Ställningstagande avseende utmätning av bankmedel

Transkript

1 1(6) Ställningstagande avseende utmätning av bankmedel Banktillgodohavande ska utmätas som en fordran. Av utmätningsbeslutet ska framgå vilken fordran Kronofogdemyndigheten (Kronofogden) har utmätt. Det beloppsmässiga resultatet av utmätningen kan dock konstateras först sedan fordran säkerställts och banken har betalat tillgodohavandet till Kronofogden. Utmätning av banktillgodohavande omfattar även medel (pengar) som flyter in på kontot efter utmätningsbeslutet fram till dess att betalning skett från banken. Kronofogden kan i beslutet bestämma att gäldenären ska förbehållas ett visst belopp. Detta ska beaktas på så sätt att om tillgodohavandet (pengarna) på kontot har minskat efter utmätningen och fram till den dag då säkerställandet sker, ges förbehållet företräde framför utmätningsfordran. Utmätningsförklaring ska utformas på sätt som framgår under avsnitt 4. Den rättsliga promemorian har remitterats internt inom myndigheten och till Svensk Bankförening. Beslut i detta ärende har fattats av undertecknad verksamhetschef. I den slutliga handläggningen har även deltagit kanslichefen Karin Berglöf Hedar och verksjuristen Patrik Berglund, föredragande. Sven Kihlgren Patrik Berglund Rättslig promemoria 1 Sammanfattning Vid utmätning av bankmedel (pengar på bankkonto) ska Kronofogden använda egendomstypen inlåningskonto i INIT och utmätningsförklaring och kompletterande beslutstexten ska skrivas på följande sätt: Dnr /112 E-postadress: kronofogdemyndigheten@kronofogden.se Postadress Besöksadress Telefon Telefax Box 1050 Esplanaden SUNDBYBERG SUNDBYBERG

2 Följande egendom utmäts Typ: Inlåningskonto Bank: A-banken Kontonummer: Kompletterande beslutstext A-banken har meddelat Kronofogden att NN är ensam kontohavare. Kronofogden utmäter NN:s fordran på A-banken för NN:s skulder hos Kronofogden. På kontot ska det efter utmätningen finnas kvar x kr som ska täcka NN:s försörjningsbehov (beneficium). Resterande belopp utmäts, dock maximalt y kr. 2 Bakgrund, frågeställning och syfte Vid utmätning av bankmedel finns minst två synsätt på frågan vilken typ av egendom/egendomsslag utmätningen avser. Det ena är att se utmätningen som en beloppsutmätning och det andra är att se den som en fordringsutmätning, vilken är mer eller mindre obestämd till sitt innehåll. Beroende på synsätt kan följande frågor ställas. Kan Kronofogden utmäta något som ännu inte finns, d.v.s. eventuellt tillkommande medel (pengar som kommer att flyta in) på kontot? Vid vilken tidpunkt bestäms storleken av vad som utmäts; vid utmätningstidpunkten eller säkerställandetidpunkten? Om gäldenären gör uttag från bankkontot innan säkerställandet, har gäldenärens rätt till beneficium då företräde framför utmätningssökandens fordran? Vidare är det viktigt att Kronofogdens utmätningsbeslut är tydliga och begripliga så att besluten inte vantolkas och att samtliga inblandade parter förstår vad det är som utmäts. Till skillnad från vad som gäller vid utmätning av annan lös egendom pågår utredningsförfarandet beträffande banktillgodohavanden (de pengar som finns på konton) ofta under viss tid innan själva utmätningsbeslutet kan fattas. Det svar om tillgodohavande som banken skickar är som regel någon eller några dagar gammalt då det kommer in till Kronofogden. Därefter kan det gå ytterligare någon dag innan utmätningen säkerställs genom att banken blir delgiven ett förbudsmeddelande. Det kan vidare dröja något innan banken överför det utmätta beloppet till Kronofogden. På grund av denna fördröjning kan behållningen på kontot komma att ändras från vad som först uppgetts av banken. 3 Gällande rätt m.m. Utsökningsbalken (UB) innehåller ingen definition av begreppet banktillgodohavande. 2(6)

3 3(6) I lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse (BFRL) definieras bankrörelse som rörelse i vilken det bland annat ingår mottagande av medel som efter uppsägning är tillgängliga för fordringsägaren inom högst 30 dagar. 1 Formuleringen kan uppfattas som ett depositionsförfarande där fordringsägaren äger rätt att helt eller delvis efter begäran få ut det deponerade beloppet. Med detta synsätt skulle utmätning av bankmedel närmast vara att se som utmätning av vissa deponerade medel och således endast anses omfatta ett bestämt belopp på kontot. Detta synsätt, som har stöd i äldre doktrin 2, skulle innebära att endast medel som fanns vid utmätningstillfället omfattas av utmätningen. I förarbetena till UB framhålls emellertid att banktillgodohavande bör utmätas såsom en fordran. 3 I förarbetena till BFRL anges också att De för inlåning kännetecknande dragen [är] att det finns ett fordringsförhållande och att mottagna medel får sammanblandas med mottagarens egna. 4 Storleken på kontohavarens fordran är en följd av samtliga inbetalningar och uttag som skett på kontot. Det går därför inte att säga att behållningen (beloppet på kontot) består av vissa utpekade inbetalningar. Istället identifieras banktillgodohavandet genom kontohavarens rätt till betalning enligt avtalet om kontoförhållande. 4 Kronofogdemyndighetens bedömning Utmätning av bankmedel skiljer sig åt från utmätning av annan lös egendom på det sättet att förfarandet ofta pågår under en tid. På grundval av bland annat uppgifter i skatteregistret skickas förfrågningar till berörda banker. Bankens svar innehåller saldouppgifter per ett visst datum. Redan när bankens svar inkommer till Kronofogden kan behållningen ha ändrats. Därefter säkerställs utmätningen genom att banken erhåller ett förbudsmeddelande. Det är naturligt att behållningen under denna tid kan ha förändrats, särskilt som det numera är möjligt att göra banktransaktioner via internet, uttag i bankomat och betalning med kort där betalningen direkt dras från kontot eller med viss fördröjning. Det tidigare synsättet, d.v.s. att utmätningen skulle kunna likställas med utmätning av kontanter som har deponerats (lämnats i förvar) är därför inte längre tillämpligt. Tidigare verkställdes utmätning ofta direkt i banken och det var då inte någon fördröjning i tid i förfarandet, vilket kan vara en förklaring till det äldre synsättet. 1 1 kap. 3 1 st. 2 Hessler, Utsökningsrätt, 1960, 2 uppl., s. 226 not 10. Allenmark, Utsökningsrätt handledning för befattningshavare hos kronofogdemyndighet, 1971, s Prop.1980/81:8, s Prop. 2002/03:139, s. 512.

4 Utmätningen av gäldenärens banktillgodohavande måste istället avse den fordran gäldenären har mot banken, d.v.s. dennes rätt till betalning enligt avtalet med banken. Fordrans storlek skiftar beroende på behållningen på kontot. Så länge utmätningen inte har slutförts är det Kronofogden som förfogar över den avtalade rätten till betalning (jfr 4 kap st. UB och 4 kap. 31 UB). När utmätningen säkerställts och banken uppmanats att betala till Kronofogden, är banken skyldig att betala det belopp som är tillgängligt för överföring från kontot oberoende av vid vilka tidpunkter banken mottagit medel. Beloppet måste dock justeras för transaktioner som gäldenären gjort innan säkerställandet, t.ex. för köp med kort som reserverats men ännu inte dragits från gäldenärens konto. Det belopp som utmäts beräknas utifrån det belopp som gäldenären kan disponera efter avräkning för redan bokförda belopp som banken kommer att dra från kontot. Hur mycket av pengarna på kontot som gäldenären har rätt att förfoga över är beroende av om gäldenären är ensam innehavare av kontot eller innehar kontot tillsammans med annan. Om gäldenären innehar kontot med annan måste banken upplysa Kronofogden om detta. Kronofogden får sedan bedöma i vad mån behållningen kan utmätas och med vilket belopp. För att utreda den frågan kan Kronofogden behöva begära ytterligare information från banken och gäldenären. Det bör noteras att saldot på ett bankkonto är en enkel fordran mot banken. Dock ska vid betalning från kontot själva kontoöverföringen likställas med kontantbetalning och definitiv betalning anses ha skett då mottagarens konto krediterats (tillgodoräknats), jfr NJA 2009 s Detta kan få betydelse vid invändningar från tredje man. Vid brottsliga tillgrepp se även NJA 2009 s Enligt 5 kap. 1 7 p UB äger gäldenären rätt att få förbehålla sig medel (pengar) för sin försörjning (beneficium). Kronofogden måste handla utifrån vad som är känt och efter vad som enkelt kan utredas. De närmare förutsättningarna för denna prövning finns i handboken Utmätning avsnitt 4.2 och 6. Har Kronofogden i ett beslut om utmätning av bankmedel angett att gäldenären ska förbehållas ett visst belopp ska detta ha företräde framför det utmätta beloppet. Detta innebär att om behållningen har minskat mellan bankens svar och säkerställandet ska förbehållet först avräknas. Endast det resterande beloppet omfattas av utmätningen. Har behållningen däremot ökat ska utmätningen även omfatta de pengar som efter avdrag för förbehållet kommit in på kontot. Motsvarande gäller naturligtvis vid utmätning av bankmedel då gäldenären inte har getts något förbehåll. Omfattar utmätningen flera konton och ska förbehåll (beneficium) beräknas är det Kronofogden som anger förbehållets storlek och på vilket av kontona som detta ska göras. Kronofogden ska inte lämna åt banken att bedöma vilket konto som förbehållet ska lämnas kvar på. 4(6)

5 Vid utmätning av banktillgodohavande ska Kronofogden registrera in bankens svar i INIT och i kommentarfältet ange bankens uppgift om saldot på kontot. I förekommande fall noteras även avdrag för genomförda betalnings- och uttagstransaktioner som ännu inte dragits från kontot. Saldot (behållningen) ska däremot inte anges i utmätningsbeslutet. Följande utmätningsförklaring ska användas. Följande egendom utmäts Typ: Inlåningskonto Bank: A-banken Kontonummer: Kompletterande beslutstext A-banken har meddelat Kronofogden att NN är ensam kontohavare. Kronofogden utmäter NN:s fordran på A-banken för NN:s skulder hos Kronofogden. På kontot ska det efter utmätningen finnas kvar x kr som ska täcka NNs försörjningsbehov (beneficium). Resterande belopp utmäts, dock maximalt y kr. x = beneficium, d.v.s. det belopp som gäldenären alltid ska få ha kvar för att täcka sitt försörjningsbehov y = NN:s aktuella skuld, inklusive eventuell ränta Exempel på utmätningssituationer. I exemplen bortses från ränta. 1. Utmätningsfordran kr, uppgift från bank om tillgodohavande om kr. Bedömt beneficium kr. Kompletterande beslutstext: A-banken har meddelat Kronofogden att NN är ensam kontohavare. NN:s fordran på A-banken utmäts för NN:s skulder hos Kronofogden. På kontot ska det efter utmätningen finnas kvar 6000 kr som ska täcka NN:s försörjningsbehov (beneficium). Resterande belopp utmäts, dock maximalt kr. Om behållningen vid säkerställandet uppgår till kr ska först kr av behållningen förbehållas gäldenären och kr betalas till Kronofogden. Skulle behållningen ha ökat till kr ska banken istället betala in kr. 2. Utmätningsfordran kr, uppgift från bank om tillgodohavande om kr. Bedömt beneficium kr. Kompletterande beslutstext: A-banken har meddelat Kronofogden att NN är ensam kontohavare. NN:s fordran på A-banken utmäts för NN:s skulder hos Kronofogden. På kontot ska det efter 5(6)

6 utmätningen finnas kvar kr som ska täcka NNs försörjningsbehov (beneficium). Resterande belopp utmäts, dock maximalt kr. Om behållningen vid säkerställandet alltjämt uppgår till kr ska först kr av behållningen förbehållas gäldenären och kr betalas till Kronofogden. I det fallet får gäldenären behålla totalt kr. 6(6)