Sid Sid Plus och minus. Gemensam introduktion. Gemensam introduktion till sid. 57. Längd

Relevanta dokument
34 Plus och minus. Elevbok Safaridelen sidan 32 Diagnos sidan 44 Förstoringsglaset sidan 46 Kikaren sidan 50 Längd sidan 54

Pernilla Falck Margareta Picetti Siw Elofsdotter Meijer. Matte. Safari. Direkt. Lärarhandledning BONNIERS. Andra upplagan, reviderade sidor

MatteSafari Kikaren 2A Facit

MatteSafari Kikaren 1B Facit

Margareta Picetti Siw Elofsdotter Meijer. Matte. Safari. Direkt. Lärarhandledning BONNIERS. Andra upplagan, reviderade sidor

Pernilla Falck Margareta Picetti Siw Elofsdotter Meijer. Matte. Safari. Direkt. Lärarhandledning. Andra upplagan, reviderade sidor

8 Tal. Elevbok Safaridelen sidan 4 Diagnos sidan 18 Förstoringsglaset sidan 20 Kikaren sidan 25 Enheter - längd sidan 30

Matte. Safari. Direkt. Lärarhandledning B O N N I E R S. Andra upplagan, reviderade sidor

MatteSafari Kikaren 2B Facit

LÄRARHANDLEDNING. Eleverna kan två och två eller i större grupper på ett lekfullt sätt träna följande: Talinnehåll Addition Subtraktion Multiplikation

Pernilla Falck Margareta Picetti. Matte. Safari. Direkt. Lärarhandledning. Andra upplagan, reviderade sidor

Geometri. Kapitel 8 Geometri. Borggården sidan 66 Diagnos sidan 79 Rustkammaren sidan 80 Tornet sidan 84 Sammanfattning sidan 89 Utmaningen sidan 90

Addition. 7 Addition. Elevbok Safaridelen sidan 34 Diagnos sidan 48 Förstoringsglaset sidan 50 Kikaren sidan 55 Enheter vikt sidan 60

a) 1 b) 4 a) b) c) c) 6 a) = 4 b) = 6 c) = 6 1. Hur många? Ringa in talet. 2. Vilket tal kommer efter? 4. Beräkna. 3. Hur många?

Addition. Elevbok Safaridelen sidan 34 Diagnos 2 sidan 48 Förstoringsglaset sidan 50 Kikaren sidan 55 Enheter volym sidan 60

1. Hur många? Ringa in talet. Exempel. a) b) c)

Andreas Sandqvist ÖGAT OCH SYNEN

Längd. Till Läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Margareta Picetti Siw Elofsdotter Meijer. Matte. Safari. Direkt. Lärarhandledning BONNIERS

matematik FACIT Läxbok Koll på Sanoma Utbildning Hanna Almström Pernilla Tengvall

Minska och öka ARBETSBLAD

Längd. Till Läraren. Kristina Lutteman Per-Anders Nilsson. Specialpedagogiska skolmyndigheten

Karin Bergwik Pernilla Falck

matematik Lärarguide Koll på FACIT ARBETSBLAD Sanoma Utbildning Hanna Almström Pernilla Tengvall

MatteSafari Kikaren 3B Facit

Mål Blå kursen Röd kurs

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund

Pernilla Falck Margareta Picetti Siw Elofsdotter Meijer. Matte. Safari. Direkt. förskoleklassen. Lärarhandledning

Färglära. Såhär är arbetet med färglära upplagt:

Tid Muntliga uppgifter

Siw Elofsdotter Meijer Margareta Picetti. Matte. Safari. Direkt. Lärarhandledning. Andra upplagan, reviderade sidor

5 Olga fyller hundra år idag. Vilket år föddes hon? (3) [Du kan muntligt tala om vilket år det är nu. Visa det inte skriftligt.

Matematik klass 2. Höstterminen. Anneli Weiland Matematik åk 2 HT 1

Lärarhandledning Vi berättar och beskriver

Lärarhandledning Vi berättar och beskriver

Provverktyg för elever instruktioner [SE]

PRIMA MATEMATIK UTMANING 1 FACIT

Provkapitel Mitt i Prick matematik FK

Min matematikordlista

Lilla Plus. Uppgifter i addition där summan är högst 10 kallar vi i skolan för Lilla plus. (term + term = summa)

Lektionsaktivitet: Tals helhet och delar

läromedel VM-mani mani läromedel

MatteSafari Kikaren 2B Facit

Vikt och volym. Kapitel 4 Vikt och volym

Lektionsaktivitet: Känna igen, hitta och beskriva

Sannolikhetslära till pdf.notebook. May 04, Sannolikhetslära.

Decimaltal. Matteord hela tal decimaltal tiondel hundradel. tusendel decimal decimaltecken

Läxa nummer 1 klass 2

Innehåll och förslag till användning

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Gemensam presentation av matematiskt område: Ekvationer Åldersgrupp: år 5

Ett nytt klassrum skulle skapas men hur ska det göras? Vi började

PRIMA MATEMATIK EXTRABOK 1 FACIT

Stora Plus. Uppgifter i addition där summan är högst 20 kallar vi i skolan för Stora plus. (term + term = summa).

Mäta omkrets och area

Fyra träningsspel med tecken

PROVKAPITEL Mitt i prick 1A

ARBETA CUISENAIRESTAVAR

PROVKAPITEL Mitt i prick 2B

Språkis Svenska för nyanlända

Lyssna Ljuda Läs 1(6) Lyssna Ljuda Läs ISLORMUA Lyssna Ljuda Läs ÅNBEKÄVWTPY Lyssna Ljuda Läs GÖJFDHXCZQ

läromedel JVM-mani mani läromedel

Volym. ARBETSBLAD kopiering tillåten sanoma utbildning Mönster i talföljder. ARBETSBLAD kopiering tillåten sanoma utbildning. Fortsätt talföljden.

Koll på matematik 4 A Läxbok Läraranvisning Textview. Verksnummer: 40226

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

GUBBEN OCh GUMMAN SOM GJORDE ARBETSBYTE

Leo och olyckan Lärarmaterial

Ungefär lika stora tal

Tränarguide del 2. Mattelek.

Språkis Svenska för nyanlända

Sida 1 Presentation Sida 2-8 Förstå andras känslor Sida 9-17 Redo att lära Sida Leka med andra

Lärarhandledning del 2a Högstadiet och gymnasiet. Dela och jämför lösningar

Hundrarutor, markörer, penna och miniräknare. På följande sidor finns hundrarutor för kopiering.

Matte Direkt Safari Läxbok 2A Läraranvisning Textview. Verksnummer: 30952

Vägledning till Från bild till ord (Dimodimage)

Hur långt är ett äppelskal?

Delmoment 1: Planera din räknesaga

PRIMA MATEMATIK EXTRABOK 1 FACIT

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. (SV åk 4 6)

Lärarhandledning Skriva

FACIT. Kapitel 1. Version

addition och subtraktion

MÄSTERKATTEN 2B FACIT Kapitel 1

MÄSTERKATTEN 1A FACIT. Jag

Följ med på Kattresan. Hej enfärgade katt. Följ med på Kattresan. Hej lång-svansade katt. Följ med på Kattresan. Hej gula katt. Följ med på Kattresan

Tema: varje barns rätt att leka, lära och utvecklas JAG KAN!

Decimaltal Kapitel 1 Decimaltal Borggården Diagnos Rustkammaren Tornet Sammanfattning Utmaningen Arbetsblad Läxboken 1:1 Läxa 1 1:2 1:3 Läxa 2 1:4

Maria Österlund. Kojan. Mattecirkeln Längd 1

Kommentarmaterial, Skolverket 1997

Exempel på uppgifter från års ämnesprov i matematik för årskurs 3

Läxa nummer 1 klass 1

Geometri. Kapitel 2 Geometri. Borggården sidan 40 Diagnos sidan 53 Rustkammaren sidan 54 Tornet sidan 59 Sammanfattning sidan 65 Utmaningen sidan 66

Tiokompisar och dubblor

PROVKAPITEL Mitt i prick 1A

Henrik Österman. Kriminalgåtan. Uttag: 5000

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, Stockholm info@mittiprickteatern.se

Ecolier för elever i åk 3 och 4

Poolbygge. fredag 11 april 14

Steg-Vis. Innehållsförteckning

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Transkript:

Sid. 54-55 Längd Här får eleverna träna på att uppskatta föremåls längd i centimeter och sedan kontrollmäta. Observera att linjaler kan ha olika utseende. En del börjar med 0 längst ut i änden och har då inte nollan utsatt och en del börjar först en bit in på mätstickan och har då nollan synlig. På det här stadiet tycker vi att linjaler med enbart centimetermarkeringar är att föredra. Gemensam introduktion Här behövs: Linjaler och föremål för att uppskatta och mäta längd, 2-30 cm långa, t.ex. pennor, kritor, snörstumpar, band, bestick, sugrör, blompinnar osv. Samtala om genomgångsrutan. Trixi uppskattar hur lång en spik är och Tim kontrollmäter. Tror Trixi att spiken är längre eller kortare än den verkligen är? Läs också Tanjas pratbubbla där hon tipsar om att måtta med bredden av pekfingret för att uppskatta längd i centimeter. Låt eleverna själva pröva om deras pekfingrar är 1 cm breda. I övningarna på sidan 54 och överst på sidan 55 uppskattar eleverna först längden på olika långa spikar, respektive streck, och kontrollmäter sedan med linjal. I de två sista övningarna ska eleverna rita streck med linjal inom ett givet intervall. Visa ett av föremålen och fråga hur långt eleverna tror att det är. Låt några elever svara och kontrollmät sedan. Var noga med att eleverna mäter från nollan på linjalen och svarar med enheten centimeter. Jämför också längden på några föremål och repetera begreppen längre än och kortare än. Låt eleverna sedan arbeta i par och turas om att gissa längden på olika föremål och kontrollmäta. Sid. 56-57 På sidan 56 finns uppgifter där eleverna ska räkna ut hur lång en väg med flera delsträckor är. De mäter en bit i taget och lägger ihop tre eller fyra delsträckor. Eleverna kan skriva ut delsträckornas längd i bilderna om de har svårt att hålla dem i huvudet. Mitt på sidan räknar eleverna ut hur lång sträcka var och en av nyckelpigorna gått och ringar in den nyckelpiga som gick längst väg. Båda nyckelpigorna startade från äpplet. Gemensam introduktion till sid. 57 Här behövs: Meterlinjal Titta gemensamt på genomgångsrutan på sidan 57 och uppmärksamma eleverna på Trixis pratbubbla, där hon talar om att en meter kan skrivas förkortat som 1 m. Eleverna uppskattar sedan vilka av föremålen på bilderna som är längre än 1 meter i verkligheten och målar dem. Nederst på sidan ringar de in den längd som kan vara riktig. I varje uppgift är mätetalen desamma, men står tillsammans med olika enheter, cm och m. Visa en meterlinjal och fråga om eleverna vet hur lång den är. Låt eleverna måtta 1 meter mellan sina händer. Gå runt med meterlinjalen så eleverna kan kolla hur nära de kom. Ställ frågor som: Ser ni någonting i klassrummet som är ungefär 1 meter långt?, Är du själv längre eller kortare än 1 meter?, Ser du någonting här i klassrummet som är längre/kortare än 1 meter. Någon elev kan kontrollmäta. 46 Plus och minus

Längd Hur långt är det gröna strecket? Här får du lära dig att mäta i centimeter. Jag tror att det är Jag mäter. Det är 12 Jag mäter. Den än 8 Jag tror att den är 6 Hur långt är det blå strecket? Jag tror att det är Jag mäter. Det är 8 Hur långt är det rosa strecket? Hur långa är spikarna? Jag tror att den är Jag mäter. Den är 5 Jag tror att den är Jag mäter. Den är 7 Jag tror att den är Jag mäter. Den är 11 Mitt finger är 1 cm brett. Jag tror att det är Jag mäter. Det är 6 Rita ett streck som är längre än 8 cm men kortare än 12 (Elevens egna lösningar) Strecket är Rita ett streck som är längre än 10 cm men kortare än 15 Strecket är 54 55 Mät vägen. Mät en bit i taget och lägg ihop! Här får du lära dig om meter. En meter skrivs 1 m. Så här kan en meterlinjal se ut. Myran har gått 9 Snigeln har gått 11 Måla alla saker som kan vara längre än 1 meter. Vem gick längst? Ringa in den nyckelpigan. Vilken längd kan vara rätt? Ringa in. 4 cm 4m 2 cm 2m 3 cm 3m 18 cm 18 m 12 cm 12 m 20 cm 20 m 2 cm 2m 17 cm 17 m 10 cm 10 m Mät vägen. Vägen är 14 56 57 2:9, 2:10 Plus oc h mi n us 47

Gemensamma aktiviteter Vem har rätt uppgift? Här behövs: Lappar med uppgifter, både med plus och minus, till kapitlets moment, en till varje elev Skriv några olika uppsättningar med 4-5 lappar som ger samma svar, t.ex. 53 4, 52 5, 60 3, 59 2. Blanda alla lapparna och dela ut. Säg: Alla som har svaret 57 ställer sig upp. Klassen kontrollerar gemensamt att alla som ställt sig upp har uppgifter som stämmer till svaret. Eleverna sätter sig igen. Fortsätt på samma sätt med de övriga svaren. Talmönster Här behövs: Talkort med talen 1-10 Eleverna sätter sig i en ring. En elev drar två talkort. Han eller hon får t.ex. 4 och 6 och bestämmer sedan själv hur uppgiften ska bli: antingen 6 4, 4 6 eller 6 4. Eleven säger kanske 6 4 2, kompisen bredvid fortsätter mönstret: 16 4 12, nästa man: 26 4 22 och så vidare till 96 4 92. Om eleven i stället hade valt att börja med 4 6 blir fortsättningen 14 6 20, 24 6 30 94 6 100. När en serie är avslutad drar nästa elev i ordningen två nya talkort och leken går vidare. Hitta på uppgifter med plus och minus Här behövs: Papper och penna 2-3 elever hjälps åt. Skriv ett tal mellan 20 och 100 till varje grupp. Talet ska vara svar till uppgifter som eleverna hittar på. Det bör vara både plus- och minusuppgifter. Eleverna skriver så många uppgifter de kan komma på. En grupp som fick svaret 54 skrev de här uppgifterna: 50 4, 51 3, 52 2, 51 3, 60 6, 59 5, 58 4, 57 3, 56 2, 55 1. När alla grupper är färdiga får varje grupp redovisa sina uppgifter. Skriv gruppens alla förslag efter svaret med likhetstecken efter varje alternativ. Fråga klassen om de kan komma på fler sätt. Andra sätt att tänka Skriv på tavlan ett annat sätt att tänka i addition, t.ex. 7 52 52 7 57 2 59. Säg: Så här räknade Nina när hon skulle räkna ut 7 52. Hur tänkte hon? Låt eleverna diskutera parvis en stund och försöka förstå tankegången. Låt något par förklara. Skriv sedan några liknande uppgifter på tavlan. Varje par hjälps åt att lösa additionerna på Ninas sätt. Några par kan redovisa hur de tänkte. Hitta på en räknehändelse med plus eller minus Här behövs: 2 tärningar och ett papper att skriva på Eleverna arbetar två och två. Den ena eleven slår tärningarna och bildar ett tal av dem. Om t.ex. en 4:a och en 2:a kommer upp kan talet bli 42 eller 24. Eleven väljer kanske 24 och hittar på en räknehändelse med plus eller minus där den första termen är 24. Han eller hon skriver svaret på ett papper som läggs upp och ner och berättar sedan händelsen för sin kompis som får räkna ut. Påminn om att berättelsen ska sluta med en fråga. När kompisen räknat ut vänds pappret med svaret upp och eleverna kontrollerar tillsammans. Du får inte mäta från 0 Här behövs: Linjaler, maskeringstejp, saker att mäta Övningen går ut på att lära sig att mäta från andra tal på linjalen än 0. Förbered genom att klistra maskeringstejp över den första delen av en linjal, så att det första mätetal man ser är t.ex. 5. Berätta att Trixis linjal har gått sönder och fråga hur hon ska göra för att mäta en penna. Kom gemensamt fram till en lämplig strategi. Pröva att mäta fler saker på samma sätt. Låt sedan eleverna arbeta i grupp och plocka ihop några saker som ska mätas. De får sedan bestämma varifrån på linjalen de ska mäta och klistra maskeringstejp fram till det mätetalet. Du kan även förbereda linjalerna och det som ska mätas själv. Grupperna får sedan gå runt till de olika stationerna och mäta föremålen där med den linjal som hör till uppgiften. 48 Plus och minus

2:1 Hur många är de tillsammans? Hur många är de tillsammans? 34 3 63 2 42 5 74 2 91 4 83 6 Hur många är de tillsammans? Skriv och räkna ut. Hur mycket är det tillsammans? Skriv och räkna ut. Plus oc h mi n us 49

2:2 Hur många blir kvar? Räkna ut. Ta hjälp av bilden. 46 2 57 5 85 4 68 3 39 8 96 3 Hur många blir kvar? Skriv och räkna ut. Hur mycket blir kvar? Ta hjälp av bilden. 24 3 55 3 27 4 56 6 35 3 44 2 50 P l us o c h m inus

2:3 Lägga till ental Hur mycket är det tillsammans? Ta hjälp av mönstret. 72 34 26 47 2 23 4 62 6 97 2 83 4 52 6 41 5 57 2 23 6 64 3 92 4 81 7 76 2 35 3 62 5 25 4 71 6 56 3 Dra streck till svaret. 45 5 30 54 6 53 7 40 27 3 21 9 50 65 5 36 4 60 32 8 68 2 70 49 1 Måla de som har samma svar i samma färg. 43 6 3 65 54 5 5 63 67 2 3 46 7 62 4 55 Plus oc h mi n us 51

2:4 Minska med ental Hur mycket blir kvar? Ta hjälp av mönstret. 64 93 85 36 4 49 3 78 5 56 4 89 3 98 5 35 4 68 2 49 4 56 2 27 4 86 3 78 3 99 5 58 6 Räkna ut och måla. 32 brun 52 grön 34 gul 51 blå 73 röd 74 lila 58 7 79 6 39 7 78 4 58 6 55 3 76 3 56 5 36 2 37 3 37 5 30 3 80 1 60 8 50 6 40 7 20 9 70 2 90 5 100 4 52 P l us o c h m inus 79 5

X:X 2:5 Både plus och minus Räkna ut. Måla rutan med svaret. 42 6 51 7 73 5 39 7 29 74 30 32 73 59 41 78 98 40 69 52 97 86 76 53 48 31 87 4 50 3 24 6 92 4 67 2 50 47 85 95 96 67 87 58 42 83 49 68 48 6 90 4 77 3 Vilken bokstav fick du? Välj från rutan och skriv tal på strecken så det stämmer. 2 46 48 4 3 43 4 65 69 3 2 62 Plus oc h mi n us 53

2:6 Träna mer på plus och minus 26 3 70 6 53 4 42 5 35 3 64 5 94 2 61 7 82 3 32 4 54 5 41 8 57 2 82 4 33 7 81 6 78 2 63 5 46 4 23 5 96 3 74 3 91 9 22 7 45 3 29 6 78 7 87 4 56 4 37 5 99 5 68 3 76 2 86 3 36 6 59 8 67 2 47 3 39 2 27 5 70 4 60 6 90 3 58 5 89 7 86 5 49 3 100 8 54 Plus och minus

X:X 2:7 Läs och räkna Välj en sak från varje hylla. Hur mycket kostar de tillsammans? Svar: kr Svar: kr Svar: kr Välj en sak som du köper. Hur mycket får du kvar? Du har 49 kr. Du har 68 kr. Du har 50 kr. Svar: kr Svar: kr Svar: kr Mia har 47 spikar. Hon ger 3 till Teo. Hur många har hon kvar? Teo har 27 spikar. Han får 3 av Mia. Hur många har han då? Svar: spikar Svar: spikar Teos bräda är 72 Mias är 6 cm längre. Hur lång är Mias bräda? Antons bräda är 88 Han sågar av 5 Hur lång är brädan då? Svar: cm Svar: cm Plus och minus 55

2:8 Hitta svaret Spel för 2 deltagare. Ni behöver spelmarker i var sin färg. Klipp ut korten med uppgifter längst ner på sidan. Blanda och lägg dem i en hög med framsidan ner. Turas om att dra det översta kortet i högen. Räkna ut och lägg en spelmarker på svaret. Om svaret redan är upptaget får du stå över. Fortsätt tills alla svar är markerade. Den som då har lagt ut flest marker vinner. 30 40 50 60 70 80 90 100 28 37 46 55 64 73 82 91 21 9 32 8 43 7 54 6 65 5 76 4 87 3 98 2 28 2 37 3 46 4 55 5 64 6 73 7 82 8 91 9 30 2 40 3 50 4 60 5 70 6 80 7 90 8 100 9 56 Plus och minus

2:9 Längd Måla pennan som är 10 cm gul. Måla pennan som är 13 cm blå. Måla pennan som är 11 cm röd. Måla pennan som är 14 cm lila. Skriv 3 saker som är längre än 1 meter. Skriv 3 saker som är kortare än 1 meter. Vilken längd kan stämma? Ringa in. En spik kan vara 5 cm 5m lång. En stege kan vara 4 cm 4m hög. En säng kan vara 1 cm 1m bred. En kam kan vara 15 cm 15 m lång. Ett träd kan vara 25 cm 25 m högt. Plus oc h mi n us 57

X:X 2:10 Min utvärdering MatteSafari 2A Kapitel 2: Plus och minus När jag ska: tycker jag det är: ganska lätt lätt svårt lägga till ental, som till exempel 52 6 räkna ut 46 4 minska med ental, som till exempel 87 3 räkna ut 60 8 ta hjälp av 3 4 7 för att räkna ut 53 4 ta hjälp av 9 6 3 för att räkna ut 59 6 veta om jag ska använda plus eller minus när jag löser textuppgifter Vad i kapitlet var roligast? När jag ska: mäta med linjal tycker jag det är: ganska lätt lätt svårt säga om en sak är längre eller kortare än en meter veta om en matta kan vara 3 cm eller 3 m lång 58 Plus och minus