Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvård/ Avdelningen för regional utveckling Cecilia Tibell Leg Apotekare 040-675 39 53 cecilia.tibell@skane.se /Peter Askman Miljöstrateg 044-309 32 93 Peter.askman@skane.se Information Datum 2016-10-24 Dnr 1400978 1 (7) Regional handlingsplan för Läkemedel och miljö 2015 2018 halvtidsuppföljning. 1. Bakgrund På uppdrag av Regionala utvecklingsnämnden och Hälso- och sjukvårdsnämnden tog Avdelningen för regional utveckling och Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning fram en regional handlingsplan för läkemedel och miljö. Regionstyrelsen beslutade 2015-02-06 att ställa sig bakom inriktningen på handlingsplanen. Regionstyrelsen gav samtidigt regiondirektören i uppdrag att ta fram en årlig aktivitetsplan för genomförande av handlingsplanen. Enligt handlingsplanen ska en uppföljning av planen ske genom återkoppling till regionala utvecklingsnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden i slutet av 2016. 2. Interna och förebyggande insatser Arbetet har under perioden varit fortsatt fokuserat på en medicinskt motiverad läkemedelsanvändning och ett optimalt omhändertagande av överblivna läkemedel genom aktiviteter inom följande åtgärdsområden. Bevakning och påverka nationella initiativ t.ex. inom den nationella läkemedelsstrategin. Landstingens nätverk för läkemedel och miljö har spelat en viktig roll i detta löpande arbete och när det gäller utbytet mellan olika landsting/ regioner. I den nationella läkemedelsstrategins målområde 3 Samhällsekonomiskt och miljömässigt hållbar läkemedelsanvändning finns följande aktiviteter i handlingsplanen för 2016: - utvärdering av befintliga antibiotika för bästa möjliga användning, - modeller för tillgänglighet och ansvarsfull användning av både nya och gamla antibiotika av särskilt värde, Postadress: 291 89 Kristianstad, Besöksadress: V Storgatan 12 Telefon (växel): 044-309 30 00 Fax: 044-309 32 98 Internet: skane.se Organisationsnummer: 23 21 00-0255
2 (7) - verka för möjliggörande av miljöhänsyn vid produktion och användning av läkemedel, - miljöbedömning av receptfria läkemedel. Aktiviteter som bereds vidare inför kommande handlingsplaner är övergång till elektroniska bipacksedlar. Förutom att minska mängden papper (och i vissa fall även läkemedel) som måste kasseras på grund av nytillkommen produktinformation, kommer elektroniska bipacksedlar sannolikt leda till en effektivare, säkrare och mer rationell läkemedelsanvändning genom att uppdaterad produktinformation görs användarvänligt och digitalt tillgänglig via internet. Det föreslås även att informationen ska kunna hämtas ut via automater på apotek. Detta kan ses som en del i en miljömässigt hållbar läkemedelsanvändning. En annan aktivitet som har diskuterats är förlängda hållbarhetstider. Läkemedelsverkets slutsats är dock att förlängda hållbarhetstider inte löser de grundläggande problemen med onödig kassation. Det saknas även legalt stöd för att kräva längre stabilitetsstudier. Orsakerna till den onödiga kassationen kan t ex hänga samman med systemet för utbyte (där hänsyn till resterande hållbarhet inte tas), det låga användandet av startförpackningar och kassationsflödet inom slutenvård och partihandel. Dessa frågor behöver utredas vidare. Läkemedelsrekommendationer (t ex Skånelistan) Insatserna med att optimera läkemedelsanvändningen genom att följa Läkemedelsrådets rekommendationer och med stöd av Enheten för läkemedelsstyrning har fortsatt och därmed bidragit till en minimering av miljörisken från läkemedel. I samband med den årliga översynen av s rekommendationsmaterial ingår numera också att inkludera nytillkommen kunskap på miljöområdet. Som ett led i s miljöhänsyn ska mängden tryckt material minska. Först ut på läkemedelsområdet är Läkemedelsbulletinen, regionens tidskrift för läkemedelsinformation, som från och med 2017 endast kommer att vara tillgänglig digitalt via regionens hemsida. Detta innebär en årlig besparing av ca 480 000 tryckta sidor. Minskad användning av onödiga läkemedel Under drygt tio års tid har man nationellt arbetat för få till en samlad läkemedelslista för patienter, arbete kvarstår dessvärre. Läkemedelsgenomgångar genomförs i Skåne i enlighet med Skånemodellen för
3 (7) läkemedelsgenomgångar. En sådan genomgång är en metod för analys, uppföljning och omprövning av en individs läkemedelsanvändning. Målet är att läkemedelsgenomgångar ska genomföras för 50 procent av de multisjuka äldre. Andelen patienter vilka under januari till augusti 2016 hade erhållit läkemedelsgenomgång i slutenvård var 26 procent (3272), vilket är lägre nivå jämfört med 2015 (34 %). I primärvården hade under januari till augusti 2016 3204 genomgångar genomförts, varav 2248 (70 %) i offentlig primärvård. Detta motsvarar uppskattningsvis 13 procent av målpopulationen på årsbasis. I jämförelse med motsvarande månader förgående år hade antalet läkemedelsgenomgångar i primärvården ökat. Rationell förskrivning av antibiotika Antibiotika innebär en särskild problematik genom att en ökad användning riskerar att leda till en minskad effekt på grund av resistensuppkomst. För att även i framtiden ha tillgång till antibiotika med god effekt har riktat fortsatt kraftiga insatser mot antibiotikabehandling som inte är medicinskt motiverad. Antibiotikaförskrivningen på recept fortsätter minska i Skåne. Under september 2015 till augusti 2016 minskade antalet antibiotikarecept från 355 till 341 recept/1000 invånare jämfört med föregående period. Detta motsvarar för denna period 4 % i Skåne jämfört med 3 % i hela landet. Nedgången beror framförallt på en fortsatt minskning av antibiotikaförskrivning vid luftvägsinfektioner. Procentuellt är minskningen störst hos barn och unga vilket tyder på en ökad följsamhet till terapiriktlinjer vid övre luftvägsinfektioner. Vi har dock fortfarande en omotiverat hög antibiotikaanvändning i Skåne. Vid en jämförelse mellan Sveriges län/ regioner ligger Skåne fortfarande näst högst. Arbetet för en ökad följsamhet till behandlingsrekommendationerna fortsätta således, liksom arbetet med att utbilda allmänheten om och när antibiotika ska ges. Men för att bättre utvärdera om antibiotika används enligt terapiriktlinjer och för att arbeta vidare mot en klok antibiotikaanvändning krävs tillgång till diagnoskopplade antibiotikadata. De nödvändiga verktygen för detta är ännu inte på plats i. Miljövänlig kassation av överblivna läkemedel från patienter Information om vikten att återlämna överblivna läkemedel ingår som tidigare i s rekommendationsmaterial. I 2017 års material kommer Läkemedelsrådet att trycka extra på att läkemedel aldrig ska lämnas i soporna, även om dessa bränns. Överblivna läkemedel ska
4 (7) alltid betraktas som riskavfall och därmed tas om hand separat från hushållssopor. Utbildning och information Under perioden genomfördes utbildningsaktiviteter inom området läkemedel och miljö för ST och AT-läkare, samt sjuksköterskor. Även i övrigt skedde löpande utbildning med syfte att optimera läkemedelsanvändningen (ca 800 besök/år). Upphandling av läkemedel Enheten för läkemedelsstyrning och Enheten för Koncerninköp har bevakat att miljöaspekterna beaktats i samband med läkemedelsupphandlingar. Det pågår ett nationellt arbete med att skärpa miljökraven i upphandlingar. Enheten för Koncerninköp deltar i detta arbete. Optimerad läkemedelslogistik En analys av läkemedelsflöden och lagerstyrning för en minskad kassation inom sjukvården har genomförts inom ramen för en studie vid Landskrona Lasarett. Analysen genomfördes av två studenter vid civilingenjörsprogrammet Industriell Ekonomi vid Lunds Tekniska Högskola på uppdrag av i samarbete med organisationen Miljöbron. Viktiga slutsatser var att läkemedel kasseras till följd av överskridet utgångsdatum och därför kan kassationerna minskas med förbättrad lagerstyrning. Idag sköts lagerstyrningen internt av beställningsansvariga sjuksköterskor på respektive avdelning och enhet eller externt av näraliggande apotek. Samtliga parter baserar lagerstyrningen främst på erfarenhet vilket innebär att lagerstyrningen kan förbättras genom att införa ett matematiskt beställningspunktssystem. Då lagerstyrning inte är lasarettets huvudsakliga fokus rekommenderades ett enklare system. För att kunna införa ett sådant system krävs dock att lasarettet börjar samla in efterfrågedata.resultatet av kartläggningen kommer att användas för fortsatt förbättringsarbete. har under perioden genomfört en ny upphandling av läkemedelsförsörjningen. Det nya avtalet träder i kraft 1 september 2017. Den nya upphandlingen omfattar två avtalsområden. Det ena gäller drift av logistikcentrum för läkemedelsförsörjning, skötsel av läkemedels- och vätskevagnsförråd och tillhandahållande av maskinellt dosförpackade läkemedel. Det andra omfattar tillverkning och beredning av läkemedel samt hantering av kliniska prövningar. De största
5 (7) förändringarna blir fler färdigpackade patientindividuella doser och förfyllda sprutor. Styrande dokument Aspekter kring läkemedel och miljö har fortsatt beaktats vid framtagning av styrande dokument i, exempelvis i Hälso- och sjukvårdsnämndens samlade uppdrag. 3. Externa miljöstrategiska insatser s externt inriktade arbete med att minska spridningen av miljöpåverkande läkemedel och svårnedbrytbara läkemedelsrester till miljön har framför allt skett genom att främja utvecklingen av innovativ kostnadseffektiv reningsteknik och insatser för att på ett samhällsekonomiskt rimligt sätt tillämpa sådan teknik. EU EU-kommissionens arbete med framtagande av en strategi för läkemedel och miljö pågår fortfarande. Vi bevakar händelseförloppet för att kunna ge inspel. Nationell och internationell påverkan Vi har inlett arbetet med att ta fram underlag för påverkansarbete gentemot regeringen och EU för införandet av krav på reningstekniska åtgärder vid kommunala reningsverk. har under perioden även verkat inom EU via europeiska Water Supply and Sanitation Technology Platform, WssTP. Forskaren Erland Björklund (Högskolan Kristianstad) har bland annat för vår räkning deltagit i arbetsgruppen "Emerging Compounds" (~nya miljögifter) som Topic leader" för "Methods for Treatment and Removal (av bl a läkemedelsrester). Genom att vara en aktiv spelare på denna plattform och parallellt även i regionernas forskningsnätverk ERRIN, har vi kommunicerat de aktiviteter vi har på gång i Skåne och skapat nya samarbeten. EU-projekt Baserat på den regionala handlingsplanen för läkemedel och miljö har vi, som en del av handlingsplanen, stöttat och medfinansierat en ansökan från s samarbetspartner Högskolan i Kristianstad (MoLab) till Interreg Södra Östersjöprogrammet. Projektansökan beviljades i oktober 2016. Projektet som kallas
6 (7) MORPHEUS (Model Areas for Removal of Pharmaceutical Substances in the South Baltic), och som nu leds av Högskolan Kristianstad, ska i samarbete med andra regionala aktörer från akademi, företag och kommunala reningsverk runt södra Östersjön skapa förutsättningar för kostnadseffektiva och lokalt anpassade åtgärder för att minska belastningen av läkemedelsrester till södra Östersjön. är associerad partner och konstaterar att projektet helt är i enlighet med handlingsplanens färdriktning. Ansökan har haft ett uttalat stöd av Naturvårdsverket och kommer nu även att bli ett så kallat "flaggskepp"- projekt som bidrar till genomförandet av målen i EUs Östersjöstrategi. Triple helix projekt Under perioden har vi stöttat samverkande insatser mellan näringsliv, akademi och offentliga aktörer när det gäller frågor som rör läkemedel och miljö. Det har skett genom att vi under perioden har bidragit till en en satsning vid MoLab (Krinova Incubator & Science Park och Högskolan Kristianstad) avseende en innovations- och åtgärdsinriktad testbädd för teknikutveckling kopplat till Biosfärsområde Kristianstads Vattenrike, Helge Å avrinningsområde och Hanöbukten: FRAM2-projektet (Fullskalig Rening Av Mikroföroreningar). Ett projekt som är fokuserat på utveckling av ett fjärde reningssteg i reningsverk som mynnar ut i Hanöbukten. Projektet erhöll 3 miljoner kronor av Havs- och vattenmyndigheten. En viktig framgångsfaktor var s medfinansiering med 450 000 kronor, samt övrig medfinansiering genom Kristianstads kommun, Malmbergs Water AB och Skåne-Blekinge Vattentjänst. Demoanläggningen utgör nu inte minst en referensanläggningar för affärsutveckling. Samtidigt har det nya labbet MoLab vid Kristianstad Högskola/Krinova Incubator Science Park med mycket hög analyskapacitet och upplösning för läkemedelsrester kunnat tas i drift. Detta har kraftfullt förstärkt förutsättningarna för utvecklingsarbete både avseende analys av halter med hög noggrannhet, och förmågan att kunna testa olika reningsmetoder och filtermaterial. Kommunal samverkan s Miljövårdsfond har under perioden bidragit till att starta upp ett samarbete mellan Högskolan Kristianstad med kommunerna i Östra Skåne (Osby, Östra Göinge, Bromölla,
7 (7) Kristianstad, Simrishamn), vilkas avloppsreningsverk står i direkt/indirekt kontakt med Hanöbukten. Man vill 1. informera reningsverkspersonal om mikroföroreningar i avloppsvatten, deras förekomst och hur man idag arbetar nationellt och inom EU med åtgärder i form av ny reningsteknik. 2. ta till vara den praktiska erfarenhet som finns hos reningsverkspersonalen och få till stånd en diskussion om vilken teknik som skulle passa bäst på reningsverk av olika typ baserat på anslutna hushåll m.m., flöden och reningssteg. 3. i samarbete med kommunerna inleda monitoreringsarbete kring utsläpp av mikroföroreringar från olika reningsverk, baserat på erfarenheter från punkt 2. Härigenom skapas en bild av den kemiska belastningen till recipienten och Hanöbukten. s miljöpåverkan Insatser har inletts under 2016 för att bedöma utsläppen från Region Skånes egna verksamheter och kunna dra slutsatser avseende behovet av provtagnings- och analysinsatser samt eventuella reningsinsatser. Frågan har även väckts av tillsynsmyndigheterna för flera av s verksamheter. Arbetet bereds samlat genom tjänstemän från Enheten för läkemedelsstyrning, Enheten för Miljö, Enhet miljö och kansli (miljöcontrollers SUS), Enheten för säkerhet och intern miljöledning samt forskare från MoLabs kemisk analytiska enhet.