www.trafikverket.se Ursprungligt meddelande Från: diariet.lulea@trafikverket.se [mailto:diariet.lulea@trafikverket.se] Skickat: den 13 oktober 2015 15:11 Till: Samhällsplanering Norrbotten Östra Ämne: NYTT ÄRENDE TRV 2015/88542, "Samråd gällande detaljplan för två nya 40kV kraftledning inom Övertorneå kommun". Du har blivit tilldelad ärende "Samråd gällande detaljplan för två nya 40kV kraftledning inom Övertorneå kommun", med ärendenummer TRV 2015/88542. Ärendets första handling innehåller en eller flera filer som bifogats detta meddelande. Länk till ärendet i W3D3: http://dkae.ia.vv.se/asp/w3d3urllogin.asp?diaryref=2&caseref=706074 Du kan även se handlingen och de bifogade filerna via http://dkae.ia.vv.se/searchport/case.aspx?diaryref=2&caseref=706074 på intranätet. Meddela diariet om du inte ska vara handläggare på ärendet. Med vänlig hälsning Diariet Vi skannar in alla allmänna handlingar i pappersform, med vissa undantag. Därefter lagrar vi dem elektroniskt i Trafikverkets diarium. Vi skickar ut handlingarna via e post till handläggarna, men lagrar dem även i pappersform i diariet och i arkivet. Om det kommer in handlingar i digital form direkt till dig, eller om du upprättar sådana, ska du vidarebefordra dem till registrator/diariet via e post, för diarieföring. Alla handlingar och bifogade filer som är registrerade i ett ärende, utom sekretessbelagda handlingar, finns även tillgängliga via diariets sökverktyg på intranätet. Om du har frågor gällande diarieföring så kanske du kan hitta svar på din fråga i Diariecenters FAQ Frågor & Svar på Intranätet. http://arbetsrum.trafikverket.local/webbplatser/ws37/diarieforing/lists/frgor%20%20svar%20om%20d iariefring/allitems.aspx Om du har frågor gällande diarieföring så kanske du kan hitta svar på din fråga i Diariecenters FAQ Frågor & Svar på Intranätet. http://arbetsrum.trafikverket.local/webbplatser/ws37/diarieforing/lists/frgor%20%20svar%20om%20d iariefring/allitems.aspx 2

Datum Vår referens Sida 2015-10-14 Dnr: NS2 1(2) Ert datum Er referens 2015-10-12 Två 40kV ledningar Ekfors-Alkullen Nätsäkerhetsavdelningen @pts.se PTS har av Vattenfall Eldistribution AB ombetts att inkomma med synpunkter på två planerade 40 kv kraftledningar mellan Ekfors och Alkullen, Norrbottens län. PTS är central förvaltningsmyndighet med ett samlat ansvar sektorsansvar inom områdena post och elektronisk kommunikation. Inom ramen för detta arbete skall PTS bland annat: främja tillgången till säkra och effektiva elektroniska kommunikationer enligt de mål som anges i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation verka för robusta elektroniska kommunikationer och minska risken för störningar, inbegripet att upphandla förstärkningsåtgärder, samt verka för ökad krishanteringsförmåga verka för att tillgodose totalförsvarets behov av post- och elektronisk kommunikation under höjd beredskap, och stärka samhällets beredskap mot allvarliga störningar i näten för elektronisk kommunikation i fred Regeringen presenterade i oktober 2011 sin digitala agenda för Sverige. Det övergripande målet i agendan är att Sverige ska vara bäst i världen på att utnyttja digitaliseringens möjligheter. Regeringen har även år 2009 presenterat en Bredbandsstrategi. Målet i bredbandsstrategin är att 90 procent av befolkningen bör ha tillgång till 100 Mbit/s. Detta mål är även fastslaget i den digitala agendan. En robust och välutbyggd it-infrastruktur är viktig för att trygga välfärden. It är en central infrastruktur som ligger till grund för många andra områden. En väl fungerande och utbyggd it-infrastruktur ger goda förutsättningar för bland Post- och telestyrelsen Postadress: Besöksadress: Telefon: 08-678 55 00 Box 5398 Valhallavägen 117 Telefax: 08-678 55 05 102 49 Stockholm www.pts.se pts@pts.se

Sida 2(2) annat näringslivsutveckling, sysselsättning, forskning och innovationer, vård och omsorg, miljö och klimat, utbildning och kompetensförsörjning samt social delaktighet. Av denna anledning anser vi även att it-infrastrukturen måste in i samhällsplaneringsprocessen på regionnivå samt i alla kommuner. Om inte itinfrastruktur beaktas i samhällsplaneringen finns risken att de tjänster som är beroende av infrastrukturen inte når ut till användarna. Lagändringen i Planoch bygglagen (PBL) från maj 2011, stärker även detta. PTS har inte tillgång till detaljinformation om hur operatörer och andra ledningsägare utformar sina nät utan hänvisar till de operatörer och ledningsägare som blir berörda inom aktuellt område att besvara remissen. I detta fall torde det vara lämpligt att kontakta Telia Sonera, Skanova, Tele2, Telenor, Tre, NET 1 samt Teracom. Även kommunen bör ha en förteckning över vilka ledningsägare som blir berörda. Sedan december 2010 finns ett system för begäran om ledningsanvisning, ledningskollen.se. För att identifiera vilka som är berörda ledningsägare kan en förfrågan skickas via https://www.ledningskollen.se/ PTS har i tidigare skrivelse (med hemlig bilaga 2012-01-23 dnr: 03-16005) till respektive länsstyrelse lämnat uppgifter om teleanläggningar som är att anse som riksintressen i enlighet 3 kap 8 miljöbalken och 2 p. 9 förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden m.m Om planen innebär uppförande av vindkraftverk, kan dessa i vissa fall påverka mottagningen av radiosignaler på ett negativt sätt, speciellt gäller detta för radiolänkförbindelser. PTS rekommenderar därför att ett samrådsförfarande genomförs mellan vindkraftbolag och de radiolänkoperatörer som blir berörda av vindkrafts-etableringen för respektive område för att minimera störningsriskerna. Inför ett sådant samråd kan PTS bidra med information om vilka de berörda radiolänkoperatörerna är. PTS har inga ytterligare synpunkter.

Yttrande HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-10-27 FM2015-19863:3 Sida 1 (1) Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Miljötjänst Nord AB, 2015-10-12 Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Vår föregående beteckning PROD INFRA,, mil.se 2015-10-15 15-63373 Samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 gällande två planerade 40 kv kraftledningar mellan Ekfors och Alkullen, Övertorneå kommun, Norrbottens län Konc-965/15 Försvarsmakten har inget att erinra i rubricerat ärende. Tjf. Delprocessledare Fysisk Planering, Produktionsledningens Infrastrukturavdelning Handlingen är fastställd i Försvarsmaktens elektroniska dokument- och ärendehanteringssystem. Sändlista Miljötjänst Nord AB För kännedom FMV AL Led Nät LFV LFV Flyginfo SE tillstandsarende.trv@fmv.se lfvcentralregistratur@lfv.se fm.flyghinder@lfv.se Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post, Internet Högkvarteret Lidingövägen 24 08-788 75 00 08-788 77 78 exp-hkv@mil.se 107 85 Stockholm www.forsvarsmakten.se/hkv

YTTRANDE 2015-11-06 Dnr 5.2.2-2015-1321 Miljötjänst Nord AB Bondevägen 4 923 31 Storuman Samråd om två nya 40 kv kraftledning inom Övertorneå kommun Sametinget i Sverige är både en statlig myndighet och ett folkvalt samiskt parlament. Sametingets syfte är att förbättra de svenska samernas möjligheter som ursprungsfolk att bevara och utveckla sin kultur. Sametinget har fått möjlighet att yttra sig över samrådsremissen och lämnar synpunkter. Funktionella samband För att renskötseln ska kunna bedrivas behövs olika årstidsbeten. Renen vandrar efter födan och olika betesområden används under olika årstider och förutsättningar. För att möjliggöra användandet krävs strategiska platser som flyttleder, uppsamlingsområden och rastbeten. Tillsammans skapar de strategiska platserna ett funktionellt samband. De funktionella sambanden skapar förutsättningar att bedriva renskötsel i en sammanhållen årscykel. Ett krav för skydd av funktionella samband kan vara att renskötseln inom ett område inte ska tillåtas bli störd av exploateringar i sådan omfattning att den sammanlagda effekten av exploateringarna leder till att den sammanhållna årscykeln hotas. Kort om samernas rättsliga skydd Samernas rätt till renskötsel fastslås uttryckligen i regeringsformen 2 kap 17 om näringsfrihet. Bestämmelsen anger att samernas rätt att bedriva renskötsel framgår av lag. Lagbestämmelsen är ett grundlagsskydd och synliggör existensen av samernas renskötselrätt. Bestämmelsen förstärks genom Europakonventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och Europadomstolens praxis. Renskötsel är en erkänd del av samernas kultur och traditionella levnadssätt i Sverige. Grunden för detta synsätt framgår av regeringsformen 1 kap 2. Bestämmelsen innefattar bland mycket annat stöd till samerna i egenskap av ursprungsfolk samt till Sveriges nationella minoriteter varav samerna utgör en. Samernas rätt att bedriva renskötsel omfattas även av egendomsskyddet i regeringsformen 2 kap. 15 och renen utgör också privat egendom. Allmänt om renskötselrätten Renskötselrätten är enligt 1 rennäringslagen den rätt som personer av samisk härkomst har att använda mark och vatten till underhåll för sig och sina renar. Denna bruksrätt räknas liksom andra bruksrätter t.ex. vanlig nyttjanderätt och servitut till kategorin särskild rätt till fastighet. Renskötselrätten är en civil rättighet som vissa bestämda personer har och som gäller på ett visst markområde och den gäller för obegränsad tid. En enskild markägare kan inte avsluta förhållandet att renskötselrätt gäller på hans eller hennes mark genom Cujuhus/adress Telefovdna/telefon Fáksa/telefax Box 90, 981 22 GIRON/KIRUNA Besök: Adolf Hedinsvägen 58 0980-780 30 (växel) 0980-780 31 e-post: kansli@sametinget.se Org.nr.: 202100-4573 www.sametinget.se

uppsägning. Att renskötselrätten ska skyddas innebär att hänsyn ska tas till vilka ingrepp som kan accepteras för att renskötselrätten inte ska kränkas. Riksintresse Enligt 3 kap. 5, första stycket miljöbalken ska mark- och vattenområden som har betydelse för bl.a. renskötseln så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringens bedrivande. Enligt andra stycket ska områden av riksintresse för renskötseln skyddas mot sådana åtgärder. Områdena karaktäriseras ofta som flyttvägar, svåra passager, kalvningsområden och rastbeten. Kärnan i att områden av riksintresse för renskötseln utses, är att samerna har status som urfolk och därigenom rätt att utöva sin kultur och en grad av självbestämmande över sin kultur. Staten ska därmed tillförsäkra att renskötseln ska kunna fortsätta existera och då är markerna av den största betydelse. Det är inte bara områden som ska skyddas utan det ska finnas funktionella samband som flyttleder och sammanhängande områden så att den fria strövningen inte hindras. Samråd Företag och andra exploatörer ska samråda direkt med berörda samer om planerade exploateringar. Sametinget anser att vissa normer ska följas för att det ska anses som att samerna deltagit effektivt i samrådet: Samrådsförfarandet har varit omfattande och har resulterat i ett positivt stöd för åtgärden hos en majoritet av de rådfrågade. Samer ska få så mycket information om åtgärden att de kan fatta ett informerat beslut om projektet och om de så önskar lämna sitt fritt och informerade samtycke. Samer ska ges möjlighet till ett effektivt deltagande och ett faktiskt inflytande. För att nå ett effektivt deltagande avses; tidsaspekten, ekonomiska resurser och att inga andra faktorer redan låst förutsättningarna. Den samiska kulturen och de samiska rättigheterna/folkrättsliga principer ska respekteras. De traditionella näringarna får inte bli tillintetgjorda. Konsekvensbeskrivning En grundprincip är att traditionell kunskap ska värderas lika som annan kunskap. Det är viktigt att i miljökonsekvensbeskrivningen beskriva och bedöma den kumulativa påverkan för berörda samebyar. Sametinget menar att det ska göras en samlad bedömning av vilka konsekvenser som kan uppstå för renskötseln inom hela samebyn samt påverkan på samebyarnas funktionella samband ska vägas in. Alla marker är viktiga och blir viktigare i takt med att exploateringarna ökar och klimatet mer ostabilt. Vinterbetesland betraktas som flaskhalsar för renskötseln. Sametinget anser att Akwé: Kons riktlinjer ska tillämpas för att förebygga och mildra negativ påverkan på den samiska kulturen samt för att bidra till att uppnå respekt för traditionell kunskap och sedvanebruk som är fastställda i artikel 8j och 10c i Konventionen om biologisk mångfald. Riktlinjer är avsedda att ge vägledning för parter och regeringar i införlivandet av kulturella, miljömässiga och sociala hänsynstagande av urfolk i nya och befintliga processer för konsekvensbeskrivningar. Den samiska kulturen är beroende av de traditionella markerna och för Sveriges del berör konventionen samerna och förpliktar Sverige att främja samiska traditionella näringar och den samiska kulturens Cujuhus/adress Telefovdna/telefon Fáksa/telefax Box 90, 981 22 GIRON/KIRUNA Besök: Adolf Hedinsvägen 58 0980-780 30 (växel) 0980-780 31 e-post: kansli@sametinget.se Org.nr.: 202100-4573 www.sametinget.se

bevarande och utveckling. På partsmötet för konventionen om biologisk mångfald är 2014 beslutade parterna, däribland Sverige att anta ett handlingsprogram för hållbart sedvanebruk av biologisk mångfald. Sveriges mål Den samiska kulturen och renskötseln bidrar till att Sverige lever upp till nationella och internationella mål och åtaganden. Det samiska samhället har ett helhetsperspektiv och de samiska kunskaperna är värdefulla för hur miljöbalken ska tillämpas för Sveriges hållbara utveckling samt säkra Generationsmålet" där utgångspunkten är att vi människor inte får leva i dag på ett sätt som förstör våra barns eller framtida generationers möjlighet att leva ett gott liv. Att ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, att deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad, att den biologiska mångfalden samt att natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart är förankrat med att vi har en god hushållning med naturresurserna. Den årliga uppföljningen av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål visar att 14 av 16 miljökvalitetsmål inte kommer att nås. Den samiska kulturen och renskötseln är avgörande för att nå Storslagen fjällmiljö och bidrar till att nå Levande skogar, Myllrande våtmarker och Ett rikt växt- och djurliv. Samernas kunskaper och erfarenheter ska vägas in vid beslut om tillstånd för verksamheter och större vikt vid hur verksamheter påverkar miljökvalitetsmålen så att inte verksamheter försvårar Sveriges mål. Miljömålssystem är styrande i Sveriges internationella arbete. I det samiska kulturarvet utgår samerna från en helhet, renskötseln är en del av den. Landskapet har en historia och speglar alla aspekter av samernas livsmiljö. Samerna har en känslomässig anknytning till landskapet och det samiska kulturarvet består inte bara av fysiska lämningar. Minst lika viktigt är det så kallade immateriella kulturarvet, allt det som inte lämnar några synliga spår efter sig. De traditionella samiska näringarna har alltid har tagit sin utgångspunkt i långsiktighet och utifrån ett hållbart levnadssätt. I detta ärende har Sametingets näringslivschef beslutat. Föredragande har varit samhällsplaneraren. Näringslivschef Samhällsplanerare Cujuhus/adress Telefovdna/telefon Fáksa/telefax Box 90, 981 22 GIRON/KIRUNA Besök: Adolf Hedinsvägen 58 0980-780 30 (växel) 0980-780 31 e-post: kansli@sametinget.se Org.nr.: 202100-4573 www.sametinget.se

2015 10 26 Remissvar: LFV har som sakägare av CNS utrustning inget att erinra mot något av dragningsalternativen. Med CNS utrustning menas utrustning för kommunikation, navigation och radar (Communication, Navigation, Surveillance). Analysen grundar sig på Svensk Standard 447 10 12 utgåva 1:1991 Skyddsavstånd för luftfartsradiosystem mot aktiva och passiva störningar för elektrisk kraftöverföring och tågdrift, Standardiseringskommissionen i Sverige samt på ICAO DOC 015. VIKTIGT: I vårt remissvar har LFV inte analyserat konsekvenser för flygvägar till och från flygplatser, samt om CNS utrustning ägd av flygplats kan riskera att bli påverkad. Berörda flygplatser skall därför alltid tillfrågas som sakägare om byggnadsverk över 20 meter ingår i planer, eller om flygplatserna av annan anledning misstänks kunna bli påverkade av en etablering. Med berörd flygplats avses att etableringen hamnar inom flygplatsens MSA yta ca 60 km ut från flygplatsen. MSA är den hinderyta som är störst och står för Minimum Sector Altitude. LFV erbjuder produkten Flyghinderanalys, där vi utför kontroll av flygvägar, luftrum och all tänkbar radioutrustning för luftfarten. För mer information, se www.lfv.se/flyghinderanalys.

Har ni information om eller synpunkter på projektet vill Vattenfall AB gärna ta del av detta innan den 6 november 2015. Synpunkter och information skickas till Miljötjänst Nord AB (se adress nedan). Efter samrådet kommer inkomna synpunkter att sammanställas i en samrådsredogörelse som lämnas till länsstyrelsen. Miljötjänst Nord AB Bondevägen 4 923 31 Storuman Tfn: nord.se www.miljotjanst nord.se 2

923 31 Storuman Tfn: nord.se www.miljotjanst nord.se 2

Miljötjänst Nord AB Bondevägen 4 923 31 Storuman Skanova AB 97172 Luleå Tel: + www.skanova.se Ang. Nya 40 kv ledningar mellan Ekfors och Alkullen, Jokkmokk kommun Skanova har inget att erinra mot anläggning av nya 40 kv ledningar mellan Ekfors och Alkullen. Med vänlig hälsning SIDNR 1 (1) DATUM 2015-10-19 DOKUMENT ID Remiss2015nord622 T LLHÖR OBJEKT ERT DATUM ER REFERENS HANDLÄGGARE kanova.se Säte: Stockholm Org.nr: 556446-3734

Hedenäset 2015-11-07 Synpunkter på samrådsunderlag gällande två planerade 40 kv kraftledningar mellan Ekfors och Alkullen Övertorneå Naturskyddsförening arbetar för enligt de verksamhetsriktlinjer som Svenska Naturskyddsföreningen fastslagit. Detta innefattar bl.a. skog och miljövård, klimat och energi samt arbete för att minska miljögifterna. Ur dessa perspektiv har vi några kommentarer på de planerade kraftledningarna mellan Ekfors och Alkullen. Ur ett naturskyddsperspektiv vore det så klart bäst om de planerade kraftledningarna inte uppfördes, då de enligt samrådet kommer att innebära bredare ledningsgator och därmed mer avverkad skog. Detta är särskilt känsligt i det berörda Armasjärvi Naturreservat och de intilliggande områdena med mycket höga naturvärden. Här uppmanar vi till att undvika dessa områden i största möjliga mån. Även påverkan i produktionsskog önskar vi minimeras, då vi ser att minskad tillgång till produktionsskog, i långa loppet ytterligare kommer öka trycket på de få urskogar som finns kvar i Sverige. Dessutom är stora kraftledningsgator inte natursköna, och bör ses som negativa ur naturupplevelseperspektiv, även om det gäller produktionsskog. Allt arbete med tyngre maskiner, som vi förstår kommer vara inblandade vid uppförningen av de planerade ledningarna, innebär en risk för läckage av bränslen, oljor m.m. Detta är också sådant som Naturskyddsföreningen vill uppmana till försiktighet med. Dock har vi förstått att det finns fördelar med en något utbyggd energiinfrastruktur, och den ökade sammankopplingen till det finska elnätet som i förlängningen är tänkt ska ske delvis genom dessa elledningar är något vi ser positivt på. Större nät ger mer utrymme för vindkraftverk och solcellsanläggningar i energimixen, vilket är något som Naturskyddsföreningen står bakom. Med detta sagt vill vi lämna följande kommentarer: Ytterligare påverkan på naturen bör undvikas i möjligaste mån. Om något av de föreslagna alternativen ska stödjas så är det Alternativ 1, då det följer befintlig kraftledning hela sträckan, och därmed inte innebär öppning av ytterligare ledningsgata. Dessutom berör detta en mindre andel av de områden med mycket höga naturvärden än vad Alternativ 2 gör. Påverkad yta i Armasjärvi Naturreservat verkar vara ungefär likvärdigt dessa två alternativ emellan. Vi önskar se alternativ för utformningen som minskar behovet av breddning av ledningsgatan, och förespråkar därför att de tänka kraftledningarna grävs ner längs Övertorneå Energis befintliga kraftledningsgata för att i möjligaste mån undvika ytterligare breddning. Att samla nya och befintliga ledningar på samma stolpar är ett annat förslag, men vi har förstått att detta medför problem och risker ur strömförsörjningssynpunkt. Genom nedgrävning borde behovet av avverkning av skog minskas, och längs sträckan är det främst tjälskjutning av större stenar som borde kunna utgöra någon större risk för kabelbrott i en nedgrävd ledning. Om sådan stenar tas bort vid nedgrävningen bör detta alternativ i långa loppet vara vettigt även ur underhållssynpunkt. Vi inser att grävning kan vara svårt eller olämpligt i vissa segment av korridorerna, och i sådana fall vill vi uppmana till att på andra sätt undvika eller minska behovet av avverkning och annan naturpåverkan. Detta särskilt i de områden som är skyddade och som håller höga naturvärden där vi vill att ingrepp undviks i största möjliga mån. Om ingrepp görs i Naturreservatet vore det önskvärt med kompensation i form av utvidgning av reservatet på annat håll. Vid arbetet måste stor försiktighet idkas för att undvika läckage av bränslen, oljor eller andra miljöfarliga ämnen. I det fall ledningen hängs i trästolpar så antar vi att dessa kommer impregneras. Impregneringsmedel är ofta miljöfarliga, och vi vill se att miljövänliga alternativ används istället. I MKB-handlingarna önskar vi se information om hur de planerade kraftledningarna

Hedenäset 2015-11-07 påverkar möjligheterna för mer förnybar energi i den svenska energimixen. Kommer det bli lättare för nätet att ta emot fler mikroproducenter av solel t.ex?, Ordf. Övertorneå Naturskyddsförening

NOF har fått två ärenden för yttrande Och vill framföra något sent följande synpunkter: Passagen av Armasjärvimyren är ju viktig från botanisk synpunkt. Utgår från att botanisk expertis lämnat synpunkter. Val av passage av Kylänsaari bör ske utifrån resultatet av en inventering. Finns kompetenta personer som kan genomföra en dylik. Älven är en flyttled och ledningarna bör förses med sk fågelavvisare, Mvh (Norrbottens Ornitologiska Förening) Kompanivägen 35 97444 LULEÅ bredband.net Postgiro: 433 17 33-8 Organisationsnummer: 89 70 00-94 30 2

MINNESANTECKNINGAR Samrådsmöte med Övertorneå kommun Tid: 2015 06 16 kl 13.00 14.40 Plats: Kommunhuset i Övertorneå Närvarande: Vattenfall Eldistribution Miljötjänst Nord AB SWECO Chef, Bygg och miljökontoret Övertorneå kommun Miljöinspektör Övertorneå kommun Chef, Tekniska kontoret Övertorneå kommun Vattenfall Eldistribution är i färd med att ta fram två koncessionsansökningar för kraftledningar inom Övertorneå kommun. Vattenfall och de två underkonsulterna har genom detta tidiga samråd för avsikt att kontroller med Övertorneå kommun om det finns ytterligare information kring de föreslagna sträckningar än det offentliga data som använts för att framställa det kartunderlag som skickats ut till kommunen samt kommunens åsikter för de olika alternativa sträckningarna på de två koncessionerna. Vid mötet föredrogs och diskuterade de två koncessionerna var för sig. Synpunkter på koncessionsansökan för sträckan Ekfors Alkullen lyfter att Armasjärvis naturreservat är unikt i Norrbotten och håller ett högt antal arter av flora och fauna. Det är ett rikkärr och håller arter som inte finns i inlandet på andra håll i länet. Vi har god kännedom om Armasjärvis naturreservat och de värden det håller. Det viktiga vid ett eventuellt intrång i naturreservatet och myrkomplexet är att vattenmiljön inte påverkas genom anläggande av vägar/grusutfyllnad, dikning. Däremot bör inte etablering av enskilda stolpar vara något problem.

PROTOKOLL UPPDRAG Koncessionsansökan Alkullen-Yl UPPDRAGSNUMMER 5470439300 UPPDRAGSLEDARE UPPRÄTTAD AV DATUM 2015-06-29 PLATS Länsstyrelsen, Norrbotten DATUM 2015-06-25 T D 12.00 NÄRVARANDE Sweco Miljötjänst Nord Vattenfall Vattenfall Länsstyrelsen Länsstyrelsen Länsstyrelsen Länsstyrelsen Samrådsmöte med Länsstyrelsen i Norrbotten angående planerade kraftledningar mellan Ekfors och Alkullen respektive mellan Alkullen och Ylitornio, Övertorneå kommun Bakgrund Vattenfall Eldistribution AB (nedan benämnt Vattenfall) har för avsikt att hos Energimarknadsinspektionen (EI) ansöka om nätkoncession för linje för två nya 40 kv kraftledningar mellan Ekfors och Alkullen samt en ny 20 kv kraftledning mellan Alkullen och Ylitornio, samtliga Övertorneå kommun. Syftet med åtgärden är att förstärka elförsörjningen i Övertorneå samt möjliggöra reservmatning av el mellan Sverige och Finland vilket stärker redundansen i elnätet i området. För att få bygga och driftsätta en kraftledning krävs ett tillstånd, s.k. nätkoncession för linje, enligt Ellagen. För sådana ansökningar ingår även att genomföra samråd och upprätta miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt miljöbalken. Som en del av processen med koncessionerna för nämnda ledningar har Vattenfall inbjudit länsstyrelsen i Norrbotten till ett samrådsmöte. Vattenfalls syfte med samrådsmötet var att beskriva planerade kraftledningar och de alternativa stråk som tagits fram för dessa. Detta för att myndigheten i ett tidigt skede ska få möjlighet att lämna synpunkter över upprättade alternativ samt för att Vattenfall ska få kännedom om sådana förutsättningar längs de alternativa stråken som skulle kunna påverka dessas utsträckning/lokalisering. Samrådet genomfördes som ett möte på länsstyrelsen i Norrbotten, Luleå den 25 juni 2015 och i föreliggande protokoll redovisas de diskussioner och synpunkter som fördes fram vid samrådsmötet. 1(5) mom02.docx 2012-03-2814 Sweco Västra Varvsgatan 11 Box 501 20 SE-973 24 Luleå, Sverige Telefon +46 (0)8 6956000 Fax +46 (0)8 243985 www.sweco.se Sweco Environment AB Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stockholm Miljökonsult Luleå Vatten och Miljö Telefon direkt Mobil sweco.se A v:\vattenfall\jokkmokk ekfors alkullen\övertorneå linjekoncession\vattenfall alkullen peter\övertorneå linjekoncession\samrådsunderlag\samrådsmöte\protokoll samråd länsstyrelsen 150625 docx

Inför mötet skickades ett kartunderlag med de alternativa stråken för delsträckan Ekfors-Alkullen respektive Alkullen-Ylitornio till mötesdeltagarna. Kartunderlaget redovisas som bilaga till föreliggande protokoll. Länsstyrelsens synpunkter vid mötet redovisas med kursiv stil. Samrådsmöte Mötet inleds med att Vattenfall redogör för bakgrunden och syftet med projektet för de planerade kraftledningarna. Därefter presenterades mötesdeltagarna. Delsträckan Ekfors-Alkullen Länsstyrelsen: Det verkar som att det saknas vissa förekommande kulturhistoriska lämningar längs delsträckan Ekfors-Alkullen. Var noggranna med att ta med alla ytor, linjer och punkter som finns registrerade inför den fortsatta samrådsprocessen och arbetet med MKB. Vattenfall: Vi tar gärna emot lokaliseringar för samtliga förekommande lämningar som saknas i kartunderlaget. Länsstyrelsen: Skjutbanan verkar vara felaktigt utmärkt i kartunderlaget. Vattenfall: Angivelsen av skjutbanans lokalisering har förskjutits i PDF-dokumentet som visas på skärmen och stämmer inte, se utskriven version istället. Länsstyrelsen: I MKB behöver eventuell påverkan på bevarandeprogrammet för odlingslandskap beskrivas och bedömas. Området verkar inte finnas med i kartunderlaget. Vattenfall: Kartorna kompletteras med områden inom bevarandeprogrammet för odlingslandskap. Konsekvenser för dessa områden beskrivs och bedöms i MKB. Länsstyrelsen: Armasjärvimyren finns med i myrskyddsplanen. Vattenfall: Vi noterar detta. Vattenfall är medvetna om att Armasjärvimyren är ett mycket skyddsvärt objekt längs sträckningen vilket även Övertorneå kommun har fört fram vid ett tidigare samrådsmöte mellan Vattenfall och Övertorneå kommun. Länsstyrelsen: Vilka anläggningsåtgärder kan bli aktuella utöver att anlägga skogsgator längs ledningarna? Kan det bli fråga om att bygga nya vägar eller lägga jordkabel? Vattenfall: Det finns inte några planer på att bygga några nya vägar utan det som blir aktuellt är i sådana fall att behålla befintliga vägar som finns iordningställda sedan tidigare för befintliga ledningsgator. Länsstyrelsen: Det är viktigt att även konsekvenser av anläggnings- och underhållsåtgärder beskrivs och bedöms i MKBn. Vattenfall: Vattenfall noterar detta. Länsstyrelsen: Kommer kabeln att vara nedgrävd i marken eller luftburen? Vattenfall: Den kommer att vara luftburen. 2 (5) mom02.docx 2012-03-28 PROTOKOLL 2015-06-29 A v:\vattenfall\jokkmokk ekfors alkullen\övertorneå linjekoncession\vattenfall alkullen peter\övertorneå linjekoncession\samrådsunderlag\samrådsmöte\protokoll samråd länsstyrelsen 150625 docx

Länsstyrelsen: Det förekommer en boplats kring Puostijärvi som verkar ligga inom ett av de föreslagna stråken. Samråds- och villkorsområdet för boplatser uppgår till 150 m. Vattenfall: De stråk som syns på kartan är ca 300 m breda. Det finns alltså möjlighet att undvika boplatsen vid detaljprojektering. Vattenfall kommer att sträva efter att inneha så långt avstånd som möjligt mellan ledning/stolpar och förekommande lämningar etc. Alternativen som upprättats är utformade för att följa befintliga strukturer, rågångar, vägar och ledningsgator med syfte att minimera intrång. Länsstyrelsen: Uppförande av planerade kraftledningar i anslutning till befintliga strukturer är att föredra framför ianspråktagande av nya områden. Vattenfall: Kan avverkning i Armasjärvimyren för breddning av skogsgata accepteras? Länsstyrelsen: Länsstyrelsen har inte hunnit titta/fördjupa sig så pass mycket i ärendet att vi under sittande möte kan uttala oss om den specifika frågan. Vattenfall: Länsstyrelsen kommer att få möjlighet att yttra sig i ärendet inom ramen för kommande samråd och kan i samband med detta förtydliga/utveckla synen på avverkningsåtgärder inom myrområdet. Länsstyrelsen: Har några inventeringar av sträckningarna genomförts? Vattenfall: Det har inte genomförts några inventeringar än pga. att korridorerna fortfarande bedöms utgöra för stora ytor. För närvarande är avsikten att genom kartstudier och flygbildstolkningar kunna ta fram ett tillräckligt underlag. Möjligtvis kan kompletterande inventering bli aktuellt vid en detaljprojektering av ett alternativ. Vattenfall: Det vore bra för oss att veta om det förekommer några särskilt beaktansvärda arter längs alternativen. Redovisas dessa i artportalen? Länsstyrelsen: Vissa arter kan vara sekretesskyddade och då finns de inte med i Artportalen. Länsstyrelsen ber att få återkomma om ev. sekretesskydd. Länsstyrelsen har sedan mötet genomfördes återkopplat i frågan och informerat om att de arter som finns på Armasjärvimyren inte är sekretessklassade varför dessa alltså finns på Artportalen. Länsstyrelsen: Det finns Myrbläcka i området, vilken är upptagen på artskyddsförordningen. Vattenfall: Stråket går längs gränsen mellan två samebyar. Vattenfall kommer att kontakta båda samebyarna angående ev. fysiska samrådsmöten. Har samebyarna inte möjlighet att träffas fysiskt kommer de att ingå i det skriftliga samrådet. Länsstyrelsen: Riksantikvarieämbetet (RAÄ) bör ingå i samrådskretsen bland de statliga myndigheterna. Vattenfall: RAÄ läggs med i sändlistan. Länsstyrelsen: Det verkar förekomma en del äldre skog i de sydvästra delarna av det södra alternativet (2a). I MKB bör förekommande skogliga värden redovisas och beskrivas. Vattenfall: Vattenfall noterar detta. 3(5) mom02.docx 2012-03-28 PROTOKOLL 2015-06-29 A v:\vattenfall\jokkmokk ekfors alkullen\övertorneå linjekoncession\vattenfall alkullen peter\övertorneå linjekoncession\samrådsunderlag\samrådsmöte\protokoll samråd länsstyrelsen 150625.docx

Vattenfall: Hur ser ni på att det inte finns någon alternativ sträckning för 3a? Länsstyrelsen: Eftersom den går i befintlig ledningsgata känns det inte nödvändigt. Eventuellt att ni gör en kort beskrivning om det alternativ som redan valts bort av Vattenfall som gick genom jungfrulig mark väster om Luppioberget och som även skulle inringa Utsikten på Luppioberget. Länsstyrelsen: Ur rennäringssynpunkt är det bra att det inte är jungfrulig mark som kommer att beröras för arbetet. Delsträckan Alkullen-Ylitornio Länsstyrelsen: Flyttfåglar orienterar sig efter naturliga strukturer, t.ex. älvdalar. Angående delsträckan med luftledning bör ev. konsekvenser för flyttfåglar beskrivas. T.ex. kan ornitologer vara behjälpliga med att peka ut ev. rastplatser i ledningens närhet etc. Rastplatser kan utgöras av öppna ytor, vilket verkar förekomma i större utsträckning kring det södra alternativet. Rastplatser och flyttstråk kan påverka vilket av alternativen som är lämpligast. Vattenfall: Vattenfall noterar detta. Norrbottens ornitologiska förening kommer att vara en samrådspart i det kommande samrådet. Luftledning i områden där fågel förekommer kommer att utformas med fågelavvisare. Länsstyrelsen: Det kan vara så att områden med landskapsbildsskydd berörs av alternativen. Dessutom berörs område av riksintresse för friluftsliv. Vattenfall behöver bedöma/beskriva om något av alternativen är att föredra för friluftslivet med tanke på risk för påverkan/upplevelsen av den aktuella delen av Torne älv. Länsstyrelsen ber att få återkomma om huruvida landskapsbildsskydd berörs av något av alternativen. Länsstyrelsen har sedan mötet genomfördes återkopplat i frågan och informerat om att delar av sträckningarna berör områden inom skydd för landskapsbilen med förbud för nybyggnad och att anordna upplag. Länsstyrelsen: I MKB bör konsekvenser för Torneälven som Natura-2000-område tydligt beskrivas och bedömas. Länsstyrelsen: Även turistföretag bör ingå som samrådspart i kommande samråd. Vattenfall: Vattenfall noterar detta. Länsstyrelsen: Hur ser tidplanen ut för koncessionerna? Vattenfall: Allmänt samrådsmöte med närboende, fastighetsägare och allmänhet samt skriftligt samråd med övriga i en utökad krets kommer att genomföras under sensommaren/hösten. Därefter upprättas ansökningshandlingar och MKB under hösten för inlämning till EI under andra halvåret 2015. 4 (5) mom02.docx 2012-03-28 PROTOKOLL 2015-06-29 A v:\vattenfall\jokkmokk ekfors alkullen\övertorneå linjekoncession\vattenfall alkullen peter\övertorneå linjekoncession\samrådsunderlag\samrådsmöte\protokoll samråd länsstyrelsen 150625 docx

Sekreterare, Sweco Godkänt av, Vattenfall Bilaga Kartunderlag 5(5) mom02.docx 2012-03-28 PROTOKOLL 2015-06-29 A v:\vattenfall\jokkmokk ekfors alkullen\övertorneå linjekoncession\vattenfall alkullen peter\övertorneå linjekoncession\samrådsunderlag\samrådsmöte\protokoll samråd länsstyrelsen 150625.docx

Samråd med allmänhet - koncessionsansökan Ekfors-Alkullen Tid och plats: 3 november, 18.00, Folkets hus Övertorneå Deltagare:, Vattenfall, Vattenfall Vattenfall, Vattenfall ren, Sweco, Sweco, Övertorneå Energi (ÖE) (särskilt inbjudna om allmänheten har frågor direkt till dom) Allmänhet: se deltagarförteckning Minnesanteckningar Vattenfall (VF) öppnar samrådsmötet och hälsar alla välkomna. Presentation av deltagarna VF, Miljötjänst Nord och Sweco (Miljötjänst Nord) gjorde en presentation av planerade kraftledningar mellan Ekfors och Alkullen samt förväntade konsekvenser. Under och efter presentationen framkom följande frågor och synpunkter: Alternativ 1: Fråga: Ska de befintliga ledningarna bli kvar? Även om de nya 40 kv ska byggas? -VF: Måste diskutera detta med Övertorneå energi. - ÖE är positiv till projektet över lag. Får säkrare energiförsörjning till Övertorneå. Man får fram högre spänning närmare Övertorneå. ÖE är beredda att göra en överenskommelse med VF som gynnar alla parter. Ju förr detta projekt genomförs desto bättre. * På den rosa ledningen (utredningskorridor 1) finns befintlig ledning. Enkelledning med 15 meter bredd. * Orange (utredningskorridor 2a): går parallellt med rosa en bit. Enkelledning ca 12 meter bredningsgata. Fråga till ÖE: Behövs båda befintliga ledningar när ny byggs? men om man har två så ökar säkerheten. : Man kan klara sig med en, Konkluderar att denna fråga rör främst VF och ÖE. Synpunkter kring utredning av alternativ kring rågång (2b). De anser att detta alternativ är helt galet, då rågången bara är ca 1 meter. Det blir förlust av produktiv skogsmark samt att det förfular landskapet. Utredningsalternativ 3 Fråga: Hur många ledningar finns i befintlig? VF: Två ledningar, ledningsgata 25 m. Fråga: Lupioberget kan man bredda korridoren där? Lupioberget är brant. Går det verkligen att göra en 55 meter bred ledningsgata? Vet VF hur det ser ut i naturen?

VF: Ja, vi har full koll på hur det ser ut i naturen. VF måste beskriva den maximala påverkan. VF har försökt hitta ledningskorridorer där det finns befintlig infrastruktur vägar m.m. för att göra så litet intrång som möjligt. VF skulle egentligen vilja bygga den kortaste vägen. Fråga: Kan man sammanföra ledningarna så att alla ledningar går i en ledningsgata/stolpe. VF: Det kan man, det är tekniskt möjligt. Ledningarna kan då bli högre. Alternativ kan beskrivas i kommande MKB. Synpunkt: Det finns befintliga diken m.m. Ni kan bara gräva ner ledningarna. VF: Det finns andra aspekter på att gräva ner ledningarna. VF kommer att bemöta detta i MKB. Tekniskt är allt möjligt. Frågan om stora ombyggnationer/kostnader. VF kommer att beskriva olika utformningsalternativ i MKB. Även ett nollalternativ ska beskrivas och vad som händer om detta inte blir av. Fråga: Är det isolerade ledningar? Räcker avståndet? VF: Det är oisolerade ledningar. Ja, avståndet räcker. Fråga: om man sätter en 20 kv bredvid en 40 kv hur stor ledningsgata behövs då? VF: Önskvärt med 9 meter mellan stolparna. Breddning blir 17 meter om man sätter en 40 kv bredvid en 20 kv. Fråga: Svårt att fatta att man ska ha två 40 kv och en 20 kv. Hur mycket ström finns det i kraftstationen? Övertorneå energi: Detta har inget att göra med kraftstationen i Ekfors. Detta rör matningen från Kalix och norrut/söderut. Matningen rör hela Tornedalen. Detta projekt medför en förstärkning av elförsörjning till hela Tornedalen i stort. Fråga: Går rosa alternativet in i reservatet? VF: Ja, om man breddar så breddar man mot utkanten av reservatet. Frågor: Hur kommer skjutbanan att påverkas? VF: Det är smalt vid skjutbanan. Det finns möjlighet att flytta Övertorneå energis ledningar. Fråga: Kan skjutbanan vara kvar vid kraftledningen? VF: Måste kolla detta. Måste kolla närmare på detta så att ledningarna ej inskränker på skjutbanans verksamhet. Synpunkt: Placeras ledningarna på jordbruksmark kan det bli hinder för jordbruket. Ej önskvärt med stolpar mitt på fältet och inga vinkelstolpar. VF: Kommer föra dialog med jordbruk för att minska intrång i samband med detaljprojekteringen. VF: Informerar kort om markupplåtelse. Fråga: Var vill Vattenfall ha ledningen (vilket alternativ förordas)? VF: Det är tidigt för VF att säga vilket alternativ som är bäst. VF förordar inte i detta skede utan beslutar det efter samrådsprocess. Synpunkt: Problem när man inte vet hur bred ledningsgatan ska vara. Borde inte VF ha förhandlat med Övertorneå energi först för att få veta hur stor ledningsgatan ska vara? Markägare kan ej föreställa sig intrånget eftersom att man inte har en aning om hur stor ledningsgatan ska vara. Lupoiberget (55 m) är dåligt alternativ. VF: Har ni förslag på alternativ som vi kan plocka in i den fortsatta processen? Rita gärna alternativ på karta så tas detta med i den fortsatta processen.

Fråga: Kommer tekniska utformningsalternativ att beskrivas i MKB? VF: De alternativ som är tekniskt genomförbara kommer att beskrivas i MKB. Synpunkt: Det är kort tid för att lämna yttrande. Går det att förlänga till 16 november? VF: Ja Fråga om skjutbanan: Beskriv hur ledningen ej kommer att påverka skjutbanan. Måste ha vidare dialog med VF om hur detta kan lösas. Måste skjutbanan lämna skriftliga synpunkter? från skytteföreningen. Kontaktperson. VF: Nej, det måste ni inte. Det finns med i protokollet och vi kommer att titta på hur denna fråga kan lösas. Sekreterare Justerat av