukvård, juridik, samhälls- samt migrationstolkning. Varje ämneskurs utom migration består av 80 lektionstimmar, migrarion av 20. Till ämneskurserna tillkommer språkhandledning med 40 lektionstimmar (10 timmar för migrationstolkning). Under 2015 har 224 personer gått en eller flera av dessa ämneskurser. Tolkarna uppmuntras att genomgå prov för auktorisation och speciell kompetens inom sjukvårdstolkning. Dessa prov ansvarar Kammarkollegiet för. För att få fler tolkar att genomgå Kammarkollegiets prov ersätter Tolkförmedling Väst kostnader för tolkar i samband med auktorisationsprovet. Tolkförmedling Väst har även förberedelseutbildning inför auktorisation. Kunskapscentrum för sexuell hälsa erbjuder tillsammans med social resursförvaltning inom Göteborgs Stad en utbildning inom området sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, till tolkar som är registrerade på Tolkförmedling Väst. Under 2015 har 76 tolkar gått utbildningen. Satsningen fortsätter under 2016 och målet är att samtliga tolkar ska gå utbildningen. Totalt har 247 tolkar gått utbildningen.

Tolkförmedling Väst Flera av de tolkar som arbetar på uppdrag av Tolkförmedling Väst arbetar även för andra tolkförmedlingar, vilket innebär att Tolkförmedling Västs utbildningssatsningar far spridning även i andra delar av samhället än hos medlemmarna. Det finns fortsatt behov av nya tolkar inom vissa språk samt utbildning av befintliga tolkar för att öka kvaliteten på de tolkningar som utförs Upphandlingar Våren 2015 upphandlade Tolkförmedling Väst lokalvårdstjänster med stöd av upphandlingsenheten på Mariestads kommun och avtal för de 5 enheterna tilldelades två leverantörer. Under våren upphandlade Tolk förmedling Väst även ett nytt bokningssystem. En extern upphandlingskonsult anlitades för stöd med detta. Den leverantör som tilldelades kontraktet visade sig dock inte kunna leverera efterfrågat system och Tolk förmedling Väst hävde därför avtalet. Tvist Med anledning av hävningen av avtalet med den leverantör som tilldelades uppdraget att leverera ett nytt bokningssystem, har Tolkförmedling Väst krävt ett vite av leverantören för att täcka de extra kostnader som har uppstått vad gäller advokatkostnader i och med tvisten samt kostnader för att en ny upphandling av bokningssystem måste göras. Leverantören hävdar att Tolkförmedling Väst felaktigt har hävt avtalet och kräver skadestånd för detta. Efter ett affärsmässigt övervägande har förbundet beslutat inte driva ärendet vidare trots att bedömningen är att förbundet skulle ha framgång om denna tvist togs till domstol. Men då det avser en relativt liten summa och det är högst osäkert om leverantören har möjlighet att betala vite och rättegångskostnader har förbundet beslutat att inte själv driva frågan till domstol. Anmälan till Konkurrensverket avseende Tolkförmedling Väst I juni 2013 anmäldes Tolkförmedling Väst till Konkurrensverket av en privat tolkförmedling som menade att Tolkförmedling Väst snedvrider konkurrensen genom att leverera tjänster till organisationer som ej är medlemmar i kommunalförbundet. Konkurrensverket har vid ett flertal tillfällen begärt in uppgifter kring den externa förmedlingen, vilken har minskat stadigt och sedan årsskiftet 2014/2015 är den externa förmedlingen på en marginell nivå. I april 2015 meddelade Konkurrensverket att ärendet avskrivs då Tolkförmedling Västs externa förmedling är på en marginell nivå. Ekonomi Förbundsordningen reglerar att kommunalförbundets årliga kostnader minst ska täckas av årets intäkter. Som övergripande verksamhetsmål anges att verksamheten ska vara kostnadseffektiv. Kommunalförbundets verksamhet finansieras helt av intäkter från kunder för utförda tolkningar. Tolkförmedling Västs kostnader och intäkter är helt beroende av hur mycket tolktjänster som beställs. Den största kostnaden för kommunalförbundet är arvoden till tolkar. Förbundet debiterar medlemmarna för utförda tjänster enligt självkostnadsprincipen. 10

Tolkförmedling Väst Direktionen fastställer varje år en flerårsplan med budget för de tre kommande åren i enlighet med kommunallagen. Budgeten är ett verktyg för planering, styrning, uppföljning och kontroll av verksamheten och i budgeten anges de ekonomiska resurserna samt de av direktionen fastställda målen. Direktionen för kommunalförbundet har fastslagit kundpriser. Priserna till medlemskund sänktes per den 1 juli 2015 med anledning av att det kraftigt ökande antalet beställningar medförde att förbundet annars skulle gå med ett stort överskott. Priserna bedöms kunna ligga kvar på samma nivå under 2016. Andelskapitalet är beräknat på medlemmarnas invånarantal och uppgår till totalt 2,8 mnkr. Förväntad utveckling avseende verksamhet och ekonomi Behovet av tolk bedöms vara fortsatt mycket stort. Ett ökat flyktingmottagande medför ett ökat behov av tolkanvändning både i sjukvården och i kommunerna. Ökningen av tolkbeställningar på arabiska, dari och tigrinja kommer sannolikt att fortsätta en lång tid framöver. Många individer som tidigare kommit som arbetskraftsinvandrare eller flyktingar tappar delar av det svenska språket i takt med stigande ålder, vilket gör att behovet av tolk kan komma att öka även i dessa grupper. Under 2016 kommer förbundet att fortsätta rekrytera och utbilda tolkar för att möta de behov som finns hos medlemmarna. Under senare delen av 2015 började det bli allt svårare att möta det stora behovet av tolk framför allt på dari. Förbundet har under 2015 provat flera olika metoder för att rekrytera blivande tolkar och kommer att försöka hitta nya vägar till att nå ut till potentiella tolkar. Förbundet kommer även fortsätta utbilda kunder i tolkanvändande. Antalet beställda uppdrag har säsongsvariationer som är årligen återkommande. Generellt minskar antalet beställningar i samband med sport-, påsk- och höstlov. Minskningen ligger på ca 15-30 % jämfört med intilliggande veckor. Under sommaren är antal beställningar i princip oförändrat fram till midsommar. Därefter sjunker det något för att nå en lägsta nivå under andra halvan av juli och en bit in i augusti. Även i december och januari minskar beställningsmängden något, framför allt koncentrerat från jul fram till trettondagshelgen. Minskningen är dock inte lika kraftig som under sommarmånaderna eller skolloven. Variationerna påverkar verksamheten och ekonomin men eftersom de är väl kända går de att ta hänsyn till vid planering. På det sättet minskar de finansiella riskerna och ger förbundet en god kontroll över den ekonomiska utvecklingen. Om antalet uppdrag ökar eller minskar, så ökar alternativt minskar både kostnader och intäkter i samma mån. Likviditetsprognos Sedan starten av verksamheten finns en checkkredit på 20 mnkr. Under året har den endast nyttjats vid ett enstaka tillfälle under våren. Årets kassaflöde har varit positivt och verksamheten har genererat ett överskott som gjort att krediten med undantag för ett fåtal dagar inte behövts användas under året. Checkkrediten har sänkts till 10 mnkr 2016 och bedömningen är att den med anledning av det positiva kassaflödet i stort inte behöver användas under året utan kan finnas som buffert. 11

Tolkförmedling Väst Utvärdering av ekonomisk ställning Kommunalförbundet finansieras av intäkter från medlemskommunerna. Grunden för intäkterna är stabil och över tid gäller självkostnadsprincipen. Det överskott som genererats under de första verksamhetsåren gör att den ekonomiska ställningen är god. Checkkrediten har i stort inte använts under 2015 och beräknas inte användas under 2016. Ekonomiskt överskott i verksamheten de första åren har gjort att ett eget kapital finns och därmed även att egna likvida medel har byggts upp. Tillskjutet kapital vid inträde från medlemskommunema är en del av de likvida medlen. Inga investeringar har skett efter uppstarten 2013 som påverkat likviditeten och därmed har inga behov av lån alternativt att använda checkkrediten uppstått. Förbundets investeringsverksamhet 'folkförmedling Väst har under året inte haft någon investeringsverksamhet. Tidigare gjorda investeringar 2013 på inventarier skrivs av på fem år. Avskrivningen baseras på anskaffningsvärdet Upplysningar om hur förbundet definierats/avgränsats Kommunalförbundet är en egen offentligrättslig juridisk person, fristående i förhållande till sina medlemmar. Förbundet har övertagit uppgiften och ansvaret för språktolkförmedling från sina medlemmar och är huvudman för verksamheten. Medlemmarna har kvar ett yttersta ekonomiskt ansvar för verksamheten. Tolkförmedling Västs medlemmar är Västra Götalands läns landsting samt kommunerna Alingsås, Borås, Essunga, Falköping, Grästorp, Gullspång, Göteborg, Götene, Hjo, Karlsborg, Lerum, Lidköping, T.illa Edet, Mariestad, Munkedal, Mölndal, Orust, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Trollhättan, Töreboda, Uddevalla, Ulricehamn, Vara och Öckerö. Varje medlem har tillskjutit 1 svensk krona per kommuninnevånare som andelskapital vid kommunalförbundets bildande. Kvotvärdet av detta ger medlemmens andel i kommunalförbundet. Utfall i förhållande till budget Bakgrund till budget I budget för 2015 budgeterades ett överskott på 2 mnkr, dels för att täcka kommunalförbundets förberedelsekostnader före driftstart, dels för att förbundet behöver bygga upp ett eget kapital som säkerhet. Utfall Utfall för 2014 gav Tolkförmedling Väst ett kraftigt överskott och de ökande beställningarna under våren 2015 pekade mot att förbundet även 2015 skulle gå med ett rejält överskott. Eftersom förbundet i och med 2014 års överskott byggt upp det egna kapital som bedömts nödvändigt, fattade direktionen beslut om att sänka kundpriserna per den 1 juli med målet att göra ett nollresultat på helåret. Under hösten 2015 ökade dock antalet beställningar oerhört kraftigt och den prissänkning som gjorts för att uppnå nollresultat var ej tillräcklig. Resultat för 2015 är 5,2 mnkr att jämföra med budgeterade 2 mnkr. Övriga kostnader som ej härrör till tolkuppdrag ligger i nivå med budget. 12

Tolkförmedling Väst Mål för god ekonomisk hushållning I enlighet med kommunallagen ska förbundet ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. En god ekonomisk hushållning skapas genom att Tolkförmedling Väst drivs ändamålsenligt och kostnadseffekrivt samt med en finansiering som långsiktigt garanterar verksamheten. Kännetecken för en god ekonomisk hushållning är bland annat att de löpande intäkterna täcker de löpande kostnaderna och att resultatet, sett över en längre period, är positivt. I budgeten för 2015 hade direktionen fastslagit följande finansiella mål: Den löpande verksamheten ska visa ett positivt resultat. Nyttjande av checkkrediten ska minska. Den löpande verksamheten har visat ett positivt resultat och nyttjandet av checkkrediten har minskat jämfört med tidigare år. Målet för 2016 är att nyttjandet av checkkrediten ska upphöra. Balanskrav utifrån årsresultat Tolkförmedling Väst startade 1 april 2013 och resultatet första verksamhetsåret var ett underskott på 0,2 mnkr. Enligt kommunallagen ska ett underskott återställas inom tre år. Det innebär att resultatet för 2013 ska återställas senast 2016. Resultatet för 2014 var ett överskott på 14 mnkr, 2015 var överskottet 5,2 mnkr. Det innebär att till 2016 finns inget belopp kvar att återställa och att balanskravet uppnås. Resultaträkning Förbundets årliga kostnader ska minst täckas av årets intäkter. Förbundet debiterar medlemmarna för utförda tjänster enligt självkostnadsprincipen. Om årets kostnader inte täcks ska finansieringen av underskottet fördelas mellan förbundets medlemmar procentuellt i relation till värdet av nyttjade tjänster under året. Resultaträkning Belopp i tkr Not 2015-01-01 2014-01-01-2015-12-31 - 2014-12-31 Verksamhetens intäkter 1 176 915 168 691 Verksamhetens kostnader 2-171 404-154 389 Resultat före avskrivningar 5 511 14 302 Avskrivningar 3-248 - 248 Resultat eftet avskrivningar 5 263 14 054 Finansiella intäkter 4 24 12 Finansiella kostnader 5-60 - 100 Redovisat resultat 5 227 13 966 13

Tolkförmedling Väst Balanskravsavstämning Belopp i tkr 2015 2014 2013 Arets resultat enligt resultaträkningen 5 227 13 966-235 minus samtliga realisationsvinster/förluster 0 0 0 plus sänkning av diskonteringsränta 0 0 0 lus realisationsvinster som inte står i överensstämmelse med god ekonomisk hushållning 0 0 0 plus orealiserade förluster i värdepapper 0 0 0 minus återföring av orealiserade förluster i värdepapper 0 0 0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar 5 227 13 966-235 Medel ull resultatutjämningsreserv (RUR) 0 0 0 Medel från resultatutjämningsreserv (RUR) 0 0 0 Årets balanslcravsrcsultat 5 227 13 966-235 Balanskravsresultat att reglera 0 0 0 Budgetomslutning (tkr) Verksamhetens kostnader 171 404 154 389 119 610 Personalkostnader egen personal 26 914 23183 22 204 A-tolkar (ej anställda av kommunalförbundet) 133 583 122 082 83 516 Nettoinvesteringar 0 0 1 241 Likvida medel 31/12 respektive år 11 070 4 475 0 Resultat Årets resultat 5 227 13 966-235 Eget kapital 16 510 2 096 2 331 Nyckeltal Kassalikviditet 165% 153% 102% Soliditet 40 % 36 % 5 % 14

Tolkförmedling Väst Balansräkning Belopp i tkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Inventarier Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Fordringar likvida medel Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Eget kapital Andelskapital medlemskommuner Arets resultat Summa eget kapital Skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER Not 2015-12-31 2014-12-31 6 600 848 600 848 7 42 363 39 145 8 11 070 4 475 53 433 43 620 54 033 44 468 9 13 731-235 9, 12 2 779 2 331 9 5 227 13 966 21738 16 062 10 32 295 28 406 32 295 28 406 54 033 44 468 15

Tolkförmedling Väst Kassaflödesanalys Belopp i tkr Den löpande verksamheten Arets resultat Justering för av- och nedskrivning Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Bruttoinvestering i materiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Nyupp tagna lån Andelskapital Kassaflöde från finansieringsverksamheten Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Not 2015-01-01 2014-01-01-2015-12-31. 2014-12-31 5 227 13 966 248 248 5475 14 214 3 217 1316 3 889-11 055 6147 4 475 0 0 0 0 11 0 0 12 448 0 448 0 6 595 4 475 4 475 0 11070 4 475 16

Tolkförmedling Väst Noter Redovisningsprinciper Redovisningsprinciperna är oförändrade i jämförelse med föregående år. Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Lagen om kommunal redovisning. Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärdet om inget annat anges. Intäkter redovisas i den period som tolkuppdragen har utförts. Eftersom fakturering sker i efterskott uppskattas upplupna intäkter för att hänföras till rätt period. Intäkter har upptagits till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillgodogöras av förbundet och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar upptas till det lägsta av nominellt värde och det belopp varmed de beräknas inflyta. Likvida medel omfattar kassa och tillgodohavande hos bank samt kortfristiga placeringar med en ursprunglig löptid på högst tre månader. Intjänande av pensioner inklusive löneskatt bokförs löpande i driftsredovisningen. Avskrivning av inventarier sker på fem år. Noter Belopp i tkr 2015-01-01 2014-01-01-2015-12-31 - 2014-12-31 1 Verksamhetens intäkter Förmedlingstjänster medlemmar 172 835 138 361 Förmedlingstjänster icke medlemmar 2 530 29 331 Övriga intäkter 1 550 999 Summa 176 915 168 691 Av övliga intäkter uppgår 550 tkr till ett engångsbelopp jör Medlemsinsatser från 22 nja medlemmar. 2 Verksamhetens kostnader Personalkostnad inkl direktion 20 641 18 881 Sociala avgifter personal inkl direktion 6 273 4 553 Arvoden och ersättning tolkar 107 864 97 002 Sociala avgifter tolkar 25 719 25 051 Tolkutbildning 2 047 653 Lokalkostnader 2 685 2126 Dator/IT/telefoni/post 2 219 2 130 Inventarier, förbrukningsmaterial 656 932 Administrativa och konsulttjänster 3 299 3 061 Summa 171404 154 389 3 Avskrivningar Inventarier 248 248 Summa 248 248 4 Finansiella intäkter Ränteintäkter 24 12 Summa 24 12 5 Finansiella kostnader Räntekostnad 28 74 Övriga finansiella kostnader 31 26 Summa 60 100 Lånekostnader redovisas i enlighet med huvudmetoden och belastar resultatet i den period de hör hemma. Anläggningstillgångar Inventarier Anskaffningsvärde 1 241 1 241 Ackumulerade avskrivningar - 393-145 17

Tolkförmedling Väst Arets investering Arets avskrivning Utgående bokfört värde 7 Fordringar Kundfordringar Div kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa 8 Kassa och bank Bank Summa 9 Allmänt eget kapital Balanserat resultat Andelskapital, medlemskommuner Arets resultat Summa 0 248 600 22 090 0 20 273 42 363 11 070 11 070 13 731 2 779 5 227 21738 0 248 848 22 674 108 16 363 39 145 4 475 4 475 235 2 331 13 966 16 062 Varje medlem bar betalat 1 krona pe r kommuninnevånare som andelskapital rid hammunal-jorbnndets bildande. Kiotiärdet ar detta ger medlemmens andel i kommunalförbundet Förbundsm edlemmarna Ijar lid latje tidpunkt ande! i kommunalförbundets til/gängar och skulder i förbiilande tillförbundsmedlemmens andel ar andelskapitalet. Fördelningsgrunden gä/ler aren för täckande av brist om förban/let skulle sakna medel alt betala sina skulder i rerksambeten samt rid skifte avförbundets behållna tillgångar eller skulder som föranleds avförbundets upplösning. 10 Kortfristiga skulder Utnyttjad checkkredit 0 0 Leverantörsskulder 2 542 2 979 Moms 6 808 7 145 Personalens skatter och avgifter 3 129 2 882 Skulder till anställda 3 3 Upplupna semesterlöner 946 933 Upplupet arvode A-skatt tolkar, inkl sociala avgifter 15171 11 430 Övriga upplupna kostnader 3 697 3 033 Summa 32 295 28 406 En checkkreditpå 10 mnkrfinns. Ingen kredit var njttjadper 31 december 2015 11 Nyupptagna lån Utnyttjad checkkredit 0 0 Summa 0 0 12 Andelskapital Arets förändring av andelskapital 448 0 Summa 448 0 V aje medlem iförbundet har andelar motsvarande antalet invånare. Under 2015 har 22 nya medlemkommuner tillkommit. Tolkförmedling Väst, Göteborg 2016-04-15 Mats Karlsson Ordförande Björn Thodenius Vice ordförande 18

Tolkförmedling Väst SAMMANTRÄDESPROTOKOLL DIREKTIONEN Sammanträdesdatum 2016-04-15 Dnr 16/0155-3 227 Årsredovisning 2015 Beslut Direktionen godkänner Årsredovisning 2015 och översänder den till medlemmarna för godkännande och prövning av ansvarsfrihet. Sammanfattning Direktionen ska varje år upprätta bokslut/årsredovisning per den 31 december. Tolkförmedling Väst har under 2015 förmedlat språktolktjänster på 102 språk, varav arabiska, somaliska, dari, persiska och BKS (bosniska, kroatiska och serbiska) är vanligast. Dessa fem språk utgör ca 70 % av samtliga tolkningar. Arabiska och somaliska utgör tillsammans strax över 50 % av samtliga tolkuppdrag. Tolkförmedling Västs uppdrag är att tillgodose behovet av språktolkar för medlemmarna genom att driva gemensam språktolkförmedling. I språktolkförmedling innefattas språktolkning på plats, tolkning via telefon/video samt översättnings- och meddelandeservice. Tillgängligheten vid beställningar av språktolktjänster är god. Under perioden januari - december har förbundet tagit emot över 339 000 beställningar, varav ca 1,9 % inte har kunnat tillsättas med tolk. Antal uppdrag som har utförts är ca 307 000. Tolkförmedling Väst har under perioden förmedlat 1 257 översättningsuppdrag. De vanligaste översättningarna är från svenska, arabiska, engelska och persiska till arabiska, engelska, svenska och somaliska. Under året har nästan 100 tolkar höjt sin kompetensnivå till 1 C, sjukfrånvaron har minskat jämfört med tidigare år och extrapersonal på timbasis har använts för att möta arbetstoppar. Direktionen för kommunalförbundet har fastslagit kundpriser. Priserna till medlemskund sänktes per den 1 juli 2015 med anledning av att det kraftigt ökande antalet beställningar medförde att förbundet annars skulle gå med ett stort överskott. Priserna bedöms kunna ligga kvar på samma nivå under 2016. Andelskapitalet är beräknat på medlemmarnas invånarantal och uppgår till t otalt 2,8 mnkr. Beslutsunderlag Årsredovisning 2015 Statistik Redovisning av intern kontroll Förslag till beslut Direktionen godkänner Årsredovisning 2015.