832 6511-13/121 1(6) Ställningstagande - Urvalet av S-gäldenärer (Ersätter ställningstagande 9/08/IND) De riktlinjer för urvalet av S-gäldenärer som anges i bifogade promemoria ska tills vidare gälla för fördelningen av mål och ärenden mellan specialverkställighetsteamen (S-teamen) och verkställighetsteamen (V-teamen). I bifogade promemoria har definitionen av en S-gäldenär utvidgats till att uttryckligen omfatta också gäldenärer som kan misstänkas för grov organiserad brottslighet. Handläggningen av dessa gäldenärer har inte närmare berörts i det tidigare ställningstagandet ( 9/08/IND), som ursprungligen fastställdes den 7 november 2005. Sven Kihlgren Chef Verksamhetsområde 3 Ann-Marie Ahlqvist Verksjurist PROMEMORIA Riktlinjer för urvalet av S-gäldenärer 1 Sammanfattning S-teamens främsta uppgift är att åstadkomma verkningsfulla verkställighetsåtgärder när det gäller gäldenärer som misstänks för eller är dömda för ekonomisk och/eller organiserad brottslighet. S-teamen ska också kontrollera att meddelade näringsförbud följs, verkställa intrångsundersökningar och lämna handräckning bl.a. vid bevissäkring enligt skatteförfarandelagen. Dessutom ska S-teamen medverka till att samhällets insatser för att förebygga och bekämpa ekonomisk och/eller organiserad brottslighet är effektiva och vidareutvecklas. Webbplats: www.kronofogden.se E-postadress: kronofogdemyndigheten@kronofogden.se Postadress Besöksadress Telefon Telefax Box 1050 Esplanaden 1 0771-73 73 00 08-29 26 14 172 21 SUNDBYBERG 172 67 SUNDBYBERG
2(6) 2 Bakgrund, frågeställning och syfte För att urvalet av de mål och ärenden som bör handläggas på S-teamen ska fungera enhetligt i hela landet har riktlinjer för avgränsningen mellan S-verkställighet och annan verkställighet fastställts vid olika tillfällen. Syftet med riktlinjerna är också att klargöra för alla medarbetare på KFM att det är viktigt att myndigheten har ett nära och väl fungerande samarbete med de brottsbekämpande myndigheterna. Vidare är det viktigt att verkningsfulla verkställighetsåtgärder uppnås i fråga om S-gäldenärer också för de myndigheter som KFM ska samverka med vid bekämpningen av ekonomisk och organiserad brottslighet och flera andra intressenter. 2.1 Definitionen av en S-gäldenär En S-gäldenär är en gäldenär som kan misstänkas för ekonomisk brottslighet av dignitet och/eller grov organiserad brottslighet eller kan bli föremål för utredning hos någon eller några av de myndigheter som samverkar för att motverka sådan brottslighet. Kravet på att misstankarna ska avse brottslighet av dignitet innebär att det ska vara fråga om brottslighet av allvarligt slag. Om detta inte är fallet är kriterierna för vad som menas med en S-gäldenär inte uppfyllda. 3 Gällande rätt m.m. Den lagstiftning som gäller för verkställigheten i allmänhet, i första hand utsökningsbalken och indrivningslagen, är tillämplig också när det gäller verkställighet mot S-gäldenärer. Bestämmelserna om betalningssäkring och bevissäkring finns däremot i 69 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244). Vidare föreskrivs i 24 lagen (1986:436) om näringsförbud att KFM ansvarar för tillsynen över att näringsförbud och tillfälliga näringsförbud följs. Formerna för samverkan inom ramen för GOB-satsningen mellan bl.a. Polisen, Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten, Skatteverket, Tullverket, Försäkringskassan, Kriminalvården och KFM har inte författningsreglerats. I stället har regeringen gett Rikspolisstyrelsen (RPS) i uppdrag att vidta åtgärder för att säkerställa en effektiv och uthållig bekämpning av den grova organiserade brottsligheten. Därefter har en särskild överenskommelse träffats mellan RPS och
3(6) GOB-myndigheterna, varigenom KFM och övriga samverkande myndigheter har åtagit sig att bidra med resurser för de åtgärder m.m. som beslutas av Samverkansrådet och Operativa rådet, se slutredovisningen till regeringen den 26 juni 2009, POA 400-4599/08. 1 4 Kronofogdemyndighetens bedömning S-teamen ska i hela landet svara för följande arbetsuppgifter. Verkställighet mot fysiska och juridiska personer som ingår i härvor eller andra brottskonstellationer eller om det i något annat fall kan misstänkas att allvarlig ekonomisk och/eller grov organiserad brottslighet förekommer. Betalningssäkringar. Kvarstad om kriterierna för vad som menas med en S-gäldenär är uppfyllda. Kvarstad för utvidgat förverkande. 2 Frysningsbeslut, dvs. beslut som utgör ett förstadium till en ansökan om rättslig hjälp i brottmål eller verkställighet av andra medlemsstaters förverkandebeslut, när sådana beslut ska verkställas som ett kvarstadsbeslut. 3 Verkställighet av beslut om förverkande enligt EU:s rambeslut. 4 Handräckning på begäran av konkursförvaltare enligt 7 kap. 14 konkurslagen om kriterierna för vad som menas med en S-gäldenär är uppfyllda. 1 Samverkan mellan GOB-myndigheterna och vissa andra former av myndighetssamverkan beskrivs närmare i KFM:s handbok om specialverkställighet (S-handboken), dnr 808 34351-10/111. 2 Förverkande av utbyte av brottslig verksamhet enligt 36 kap. 1 b BrB. 3 Se lagen (2005:500) om erkännande och verkställighet inom Europeiska unionen av frysningsbeslut. 4 Rådets rambeslut 2006/783/RIF av den 6 oktober 2006 om tillämpningen av principen om ömsesidigt erkännande av beslut om förverkande.
4(6) Tillsyn över näringsförbud och verkställighet mot de personer som har näringsförbud. Ta initiativ till att talan om näringsförbud grundat på konkurs och/eller betalningsunderlåtelse förs. Bevissäkring enligt skatteförfarandelagen. Intrångsundersökningar. 5 Verkställighet av säkerhetsåtgärder enligt 15 kap. 3 RB som gäller intrångsföremål. Handräckning enligt konkurrenslagen när Konkurrensverket eller EU-kommissionen genomför platsundersökningar. Verkställighet av säkerhetsåtgärder enligt 15 kap. 3 RB vid angrepp på företagshemligheter. Analys av oseriösa företeelser från i första hand ett verkställighetsperspektiv. Medverkan i myndighetsgemensamma aktioner och projekt för att förebygga och bekämpa ekonomisk och/eller organiserad brottslighet. Det kan t.ex. gälla vissa branscher eller misstänkta företeelser. 4.1 Urvalsprocessen När urvalet görs ska följande rutiner användas: Initiativ till handläggning på S-teamet kan tas av såväl S-teamet som andra team inom KFM. När det ska bedömas om en gäldenär ska flyttas till ett S-team ska det i regel ske ett samråd mellan S-teamet och berört team. Om berörda team har olika uppfattning om var en gäldenär eller ett visst mål eller ärende ska handläggas har S-teamet tolkningsföreträde. 5 Bevissäkring enligt varumärkeslagen (2010:1877), upphovsrättslagen (1960:729) och övriga immaterialrättsliga lagar.
5(6) På begäran av S-teamet ska också gäldenärer som är närstående till en S-gäldenär flyttas till S-teamet om handläggningen bör samordnas. 4.2 Samverkan med V-teamen Handläggarna på S-teamen och V-teamen ska ömsesidigt bistå varandra med sina specialkunskaper. Det är viktigt att detta sker bl.a. när det gäller nya former av indrivningssabotage. Vidare ska personal från V-teamen biträda S-teamet vid personalintensiva förrättningar. S-teamet ska när det finns behov av biträde kontakta det eller de V-team, vars biträde behövs. Om det är möjligt utan att verkställigheten försenas sker kontakterna mellan berörda teamledare. 4.2.1 På S-teamens verksamhetsorter På den egna verksamhetsorten har S-teamet rätt att få biträde av andra V-team bl.a. när betalningssäkring eller kvarstad ska verkställas på ett stort antal platser samtidigt. Vidare blir det i regel aktuellt med biträde vid intrångsundersökningar, då en sådan undersökning ofta kräver att ett stort antal personer från KFM deltar när undersökningen genomförs. 4.2.2 Utanför S-teamens verksamhetsorter Då långa resor bör undvikas har S-teamen rätt att få biträde av lokala V-team i något större utsträckning än vad som är fallet på den egna verksamhetsorten. Det gäller främst kontrollen av att meddelade näringsförbud följs. Ett S-team ska emellertid alltid ha det övergripande ansvaret för tillsynen över näringsförbud och verkställigheten mot dessa gäldenärer. 4.3 Arbetet på S-teamet har slutförts Om kriterierna för vad som menas med en S-gäldenär inte längre är uppfyllda eller om det av något annat skäl inte finns anledning att fortsätta handläggningen på ett S-team ska gäldenären flyttas till ordinarie V-team. Beslutet att flytta en gäldenär till ett V-team ska alltid motiveras och dokumenteras i INIT.
6(6) I vissa situationer är det i det närmaste självklart att en gäldenär ska flyttas till ett V-team. Det gäller t.ex. när tiden för ett näringsförbud har löpt ut och det inte finns några misstankar om att han eller hon på nytt ägnar sig åt ekonomisk och/eller organiserad brottslighet. Detta ska i regel också ske när det efterföljande utmätningsförfarandet, sedan betalningssäkring eller kvarstad verkställts, har slutförts. Det kan emellertid finnas skäl som gör att en gäldenär bör bli föremål för fortsatt handläggning på S-teamet. Exempel på sådana skäl är att gäldenären ingår i en härva eller någon annan brottskonstellation och att verkställigheten när det gäller andra gäldenärer i samma konstellation befinner sig i ett aktivt skede.