Säkrare trindsädsädesodling till mogen skörd i ekologisk odling Ann-Charlotte Wallenhammer 1, Åsa Käck 2, Lars Olrog 2, Charlotta Almqvist 3 och Eva Stoltz 1 1 HS Konsult AB, Örebro. 2 HS Väst, 3 Eurofins Agro Sweden AB, Lidköping. Rapport januari 2009 Del 1. Art/sortförsök i trindsäd, med och utan inblandning av stråsäd Syftet med detta delprojekt är att i samma fältförsök pröva två ärtsorter och två sorter av åkerböna med och utan inblandning av stråsäd. Förutom skördenivå och kvalitet undersöks även grödans förmåga att konkurrera med ogräs och graden angrepp av skadegörare. Stor vikt läggs på angrepp av svampsjukdomar, som kan vara ett stort problem i trindsädesgrödor. Material och metoder Fyra fältförsök lades ut i Västra Götalands län och i Örebro län 2008. Varje försök hade fyra upprepningar. Försöken anlades enligt vedertagen teknik och enligt plan. De sorter som användes var för ärter Faust och Clara. Åkerbönsorterna var Marcel och Paloma. Havresorten var Belinda. Försöksled A Åkerböna sort Marcel B Åkerböna sort Paloma C Åkerböna sort Marcel + havre (Belinda) D Åkerböna sort Paloma + havre (Belinda) E Ärter sort Clara F Ärter sort Faust G Ärter sort Clara + havre (Belinda) H Ärter sort Faust +havre (Belinda) Försöksplatser Försöken lades ut på ekologiskt odlad mark på gårdar som även tidigare odlat trindsäd (figur 1). Normal standard för dräneringsförhållanden och ph-värde gällde och jordarterna varierade från mullrik mo till måttligt mullhaltig mellanlera.
Figur 1. Ärtled och led med åkerböna i separata block. Dingle 08 Bearbetning av resultat Vid de statistiska analyserna bearbetades de två olika grödorna separat. För att undersöka om skörderesultaten var normalfördelade utfördes Leven s test. En variansanalys (ANOVA) enligt General Linear model utfördes följd av Duncan s post-hoc analys för att identifiera skördeskillnader mellan leden i de två grödorna. Dessutom undersöktes om sorten eller samodlingen av havren påverkade skörden. Analyserna utfördes med programvaran Statistica, Statsoft, 1999. Sjukdomsgradering Bestämning av ärtrotröta(aphanomyces eutheiches) Jordprov uttogs i samband med sådd för och skickades för biotest analys till Findus R&D. Sjukdomsangrepp undersöktes i de båda försöken i Örebro län den 7-10 juli och 22 juli i Västra Götalands län. Tio plantor av ärt respektive åkerböna uttogs per parcell slumpvis i försöket utanför Örebro. Den dåliga uppkomsten i Askersundförsöket resulterade i att endast fem plantor per parcell kunde undersökas. Bestämningen gjordes i fält på ett hopfällbart lab-bord eftersom åkerbönans rötter mörknar efter kontakt med luft. Jorden sköljdes av rötterna och avlästes nedsänkta i en vattenfylld, stor petriskål eftersom det då är enklare att se angreppen. Sjukdomsindex bestämdes enligt följande efter Persson et al. (1997); (0) inga symtom; (10) upp till 10 procent av rotytan missfärgad; (25) 50 procent av rotytan missfärgad ;(50) hela rotsystemet missfärgat; (75) rötter och gröna delar av epikotylen missfärgad; (100) plantan död. Resultat och diskussion Försöken graderades och skördades enligt försöksplanen. Försommartorkan påverkade samtliga försök trots att försöken var placerade i olika områden. I tabell 1 nedan visas skördeutfallet för de olika leden.
Tabell 1. Sådatum och totalskörd för de tre tröskade försöken 2008 Försöksplats Svarteborg Säm Örebro Askersund Dingle Tanumshede Sådatum 20080424 20080501 20080509 Kasserat försök kg/ha (15% vh) kg/ha (15% vh) kg/ha (15% vh) A Marcel 1325 ab * 5708 a 691 b B Paloma 1782 a 5397 b 1100 ab C Marcel + Havre 1108 b 4832 c 1560 a D Paloma + Havre 1552 ab 4510 d 1548 ab E Clara 2047 x Viltskadat 2222 y F Faust 1383 z Viltskadat 2870 x G Clara + Havre 2518 x Viltskadat 2726 x H Faust + Havre 1938 y Viltskadat 2767 x * olika bokstäver visar signifikanta skillnader mellan leden uppdelat för varje gröda, a, b, c för åkerböna och x, y, z för ärt, p < 0,05. Svarteborg, Dingle Försöket anlades i åkerböna på mullrik sandig mojord (figur 1 och 2). Utsädesmängden beräknades enligt anvisningarna i försöksplanen. Grödornas uppkomst var jämn, men havren var svag. Den besvärande torkan efter uppkomst ledde till dålig utveckling av framförallt åkerbönan. Ogrästrycket var stort. Försöket var dock relativt jämnt, högst totalskörd uppmättes i renbestånd av Paloma för åkerböna som var signifikant högre än ledet med Marcel+havre. För ärt var skörden signifikant högre i båda leden med sorten Clara jämfört med Faust-leden. Statistiska analyser visade att sorten Paloma för åkerböna och Clara för ärt gav totalt högre skörd än de andra två sorterna. Havreinblandningen såg ut att ha påverkat skördenivån negativt i åkerböna, och positivt i ärter men skillnaden var inte statistiskt signifikant. Underlaget från skörd inkl. graderingar bifogas..
Figur 2. Försöket på Svarteborg, Dingle 2008. Ärter med och utan inblandning av havre. Försöket med humlor i bakgrunden Säm, Tanumshede Försöket anlades i åkerböna på måttligt mullhaltig mellanlera (figur 3). Utsädesmängden beräknades enligt anvisningarna i försöksplanen. Grov struktur vid sådden och torka medförde ojämn uppkomst. Grödorna utvecklades sedan relativt bra. Under juli månad inträffade förödande viltskador i ärtleden som därför inte kunde skördas. Den signifikant högsta skörden uppmättes i ledet med Marcel odlad i renbestånd. Statistiska analyser visade både att sort och inblandning av havre påverkade skörden. Marcel överträffade Paloma i skörd och inblandning av havre påverkade totalskörden negativt. Underlaget från skörd inkl. graderingar bifogas. Figur 3. Del av försöket på Säm, Tanumshede i juli 2008. Norrgårda, Örebro Försöket anlades i åkerböna på lerjord. Utsädesmängden beräknades enligt anvisningarna i försöksplanen. Även detta försök drabbades av försommartorka vilket särskilt påverkat
åkerbönan negativt. I åkerböna var skörden i ledet med Marcel i renbestånd signifikant högre än Marcel+havre. I ärt uppmättes den signifikant lägsta skörden i Clara odlad i renbestånd. Statistiska analyser visade att havreinblanding i åkerböna resulterade i skördeökning i medan i ärt fanns statistiska skillnader mellan sorter, dvs. Faust resulterade i högst skörd än Clara. Underlaget från skörd inkl. graderingar bifogas. Askersund Försöket anlades enligt plan, men fick kasseras p.g.a. dålig och ojämn uppkomst. Sjukdomsgraderingar Resultaten av indexbedömningen av ärtrotröta redovisas i tabell 2 samt figur 4 och 5. Åkerbönans rötter var brunare än ärtens och hade på båda platserna högre sjukdomsindex än ärten i Örebro län. Inga tydliga skillnader hittades, varken mellan olika sorter av trindsäden, eller mellan renbestånd och samodling med havre. Troligtvis var rötternas brunfärgning hos både åkerböna och ärt, inte orsakad av angrepp av ärtrotröta, brunfärgningen orsakades snarare av någon Fusarium eller Phoma art (Jens Levenfors, kommentar). Sjukdomsangreppen anses ändå vara låga vilket troligtvis berodde på det torra vädret. I Västra Götalands län var indexen ungefär lika för ärt och åkerböna, inte heller här fanns några skillnader mellan de olika leden. I Örebro län noterades att vissa noduler på åkerbönan var svartfärgade. Det fanns en indikation på att antalet svartfärgade noduler på åkerbönans rötter var högre för sorten Marcel i jämförelse med Paloma på båda platserna. På ärternas rötter i Mosåsförsöket fanns en tendens att Faust hade fler missfärgade epikotyler än Clara. I Stjärnsund visade väldigt få plantor av ärt missfärgade epikotyler. Sammanfattningsvis hittades inga tydliga skillnader av sjukdomsangrepp mellan de olika behandlingarna. Tabell 2. Sjukdomsindex (medel±sd) av angripna rötter i renbestånd och samodling med havre av olika sorters åkerböna och ärt. Mosås Stjärnsund Svarteborg Säm Åkerböna Marcel 45 ± 0 33 ± 14 35 ±4 39 ± 4 Paloma 45 ± 2 29 ± 9 30 ±4 36 ± 5 Marcel + havre 45 ± 0 32 ± 15 34 ±3 37 ± 6 Paloma + havre 43 ± 5 29 ± 11 33 ±4 35 ± 4 Ärt Clara 10 ± 0 8 ± 2 37 ±3 29 ± 12 Faust 10 ± 0 7 ± 1 37 ±4 33 ± 8 Clara + havre 10 ± 0 9 ± 1 34 ±7 35 ± 12 Faust + havre 9 ± 3 6 ± 2 38 ±2 38 ± 9
50 45 40 Mosås Stjärnsund 35 30 25 20 15 10 5 0 Marcel Paloma Marcel + havre Paloma + havre Clara Faust Clara + havre Faust + havre Åkerböna Ärt Figur 4. Sjukdomsindex (medel±sd) av angripna rötter i renbestånd och samodling med havre av olika sorters åkerböna och ärt i Örebro län, graderat 7-10 juli. 50 45 40 Svarteborg Säm 35 30 25 20 15 10 5 0 Marcel Paloma Marcel + havre Paloma + havre Clara Faust Clara + havre Faust + havre Åkerböna Ärt Figur 5. Sjukdomsindex (medel±sd) av angripna rötter i renbestånd och samodling med havre av olika sorters åkerböna och ärt i Västra götalands län, bedömt 22 juli.
Planering för projektets fortsättning 2009 och 2010. En strävan inför kommande försöksutläggning är att anlägga de fyra försöken i ärter i stället för i åkerböna, eftersom risken för viltskador i ärtrutorna då troligen minskar. Vidare planeras för försöksplatser ändå mer spridda över landet, för att minska risken att otjänlig väderlek skall drabba flera försök. Försöksplatserna 2009 planeras ligga i Bohuslän, Dalsland, Örebro och Skåne. En komplikation vid årets skörd av försöken var att den mängd skördad vara som sparades rutvis, från led med trindsäd i blandning med havre, var för liten. Detta medförde svårigheter vid analys. I kommande försök kommer detta att åtgärdas. Inför 2009 års skörd kommer rutiner att skapas för att hantera skörderesultaten från denna typ av försök, med flera ingående arter, sorter och blandningar. Det kommer att underlätta den framtida presentationen av resultat. Delprojekt 2. Utveckling av DNA-baserad reatids- PCR metod för detektion av Botrytis fabae (Chokladfläcksjuka) Delprojekt 2 ingår egentligen i delprojekt 1 men eftersom det rör sig om en metodutveckling redovisas den separat. Bakgrund Realtids-PCR PCR, polymerase chain reaction, går ut på att mångfaldiga (amplifiera) en specifik DNA-sekvens under ett antal processsteg, s.k. temperaturcykler, så att mängden blir tillräckligt stor för att kunna detekteras. För att amplifiera denna målsekvens behövs s.k. primrar som binder in till ändarna på den specifika DNA-regionen. Ett enzym, Taq polymerase, bygger därefter upp den nya strängen. Fördelen med realtids-pcr jämfört med traditionell gelbaserad PCR är att målsekvensen kan detekteras i realtid med en fluorescerande prob. Denna prob gör det även möjligt att kvantifiera mängden DNA i provet. Under varje cykel fördubblas mängden av den specifika sekvensen och därmed ökar också fluorescensen från proben. Vid en viss punkt har fluorescensen stigit över bakgrundsbruset och överstiger ett bestämt gränsvärde. Denna punkt kallas för cycle of threshold, Ct, och är alltså ett mått på den ursprungliga mängden av målsekvensen. Ett högt Ctvärde innebär att det tagit många fördubblingscykler för att få detektion och motsvarar alltså en liten startmängd av mål-dna och tvärtom. Det finns ett antal olika sätt att utnyttja realtids-pcr för kvantifiering. Man kan använda s.k. relativ kvantifiering, med eller utan standardkurva, eller absolut kvantifiering. Vid absolut kvantifiering får man ett absolut mått på mängden DNA genom att jämföra innehållet i okända prover med en standardkurva. Standarden kan t.ex. bestå av totalt genomiskt DNA från den organism man studerar eller av s.k. plasmider (cirkulärt bakteriellt DNA) innehållande den sekvens som studeras. Material och metoder Bladprover samlades in veckovis av försöksutföraren, och förvarades i frys.
Utveckling av PCR-metod för detektion och kvantifiering av B. fabae på blad från åkerböna En metod baserad på s.k. realtids-pcr har utvecklats för detektion och kvantifiering av B. fabae på blad från åkerböna. Analysen består av följande steg: 1. Homogenisering av prov 2. Extraktion av DNA 3. Rening av DNA 4. Amplifiering, detektion och kvantifiering av en gen hos B. fabae DNA-extraktion och rening Ett kommersiellt kit för extraktion av DNA har använts (E.Z.N.A. SP Plant DNA Miniprep Kit, Omega Bio-Tek). Frysta blad från åkerböna mixades och 2 g vägdes in i 50 ml rör. 10 ml CTAB och 30 µl Proteinase K tillsattes och proven inkuberades roterande minst 2 h i 60 C. Efter 5 min centrifugering vid 1750 xg överfördes 1 ml av supernatanten till ett nytt 1.5 ml rör och 5 µl RNase tillsattes. Proven inkuberades sedan 15 min i 60 C följt av centrifugering under 1 min vid max hasighet. 600 µl supernatant blandades därefter med 210 µl SP2 och inkuberades 5 min i 4 C. Efter 10 min centrifugering vid 10 000 xg blandades 400 µl av supernatanten med 600 µl SP3 i ett nytt eppendorfrör. Sedan överfördes 650 µl av mixen till en microkolonn (blå) som centrifugerades 1 min 10000 x g. Detta upprepades med resterande volym efter att uppsamlingsröret tömts. Kolonnen flyttades till ett nytt rör och 650 µl SPW tillsattes. Efter 1 min centrifugering vid 10 000 xg tömdes uppsamlingsröret och reningssteget upprepades. Därefter flyttades kolonnen till ett nytt uppsamlingsrör och centrifugerades 2 min >10000 x g (max). DNA eluerades i 100 µl förvärmd (60 C) EB buffert genom 1 min centrifugering vid 10000 xg efter 3-5 min inkubering i rumstemp. För att ta bort ämnen som kan störa PCR-reaktionen renades sedan extraktet med Wizard DNA Clean-Up System (Promega). PCR Primrar och prob Ett primer/prob-set utvecklat av Suarez et al. (2005) har använts för amplifiering och detektion av en sekvens i B. fabae β-tubulin gen (Tabell 1). Primerparet amplifierar en sekvens på motsvarande 86 bp i genen för β-tubulin hos B. cinerea. Tabell 1. Sekvenser för primrar och prob. Primer/prob Sekvenser Bc1F 5 -GTTACTTGACATGCTCTGCCATT-3 Bc1R 5 -CACGGCTACAGAAAGTTAGTTTCTACAA-3 Bc1P 5 - ATTTTGGCAGATTGATTACAGGGCAAACTTACA-3 Realtids-PCR med TaqManMGB-prob Samtliga analyser med realtids-pcr utfördes på en 7300 Real Time PCR System från Applied Biosystems i en totalvolym på 25 µl. Reaktionen bestod av 1 x TaqMan Universal PCR Mastermix (Applied Biosystems), 0.6 µm av varje primer, 0.2 µm av proben samt 5 µl DNA extrakt. Förhållandena för realtids-pcr-reaktionen visas i Tabell 2. Tabell 2. Temperaturprotokoll för realtids-pcr-analysen Process Tid (min:s) Temperatur ( C)
Denaturering 10:00 95 Amplifiering 45 cykler 00:15 95 01:00 60 Kvantifiering Standardkurvan som användes för kvantifiering av mängden DNA i okända prover baserades på en plasmid innehållande den B. fabaespecifika målsekvensen som beställdes från Eurofins MWG Operon (Germany). Sekvensen som klonades visas i Figur 1. En 10-faldig spädningsserie av plasmidextraktet analyserades därefter i tre replikat med realtids-pcr och resultatet användes för att beräkna mängden specifikt DNA i okända prover. AACGGTCGTTACTTGACATGCTCTGCCATTTTGTAAGTTTGCCCTGTAAT CAATCTGCCAAAATCTTGTAGAAACTAACTTTCTGTAGCCGTGGTAAGGT Figur 1. Sekvensen på 100 bp som ligerats in i plasmiden som i sin tur sedan använts som standard. Resultat Specificitet Primrarnas och probens specificitet undersöktes genom att jämföra sekvenserna med sekvensdata från databaser med hjälp av programmet BLAST (NCBI, National Center for Biotechnology Information). Denna sökning visade att DNA från B. fabae, B. cinerea och B. fuckeliana kan ge upphov till detektion. Specificiteten har också undersökts experimentellt av Suarez et al. (2005) och visar att B. cinerea och B. fabae detekteras med metoden. Standard och amplifieringseffektivitet Metodens amplifieringseffektivitet undersöktes genom att analysera en 10-faldig spädningsserie av standarden. Resultatet visas i Figur 2 och formeln för kurvan som anpassats visar att lutningen är -1.616 vilket innebär en PCR-effektivitet på ca 86 % (100% motsvarar en fullständig fördubbling av målsekvensen i varje cykel). Även anpassningen av linjen är utmärkt (R 2 >0.99). I Figur 3 visas ett exempel på en motsvarande s.k. amplifieringsplot, d.v.s. resultatet från PCRanalysen. 45 Ct-värde 40 35 30 25 20 15 10 5 y = -1,616Ln(x) + 44,61 R 2 = 0,9979 0 1 10 100 1000 10000 100000 100000 0 Startmängd plasmid-dna (ag) 1E+07 Figur 2. Tiofaldig spädningsserie av B. fabae standarden. Varje spädning har analyserats med realtids-pcr i tre replikat. Kurvan som anpassades till mätpunkterna gav en mycket hög korrelationsfaktor och PCReffektiviteten beräknades till ca 86 %. Ct-värdet representerar det cykelnummer då fluorescensen stiger över bakgrundsbruset och överstiger ett godtyckligt gränsvärde.
Figur 3. Exempel på en amplifieringsplot för fem olika spädningar av standarden. Analys av fältprover En första screening av fältprover har genomförts. Totalt har 16 prover från försöket i Örebro uttagna 080806 analyserats hittills (Tabell 3). DNA extraherades från en invägning av varje prov och analyserades sedan i två replikat vid 10 gångers spädning. Samtliga prover kontrollerades också för inhibering genom att spika ett tredje replikat med en känd mängd positivt material och sedan jämföra med en spikad vattenkontroll. Inget prov var inhiberat vid den spädning som analyserades. Endast ett prov blev positivt i båda replikaten (DI). Fyra andra prover blev positiva i ett av två replikat (AIV, BII, BIV och CIV). Samtliga prover som gav detektion innehöll en lägre nivå än sista punkten i standarden vilket alltså gör att mängden inte är kvantifierbar. Tabell 3. Fältprover analyserade med PCR. Led (sort) Block A (Marcel) I-IV B (Paloma) I-IV C (Marcel + havre) I-IV D (Paloma + havre) I-IV Referenser Suarez M.B., Walsh K., Boonham N., O Neill T., Pearson S., Barker I. 2005. Development of real-time PCR (TaqMan) assays for detection and quantification of Botrytis cinerea in planta. Plant Physiology and Biochemistry 43: 890-899.
Delprojekt 3 Pollinering Med detta delprojekt avser vi att undersöka om effektivare pollinering kan öka utbytet. Följande frågeställningar undersöks: Påverkas åkerbönans avkastning, tusenkornvikt och grobarhet av förekomsten av pollinatörer. Material och metoder Fyra försök lades ut våren 2008, ett i Örebro län och tre i Västra Götalands län. Varje fältförsök bestod av tre led. Försöksplatsen i Örebro var placerad i ett ekologiskt havre fält på slätten söder om Örebro, med liten förekomst av pollinatörer. Övriga försöksplatser låg i Bohuslän. Det är mellan bygd och landskapet är kuperat. Försöksleden var följande: A Åkerböna. Ingen pollinering B Åkerböna. Optimal pollinering C Åkerböna. Normal pollinering Åkerbönan såddes på 12 cm radavstånd. Bönorna på Svarteborg ogräsharvades en gång efter uppkomst. På de tre andra platserna genomfördes ingen ogräsreglering (tabell 1). När åkerbönan var i begynnande blomning; vecka 25 i Västra Götaland och vecka 26 i Örebro tillverkades burar (2,70*8*1,30m). Burarna var täckta med finmaskigt nät (maskstorlek 1,35*1,35 mm). Botten på burarna var öppna (figur 1.). Figur 1. Humleburar I led A (ingen pollinering) stängdes pollinatörer ute genom att en bur, tömd på pollinatörer, placerades över åkerbönorna. I led B placerades också burar över åkerbönorna och inne i varje bur sattes ett humlebo (Biobasic, Laholm) för att erhålla optimal pollinering. Ett humlebo innehöll 30-40 humlor och alla bon placerades med öppningen riktad österut. Led C hade inga burar för att efterlikna normala fältförhållanden. I varje ruta utfördes en ogräsvägning i samband med montering av burar. Den ger en bild av ogrässituationen vid den tidpunkt då burarna sattes ut (månadsskiftet juni/juli (tabell 6). Burarna togs ner när blomningen var avslutad, den 3 augusti i Västa Götaland och den 20 augusti Närke
Skörd och grobarhet mättes rutvis medan tusenkornvikt, proteinhalt och rymdvikt mättes ledvis. Från varje ruta plockas 20 plantor. Antal baljor och antal frö per balja graderas rutvis. Höjden på plantorna vid skörd uppmättes rutvis? Tre av de fyra försöken anlades enligt plan. Försöksfältet i Örebro var mycket ojämnt när burarna skulle sättas ut. En ruta av led A (ingen pollinering) i planen togs därför bort, vilket innebär att det bara finns tre kompletta upprepningar på den försöksplatsen. Utsädesmängd, såtidpunkt och sort De tre försöken i västra Götaland lades ut i befintliga fält med åkerböna. Försöket i Örebro län såddes i en havreodling. Tabell 1. Försöksplatser och odlingsförhållanden Försöksplats Utsädesmängd Såtidpunkt Sort Skördetidpunkt Norrgårda,Örebro 250 kg 080509 Paloma 081007 Svarteborg, Dingle 275 kg 080425 Paloma 080927 Säm, Tanumshede 285 kg 080430 Columbo 080926 Ed, Brastad 440 kg 080423 Columbo 080926 Resultat och diskussion Resultatet visar genomgående att leden med normal pollinering, dvs. leden utan bur, har gett högst avkastning (tabell 2, 7-10 ). Skördeökningen med normal pollinering var i genomsnitt 5% högre jämfört med leden utan pollinering. Leden utan pollinerare har gett sämst. En ruta i ett led i försöket i Örebro visade ett mycket avvikande resultat (tabell 9). I redovisade uppgifter har den avvikande rutan räknats med. Om den skulle ha kasserats skulle ingen pollinering avkasta mer än optimal pollinering på den försöksplatsen. En medeltalsberäkning skulle visa på en mindre skillnad mellan optimal och ingen pollinering. Tabell 2. Avkastning, vattenhalt, antal bönor per balja, antal baljor per 20 plantor och höjd på försöksplatsen, medeltal fyra försök Medeltal Led Skörd (kg/ha) Rel skörde Skördeökning Vattenhalt Bönor per Baljor per 20 Höjd (cm) 09-26 (kg/ha (%) balja plantor Ingen pollinering A 3803 100 0 32,0 3,10 79 86 Optimal pollinering B 3997 105 194 29,2 3,25 89 85 Normal pollinering C 4524 119 721 28,1 3,44 87 93 En av anledningarna till att leden med optimal pollinering har gett sämre än leden med normal pollinering är att nätet på burarna har påverkat åkerbönans utveckling negativt. Det var en mycket torr sommar och när det regnade kom det små mängder per tillfälle. Nätet kan ha gjort att regnet avdunstade innan det nådde marken inne i buren vilket resulterade i att vattenförsörjning i leden med burar var sämre än i leden utan burar. Temperaturen kan även ha varit högre inne i burarna. Förekomsten av naturliga pollinatörer i landskapet påverkar också resultatet. I samband med att burarna sattes ut observerades stora mängder av vilda humlor i försöksfälten i Västra Götaland. Landskapet runt de försöksplatserna är mycket varierat och det finns rikligt med biotoper för olika pollinatörer. I Närke observerades inte lika många naturliga pollinatörer i samband med
utsättningen av burarna, vilket avspeglas i en lägre grundskörd. I ett område där förutsättningarna för naturliga pollinatörer är sämre skulle resultatet kunna se annorlunda ut. Antalet bönor per balja var lägst i leden utan pollinering (tabell 2-6). Antalet baljor per 20 plantor var också lägst i ledet utan pollinering på tre av de fyra försöksplatserna. I Örebro försöket var det minst antal baljor i ledet med normal pollinering. Det var påtagliga visuella skillnader mellan leden med humlor (optimal pollinering) och leden helt utan humlor (ingen pollinering). Mognaden var mycket utdragen och ojämn i de led där pollinatörer saknades. Analyserna visar att vattenhalten i leden utan pollinering är något högre i två av de tre försöken vilket stärker/stödjer den visuella bilden. Skillnaden i tusenkornvikt och rymdvikt mellan leden är liten (tabell 3). Två av tre försök samt medeltalsberäkningen visar en högre tusenkornvikt i ledet utan pollinering. Tabell 3. Kvalitetsegenskaper Säm Svarteborg Ed Norrgårda Medel Led Tusenkornv. (g) Rymdvikt (g/l) Tusenkornv. (g) Rymdvikt (g/l) Tusenkornv. (g) Rymdvikt (g/l) Tusenkornv. (g) Tusenkornv. (g) Rymdvikt (g/l) A 530 785 551 806 498 786 430 527 792 B 510 780 550 800 508 783 540 527 788 C 510 774 460 797 535 789 585 523 787 Skillnaden i proteinhalt är också liten (tabell 4). I medeltalsberäkningen är det högst proteinhalt i ledet utan pollinering. Det varierar dock mellan försöksplatserna. Tabell 4. Protein i ts (%) Led Säm Svarteborg Ed Norrgårda Medel A 34,0 31,1 33,0 30,5 32,2 B 33,6 31,7 32,2 31,2 32,2 C 33,4 29,9 32,1 31,3 31,7 Grobarheten analyserades endast på proverna från försöksplatsen i Örebro (tabell 5), eftersom problem med torkningen i Västra Götaland bidrog till att grobarheten i bönorna förstördes. Grobarheten varierade mellan 58,8 och 77,5 %. Lägst var grobarheten i ledet utan pollinering och högst i ledet med normal pollinering. En anledning till den låga grobarheten är troligtvis att bönorna plockades i ett tidigt utvecklingsskede, degmognad. Tabell 5: Grobarhet i försöket L13-1 (Örebro) Led Grobarhet (%) A 58,8 B 64,6 C 77,5 Det var inga större skillnader mellan leden på mängden ogräs i gram (tabell 6)
Tabell 6. Örtogräs total vikt per m 2 Säm, Tanumshede Svarteborg, Dingle Ed, Brastad Norrgårda, Örebro Led Örtogräs total vikt (g/m 2 ) Örtogräs total vikt (g/m 2 ) Örtogräs total vikt (g/m 2 ) Örtogräs total vikt (g/m 2 ) A 0 180 115 56 B 0 190 110 49 C 0 178 110 64 Redovisning av resultat per försöksplats Höjd (cm) 09-26 (kg/ha) (%) balja plantor Ingen pollinering A 5508 100 0 22,6 3,35 70 120 Optimal pollinering B 5694 103 187 19,4 3,58 80 120 Normal pollinering C 6212 113 705 19,2 3,50 83 130 CV, %: 2,4, OBS 12; Prob. F1 *; LSD F1 242 Höjd (cm) 09-26 (kg/ha (%) balja plantor Ingen pollinering A 4410 100 0 24,6 3,31 91 90 Optimal pollinering B 4666 106 256 24,7 3,43 109 90 Normal pollinering C 5389 122 978 23,7 3,73 118 95 CV, %: 1,0; OBS 12; Prob. F1 *; LSD F1 85 Höjd (cm) 09-27 (kg/ha (%) balja plantor Ingen pollinering A 3719 100 0 29,1 3,35 77 90 Optimal pollinering B 3904 105 185 26,1 3,53 78 90 Normal pollinering C 4573 123 854 24,3 3,64 78 90 CV, %: 2,3; OBS 12; Prob F1 *; LSD F1 164 Tabell 7. Avkastning, vattenhalt, antal bönor per balja, antal baljor per 20 plantor och höjd på försöksplatsen Nedre Säm (L13-1-2008) Led Skörd (kg/ha) Rel skörd Skördeökning Vattenhalt Bönor per Baljor per 20 Tabell 8. Avkastning, vattenhalt, antal bönor per balja, antal baljor per 20 plantor och höjd på försöksplatsen Ed (L13-1-2008) Led Skörd (kg/ha) Rel skörd Skördeökning Vattenhalt Bönor per Baljor per 20 Tabell 9. Avkastning, vattenhalt, antal bönor per balja, antal baljor per 20 plantor och höjd på försöksplatsen Svarteborg (L13-1-2008) Led Skörd (kg/ha) Rel skörd Skördeökning Vattenhalt Bönor per Baljor per 20 Tabell 10. Avkastning, vattenhalt, antal bönor per balja, antal baljor per 20 plantor och höjd på försöksplatsen Norrgårda (L13-1-2008) Led Skörd (kg/ha) Rel skörd Skördeökning Vattenhalt Bönor per Baljor per 20 Höjd (cm) 09-26 (kg/ha (%) balja plantor Ingen pollinering A 1575 100 0 51,8 2,38 78 43 Optimal pollinering B 1722 109 147 46,4 2,47 89 41 Normal pollinering C 1923 122 348 45,1 2,88 69 55 CV, %: 9,4; OBS 11; Prob F1 -; LSD F1 296