Budgetriktlinjer. Landstinget i Kalmar län

Budgetriktlinjer Landstinget i Kalmar län 2015-05-11

Alliansens riktlinjer inför budget och plan 2016-2018 Alliansen vill skapa en sjukvård som finns nära medborgarna, sätter patienternas behov i centrum och håller högsta kvalitet. Då krävs det en politik som skapar förutsättningar för fler vårdenheter och fler vårdinsatser på platser utanför sjukhusorterna. Vardagssjukvård ska utföras så nära patienterna som möjligt och möjligheten ska alltid övervägas att flytta vården så nära patientens hem som möjligt. Det förutsätter en politisk grundsyn som ser fördelarna med valfrihet och erkänner individens rätt att påverka sin egen vårdsituation. Patienternas aktiva val stimulerar effektivitet och kvalitet inom vården och skapar ökad tillgänglighet till vård i hela länet. För att skapa en vård med högsta kvalitet vill vi satsa ännu mer på att höja landstingets attraktivitet som arbetsgivare. Vi måste förstärka rekryteringsinsatserna och göra vårt landsting till en organisation som vårdpersonal från hela landet vill söka sig till. Grunden för allt detta är en förändrad ekonomisk politik och vårdstrategi. I varje läge ska ledordet vara att medborgarnas skattepengar ska användas så effektivt som möjligt. Vårdpersonal måste få ägna sig åt sina huvudsysslor istället för åt administration. Genom tidigare och fler förbyggande vårdinsatser kan landstinget minska kostnaderna på lång sikt. Om landstinget blir en mer aktiv spelare i det regionala utvecklingsarbetet för att höja hela länets attraktivitet kommer vi bort från inställningen att landstinget som offentlig verksamhet inte kan påverka sina intäkter. Landstinget i Kalmar län SID 2 (10)

MAJORITETENS 13 MISSAR Majoriteten har presenterat sina riktlinjer i ett omfångsrikt dokument som mest innehåller tomma ord, vaga formuleringar och redan fattade beslut. Här presenterar Alliansen de viktigaste åtgärderna mot problem som majoriteten helt har missat eller saknar konkreta lösningar på. Att en strategi för budgetar i balans i förvaltningarna ska utarbetas för att skapa arbetsro och långsiktighet. Stärka primärvården så att patienten får hjälp på den mest effektiva vårdnivån. En plan för förstärkt finansiering och förändring ska utarbetas. Utreda om krav på ökade öppettider i primärvården kan lätta trycket på sjukhusens akutmottagningar. Utveckla en modell för att under planperioden införa webbaserade hälsocentraler. Göra det enklare för att bedriva vård på mindre orter både ekonomiskt och med läkarkontinuitet Satsa på teambaserat arbete för patientgrupper som behöver vård inom flera områden, till exempel äldre, multisjuka och barn med stora vårdbehov. Införa vårdval för områden med bristande tillgänglighet, till exempel logopeder och utprovning av hörapparater. Flytta in primärvårdens jourläkarverksamhet på sjukhusens akutmottagningar. Skapa mer ändamålsenliga lokaler för onkologin i Västervik. Det krävs investeringar för att korta väntetiderna till viss cancervård och onkologin i norra länet är högprioriterad. Att tillgängligheten till specialiserad psykiatrisk vård anpassas bättre efter behoven i länet utifrån bostadsort, kön och ålder. Göra det möjligt för fler att läsa på folkhögskolorna genom utlokaliserad verksamhet. En sådan flexibilitet skulle vara särskilt lämplig i kommuner med höga ohälsotal och hög arbetslöshet, till exempel Hultsfred och Högsby. Anpassa folkhögskolornas lokaler bättre för nya målgrupper, både vad gäller fysisk tillgänglighet och ökat antal deltagare. Störst är behovet på Högalids folkhögskola. Genomföra en total översyn av grundbemanningen i sjukvården. Produktion och kapacitet ska vara mer behovsanpassad än idag. Det bidrar till en bättre arbetsmiljö för våra medarbetare. Landstinget i Kalmar län SID 3 (10)

MOT EN EKONOMI I BALANS Landstinget i Kalmar län har de senaste åren tack vare kömiljard, återbetalning av AFA-medel och stora skattehöjningar klarat av positiva resultat. Men samtidigt har underskotten i verksamheterna, särskilt sjukhusen och primärvården, varit mycket stora och växande. Budgeten för sjukhusen och primärvården har redan från dag ett på året varit fel och i praktiken omöjlig att hålla. Det skapar oro i verksamheterna över risken att drabbas av kraftiga besparingar. Ansvariga ute i verksamheten tappar på så sätt tilltro till landstingets sätt att ledas och styras. Att det är ohållbart illustreras av att de berörda förvaltningarna gör separata uppgörelser med den rödgröna politiska ledningen om andra budgetmål än de fullmäktige beslutat uppgörelser som tillåter stora underskott. I det budgetunderlag som nu ska utarbetas bör en tydlig prioritering av vården göras och en planering skapas för att steg för steg under planperioden skapa balanserade budgetar. För primärvården innebär det behov av ökade reella resurser för att klara uppdraget och för sjukhusen en finansiering inom landstingets budget av existerande verksamheter. Att en strategi för budgetar i balans i förvaltningarna ska utarbetas för att skapa arbetsro och långsiktighet. PRIMÄRVÅRD UTVECKLAD NÄRA VÅRD Primärvården utgör basen i hälso- och sjukvården. Det är till primärvården patienterna vänder sig med vardagliga krämpor. Primärvården är en viktig första instans vid misstanke om allvarligare sjukdomar och det är där som mycket av vården utförs, följs upp och hålls ihop. Med en åldrande befolkning ökar behoven. Primärvården bedriver hälsofrämjande och förebyggande arbete för att minska risken för ohälsa och minska de negativa effekterna av livsstilsrelaterade sjukdomar. Vi ser idag att många patienter som egentligen hör hemma inom primärvården kommer till sjukhusens akutmottagningar. Likaså utförs ett antal utredningar och behandlingar inom slutenvården, som skulle kunna utföras inom primärvården. Detta mönster leder till att sjukhusens specialistvård delvis belastas av fel patientkategorier. Orsaker till detta kan vara bristande tillgänglighet och resurser i primärvården. Alliansen vill därför att landstinget tar fram en primärvårdsstrategi som syftar till att strukturera om vården, så att patienten får hjälp på den mest effektiva vårdnivån. Med en väl fungerande primärvård kan onödiga besök i sjukhusvården undanröjas. På så vis kan sjukhusvården reserveras för andra, mer behövande patientgrupper. För att vända utvecklingen behövs ett rejält Landstinget i Kalmar län SID 4 (10)

tillskott av resurser till primärvården, så att en större andel av hälso- och sjukvårdens budget ligger där den basala vården ska ges, med möjlighet för fler läkare och sjuksköterskor att ta hand om patienterna. Till primärvårdens övriga utmaningar hör svårigheterna att rekrytera läkare och därmed följande svårigheter att bereda tider för patienter. Vi tror att en tydlig satsning och omstrukturering, där primärvården på allvar blir hälso- och sjukvårdens bas, kan öka attraktiviteten att arbeta där. Akutteam enligt Mönsterås-modellen har visat sig vara effektiva. Där gör en distriktssköterska en första bedömning av akut sjuka patienter och för vid behov vidare till distriktsläkare. Alliansen vill ta fram en plan för att införa akutteam i hela länet för att fler akut sjuka ska få hjälp i primärvården samma dag. Vi vill också utreda om krav på ökade öppettider i primärvården, liknande folktandvårdens, kan minska antalet primärvårdspatienter som söker vård på sjukhusens akutmottagningar. Vi vill öka tempot för införande av olika e-hälsolösningar, till exempel tidsbokningar, självtester och videokonsultationer, som ökar tillgängligheten. Patientens rätt till god vård på rätt nivå, efter eget val, behöver stärkas. Detta kan göras genom ett förbättrat vårdval. För att långsiktigt trygga tillgången till vård på mindre orter behöver vårdvalets möjligheter att bedriva vård på de mindre hälsocentralerna ses över oavsett driftsform. Arbetet med att förbättra den psykiska hälsan fokuseras och behovet av fler kompetenser inom första linjens psykiatri för vuxna ses över. Utvecklingen av barn- och ungdomshälsan ska följas noga och vid behov justeras. Alliansen vill intensifiera de förebyggande insatserna för att minska psykiska och fysiska hälsoproblem bland barn och unga. Föra över en större andel av hälso- och sjukvårdens budget till primärvården. Införa akutteam på alla hälsocentraler i länet. Utreda om krav på ökade öppettider i primärvården kan minska trycket på sjukhusens akutmottagningar. Öka tempot för införande av e-hälsolösningar. Utveckla en modell för att under planperioden införa webbaserade hälsocentraler. Göra det enklare för hälsocentralerna att bedriva vård på mindre orter. SJUKHUSVÅRD SPECIALISTVÅRD I RÄTT TID För att klara av morgondagens vård av patienter med stora och komplexa behov krävs det att sjukvården arbetar teambaserat. Först då kan vården ske utifrån Landstinget i Kalmar län SID 5 (10)

patientens egna förutsättningar. I detta arbete måste landstinget planera för en åldrande befolkning. Det finns öppenvård som idag bedrivs på våra sjukhus som mycket väl skulle lämpa sig att istället ges på hälsocentralerna Landstinget måste ändra förutsättningarna för specialistkompetenser som idag saknas eller är en brist på våra sjukhus. Ett exempel är att införa vårdval även inom sjukhusvården. Detta har i många län lyckats fylla vakanser och åtgärda bristande tillgänglighet inom vissa specialistgrenar som till exempel audionomer och logopeder. Alliansen vill ha en väg in i vården för alla patienter. Om primärvårdsjouren lyfts in på akutmottagningarna skulle det underlätta för både patienterna och sjukvården. En väg in handlar också om ett gemensamt telefonnummer till sjukvården, att patienten via webben ska kunna se sin journal och sina provsvar samt kunna boka och avboka/ändra tid på sin hälsocentral. Tidbokningen måste vara enkel för patienten. Man har som patient rätt att veta nästa steg i sin vård och behandling. Därför vill vi att patienten vid varje besök i sjukvården ska få en tid i handen till nästa besök för att träffa specialist eller återbesök hos sin läkare. Landstinget måste skapa en god och långsiktigt hållbar balans mellan den vård som bedrivs på länets tre sjukhus. Vården kommer att specialiseras allt mer, vilket innebär att landstingen kommer vara tvungna att samla utförandet av sällan förekommande behandlingar till något av sjukhusen för att upprätthålla kvaliteten och den bästa patientsäkerheten. Sällsynta diagnoser kommer behöva delas upp i sjukvårdsregionen som vårt landsting ingår i. Men breda diagnoser, sjukdomar som människor drabbas ofta av, ska behandlas på alla sjukhusen. Även detta är en patientsäkerhetsfråga, att få en nära sjukhusvård. Politiskt är det därför viktigt att se över hur sjukvården i länet och i sjukvårdsregionen är organiserad, och att den processen sker i dialog med invånarna i vårt län. Tillsammans ska vi sträva efter att vården blir av högre kvalitet, ännu bättre och mer effektiv. Sjukvården i länet måste dra nytta av de kunskaper som grannlandstingen har. Allt fler människor drabbas idag av cancer. Cancervården har fortfarande långa väntetider med stora skillnader både mellan sjukhusen i länet och mellan landstingen. Detta är inte acceptabelt. Landstinget måste korta väntetiderna drastiskt för de patienter som får ett cancerbesked, för patientens skull och för att de medicinska resultaten ska bli bättre. Vi måste också vara medvetna om att arbetet med att införa så kallade standardiserade vårdprocesser kommer att vara kostnadsdrivande. Politiskt måste vi vara beredda att ta ansvar för detta utan att andra verksamheter riskerar att drabbas. Då antalet cancerfall ständigt ökar, ökar också behovet av nya investeringar. Först på tur är onkologin i Västervik som är i stort behov av ändamålsenliga lokaler för sin mottagningsverksamhet. Landstinget i Kalmar län SID 6 (10)

Den palliativa vården i länet sker i dag i hemmet, på kommunala särskilda boenden och inom sjukvården ofta på vanliga vårdavdelningar. Alliansen vill att landstinget och kommuner har en länsgemensam strategi för arbetet med palliativ vård. Strategin bygger på att det i landstinget skapas särskilda palliativa vårdavdelningar tillsammans med det palliativa rådgivningsteamet. Vården är i stort behov av satsningar de närmaste åren. Därför måste landstinget se över möjligheterna att öka sina intäkter. Ett tydligt exempel är ortopeden i Oskarshamn där det finns ledig kapacitet för att sälja vård till patienter utanför vårt län. Satsa på teambaserat arbete för patientgrupper som behöver vård inom flera områden. Ta fram vårdval för specialistområden med bristande tillgänglighet. Flytta viss sjukhusvård till hälsocentralerna. Flytta in primärvårdens jourläkarverksamhet på akutmottagningarna. Skapa mer ändamålsenliga lokaler för onkologin i Västervik. Ta fram en länsgemensam strategi för den palliativa vården. EN MER JÄMLIK PSYKIATRI Den psykiska ohälsan ökar och är numera den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Detta gäller särskilt bland kvinnor. Förbättrad psykisk hälsa är därför en viktig jämlikhets- och jämställdhetsfråga. Utifrån ett jämlikhetsperspektiv bör därför en studie göras kring tillgängligheten i den specialiserade psykiatrin som tar hänsyn till faktorer som bostadsort, kön och ålder. Landstinget ska med denna studie som grund ta fram en handlingsplan för hur variationer i vårdbehov kan mötas. Idag saknas vårdplatser inom barn- och ungdomspsykiatrin i norra länsdelen. Även detta är ett tecken på en ojämlik vård som måste åtgärdas. Därför ska särskilda vårdplatser inrättas även i Västervik. Den första linjens psykiatri, för lättare psykisk ohälsa hos såväl vuxna som barn och ungdomar, har numera flyttat ut i primärvården, medan psykiatrin tenderar att bli mer specialiserad för att koncentrera sig på tyngre psykisk sjukdomsproblematik. Det är viktigt att landstinget följer utvecklingen så att nya trösklar inte skapas mellan dessa verksamheter. Landstinget måste öka tillgängligheten till förebyggande insatser där barn och ungdomar i riskzonen kan upptäckas tidigt. Här krävs mer samordnade insatser. Föräldrar, socialtjänst, skola/elevhälsa, barn- och ungdomspsykiatri samt övrig sjukvård måste samverka. Målsättningen är sammanhållna förebyggande insatser som olika aktörer deltar i och bidrar till. Ett särskilt fokus bör finnas på gruppen unga vuxna. Landstinget i Kalmar län SID 7 (10)

Ungdomar i denna fas av livet ställs inför nya krav och livssituationer som kan leda till akuta och livslånga kriser. Även här behövs ett särskilt anpassat stöd som kännetecknas av hög tillgänglighet och snabb behandling. Den mer specialiserade psykiatrin ställer nya krav på medarbetarna i form av kompetensutveckling. Det finns till exempel ett behov av personal med paramedicinsk kompetens (kuratorer, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, dietister med flera) som ett komplement till och för att avlasta läkare och sjuksköterskor. Dessa kompetenser är väl representerade i den somatiska vården men i mycket liten utsträckning inom psykiatrin. Arbetet med suicidprevention som påbörjats ska intensifieras i samverkan med andra samhällsaktörer. Att vårdplatser för barn och ungdomar ska införas vid Västerviks sjukhus. Att tillgängligheten till specialiserad psykiatrisk vård anpassas bättre efter behov. Skapa ett särskilt anpassat stöd med hög tillgänglighet och snabb behandling för gruppen unga vuxna med psykisk ohälsa. Förstärka psykiatrin med paramedicinsk kompetens för att komplettera och avlasta läkare och sjuksköterskor. Förbättra samverkan kring barn och ungas fysiska och psykiska hälsa. FOLKHÖGSKOLORNA - EN RESURS I INTEGRATIONSARBETET Folkhögskolan är en viktig resurs för att möta vår tids stora integrationsutmaning, ett arbete som inte är begränsat till själva skolan utan som måste ske i hela samhället. Det gäller inte bara integration av nya svenskar utan även människor som av andra skäl riskerar att hamna i ett utanförskap till följd av till exempel funktionsnedsättning, utbildningsbakgrund, arbetslöshet eller långvarig sjukdom. Deltagare med olika bakgrund får möjlighet att känna gemenskap och lär sig visa respekt för varandras olikheter. För att klara uppdraget måste dock folkhögskolornas lokaler anpassas bättre efter nya målgrupper, både vad gäller fysisk tillgänglighet och ökat antal deltagare. Det är en fråga för både deltagarnas och våra medarbetares arbetsmiljö. Tydliga behov av modernisering finns till exempel på Högalids folkhögskola. Integrationens ökade betydelse ställer även krav på ny kompetens hos våra medarbetare. Ökad satsning på fortbildning är därför nödvändig. Folkhögskolans roll i det regionala utvecklingsarbetet måste lyftas upp på ett bättre sätt och skolans förmåga att anpassa sig efter nya behov och förutsättningar utvecklas. Skolornas flexibilitet innebär även att man inte får se verksamheten fysiskt begränsad till befintliga lokaler utan att man snabbt kan ta Landstinget i Kalmar län SID 8 (10)

sig ut i länet för att bedriva verksamhet på plats och möta lokala behov. Exempel på sådana behov kan vara kommuner med höga ohälsotal och arbetslöshet som Hultsfred och Högsby. Göra det möjligt för fler att läsa på folkhögskolorna genom utlokaliserad verksamhet. Anpassa lokalerna bättre för nya målgrupper, både vad gäller fysisk tillgänglighet och ökat antal deltagare. LANDSTINGET SKA BLI SVERIGES BÄSTA ARBETSGIVARE För att kunna erbjuda en hälso- och sjukvård med korta köer och hög kvalitet är det nödvändigt att det finns tillgång till personal. Kompetens och engagemang skapar förtroende hos patienten, högre kontinuitet i vården och ökad patientsäkerhet. Konkurrensen om personal ökar. Kommuner, andra landsting och länder lockar med bättre löne- och arbetsvillkor. Resurser som landstinget idag lägger på inhyrd personal kan användas bättre genom att förbättra anställningsvillkoren för landstingets egna medarbetare. En omfördelning av resurser från bemanningsföretag till lönesatsningar i svårrekryterade områden är nödvändig. För att bli en attraktivare arbetsgivare ska landstinget avskaffa ofrivilliga deltider. Tjänster som utannonseras ska som regel vara heltid och tillsvidaretjänster. Det är viktigt inte minst ur ett jämställdhetsperspektiv. Landstinget behöver även satsa mer resurser på löneutveckling och på kompetensutveckling för fler karriärvägar i sjukvården. Ett mentorprogram ska utvecklas för att ge nyanställda en bra start på sin arbetsplats. De senaste åren har landstinget startat skräddarsydda utbildningar inom bristyrken. Det är en utveckling som bör fortsätta. Landstinget måste ta ett större ansvar i samverkan med till exempel Linnéuniversitetet och Hälsouniversitet i Linköping för att kompetensförsörja vår region med specialister inom alla slags verksamheter. Det ska vara utvecklande och givande att arbeta i landstinget. Vi måste ge sjukvårdspersonalen förutsättningar att arbeta effektivt, utvecklande och patientnära. Då krävs det att vårdpersonalens tid för administration, byråkrati och annat arbete som inte är direkt värdeskapande för patienten reduceras. Detta ger mer patienttid och skulle kunna minska bemanningsproblematiken i viss mån. Nya behandlingar ger ett bättre och längre liv för många kroniskt sjuka. Det är en positiv utveckling, men det ställer också högre krav på tillgänglighet. Landstinget i Kalmar län SID 9 (10)

Patientvolymerna ökar år för år och ställer krav på ökad produktion och kapacitet i vården. För att säkra upp patientsäkerhet och arbetsmiljö för våra medarbetare behöver landstinget göra en översyn av grundbemanningen inom samtliga verksamheter. Personalenheten ska samverka med fler aktörer och bygga upp en struktur för att kunna erbjuda potentiella nyrekryteringar ett komplett paket med stöd för förmedling av bostad och arbete för medflyttande. Det förekommer att landstinget missar rekryteringar för att bostadssituationen inte går att lösa inom rimlig tid det är oacceptabelt. Genomföra en total översyn av grundbemanningen i sjukvården. Produktion och kapacitet ska vara mer behovsanpassad än idag. Det bidrar till en bättre arbetsmiljö för våra medarbetare. Att alla ofrivilliga deltider skall vara avskaffade inom landstinget under planperioden. Att landstinget ska locka fler sökande till utannonserade tjänster genom att erbjuda provanställning med möjlighet till tillsvidareanställning istället för vikariat. Minska den administrativa bördan för vårdpersonal. Landstinget i Kalmar län SID 10 (10)