SOLNA STAD 1 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tjänsteskrivelse Anne Rönnberg 2011-11-30 BUN/2011:154 Annika Åström Ärendetyp: A 51g Tillhör ärende: Budget 2012 Verksamhetsplan och budget 2012 Förslag till beslut i barn- och utbildningsnämnden Sammanfattning Kommunstyrelsen beslutade den 20 juni 2011 (KS/2011:185) om preliminär verksamhetsplan och budget för 2012 med inriktning för 2013-2014 samt riktlinjer för budgetprocessen. De ekonomiska förutsättningarna innebar en generell ramhöjning till nämnderna med 2 procent samt att nämnder med volymbaserade ramar kompenserades för ökningen i löpande kostnader och fasta kostnader till följd av befolkningsökningen. Utgångspunkten inför budget 2012 är en sammanhållen ekonomi- och verksamhetsstyrning, som utgår från prioriterade målområden, inriktningsmål, effektmål samt även uppdrag till nämnderna. De särskilda uppdragen är kopplade till målområdena och inriktningsmålen. Uppdragen har formulerats utifrån regeringsprogrammet och åläggs nämnden och ska styra mot att uppfylla de stadsövergripande inriktningsmålen. De tre tvärsektoriella frågorna; internationellt arbete, jämställdhet och integration har integrerats i stadens styrsystem och beaktas i verksamhetsplan och budget. Utifrån KF:s inriktningsmål ska nämnden fortsätta att utarbeta generella åtaganden med efterföljande kvalitetsdeklaration. I november tog kommunstyrelsen fram ett reviderat ärende med förändringar mot föreslagna ramar med anledning av bland annat den ekonomiska utvecklingen, regeringens budgetproposition och den senaste befolkningsprognosen. Mot bakgrund av finanskrisen i världen, dess påverkan på den svenska ekonomin och därmed Solna har kommunstyrelsen i november beslutat om en generell ramhöjning till nämnderna med 1,5 procent. Nämnder med volymbaserade ramar kompenseras på samma sätt i förslaget i november. Under kommunstyrelsen finns en reserv på 15 mkr för att användas för att tillgodose behov som kan komma att uppstå med anledning av stadens tillväxt och tillbyggnad. Motsvarande reserv i förslaget till Verksamhetsplan och budget i juni var 10 mkr. Respektive nämnd beslutar om fördelning mellan olika typer av kostnader och tar hänsyn till förväntade volym- och kostnadsökningar vid upprättandet av internbudgeten. Nämnden ska också löpande följa sina verksamheter och göra omprioriteringar som leder till måluppfyllelse inom givna budgetramar. Barn- och utbildningsförvaltningen har utarbetat förslag till Verksamhetsplan och budget 2012 med utgångspunkt från kommunstyrelsens och barn- och utbildningsnämndens målsättningar och kommunstyrelsens riktlinjer. Solna stad ska vara en stad som sätter kunskap och lärande i fokus. Skolorna ska ge barn och ungdomar goda kunskaper och en god grund för fotsatta studier och arbete. I fokus står där-
2 (19) för kunskapsresultaten som ska höjas. Bra undervisning förutsätter en ändamålsenlig och trygg miljö för elever och personal. Solna stad genomför också ett program i syfte att lyfta skolornas lokaler. I budgetförslaget har hänsyn tagits till volymerna i den senaste befolkningsprognosen. Inom förskolan har peng för 1-2 åringar respektive 4-5 åringar räknats upp med 0,75 procent. Pengen för 3 åringar är oförändrad jämfört med 2011. För att förbättra möjligheterna att verkställa stadens målsättning att Solnaelevernas kunskapsresultat ska vara bland de tre bästa i Stockholms län samt att ge skolorna möjlighet att klara de utökade uppdragen i den nya skollagen har grundskolans pengbelopp räknats upp med 2 procent. I budgetförslaget har 7,5 mkr avsatts till att fördelas som särskilt bidrag utöver peng till grundskolor i Solna. Fördelningsmodellen beslutas av nämnden i särskilt ärende. Gymnasieskolans peng är uppräknad med 1,5 procent i enlighet med samarbetet inom länet. Särskolepengen är uppräknad med 2 procent. Beslut Barn- och utbildningsnämnden fastställer verksamhetsplan och budget 2012, mål, internkontrollplan, konkurrensplan samt lokalförsörjningsplan och överlämnar ärendet till kommunstyrelsen. Anne Rönnberg Förvaltningschef Annika Åström Chefscontroller
3 (19) Verksamhetsplan och budget 2012 Barn- och utbildningsnämnden
4 (19) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund Inledning Utmaningar 2012 Åtaganden, kvalitetsdeklarationer och tvärsektoriella frågor Ekonomi Volymer Gemensam verksamhet KOMMUNSTYRELSENS VERKSAMHETSUPPDRAG ANPASSNINGAR TILL NY LAGSTIFTNING UPPDRAG GENOM STATSBIDRAG LOKALER EKONOMI Resursenheten Förskola KOMPETENSUTVECKLING TVÄRSEKTORIELLA FRÅGOR EKONOMI PENGBELOPP 2012 VOLYMER Grundskola KOMPETENSUTVECKLING TVÄRSEKTORIELLA FRÅGOR EKONOMI PENGBELOPP 2012 VOLYMER Gymnasieskola KOMPETENSUTVECKLING TVÄRSEKTORIELLA FRÅGOR EKONOMI VOLYMER Grundsärskola och gymnasiesärskola KOMPETENSUTVECKLING TVÄRSEKTORIELLA FRÅGOR EKONOMI VOLYMER PENGBELOPP 2012 Investeringsbudget 5 5 5 6 6 7 8 8 8 9 9 9 10 10 10 10 11 12 12 13 13 13 14 14 15 16 16 16 17 17 18 18 18 18 19 19 19 Bilagor Nämndens mål 2012 Internkontrollplan 2012 Konkurrensplan 2012 Lokalförsörjningsprogram 2012
5 (19) Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade den 20 juni 2011 (KS/2011:82) om preliminär budget för 2011. Kommunstyrelsen beslutade även om mål, skattesats och budgetramar. Barn- och utbildningsnämnden fick utifrån kommunstyrelsens beslut i uppdrag att utarbeta verksamhetsbudget och målsättningar inom av kommunstyrelsen föreslagna ramar. I november tog kommunstyrelsen fram ett reviderat ärende med eventuella förändringar mot föreslagna ramar med anledning av bland annat den ekonomiska utvecklingen, regeringens budgetproposition och ny befolkningsprognos. De ekonomiska ramarna, finansiella och verksamhetsanknutna mål samt skattesatsen fastställdes av kommunfullmäktige i november. Inledning Barn- och utbildningsnämndens ansvar för verksamheten som regleras via det reglemente som kommunfullmäktige fastställt inom följande områden och med detta ansvar följer att verksamheten styrs av de nationella författningarna som reglerar utbildningsväsendet. Dessa verksamheter är: - Förskola och annan pedagogisk verksamhet - Fritidshem upp till 10 år - Förskoleklass - Grundskola och grundsärskola - Gymnasieskola och gymnasiesärskola Utöver detta fastslår kommunfullmäktige att nämnden även har ansvar för studie- och yrkesvägledning (SYV), ungdomsmottagning och skolbiblioteken. Utmaningar 2012 Verksamhetsplanen anger inriktningen för verksamhetsåren 2012-2014. 2012 ska prioriterade uppdrag sjösättas. Ambitionen är sedan att arbetet förankras under 2013 och att resultaten blir fullt mätbara 2014. Öka måluppfyllelsen För att öka måluppfyllelsen i skolan kommer arbetet inriktas på 4 centrala faktorer, skriftlig planering, arbetet med likvärdig bedömning, att följa elevens sociala utveckling samt elevens egen dokumentation i portfolio. För att underlätta samtliga dessa faktorer behövs en gemensam lärplattform. För att underlätta och höja kvaliteten i verksamheten avser förvaltningen att upphandla ny lärplattform under 2012. I lärplattformen utformar arbetslaget den skriftliga planeringen och sedan fylls varje ämne med konkreta kunskapskrav som lärare, elever och föräldrar kan följa. Fritidshemmen får i uppdrag att följa elevens sociala utveckling inom ramen för individuell utvecklingsplan och eleven ska själv på sikt kunna följa sin egen kunskapsutveckling i sin portfolio. Nytt för i år är att följa utvecklingen inom matematik och svenska från förskoleklass till årskurs 9. Bland annat ska språkutvecklingen screenas redan i förskoleklass för att snabbare fånga upp elevernas utveckling mot kunskapskraven och öka måluppfyllelsen i framtiden. Säkra kompetensförsörjningen För att säkra rekrytering av rätt personal och sätta rätt ersättningsnivåer i förvaltningen behövs kompetensprofiler för samtliga yrkeskategorier. Målet är att ha utbildade pedagoger på rätt plats i alla verksamheter och att tydligare definiera vilket ansvar som är kommunens respektive individens när det gäller vidareutbildning.
6 (19) Förbättra attraktionskraften För att snabbare kunna besvara medborgarnas ökande efterfrågan av förvaltningens tjänster och för att kunna svara upp mot kraven i den nya skollagen behövs en kundtjänst. Samarbetet med stadsledningsförvaltningen och stadsbyggnadsförvaltningen behöver utvecklas för att tillsammans tillgodose behovet av förskoleplatser. Andra prioriterade frågor är lokalförsörjning och underhåll av stadens lokaler, som tas i anspråk av barn- och utbildningsnämnden, där tydliga och öppna planer för hur fastighetsägaren ska sköta basutbudet ska finnas. Åtaganden, kvalitetsdeklarationer och tvärsektoriella frågor Enligt kommunstyrelsens anvisningar ska barn- och utbildningsnämnden utarbeta generella åtaganden med efterföljande kvalitetsdeklarationer som tydligt beskriver vilken service medborgaren/brukaren kan förvänta sig av staden. Kvalitetsdeklarationer för förskolan beslutas av barn- och utbildningsnämnden vid sammanträdet i december. De tvärsektoriella frågorna, jämställdhet, integration och internationellt arbete riktas mot barn och elever och är integrerade i förvaltningens ordinarie arbete genom de nationella styrdokumenten. Under 2012 ska förvaltningen revidera och fördjupa uppföljningen av de tvärsektoriella frågornas effekter för barn och elever. I denna verksamhetsplan har EU:s tillväxtstrategi, Europa 2020, och den Europeiska deklarationen för jämställdhet, CEMR 1 -deklarationen, inarbetats och beaktats. Ekonomi Belopp i tkr 2012 2011 intäkter kostnader netto intäkter kostnader netto Gemensam verksamhet 9 259 25 306 16 047 9 481 26 219 16 738 Resursenheten 3 566 57 424 53 858 940 53 724 52 784 Förskoleverksamhet 71 619 438 365 366 746 67 500 399 973 332 473 Grundskoleverksamhet 57 144 433 376 376 232 55 113 404 186 349 074 Gymnasieverksamhet 45 925 178 542 132 617 43 034 177 709 134 676 Gymnasiesärskola 288 9 457 9 169 288 9 364 9 076 Obligatrisk särskola 2 794 22 177 19 383 2 766 21 957 19 191 Totalt 190 594 1 164 646 974 052 179 121 1 093 132 914 011 Solna stads verksamhetsplan och budget 2012 tar sin utgångspunkt i alliansens regeringsprogram Föregångsstadens Solna. Utgångspunkten är att förena ekonomiskt ansvarstagande och god ekonomisk hushållning med satsningar på välfärdens kärna, skola och omsorg, och på Solnas utveckling med särskilt fokus på att säkra jobb och tillväxt. Kommunstyrelsens förslag i juni till ramar 2012 innebar en generell ramhöjning med 2 procent samt att nämnder med volymbaserade ramar kompenseras för både ökningen i löpande kostnader och fasta kostnader till följd av befolkningsökningen. Barn- och utbildningsnämnden tillfördes också 8 mkr i en kompetenssatsning för att möjliggöra kompetensväxling och kompetensutveckling av nyckelgrupper i skolan för att kunna möta kompetenskraven i den nya lagstiftningen. Nämnden kompenserades för årliga 1 The Council of European Municipalities and Regions
7 (19) kapitalkostnader som uppkommer med anledning av större volymbaserade investeringar på grund av stadens tillväxt och utbyggnad med 0,6 mkr. Därutöver görs en särskild satsning på barn- och utbildningsnämnden och stadsbyggnadsnämnden för att uppgradera förskole- och skollokaler vid sidan av de investeringar motsvarande cirka 30 mkr som görs i upprustning av förskole- och skollokaler och utöver ordinarie underhåll på cirka 15 mkr. I dokumentet noteras också att regeringen sänker statsbidragen till kommunerna med anledning av att gymnasiereformen kommer att förenkla och effektivisera kommunernas gymnasieverksamhet. För Solnas del innebär det en sänkning med 5 mkr. I Solnas verksamhetsplan och budget 2012 som behandlades av kommunfullmäktige i november är de preliminära ramarna reviderade. Ram enligt kommunstyrelsens förslag i juni var 977,1 mkr. I fullmäktiges beslut i november är ramen 974,1 mkr. För att kunna rymma in de ökade volymerna i förslaget är pengen för 1-2 åringar uppräknad med 0,75 procent. I enlighet med nämndens intentioner från 2010 att successivt skapa en peng för 3-5 åringar har pengen för 3-åringar inte räknats upp medan pengen för 4-5 åringar liksom pengen för 1-2 åringar räknats upp med 0,75 procent. Grundskolepengen är uppräknad med 2 procent och fritidshemspengen är uppräknad med 1 procent. Inom ramen för grundskolan har 7,5 mkr avsatts för att fördelas enligt särskild modell för att ge skolorna och därmed eleverna så lika och rättvisa förutsättningar som möjligt. Gymnasieskolans peng är uppräknad med 1,5 procent i enlighet med förslaget från KSL om uppräkning av programpengen i länet. När det gäller särskolan är kostnaderna och pengen uppräknade med 1 procent. Resursenhetens ramar är uppräknade med 2 procent. Anslaget till central förvaltning har utökats med medel motsvarande en tjänst för att avlasta förskolorna och skolorna administration. Stadsbyggnadsförvaltningen har aviserat en hyreshöjning för förskole- och skollokaler med 6,5 procent, priserna för el väntas stiga med 7 procent och löneökningarna från och med 1 april 2012 är en osäkerhetsfaktor. Sammantaget innebär det att effektiviseringar måste göras inom verksamheterna. De huvudsakliga förändringarna jämfört med budget 2011 utgörs av Ökade volymer 52,4 mkr Uppräkning av peng 12,4 mkr Ny resursfördelningsmodell i grundskolan 4 mkr Förvaltningen har utarbetat ett förslag i enlighet med ramar och direktiv. I budget 2012 har budgeterats för 331 fler barn i åldrarna 1-5 år än i budget 2011. Inom grundskolan ökar antalet elever med 244 mellan 2011 och 2012 och slutligen inom gymnasieskolan är antalet elever 39 färre än 2011. Volymer Antalet små barn kommer successivt att öka och en planering för att möte behoven av fler förskoleplatser pågår. Inom en snar framtid kommer även behovet av ytterligare skolplatser. Den största befolkningstillväxten kommer att ske i området kring Ulriksdal/Järva. En skola för 900 elever planeras att stå färdig till höstterminen 2014 i Nya Ulriksdal. I ett första skede kommer eleverna från Bagartorpsskolan att flytta dit. Förskoleverksamhet behöver tillfälligt expandera under våren 2012. Antalet planerade platser i kommunal och fristående verksamhet har inte kapacitet att möta efterfrågan under perioden januari till maj trots en långsiktig utbyggnad. Anledningen är att under
8 (19) vårterminen behöver förskolan ha kapacitet för de sexåringar som går sista terminen på förskolan och de ettåringar som påbörjar sin förskoletid under våren. Vid höstterminen lämnar sedan sexåringarna förskolan och verksamheten kan återgå till normalläge. Beslut finns att två av de öppna förskolorna kan användas till förskoleverksamhet när behov finns under vårterminen för att sedan återgå till ordinarie öppen förskola under höstterminen. Gemensam verksamhet Kommunstyrelsens verksamhetsuppdrag Kommunstyrelsen har i stadens verksamhetsplan och budget 2012 ålagt barn- och utbildningsnämnden verksamhetsanknutna uppdrag som ska styra mot att uppfylla de stadsövergripande inriktningsmålen. Grundläggande behörighet, kompetensutveckling och kompetensväxling Barn- och utbildningsförvaltningen ska under 2012 utarbeta kompetensprofiler för samtliga yrkeskategorier inom förvaltningen. Detta arbete börjar med att samtliga anställdas grundläggande behörighet sammanställs och behovet av kompetensutveckling kartläggs. Därefter kan en samordnad kompetensutveckling och kompetensväxling genomföras i samspel med de statliga kompetensinsatserna under perioden 2012-2014 för att förbättra måluppfyllelsen och möta kompetenskraven i den nya lagstiftningen. Inom ramen för förvaltningens VFU-verksamhet kommer det under 2012-2014 anordnas handledarutbildning för lärare inom förvaltningen som ska ansvara för lärarstudenternas verksamhetsförlagda utbildning. Syftet är att höja och säkerställa kvaliteten på den verksamhetsförlagda utbildningen men också för att möta kommande krav på mentorskap av nyrekryterade pedagoger. Nybyggnads- och lokalupprustningsprogram Barn- och utbildningsförvaltningen ska under 2012 fortsätta samarbetet med stadsbyggnadsförvaltningen och stadsledningsförvaltningen angående lokalförsörjning och underhåll för stadens lokaler som tas i anspråk för skola och förskola. Anpassningar till ny lagstiftning I juli 2011 trädde den nya skollagen i kraft och arbetet med anpassningar av verksamhetens omfattning, genomförande och rutiner fortsätter under 2012. Förvaltningen kommer att gå igenom funktionaliteten inom en rad områden såsom särskilt stöd, elevhälsa, studie- och yrkesvägledning, trygghet och studiero, ledighet för elever inom grund- och grundsärskolan, modersmål inom förskoleklassen och svenska som andraspråk för nyanlända elever. Kostnaderna inom flera av dessa områden kommer med stor sannolikhet att öka under 2012-2014 genom administrativ hantering för att upprätthålla rättssäkerheten i nya utökande överklagandemöjligheter och till rektor direktdestinerade beslut. Inom några områden behöver en översyn genomföras för eventuell omfördelning. Det pågående arbetet med ett årligt återkommande systematiskt kvalitetsarbete fortsätter under 2012. Det innebär att skolornas skriftliga planeringar kommer att utvecklas så att uppdrag och mål som kommer från både riksdag och kommunfullmäktige inkluderas och redovisas för nämnden på ett tydligare sätt. I detta sammanhang kommer även ett arbete med utarbetande av nyckeltal som beskriver och stödjer skolornas uppföljningsarbete mot målen påbörjas.
9 (19) Uppdrag genom statsbidrag Arbetet med att fortbilda lärare genom Lärarlyftet 2 kommer de närmaste åren att få ändrade villkor för finansiering. Staten har under hösten 2011 aviserat att lönen till lärare som vidareutbildar sig i Lärarlyftet inte längre kommer att finansieras av staten. Motiveringen är att det skulle bli orättvist mot lärarstudenterna om redan examinerade lärare fick betalt för att bredda sin behörighet. Hittills har de som gått Lärarlyftet varit garanterade 80 procent av sin lön under studierna. Av de pengarna har staten bekostat 70 procent och kommunen/friskolan 30 procent. Lärarlyftet 2 får 442 miljoner kronor 2012. I budgetens flerårsberäkningar för 2013 2015 räknar regeringen med att lägga ytterligare totalt 1 104 miljoner kronor på satsningen. Förändringarna innebär att ersättning för förlorad arbetsinkomst i högre grad kommer att bli en fråga för kommuner, friskolor och lärare själv. Lokaler Under 2011 har ett lokalbehovsprogram arbetats fram. Planen syftar till att klargöra det kortsiktiga och långsiktiga lokalbehovet för BUF:s verksamheter. Planen föreslår även lösningar för att uppnå ändamålsenliga lokaler där behoven är som störst. En revidering av lokalförsörjningsplanen ligger som bilaga till Verksamhetsplan och budget 2012. Under 2012 påbörjas arbetet med uppnå en högre lokal- och kostnadseffektivitet. Eventuella kostnader finns till en del beaktade under Gemensam verksamhet. För att sänka kostnaderna är det viktigt att vidta åtgärder för att undvika ny- och tillbyggnation. Den enskilt viktigaste åtgärden är att genom kapacitetshöjande åtgärder tillvarata redan befintliga lokalresurser. Vidare bör en översyn av ansvaret vid pedagogisk anpassning av lokaler och verksamhetsförändringar genomföras. Övriga lokalfrågor redovisas i lokalförsörjningsplan 2012-2020, bilaga 4. Under 2012 kommer arbete med upphandling av nytt avtal för kost att påbörjas. Nytt avtal krävs från halvårsskiftet 2013. Ekonomi Belopp i tkr 2012 2011 Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Nämnd 610 610 598 598 Administration 13 400 13 400 12 895 12 895 Övertalig personal 356 356 349 349 IT-kostnader 2 516 2 516 2 271 2 271 Pim 500 500 500 500 Övrigt 6 923 6 923 7 606 7 606 Impl ny skollag o reformer 1 000 1 000 2 000 2 000 Intäkter -9 259-9 259 9 481-9 481 Summa -9 259 25 306 16 047 9 481 26 219 16 738 I anslaget ryms kostnader för nämnden samt kostnader för central administration. Ramen för gemensam verksamhet har minskat med 0,7 mkr. Nettokostnadsförändringen beror på Implementering ny skollag och reformer - 1 mkr En ny tjänst 0,5 mkr Kostnader för Med help avseende sjukanmälan - 0,5 mkr It-kostnader +0,2 mkr
10 (19) Under 2011 har nämnden haft 2 mkr för implementering av den nya skollagen och övriga reformer. Arbetet kommer att fortsätta under 2012 men kostnaderna beräknas minska med 1 mkr. I skolorna finns 28 nyckelpersoner som har till uppgift att arbeta med fortsatt implementering på sina respektive skolor. I samband med omorganisation på central förvaltning har utökats med en tjänst för att avlasta förskolor och skolor administration. Tjänsten innehåller bl.a. kommunikation och myndighetsutövning. Under 2011 har avtalet med det företag som administrerade kommunens sjukanmälan avslutats. Besparingen motsvarar 0,5 mkr. Respektive enhet hanterar nu sjukanmälan från sina anställda själva. Kostnaderna för IT-system har tillförts medel avseende e-tjänsten Förskola på webben som tidigare funnits i förskolans ram. Resursenheten 2012 2011 Belopp i tkr Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Särskilt stöd förskola 11 404 11 404 11 180 11 180 Särskilt stöd grundskola 1 785 28 657 26 872 1 750 28 095 26 345 Särskilt stöd gymnasieskola 1 020 1 020 1 000 1 000 Administration och övrigt 1 251 1 251 1 226 1 226 Psykologer och kuratorer 5 743 5 743 5 630 5 630 Skolläkare 842 1 305 463 454 454 Ugndomsmottagning 939 2 946 2 007 939 2 888 1 949 Nyboda 5 100 5 100 5 000 5 000 Totalt 3 566 57 424 53 858 2 689 55 473 52 784 Resursenhetens ramar är uppräknade med 2 procent. Under perioden ska Resursenhetens organisation utredas. Förskola Kompetensutveckling Genomförandet av förskollärarlegitimation och konsekvenserna av den kartläggningen kommer att innebära att förskolecheferna måste se över sin inre organisation utifrån de kompetensprofiler som barn- och utbildningsförvaltningen ska utarbeta under 2012. För att uppfylla det nya strävansmålet inom naturvetenskap och teknik krävs en stor kompetensutvecklingsinsats som förskolan planerar att lösa dels genom förskolelyftet dels genom samarbete med Naturskolan. Strävansmålet ligger väl i linje med EU:s tillväxtstrategi, Europa 2020. Tvärsektoriella frågor Under 2012 ska förvaltningen revidera och fördjupa uppföljningen av de tvärsektoriella frågornas effekter för barn och elever. Jämställdhet, integration och internationellt arbete är integrerade i förskolans ordinarie arbete genom de nationella styrdokumenten.
11 (19) Mycket av integrations- och det internationella arbetet sker under det strävansmål i läroplanen som handlar om alla barns rätt till stöd i sitt modersmål och sin kulturella identitet. Ekonomi 2012 2011 Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Peng barn 1-2 år 134 711 134 711 124 966 124 966 Peng barn 3 år 105 642 105 642 98 194 98 194 Peng barn 4-5 år 188 741 188 741 166 090 166 090 Öppen förskola 3 061 3 061 3 469 3 469 Uppstart nya förskolor 0 0 1 450 1 450 Kompensation kapital- 600 600 0 0 kostnader Volymbuffert 2 000 2 000 2 000 2 000 Övriga kostnader 198 310 112 196 504 308 Modersmål 800 800 800 800 Förskolelyftet 750 1 000 250 750 1 000 250 Kompetensutveckling 0 0 0 0 Vårdnadsbidrag 1 500 1 500 1 500 1 500 Föräldraavgifter 38 990-38 990 37 361-37 361 Statsbidrag 31 682-31 682 29 193-29 193 Summa 71 619 438 365 366 746 67 500 399 973 332 473 Ramen för förskolan har ökat med 34,3 mkr. Nettokostnadsförändringen beror på Ökade volymer 37,4 mkr Uppräkning av peng 1-2 år och 4-5 år 0,75 procent 2,4 mkr Uppstartsbidrag nya förskolor i peng -1,4 mkr Kompensation kapitalkostnader 0,6 mkr Högre föräldraavgifter p.g.a. fler barn - 1,6 mkr Ökat statsbidrag p.g.a. fler barn - 2,5 mkr Budgetanpassning tvåfamiljsystem mm - 0,6 mkr Jämfört med budget 2011 har i förslaget rymts in 331 fler barn i förskolan motsvarande 37,4 mkr. Pengen för 1-2 åringar är uppräknad med 0,75 procent. Pengen för 3 åringar är inte uppräknad alls för att på sikt skapa en peng för 3-5 åringar i linje med nämndens intentioner i Verksamhetsplan och budget 2010. Slutligen pengen för 4-5 åringar har räknats upp med 0,75 procent. Som en del av effektiveringsbehovet föreslog förvaltningen i oktobers budgetförslag att se över rätten till plats för föräldralediga. Det var det ett sätt att begränsa uppdraget och förhindra större barngrupper. I nuvarande förslag till budget 2012 kvarstår rätten till plats 30 timmar för barn till föräldralediga på samma sätt som idag. Under 2012 kommer effekterna av att enheterna inte får full kostnadstäckning att följas. I ett första skede i delårsrapporten per augusti.
12 (19) Förvaltningen undersökte även utbudet av öppen förskola. Solna som är en geografiskt liten kommun har f.n. sex öppna förskolor. Några öppna förskolor kan tillfälligt omvandlas till förskolor när stora behov av platser finns. Under 2011 har funnits särskilda medel att äska vid uppstart av ny förskola. Medlen för det ingår fr.o.m. 2012 i pengen för respektive ålderskategori. I Kommunstyrelsens förslag till verksamhetsplan och budget har nämnden kompenserats med 0,6 mkr för att täcka de kapitalkostnader som uppkommer med anledning av större volymbaserade investeringar. Staten har inte aviserat någon förändring av maxtaxan varför avgiftsnivåerna är oförändrade i budgetförslaget. Fler barn i förskola innebär att föräldraavgifterna totalt ökar med totalt 1,6 mkr. Även statsbidraget för maxtaxa och momskompensationen ökar med fler barn. Kostnaderna för tvåfamiljsystem har anpassats till förbrukning 2011. Pengbelopp 2012 2012 2011 Förskolepeng Kommunal Kommunal regi Enskild regi regi Enskild regi Fsk 1-2 år heltid 123 048 kr 130 431 kr 122 132 kr 129 460 kr Fsk 1-2 år deltid 110 056 kr 116 660 kr 109 237 kr 115 791 kr Fsk 3 år heltid 119 323 kr 126 482 kr 119 323 kr 126 482 kr Fsk 3 år deltid 106 725 kr 113 129 kr 106 725 kr 113 129 kr Fsk 4-5 år heltid 98 841 kr 104 771 kr 98 105 kr 103 991 kr Fsk 4-5 år deltid 84 473 kr 89 541 kr 83 844 kr 88 875 kr Ped oms 1-2 år heltid 102 762 kr 108 928 kr 101 997 kr 108 117 kr Ped oms 1-2 år deltid 89 963 kr 95 361 kr 89 293 kr 94 651 kr Ped oms 3 år heltid 99 652 kr 105 631 kr 99 652 kr 105 631 kr Ped oms 3 år deltid 87 231 kr 92 465 kr 87 231 kr 92 465 kr Ped oms 4-5 år heltid 78 897 kr 83 631 kr 78 309 kr 83 008 kr Ped oms 4-5 år deltid 64 732 kr 68 616 kr 64 250 kr 68 105 kr Allmän fsk 3-5 år 21 223 kr 22 496 kr 21 065 kr 22 329 kr Pengen för de enskilda förskolorna och pedagogiska omsorgen innehåller ersättning för föräldraavgifter, lokaler, administration och momskompensation. I pengbeloppen till förskoleverksamhet utgör 3 procent administration och 15,64 procent lokalersättning. Till det kommer 6 procents momskompensation till enskild verksamhet. Volymer Antal barn 2012 2011 1-2 år 868 1 356 1 112 842 1 233 1 038 3 år 917 883 900 807 862 835 4-5 år 2 246 1 607 1 926 2 003 1 468 1 736 Summa 4 031 3 845 3 938 3 652 3 563 3 608 Under planperioden beräknas barn i åldrarna 1-5 år öka med 600. Budgetförslaget 2012 rymmer 330 fler barn än budget 2011.
13 (19) Efterfrågenivåerna och fördelningen på åldrar är baserade på faktiskt utfall 2010 i förhållande till befolkning samt utfall per november 2011 och prognos för resterande del av 2011. I budgetförslaget har räknats med att i genomsnitt 53 procent av alla barn 1-2 år har plats i förskola/pedagogisk omsorg. Motsvarande siffra för 3-åringarna är 100 procent och för 4-5 åringarna 127 procent. Anledningen till att mer än 100 procent av de större barnen har plats är att även 6-åringarna återfinns i förskolorna under vårterminen för att börja i förskoleklass till höstterminen. Grundskola Kommunstyrelsen har i stadens verksamhetsplan och budget 2012 tydligt uttalat att skolan spelar en nyckelroll i stadens välfärdstjänster. Förutom kommunstyrelsens uppdrag angående kompetensutveckling och ett program för att lyfta skolornas lokaler kommer grundskolorna att arbeta med utvecklingsinsatser i verksamheten. Grundskolorna i Solna stad omfattar även fritidshem och förskoleklass. Kompetensutveckling Likvärdig bedömning Läroplanen för grundskolan, Lgr-11, innehåller nya kursplaner och kunskapskrav samt en ny betygsskala och arbetet med att skapa en samsyn bland Solna stads lärare behöver fördjupas för att alla elevers kunskaper ska garanteras en likvärdig bedömning i förhållande till kunskapskraven i kursplanerna. Under 2012-2014 ska olika nätverk arbeta med likvärdig bedömning. Nätverksledare utses att leda processen. Tvärsektoriella frågor Inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet kommer förvaltningen under 2012-2013 fördjupa uppföljningen av de tvärsektoriella frågornas effekter för barn och elever. Detta arbete innehåller även förtydligande av skolornas resultat och analys ifråga om jämställdhet och integration. Nämndens mål, som finns i bilaga, har utarbetats med utgångspunkt från EU:s tillväxtstrategi, Europa 2020. I det dagliga arbetet inom förvaltningens grundskolor riktas fokus i de tvärsektoriella frågorna mot eleverna. Skolornas arbete med jämställdhet och den Europeiska deklarationen för jämställdhet, CEMR 2 -deklarationen samt delar av integrationsarbetet preciseras i respektive skolas Likabehandlingsplan såsom det regleras i diskrimineringslagen (2008:567). Delar av arbetet med jämställdhet och integration preciseras i respektive skolas Plan mot kränkande behandling enligt föreskrifterna i skollagen (2010:800). Grundskolornas uppdrag avseende det internationella arbetet preciseras framförallt i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidhemmet, Lgr-11. I skolornas uppdrag ingår att vidga elevernas begrepp i ett internationellt perspektiv för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta kontakter över kultur- och nationsgränser. Det internationella perspektivet innebär också att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet. Inom en rad ämnen tas det internationella perspektivet och omvärldsfrågor upp både som centralt innehåll för undervisningen och som kunskapskrav i olika betygssteg. Därutöver kommer internationellt utbyte genomföras genom kommunikation och resor mellan stadens skolor och internationella samarbetspartners. 2 The Council of European Municipalities and Regions
14 (19) Ekonomi Belopp i tkr 2012 2011 Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Peng förskoleklass 25 893 25 893 22 926 22 926 Peng år 1-3 95 955 95 955 87 127 87 127 Pen år 4-6 64 072 64 072 58 115 58 115 Peng år 7-9 133 112 133 112 130 914 130 914 Peng fritidshem förskoleklass 23 161 23 161 21 552 21 552 Peng fritidshem år 1-3 51 301 51 301 46 612 46 612 Specialskolor 7 691 7 691 7 540 7 540 Introduktionsklasser 2 856 2 856 2 800 2 800 Kompetensutveckling 0 300 300 700 1 000 300 Ny resursfördelningsmodell 7 500 7 500 3 500 3 500 Skoldatatek 816 816 800 800 Övriga kostnader 3 018 3 018 3 900 3 900 Svenska som andra språk 15 300 15 300 15 000 15 000 och modersmål Statsbidrag 16 253 2 400-13 853 15 847 2 400-13 447 Interkommunala ersättningar 20 975-20 975 20 576-20 576 Föräldraavgifter 12 884-12 884 11 089-11 089 Int övrigt 7 032-7 032 6 900-6 900 Summa 57 144 433 376 376 232 55 113 404 186 349 074 Ramen för grundskolan har ökat med 30,1 mkr. Nettokostnadsförändringen beror på Ökade volymer 18,6 mkr Uppräkning av peng 2 respektive 1 procent 6,5 mkr Ny resursfördelningsmodell 4 mkr Ökade föräldraavgifter -1,8 mkr Inom grundskolan ökar antalet barn i förskoleklass tom åk 5. För de äldre eleverna sker ingen större volymförändring. I förslaget har pengen för f-9 räknats upp med 2 procent. I den nya skollagen får rektorerna en större administrativ hantering eftersom flera beslut av rektor måste dokumenteras och går att överklaga. Elevers rätt till särskilt stöd och anmälningar om kränkande behandling samt en ökad andel beslut som läggs direkt på rektor i den nya lagstiftningen är exempel på sådan administration. Pengen för fritidshem är uppräknad med 1 procent. Under 2012 kommer förvaltningen att se över organisationen av introduktionsklasserna. Syftet är att de nyanlända eleverna snabbare ska lära sig språket och på ett bättre och snabbare sätt inkluderas i den ordinarie verksamheten.
15 (19) Pengbelopp 2012 Kommunal regi Fristående skolor 2012 2011 2012 2011 Förskoleklasspeng 42 219 kr 41 391 kr 44 752 kr 43 874 kr År 1-3 58 687 kr 57 536 kr 62 208 kr 60 989 kr År 4-5 64 694 kr 63 425 kr 68 575 kr 67 231 kr År 6-9 70 208 kr 68 832 kr 74 421 kr 72 961 kr Fritidshem förskoleklass 42 075 kr 41 658 kr 44 599 kr 44 158 kr Fritidshem år 1-3 33 786 kr 33 451 kr 35 813 kr 35 458 kr Svenska som andra språk 11 480 kr 11 480 kr 12 169 kr 12 169 kr Modersmål 6 650 kr 6 650 kr 7 049 kr 7 049 kr Studiehandledning 16 890 kr 16 890 kr 17 903 kr 17 903 kr Pengen för SVA, modersmål och studiehandledning har inte räknats upp. I Verksamhetsplan och budget 2011 fick förvaltningen i uppdrag att utreda nuvarande resursfördelningsmodell. Resultatet redovisas i särskilt ärende. I förslaget kommer nämndens strukturreserv på 3,5 mkr och ett tillskott på 4 mkr fördelas i extra peng beroende på föräldrars utbildningsnivå. I skolpengsbeloppen utgör 3 procent administration och 19 procent lokalersättning till det kommer 6 procents momskompensation till enskild verksamhet. I pengen för fritidshem utgör 3 procent administration och 14,5 procent lokalersättning samt tillkommer 6 procents momskompensation. Pengen inkluderar även föräldraavgifter. Volymer Volymer Budget 2012 Budget 2011 f-klass 597 539 Åk 1-3 1 567 1 448 Åk 4-5 933 861 Åk 6-9 1 672 1 676 Totalt 4 769 4 525 Fritids f-klass 543 501 Fritids åk 1-3 1 472 1 347 Volymerna i budgetförslaget utgår från ett genomsnitt av den senaste befolkningsprognosen i respektive åldersgrupp per december åren 2011 och 2012. Antalet elever i grundskolan kommer att öka med 244 mellan budgetåren 2011 och 2012. Eleverna ökar i alla årskurser utom årskurserna 6-9. Antalet elever ökar därefter till budget 2013 med cirka 180 och till 2014 med ytterligare 266 elever. Under hela planperioden ökar antalet elever i grundskolan med 691 elever. Andelen elever som väljer friskola fortsätter att öka.
16 (19) Gymnasieskola Kompetensutveckling Gymnasieskolan, Solna Gymnasium, kommer under 2012 fortsätta sitt arbete med att införa gymnasiereformen Gy-11 med hög kvalitet. Detta innebär i praktiken att utifrån den nya skollagen implementera de förändringar som krävs för att elevers rättsäkerhet garanteras. Solna Gymnasium kommer att fortsatt erbjuda barn- och fritidsprogrammet, el- och energiprogrammet, ekonomiprogrammet naturvetenskapsprogrammet och samhällsvetenskapsprogrammet samt även starta det humanistiska programmet med kultur och språk som inriktningar och det estetiska programmet med bild och formgivning som inriktning. Solna gymnasium har även NIU, nationell idrottsutbildning, som ställer höga krav på skolan att hitta en balans för elever mellan skolarbete och träning. Tvärsektoriella frågor Inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet kommer förvaltningen under 2012-2013 fördjupa uppföljningen av de tvärsektoriella frågornas effekter för elever. Detta arbete innehåller även förtydligande av Solna Gymnasiums resultat och analys ifråga om jämställdhet och integration. Nämndens mål, som finns i bilaga, har utarbetats med utgångspunkt från EU:s tillväxtstrategi, Europa 2020. I det dagliga arbetet inom Solna Gymnasium riktas fokus i de tvärsektoriella frågorna mot eleverna. Skolornas arbete med jämställdhet och den Europeiska deklarationen för jämställdhet, CEMR 3 -deklarationen samt delar av integrationsarbetet preciseras i skolans Likabehandlingsplan såsom det regleras i diskrimineringslagen (2008:567). Delar av arbetet med jämställdhet och integration preciseras i skolans Plan mot kränkande behandling enligt föreskrifterna i skollagen (2010:800). Solna Gymnasiums uppdrag avseende det internationella arbetet preciseras framförallt i läroplanen för gymnasieskolan Lpf-94 och i ämnesplanerna för respektive ämne. I skolans uppdrag ingår att bidra till att eleverna får en identitet som kan relateras till och innefatta inte bara det specifikt svenska utan också det nordiska, det europeiska och ytterst det globala. Internationella kontakter, utbildningsutbyte med utlandet och praktik i andra länder ska främjas. 3 The Council of European Municipalities and Regions
17 (19) Ekonomi Belopp i tkr 2012 2011 Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Övergripande kostnader 1311 1 311 1 300 1 300 Uppföljningsansvaret 306 306 300 300 EU-bidrag 600 900 300 600 900 300 SL-kort och inackorderingstilllägg 400 400 1 000 1 000 Sommarskola 100 100 0 100 100 0 Elever från andra kommuner i 40 800 40 800 0 38 250 38 250 0 Solna Gymnasium Solna elever i Solna Gymnasium 12 411 12 411 17 763 17 763 Solna elever i andra kommuners skolor 44 138 44 138 45 954 45 954 Solna elever i fristående skolor 4 425 78 176 73 751 4 084 72 143 68 059 Totalt 45 925 178 542 132 617 43 034 177 709 134 676 Ramen för gymnasieskolan har minskat med 2,1 mkr. Nettokostnadsförändringen beror på Uppräkning av peng enl KSL:s prislista 1,5 procent 2,2 mkr Volymförändringar gymnasiet -3,6 mkr Lägre kostnader inackorderingstillägg mm -0,7 mkr KSL:s prislista omfattar alla nationella program men inte de individuella. För dessa föreslås också uppräkning med 1,5 procent enligt nedanstående. 2012 2011 Preparandutbildning 98 455 kr 97 000 kr Programinriktat individuellt val 77 648 kr 76 500 kr Yrkesintroduktion 107 590 kr 106 000 kr Individuellt alternativ 100 485 kr 99 000 kr Språkintroduktion 113 985 kr 112 300 kr KSL har i uppdrag att utreda ett gemensamt pris för introduktionsprogrammen och Internationellt Baccalaureate i Stockholms län. Enligt en första information omfattar det endast programinriktat individuellt val och yrkesintroduktionen eftersom de övriga programmen erbjuds elever med individuellt mycket skiftande behov. Volymer Budget 2012 Budget 2011 Elever på Solna Gymnasium 658 707 Elever i annan kommuns gymnasieskola 472 530 Elever i fristående gymnasieskola 856 787 Summa 1 986 2 024 Varav elever från andra kommuner 510 510 Summa Solnaelever 1 476 1 514
18 (19) Grundsärskola och gymnasiesärskola Kompetensutveckling Likvärdig bedömning Grundsärskolan har en ny läroplan från hösten 2011 som innehåller nya kursplaner och kunskapskrav samt en ny betygsskala. Arbetet med att skapa en samsyn bland Solna stads lärare behöver fördjupas för att alla elevers kunskaper ska garanteras en likvärdig bedömning i förhållande till kunskapskraven i kursplanerna. Under 2012-2014 ska olika nätverk arbeta med likvärdig bedömning. Tvärsektoriella frågor Inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet kommer förvaltningen under 2012-2013 fördjupa uppföljningen av de tvärsektoriella frågornas effekter för eleverna. Detta arbete innehåller även förtydligande av skolornas resultat och analys ifråga om jämställdhet och integration. I det dagliga arbetet inom förvaltningens grundsärskolor riktas fokus i de tvärsektoriella frågorna mot eleverna. Skolornas arbete med jämställdhet och den Europeiska deklarationen för jämställdhet, CEMR [1] -deklarationen samt delar av integrationsarbetet preciseras i respektive skolas Likabehandlingsplan såsom det regleras i diskrimineringslagen (2008:567). Delar av arbetet med jämställdhet och integration preciseras i respektive skolas Plan mot kränkande behandling enligt föreskrifterna i skollagen (2010:800). Grundsärskolornas uppdrag avseende det internationella arbetet preciseras framförallt i läroplanen för grundsärskolan. I skolornas uppdrag ingår att vidga elevernas förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Under 2012 kommer förvaltningen att utreda behovet av särskoleenhet och särskilda undervisningsgrupper som bedrivs i kommunal regi. Ekonomi Belopp i tkr 2012 2011 Intäkter Kostnader Netto Intäkter Kostnader Netto Köp av platser obligatorisk särskola i egen regi 2 385 11 920 9 535 2 385 11 920 9 535 Köp av platser obligatorisk särskola andra kommuner 1 288 1 288 508 508 Köp av platser obligatorisk särskola fristående skola 381 6 633 6 253 381 6 347 5 967 Köp av platser andra kommuner gymnasiesärskola 3 968 3 968 3 468 3 468 Köp av platser fristående gymnasiesärskola 288 4 796 4 508 288 4 796 4 508 Skolskjutsar 2 600 2 600 2 600 2 600 Övergripande kostnader 400 400 1 680 1 680 Totalt 3 054 31 605 28 551 3 054 31 319 28 265 [1] The Council of European Municipalities and Regions
19 (19) Volymer Särskola åk 1-9 egen regi 32 Särskola åk 1-9 andra kommuner och fristående skolor 13 Gymnasiesärskola 26 Varav elever från andra kommuner 7 Summa Solnaelever 64 Pengbelopp 2012 Skolår Behovsgrupp obl särskola 2012 Obl särskola 2011 Fritids 2012 Fritids 2011 1-3 1 241 165 kr 236 436 kr 127 137 kr 124 644 kr 1-3 2 338 858 kr 332 214 kr 178 637 kr 175 134 kr 1-3 3 441 962 kr 433 296 kr 232 946 kr 228 378 kr 1-3 4 539 864 kr 529 278 kr 284 549 kr 278 970 kr 4-5 1 247 303 kr 242 454 kr 4-5 2 344 997 kr 338 232 kr 4-5 3 448 100 kr 439 314 kr 4-5 4 546 002 kr 535 296 kr 6-9 1 253 025 kr 248 064 kr 6-9 2 350 615 kr 343 740 kr 6-9 3 453 718 kr 444 822 kr 6-9 4 551 724 kr 540 906 kr Särskolans peng är uppräknad med 2 procent. På grund av smärre volymförändringar innebär det ändå att både grundsärskolan och gymnasiesärskolans ram på helheten inte behöver räknas upp med mer än 1 procent. Tidigare års peng har varit uppdelad i en peng till egen regi och en peng till interkommunal ersättning som har varit högre. Fr.o.m. 2012 finns enbart en peng som gäller både egen regi och andra kommuner. Till fristående särskolor tillkommer momskompensation med 6 procent. Investeringsbudget Barn- och utbildningsnämnden har tilldelats en investeringsbudget på 8,6 mkr att användas till utrustning av nya förskolor inköp av kapitalinventarier och reinvesteringar i skolor och förskolor. Barn- och utbildningsnämndens verksamhet måste ha system för informationsutbyte mellan pedagoger, elever och föräldrar. Under året ska förvaltningen upphandla en lärplattform och ett administrativt system som stödjer verksamheten i arbetet med måluppfyllelsen och ge effektiva möjligheter att uppfylla de lagkrav som skollagen och läroplanerna kräver. Ett koncept för det digitala klassrummet ska tas fram och klassrummen ska basutrustas och lärare ska utrustas med bärbara datorer. Förskolan startar ett pilotprojekt med ipads i det pedagogiska arbetet med barnen. E-tjänst för förskola måste uppdateras för att motsvara den kvalitet på service som staden eftersträvar. En e-tjänst för att välja skola ska under året utvecklas. Ungdomsmottagningens och skolhälsovårdens journalsystem ska moderniseras.