YTTRANDE (6)

Transkript

1 Datum Sida YTTRANDE (6) Dnr EBM A-2015/0728 Justitiedepartementet (BIRS) ju.birs@regeringskansliet.se Yttrande över En europeisk utredningsorder (Ds 2015:57) Ekobrottsmyndigheten lämnar härmed sitt yttrande över rubricerad promemoria. Ekobrottsmyndigheten är positiv till utredningens olika förslag. Vidare anser myndigheten att principen om ömsesidigt erkännande är ett bra sätt att förenkla det internationella straffrättsliga samarbetet inom EU. Lag (2000:000) om erkännande och verkställighet av en europeisk utredningsorder (den nya lagen) spänner dock över ett brett och många gånger komplicerat område. Utifrån de intressen som Ekobrottsmyndigheten har att beakta lämnas därför följande synpunkter. Kap 6. En ny lag om europeisk utredningsorder och dess tillämpningsområde 6.2 En ny lag Ekobrottsmyndigheten delar utredningens förslag om att det är ändamålsenligt att direktivet genomförs genom ny lagstiftning som reglerar bevisinhämtning inom EU. Utredningen har lyft fram att den befintliga ramen för bevisinhämtning är alldeles för fragmenterad och komplicerad. Myndigheten delar denna uppfattning men ser dock en risk att det kan bli komplicerat för åklagare att förhålla sig till ytterligare en lag som reglerar internationell bevisinhämtning inom större delen av EU (se nedan 6.2.3) Förhållandet till andra lagar och instrument för informationsutbyte Det är angeläget att den nya lagens tillämpningsområde, i förhållande till andra lagar och instrument för informationsutbyte, klargörs på ett tydligare sätt. Exempelvis kommer den nya lagen att tillämpas på beslag i utredningssyfte (bevisbeslag) i förhållande till de medlemsstater som genomfört direktivet. Vidare kommer övriga typer av åtgärder avseende beslag som regleras i lag (2005:500) om erkännande och verkställighet inom Europeiska unionen av frysningsbeslut (Frysningslagen) att hanteras enligt den ordning som föreskrivs i Frysningslagen. Ett beslag kan dock göras av flera olika skäl samtidigt, vilket kan leda till att både den nya lagen och Frysningslagen kan vara tillämplig. Vidare konstateras att bestämmelserna i lag (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål (LIRB) fortfarande ska tillämpas om en europeisk eller nordisk arresteringsorder innehåller en ansökan om beslag. Konsekvensen av den nya lagstiftningen blir också att i en svensk förundersökning med pågående hemliga tvångsmedel, t.ex. hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation Fleminggatan 14 Box Stockholm Tel Fax

2 2 (6) (HAK), kan internationell rättslig hjälp behöva begäras samtidigt i olika nordiska länder med tillämpning av olika regelverk. Det finns därför behov av att förklara tydligare i det fortsatta lagstiftningsarbetet när t.ex. LIRB, Frysningslagen, Lag (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder/lag (2011:1165) om överlämnande från Sverige enligt en nordisk arresteringsorder och den nya lagen ska tillämpas. 6.4 Rättsliga förfaranden Förhållandet mellan polisiärt och rättsligt samarbete bör beskrivas utförligare då vissa åtgärder avseende bevisinhämtning (t.ex. gränsöverskridande bevakning) hanteras på olika sätt i olika länder. Avseende rättsliga förfaranden är det viktigt att klargöra med en fullständig förteckning vilka typer av särskild rättsverkan som omfattas av den nya lagen, t.ex. kontaktförbud (Lag (1988:688) om kontaktförbud), näringsförbud (Lag (1986:436) om näringsförbud) och förbud mot juridiskt eller ekonomiskt biträde i vissa fall (Lag (1985:354) om förbud mot juridiskt eller ekonomiskt biträde i vissa fall). Det är även angeläget att det fortsatta utredningsarbetet analyserar om den nya lagen blir tillämplig på bevisinhämtning avseende talan om skattetillägg i allmän domstol i enlighet med lag (2015:632) om talan om skattetillägg i vissa fall. Kap 7. Förfarandet vid utfärdandet av en svensk utredningsorder 7.2 Allmänna förutsättningar för utfärdande av utredningsorder Det föreslås i 2 kap 6 den nya lagen att det ska införas en bestämmelse om proportionalitetsprövning med innebörden att en utredningsorder endast får utfärdas om det med beaktande av det men för den enskilde samt de kostnader som kan antas uppkomma i ärendet framstår som motiverat med hänsyn till brottets art och svårighetsgrad samt övriga omständigheter. Proportionalitetsprincipen ska alltid beaktas vid all myndighetsutövning och är väl känd av dem som ska tillämpa en europeisk utredningsorder. Risken finns att den föreslagna paragrafen tolkas motsatsvis och kommer att begränsa de proportionalitetsöverväganden som alltid ska göras. Det kan innebära att en förundersökning läggs ned efter ekonomiska överväganden, något som annars bara är tillämpligt om det misstänkta brottet har ett straffvärde på fängelse högst tre månader (jmf 23 kap 4a första stycket 1 RB) Översändande av utredningsorder (8.1.2 Kommunikationsmedel) Ekobrottsmyndigheten är positiv till att en utredningsorder skickas direkt mellan de rättsliga myndigheterna i medlemsstaterna och att det kan ske genom elektronisk post. Det bör dock utredas närmare vilka förutsättningar som måste vara uppfyllda för att överföringen ska uppfylla kraven på säkerhet vid personuppgiftsbehandlingen. I Sverige ställs generellt mycket höga krav på säkerhetsarrangemang för att utredningsmaterial ska få skickas elektroniskt. Det bör därför övervägas särskilt om det, som utredningen föreslår, är lämpligt

3 3 (6) att använda sig av elektronisk post vid exempelvis överförande av uppgifter avseende hemliga tvångsmedel. Kap 8. Verkställighet i Sverige av en utländsk utredningsorder 8.2 Hinder mot erkännande och verkställighet Det bör förtydligas vilken utredningsskyldighet den enskilde åklagaren har ifråga om hinder enligt 3 kap 3 den nya lagen. Med hänsyn till att bestämmelsen anger obligatoriska hinder för verkställighet bör det, särskilt avseende 3 kap 3 punkten 3 i den nya lagen, klargöras om åklagaren behöver vidta några särskilda utredningsåtgärder för att försäkra sig om att verkställigheten inte strider mot något obligatoriskt hinder mot erkännande och verkställighet och hur långt en sådan utredningsskyldighet i så fall sträcker sig Dubbel straffbarhet och kap HAK, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation (HÖK), hemlig kameraövervakning (HKÖ) och hemlig rumsavlyssning (HRA) En allmän utgångspunkt bör vara att svenska myndigheter ska bistå andra stater så långt det är möjligt och att utredningsordern blir ett effektivt instrument mellan EU:s medlemsstater. Det är samtidigt av stor betydelse, särskilt när det gäller hemliga tvångsmedel, att de svenska reglerna kan bibehållas om möjligt. Myndigheten ställer sig tveksam till om den tolkning utredningen har gjort avseende direktivets artiklar 11.1.g och 11.1.h är unionskonform. Avsnitten och förhållandena mellan skäl 30, artikel 11.1.g och 11.1.h, artikel 30.5 och bilaga D är svårtillgängliga. Då avsnitten är centrala bör förtydliganden ske i det fortsatta lagstiftningsarbetet. Nedan förtydligas de problem Ekobrottsmyndigheten ser utifrån den tolkning som gjorts av utredningens förslag. Det kan inledningsvis konstateras att Ekobrottsmyndighetens brottskatalog medför att HRA inte kan tillämpas vid myndigheten (9 förordning (2015:744) med instruktion för Ekobrottsmyndigheten). Myndigheten kan dock komma att handlägga erkännande och verkställighet av en europeisk utredningsorder avseende HRA. Konsekvensen av utredningens tolkning av direktivets artiklar 11.1.g och 11.1.h innebär såvitt kan bedömas att Sverige kan komma att bistå en annan medlemsstat med t.ex. HRA och HKÖ vid verkställighet av en europeisk utredningsorder, där vi i ett motsvarande svenskt ärende inte kan använda oss av samma utredningsåtgärd. Detta måste i viss mån accepteras men då det är frågan om ingripande åtgärder mot enskilda bör frågan utredas vidare och lagstiftaren tydligt ta ställning till om artiklarna ska tolkas på detta sätt. Direktivets artikel 11 innehåller ett flertal alternativa vägransgrunder. Artikel 11.1.g möjliggör att den verkställande medlemsstaten i vissa fall kan kräva dubbel straffbarhet, dvs. att det handlande för vilket utredningsordern har utfärdats utgör brott inte bara i den utfärdande medlemsstaten utan även enligt det egna landets lagstiftning.

4 4 (6) För brotten i bilaga D till direktivet får emellertid som huvudregel något krav på dubbel straffbarhet inte ställas. För att den utfärdande myndigheten ska kunna göra gällande att kravet på dubbel straffbarhet inte gäller fordras, förutom att gärningen finns upptagen i bilagan, också att gärningen kan medföra fängelse eller annan frihetsberövande åtgärd i tre år eller mer enligt den utfärdande medlemsstatens lag. Avseende HAK och HÖK finns ett uttryckligt undantag i direktivets artikel 30.5 där det stadgas att den verkställande staten får ställa samma villkor för sitt bifall som den skulle tillämpa i ett liknande inhemskt ärende. Detta innebär att undantag i dessa fall från krav på dubbel straffbarhet inte behöver göras ens för listbrotten. När det gäller övriga hemliga tvångsmedel, dvs. HKÖ/HRA och inhämtande av historiska trafik- och lokaliseringsuppgifter, ger direktivet inte samma möjligheter till vägran i de fall det är fråga om listbrott. Enligt direktivets artikel 11.1.h får erkännande eller verkställighet av en utredningsorder vägras i den verkställande staten om användningen av den utredningsåtgärd som anges i utredningsordern enligt den verkställande statens lagstiftning är begränsad till en förteckning över brott eller en brottskategori eller till brott som är belagda med ett visst minimistraff, där det brott som avses i utredningsordern inte är inkluderat. Utredningens tolkning där listbrotten som undantas i artikel 11.1.g även ska undantas i artikel 11.1.h får ovan nämnda icke önskvärda konsekvens d.v.s. att Sverige kan komma att bistå en annan medlemsstat med t.ex. HRA och HKÖ vid verkställighet av en europeisk utredningsorder där vi i ett motsvarande svenskt ärende inte kan använda oss av samma utredningsåtgärd. Eventuellt kan direktivets artiklar 11.1.g och 11.1.h tillämpas alternativt. Det skulle innebära att Sverige inte kan vägra erkännande och verkställighet av vissa mindre ingripande utredningsåtgärder (ex. utredningsåtgärder som inte är att anses som hemliga tvångsmedel) för listbrott enligt 11.1.g. Däremot ges Sverige möjligheten enligt artikel 11.1.h att vägra erkännande och verkställighet av särskilt ingripande utredningsåtgärder d.v.s. utredningsåtgärder som är begränsade till en förteckning över brott eller en brottskategori eller till brott som är belagda med ett visst minimistraff (jmf HRA/HKÖ (och historiska trafik- och lokaliseringsuppgifter)) vid mindre allvarliga brott trots att det är frågan om listbrott. Slutligen anser myndigheten att det är angeläget att ge åklagarna möjligheten att fatta interimistiskt beslut om att verkställa en utländsk utredningsorder avseende HAK/HÖK och HKÖ på samma sätt som i LIRB (jmf 4 kap 25 och 27 LIRB). Oaktat att det endast är ett fåtal ärenden där detta aktualiseras är det viktigt att den nya lagen harmoniserar med LIRB i detta avseende. Med hänsyn till att domstolarna inte har beredskap dygnet runt blir konsekvensen att reglerna för att använda sig av hemliga tvångsmedel med länder inom EU annars blir snävare jämfört med de länder där LIRB används.

5 5 (6) Upphävande av verkställbarhetsförklaring Enligt 3 kap 18 den nya lagen ska en verkställbarhetsförklaring upphävas av den domstol eller åklagare som har meddelat eller fastställt den. Formuleringen är olycklig då det antyder att det måste vara samma åklagare som fattade det ursprungliga beslutet. Det finns inget behov att det är samma åklagare utan detta beslut bör kunna fattas av en annan åklagare. Kap 9. Närmare om vissa åtgärder 9.6 Tillfälligt överförande av frihetsberövade Utredningen tar inte upp problematiken med restriktioner för häktade som begärs tillfälligt överförda till eller från Sverige. Detta torde vara en förutsättning för att kunna använda sig av möjligheten att tillfälligt överföra frihetsberövade personer. Det bör därmed tydligt framgå i den nya lagen att restriktionerna ska gälla under tiden för det tillfälliga överförandet av den frihetsberövade Utfärdande av en svensk utredningsorder för beslag, m.m. Det är viktigt att anteckningar över verkställigheten av en husrannsakan och beslag är tydliga och innehåller tillräcklig information för att säkerställa att den som drabbats av utredningsåtgärden ska kunna klaga på verkställda beslag Verkställighet i Sverige av en europeisk utredningsorder för beslag, m.m. Det kan konstateras att kvarhållande av försändelse (postkontroll) enligt 27 kap RB, som är ett hemligt tvångsmedel, endast behandlats kortfattat i promemorian. Postkontroll är ett område som bör behandlas mer ingående i det fortsatta lagstiftningsarbetet Information om bankkonton och banktransaktioner Det är viktigt för brottsbekämpande myndigheter att kunna inhämta bankinformation i realtid inom ramen för en förundersökning såväl internationellt som nationellt. Att inhämta bankinformation i realtid inom EU regleras idag i protokollet till 2000 års EU-konvention. Detta är således en åtgärd som en svensk åklagare kan begära i ett annat land under förutsättning att den möjligheten finns i det mottagande landet. Enligt den nya lagen kan man endast begära sådana utredningsåtgärder som är tillgängliga enligt svensk rätt. Däremot, när man använder sig av LIRB, är det istället det verkställande landets regelverk som styr över vilka utredningsåtgärder som kan vidtas. Den nya lagen kommer således att bli mer inskränkt än när man begär rättslig hjälp enligt LIRB. Utredningen (under kapitel Kontrollerade leveranser) väljer att inte reglera realtidsövervakning av bankkontotransaktioner eftersom det för närvarande saknas möjlighet till den typen av övervakning i Sverige. Vid brottsupplägg med grova och organiserade ekonomiska brott spelar banktransaktioner en viktig roll. Pengarna stannar mycket sällan någon längre tid på bankkontona utan de transfereras vidare och plockas slutligen ut i kontanter. Realtidsövervakning av konton är därför för beivrandet av den ekonomiska brottsligheten en viktig utredningsåtgärd som snarast bör bli tillgänglig för brottsbekämpande myndigheter. I

6 6 (6) och med att bankerna redan idag har tillgång till tekniken bör man överväga att reglera denna åtgärd redan nu. Kap. 11 Ekonomiska konsekvenser av förslagen Den nya lagen medför ett behov av vissa utbildningsinsatser. Detta innebär att myndigheten initialt kommer att få ökade kostnader för utbildning av åklagare som arbetar med ärenden med internationella inslag. Detta yttrande har beslutats av överåklagaren Fredrik Jonasson. I ärendets slutliga handläggning har chefsjuristen Lena Schelin deltagit. Kammaråklagaren Mikael Järetoft har varit föredragande. Fredrik Jonasson Mikael Järetoft Kopia till Justitiedepartementet/Å