Lidköping hur står det till? En beskrivning av näringslivets struktur och utvecklingspotential. PAR AB Februari 2011 PAR AB 117 90 Stockholm 08-775 36 00
2
Innehåll 1. Inledning... 5 2. Undersökta områden... 5 3. Lokal förankring företag och arbetsställen... 7 Var finns arbetsplatsen och var finns företaget?... 7 Anställda på arbetsplatser inom kommunen... 9 Företagen med huvudkontor inom kommunen... 13 Sammanfattning... 15 4. De privata företagen struktur och utveckling... 17 Näringslivsmatrisen... 17 Branschfördelning... 18 Var har sysselsättningen ökat resp. minskat?... 20 Sysselsättningsförändring under senaste året... 22 Aktiebolagen... 23 Utveckling... 23 SME-kategorier... 25 Utlandsägande... 27 Sammanfattning... 28 5. Nystartade företag... 31 Nya jobb i nya företag... 32 Branschfördelning... 34 Nystartade aktiebolag... 35 Sammanfattning... 39 6. Företagarna vilka är de?... 41 Branschfördelning... 46 Nyföretagare... 47 Sammanfattning... 50 7. Kommunranking... 51 8. Definitioner... 55 Datakällor... 55 Näringslivsmatrisen... 56 Branschsektorer... 58 SME-kategorier... 59 Koncerner och moderbolag... 59 Nystartade företag... 60 Ekonomiska uppgifter... 60 Årsvärden... 60 Bokslutsuppgifter och nyckeltal... 61 Kommunranking... 65 9. Diagrambilaga... 67 Branschfördelning... 67 Nystartade företag... 71 10. Tabellbilaga... 73 3
4
1. Inledning Den här rapporten beskriver näringslivets struktur och utveckling, dels i Lidköpings kommun, dels i den omgivande regionen. Rapporten ger en fyllig bild av företagen inom kommunen och belyser exempelvis branschfördelning, utlandsägande, företagsstorlek, nyföretagande. Genomgående har rapporten fokus på sysselsättningsaspekten. Utöver nulägesbeskrivningen ger rapporten också en unik bild av kommunens näringsliv genom att inkludera; Utvecklingsperspektivet med trender som speglar näringslivets förändring under de senaste tio åren, Regionala jämförelser som visar näringslivets struktur och utveckling i den omgivande regionen, En kartläggning av företagarna de näringsaktiva personer som ansvarar för och driver kommunens företag. 2. Undersökta områden I den här rapporten ligger huvudfokus på att beskriva näringslivet i Lidköping. En viktig del av kartläggningen handlar dock om att även visa det regionala perspektivet. Vilka skillnader och likheter finns det gällande näringslivets struktur? Hur har näringslivet förändrats i kommunen och den omgivande regionen? Förhoppningen är att de undersökta områdena i rapporten kan utgöra underlag för beslut om hur projekt och samverkan utformas för att på bästa sätt matcha de lokala och regionala förutsättningarna. De områden som kartläggs i denna rapport är Lidköpings kommun samt två jämförelseområden definierade enligt följande. Område i rapporten Lidköping Zon 30 min Zon 60 min Kommun Lidköping Grästorp, Vara, Götene, Skara Vänersborg, Trollhättan, Mariestad, Skövde, Falköping, Herrljunga, Essunga 5
6
3. Lokal förankring företag och arbetsställen Var finns arbetsplatsen och var finns företaget? I den här rapporten beskrivs kommunens näringsliv. Men begreppet kommunens näringsliv kan ha olika innebörd beroende på vilka frågeställningar som ska belysas. Det är därför viktigt att definiera vad kommunens näringsliv avser, och i den här rapporten utgår vi från två aspekter. Var utförs arbetet? Dvs. var finns arbetsplatsen där de anställda är placerade? I den här rapporten är vi naturligtvis mest intresserade av de arbetsplatser som geografiskt finns inom kommunens gränser. Var finns företaget? Dvs. var geografiskt har företaget (eller organisationen, myndigheten, etc.) sitt huvudkontor? Även ur denna synvinkel är vi förstås mest intresserade av företag med geografisk hemvist inom kommunens gränser. Oftast sammanfaller dessa två aspekter så att de anställda i kommunens företag (dvs. med huvudkontoret inom kommunen) också är placerade på arbetsplatser inom kommunen. Men för att kunna beskriva det lokala näringslivet i sin helhet behöver vi följande indelning: Arbetsställets placering Företagens hemort Inom kommunen Utanför kommunen Inom kommunen A B Utanför kommunen C D I en tabell enligt ovan kan vi då kategorisera de anställda i kommunens näringsliv enligt följande. A. Här finns alla anställda som utför sitt arbete på arbetsplatser inom kommunen, och som också är anställda av företag som har sitt huvudkontor inom kommunen. B. Här hamnar de anställda som har sin arbetsplats utanför kommunen, men som ändå är anställda av företag som har sitt huvudkontor inom kommunen. C. I denna kategori finns de anställda som har sin arbetsplats inom kommunens gränser, men som är anställda av ett företag där huvudkontoret ligger någon annan stans, dvs. utanför kommunen. D. Denna kategori intresserar vi oss inte för i denna rapport den innehåller ju alla anställda som inte har någon koppling till kommunen näringsliv! I allmänhet innehåller kategori A flest anställda i kommunens näringsliv. Kategori B innehåller oftast ganska få anställda. Ett exempel skulle kunna vara någon form av industriföretag med verksamhet och huvudkontor inom kommunen, men med ett eller flera säljkontor på andra orter. De anställda med placering på dessa säljkontor hamnar då i kategori B. Kategori C kan innehålla betydligt fler anställda. Ett exempel är anställda inom detaljhandelskedjor (livsmedel, vitvaror, kläder, etc.) som arbetar på varuhus ( köplador ) inom kommunen. Dessa varuhus är då ofta filialer till detaljhandelsföretag med huvudkontor på annan ort, tex. i någon av storstadsregionerna. 7
Kategori A + C beskriver alltså alla arbetsplatser inom kommunen, eller annorlunda uttryckt allt arbete som utförs inom kommunens gränser. En översiktlig beskrivning antalet anställda i kategori A + C finns i avsnittet Anställda på arbetsplatser inom kommunen på sidan 9. Kategori A + B innehåller alla som är anställda av företag med huvudkontor inom kommunen. Detta perspektiv är framför allt intressant när vi vill beskriva det lokala näringslivet i termer av de företag som har sitt huvudkontor inom kommunen. En översiktlig beskrivning av de anställda, och företagen, i kategori A + B finns i avsnittet Företagen med huvudkontor inom kommunen på sidan 13. Den faktiska indelningen av anställda i kategorierna A, B och C visas i Tabell 3-1. Observera att kategori C har delats upp i två undergrupper: Företag med huvudkontor i någon av de andra kommuner som ingår i denna rapports jämförelseområde ( övriga regionen ). Företag med huvudkontor utanför rapportens jämförelseområde ( övriga landet ). Arbetsställets placering Företagens hemort Lidköping Utanför kommunen Lidköping 10579 825 11404 Övriga regionen 974 Övriga landet 3576 15129 Tabell 3-1: Antal anställda i det lokala näringslivet, indelade efter det anställande företagets hemort och arbetsplatsens geografiska placering. I Tabell 3-1 har alltså tabellcellerna följande färgkoder och betydelse: Kommunens företag, anställda med arbetsplats inom kommunen Kommunens företag, anställda på arbetsplatser utanför kommunen Anställda med arbetsplats inom kommunen, men i företag med huvudkontor inom regionen Anställda med arbetsplats inom kommunen, men i företag med huvudkontor i resten av landet 8
Anställda på arbetsplatser inom kommunen Med utgångspunkt från Tabell 3-1 på sidan 8 ger detta avsnitt en beskrivning av samtliga arbetsplatser inom kommunen. Beskrivningen omfattar alltså alla anställda med placering på arbetsställen inom kommunens gränser, men där det anställande företaget har sin hemvist inom Kommunen Någon av de andra kommunerna som ingår i rapportens jämförelseområde ( övriga regionen i Figur 3-1) Utanför rapportens jämförelseområde ( övriga landet i Figur 3-1). I Figur 3-1 visas hur antalet anställda inom kommunen fördelar sig på dessa tre grupper. 974 3575 10579 Lidköping Övriga regionen Övriga landet Figur 3-1: Antal anställda på arbetsställen inom kommunen fördelat efter det anställande företagets hemvist, dvs. var huvudkontoret är beläget. Huvuddelen av de anställda inom kommunen är även anställda av företag som har sin hemvist (dvs. huvudkontor) inom kommunens gränser. Men Figur 3-1 visar också att en betydande del av de anställda med placering på arbetsplatser inom kommunen, arbetar för organisationer och företag med huvudkontor på annan ort. I Tabell 3-2 visas därför en sammanställning 1 av vilken typ av företag som driver dessa filialer med arbetsplatser inom kommunen, och hur de anställda fördelar sig på olika bolagsformer och företagskategorier. 1 Begreppen bolagsform och företagskategori i Tabell 3-2 beskrivs närmare i avsnittet Näringslivsmatrisen på sidan 56. 9
Bolagsform Statliga Företagskategori Landsting Kommunala Privata Övrigt Totalt Enskild firma 0 0 0 0 0 0 Handelsbolag, Kommanditbolag 0 0 0 79 0 79 Aktiebolag 93 0 9 1930 0 2032 Stat, landsting, kommun 1328 890 0 0 0 2218 Utländska juridiska personer 0 0 0 17 0 17 Övriga svenska juridiska personer 13 0 0 23 167 203 Totalt 1434 890 9 2049 167 4549 Tabell 3-2: Antal anställda på arbetsställen inom kommunen som tillhör företag med hemvist (=huvudkontor) på annan ort. Antalet i denna tabell motsvarar alltså summan av grupperna övriga regionen och övriga landet i Figur 3-1. Det totala antalet anställda på arbetsställen inom kommunen arbetar alltså på företag och inom organisationer med Hemvist inom kommunen. Hemvist, dvs. huvudkontor, på annan ort (dessa anställda visas i Tabell 3-2). Sammantaget fördelar sig dessa anställda på olika branschsektorer enligt Figur 3-2. Observera att figuren visar samtliga företagskategorier, alltså anställda inom både statlig, landsting, kommunal och privat verksamhet. Vid tolkning av Figur 3-2 är det bland annat intressant att se inom vilka branschsektorer som de anställda huvudsakligen arbetar i företag med hemvist inom kommunen. Motsatsen gäller också, de branschsektorer med ett stort inslag av företag med hemvist i övriga regionen eller övriga landet bör också noteras. 10
Energi & Miljö Material Industrivaror Byggnadsindustri Sällanköp Dagligvaror Hälsa & Utbildning Finans & Fastighet IT & Elektronik Telekom & Media Företagstjänster Övrigt 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 Lidköping Övriga regionen Övriga landet Figur 3-2: Branschfördelning för samtliga anställda på arbetsställen inom kommunen fördelat efter det anställande företagets hemvist, dvs. var huvudkontoret är beläget. Det totala antalet anställda på arbetsställen inom kommunen har också kartlagts med avseende på företagsstorlek. I Figur 3-3 visas hur de anställda fördelar sig på storleksklasser enligt SMEindelningen. Detta är alltså den av EU definierade indelningen av micro, small and medium-sized enterprises med följande storleksklasser 2. Micro: Antal anställda < 10 och nettoomsättning < 2M eller totala tillgångar < 2M Small: Antal anställda < 50 och nettoomsättning < 10M eller totala tillgångar < 10M Medium: Antal anställda < 250 och nettoomsättning < 50M eller totala tillgångar < 43M Large: Större än Medium! Other: Ej privata företag (statliga, kommunala, etc.) För att tolka Figur 3-3 gäller att det är de privata företagen som delats in i SME-storlekarna micro, small, medium och large. De anställda inom företagskategorierna stat, landsting och kommun finns däremot i gruppen other i Figur 3-3. Även för Figur 3-3 är det intressant att se vilka storleksklasser som har ett stort inslag av anställda som arbetar i företag med hemvist i övriga regionen eller övriga landet. 2 SME-indelningen av företag beskrivs närmare i avsnittet SME-kategorier på sidan 59. 11
Micro Small Medium Large Other 0 1000 2000 3000 4000 5000 6000 7000 Lidköping Övriga regionen Övriga landet Figur 3-3: Storleksfördelning (SME-kategorier) för samtliga anställda på arbetsställen inom kommunen fördelat efter det anställande företagets hemvist, dvs. var huvudkontoret är beläget. 12
Företagen med huvudkontor inom kommunen I detta avsnitt fokuserar vi på företagen med hemvist inom kommunen. Enligt indelningen i avsnittet Var finns arbetsplatsen och var finns företaget? på sidan 7 och Tabell 3-1 på sidan 8 beskriver vi här de anställda i grupperna A + B, alltså: A. De anställda som utför sitt arbete på arbetsplatser inom kommunen, och som också är anställda av företag som har sitt huvudkontor inom kommunen. B. De anställda som har sin arbetsplats utanför kommunen, men som ändå är anställda av företag som har sitt huvudkontor inom kommunen. Dessa anställda i kommunens företag fördelar sig på bolagsformer och företagskategorier 3 enligt Tabell 3-3. Bolagsform Statliga Företagskategori Landsting Kommunala Privata Övrigt Totalt Enskild firma 0 0 0 379 0 379 Handelsbolag, Kommanditbolag 0 0 0 159 0 159 Aktiebolag 0 0 85 6736 0 6821 Stat, landsting, kommun 0 0 3907 0 0 3907 Utländska juridiska personer 0 0 0 2 0 2 Övriga svenska juridiska personer 0 0 0 72 64 136 Totalt 0 0 3992 7348 64 11404 Tabell 3-3: Antal anställda i företag med hemvist (=huvudkontor) i kommunen. Av Tabell 3-3 framgår hur antalet anställda i kommunens företag fördelar sig på olika företagskategorier. Antalet anställda i kategorin privata företag utgör naturligtvis en stor procentandel av kommunens näringsliv. Andelen anställda inom de olika företagskategorierna varierar dock mellan olika kommuner/områden, och i Figur 3-4 visas hur fördelningen på företagskategorier skiljer sig mellan rapportens jämförelseområden 4. 3 Begreppen bolagsform och företagskategori beskrivs närmare i avsnittet Näringslivsmatrisen på sidan 56. 4 Se även Tabell 10-1 i rapportens tabellbilaga. 13
100% 80% 60% 40% 20% 0% Lidköping Zon 30 min Zon 60 min Statliga Landsting Kommunala Privata Övrigt Figur 3-4: Procentuell fördelning av anställda med avseende på företagskategori. Gäller antalet anställda i företag med hemvist inom kommunen samt inom respektive jämförelseområde. En annan intressant aspekt av kommunens näringsliv är företagens geografiska spridning. För att förstå detta begrepp måste vi åter referera till avsnittet Var finns arbetsplatsen och var finns företaget? på sidan 7. För kommunens företag delade vi där in de anställda i grupperna: A. De anställda som utför sitt arbete på arbetsplatser inom kommunen, och som också är anställda av företag som har sitt huvudkontor inom kommunen. B. De anställda som har sin arbetsplats utanför kommunen, men som ändå är anställda av företag som har sitt huvudkontor inom kommunen. Med geografisk spridning menar vi då hur stor andel 5 av de anställda som finns i grupp B. Eller, annorlunda uttryckt, hur stor andel an de anställda i kommunens företag arbetar på arbetsställen utanför kommunens gränser. I Figur 3-5 visas den geografiska spridningen för kommunens företag, samt motsvarande mått för företagen i rapportens jämförelseområden. 5 Vi beräknar alltså den geografiska spridningen som B/(A + B). 14
100% 80% 60% 40% 20% 0% Lidköping Zon 30 min Zon 60 min Egna kommunen Regionen Övriga landet Figur 3-5: Geografisk spridning företagens anställda fördelat på arbetsställen i olika områden. Sammanfattning I detta avsnitt har vi kartlagt näringslivet inom kommunens gränser. För att kunna visa hela bilden har vi betraktat näringslivet ur följande två infallsvinklar. Samtliga anställda med placering på arbetsplatser inom kommunens gränser. Samtliga företag och organisationer med hemvist dvs. huvudkontor inom kommunens gränser. I denna översikt har vi bland annat kunnat konstatera följande. Drygt 15000 anställda finns på arbetsplatser inom Lidköpings kommun. Av dessa är cirka 30 % anställda av företag som har sitt huvudkontor på annan ort. Branschsektorn Hälsa & Utbildning sysselsätter flest av de 15000 anställda. Drygt 40 % av de anställda finns inom SME-grupperna Micro, Small eller Medium. Dessa företag är också huvudsakligen lokala, dvs. med huvudkontoret inom kommunen. De företag och organisationer som har huvudkontoret inom kommunens gränser har sammantaget drygt 11000 anställda. Bland dessa kan vi konstatera följande. Andelen anställda i kommunala sektorn (kommunal förvaltning + kommunalt ägda bolag) är något högre i Lidköping än i rapportens jämförelseområden. Företagen i Lidköping har en betydligt lägre grad av geografisk spridning än företagen i rapportens jämförelseområden. Det betyder alltså att en stor del av Lidköpingsföretagens anställda också finns på arbetsplatser inom kommunens gränser. 15
16
4. De privata företagen struktur och utveckling Näringslivsmatrisen I Tabell 3-3 på sidan 13 visades hur antalet anställda i kommunens företag fördelade sig med avseende på bolagsform och företagskategori. På motsvarande sätt kan förstås antalet företag inom kommunen beskrivas, vilket framgår av Tabell 4-1. Som framgår av tabellen är de privata företagen antalsmässigt den absolut största gruppen. Det är också den gruppen de privata företagen som vi fokuserar på i detta avsnitt. Bolagsform Statliga Företagskategori Landsting Kommunala Privata Övrigt Totalt Enskild firma 0 0 0 2394 0 2394 Handelsbolag, Kommanditbolag 0 0 0 260 0 260 Aktiebolag 0 0 8 1015 0 1023 Stat, landsting, kommun 0 0 2 0 0 2 Utländska juridiska personer 0 0 0 3 0 3 Övriga svenska juridiska personer 0 0 0 1 29 30 Totalt 0 0 10 3673 29 3712 Tabell 4-1: Antal företag med hemvist (=huvudkontor) i kommunen. I det följande beskrivs kommunens privata företag med avseende på: Vilka branschsektorer dominerar? Inom vilka branschsektorer har anställningstillväxten skett? De privata aktiebolagen utgör en viktig del av kommunens privata näringsliv. Antalsmässigt finns det flest enskilda firmor (se Tabell 4-1) men ur sysselsättningssynpunkt är aktiebolagen den absolut dominerande typen av arbetsgivare inom det privata näringslivet (se Tabell 3-3 på sidan 13). För aktiebolagen finns det också betydligt mer detaljerad företagsinformation 6 vilket möjliggör en fördjupad statistik. Därför görs i det följande också en beskrivning av de privata aktiebolagen med avseende på: Utveckling av nettoomsättning, antal anställda, och nettoomsättning per anställd Förekomst av utlandsägande, och utvecklingen för svensk- respektive utlandsägda företag. 6 Se avsnittet Ekonomiska uppgifter på sidan 60. 17
Branschfördelning I Figur 4-1 visas hur antalet anställda i kommunens privata företag fördelar sig på branschsektorer 7. Observera att branschsektorerna har rangordnats i figuren så att den största branschsektorn med flest anställda finns högst upp i figuren. Lidköping Industrivaror Företagstjänster Sällanköp Byggnadsindustri Hälsa & Utbildning Finans & Fastighet Dagligvaror Övrigt Material IT & Elektronik Telekom & Media Energi & Miljö 0 500 1000 1500 2000 2500 Figur 4-1: Antal anställda per bransch under senaste året. Avser anställda i kommunens privata företag Vid tolkning av Figur 4-1 är det förstås viktigt att komma ihåg att de olika branschsektorerna är olika stora oavsett vilka områden/regioner som betraktas. Exempelvis är branschsektorn Energi & Miljö nästan alltid en betydligt mindre bransch än Företagstjänster eller Industrivaror. Det är därför viktigt att jämföra kommunens storleksfördelning med något annat område. I Figur 4-2 visas av den anledningen hur kommunens branschfördelning ser ut relativt den sammantagna branschfördelningen i rapportens jämförelseområden. I Diagrambilaga på sidan 67 finns därtill detaljerade figurer som visar branschfördelningen i vart och ett av rapportens jämförelseområden 8. 7 Se avsnittet Branschsektorer på sidan 58 för en närmare beskrivning av de verksamheter som ingår i respektive sektor. 8 Se även Tabell 10-3 i rapportens tabellbilaga. 18
Industrivaror Företagstjänster Sällanköp Byggnadsindustri Hälsa & Utbildning Finans & Fastighet Dagligvaror Övrigt Material IT & Elektronik Telekom & Media Energi & Miljö 0% 10% 20% 30% 40% 50% Lidköping Jämförelseområdena Figur 4-2: Branschfördelning i kommunen samt i rapportens jämförelseområden. Avser anställda under senaste året i privata företag För att tolka Figur 4-2 gäller generellt att en branschsektor är överrepresenterad i kommunen om andelen anställda är högre än motsvarande andel i jämförelseområdena. Men samtidigt betyder förstås en sådan över- eller underrepresentation mest för de större branscherna i den övre delen av Figur 4-2. I den nedre delen av figuren representerar branschsektorerna tämligen få anställda och en iakttagen över- eller underrepresentation kanske i praktiken handlar om något tiotal anställda. Med denna reservation i minnet kan det ändå vara intressant att ta fram ett index som direkt visar vilka branschsektorer som är över- respektive underrepresenterade i kommunen relativt rapportens jämförelseområde. Ett indexvärde på 100 betyder då att branschsektorn sysselsätter lika stor andel i kommunen som inom de sammanlagda jämförelseområdena. De branschsektorer som är överrepresenterade i kommunen erhåller ett indexvärde som är större än 100, medan de underrepresenterade branschsektorerna har ett indexvärde under 100. I Figur 4-3 visas branschsektorernas indexvärde för kommunen relativt rapportens jämförelseområden. 19
Telekom & Media Finans & Fastighet Byggnadsindustri Företagstjänster IT & Elektronik Sällanköp Energi & Miljö Dagligvaror Material Övrigt Industrivaror Hälsa & Utbildning 0% 50% 100% 150% 200% 250% Figur 4-3: Branschindex som visar vilka branschsektorer som är över- respektive underrepresenterade i kommunen relativt jämförelseområdena. Avser anställda under senaste året i privata företag. Var har sysselsättningen ökat resp. minskat? I föregående avsnitt visades vilka branschsektorer som dominerar inom kommunen samt hur branschstrukturen ser ut relativt jämförelseområdena. I detta avsnitt visar vi istället inom vilka branschsektorer som sysselsättningen ökat respektive minskat. Tidsperspektivet är relativt långt, vi mäter här sysselsättningsförändringen från 2001 fram till nuläget 9. I Figur 4-4 visas alltså branschsektorerna rangordnade efter anställningstillväxten inom kommunen. I den övre halvan av figuren finns de sektorer som expanderat mest ut sysselsättningssynpunkt sedan 2001. I Figur 4-5 finns motsvarande anställningstillväxt i rapportens jämförelseområden. För att underlätta jämförelsen är branschsektorerna presenterade i samma ordning som i Figur 4-4. I Diagrambilaga på sidan 67 finns därtill detaljerade figurer avseende förändringen av antalet anställda i vart och ett av rapportens jämförelseområden. 9 I nästa avsnitt visas dock förändringen jämfört med föregående år. 20
Lidköping Sällanköp Byggnadsindustri Hälsa & Utbildning IT & Elektronik Material Telekom & Media Dagligvaror Företagstjänster Energi & Miljö Finans & Fastighet Industrivaror Övrigt -300-200 -100 0 100 200 300 400 Figur 4-4: Förändring av antal anställda från 2001 till nuläge. Avser anställda i kommunens privata företag. Jämförelseområdena Sällanköp Byggnadsindustri Hälsa & Utbildning IT & Elektronik Material Telekom & Media Dagligvaror Företagstjänster Energi & Miljö Finans & Fastighet Industrivaror Övrigt -6000-4000 -2000 0 2000 Figur 4-5: Förändring av antal anställda i rapportens jämförelseområden. Avser anställningsförändring från 2001 till nuläge privata företag. 21
Sysselsättningsförändring under senaste året Den långsiktiga sysselsättningsförändringen enligt föregående avsnitt säger naturligtvis mest om det lokala näringslivets strukturförändring. Men det kan ändå vara intressant att se hur sysselsättningen har förändrats i ett kortare perspektiv. Exempelvis kan vi då se hur konjunkturförändringar påverkar sysselsättningen i kommunens näringsliv. Man bör dock komma ihåg att det korta perspektivet också kan påverkas av enstaka händelser som inte direkt är kopplade till varken konjunktur- eller strukturförändringar exempelvis företag som flyttar verksamheten till eller från den aktuella kommunen. I Figur 4-6 visas hur sysselsättningen förändrats under det senaste året. Återigen är figurens branschsektorer rangordnade så att sektorerna med mest positiv utveckling visas högst upp i figuren. Lidköping Hälsa & Utbildning Sällanköp IT & Elektronik Telekom & Media Dagligvaror Energi & Miljö Finans & Fastighet Byggnadsindustri Övrigt Material Företagstjänster Industrivaror -250-200 -150-100 -50 0 50 100 Figur 4-6: Förändring av antal anställda under senaste året. Avser anställda i kommunens privata företag. 22
Aktiebolagen I detta avsnitt fokuserar vi på aktiebolagen bland de privata företagen. Som framgick av Tabell 4-1 på sidan 17 utgör antalet aktiebolag endast en mindre del av det totala antalet privata företag 10. Men av Tabell 3-3 på sidan 13 framgick också att ur anställningssynpunkt är aktiebolagen den absolut dominerande typen av arbetsgivare bland de privata företagen. Därtill gäller att den mer detaljerade företagsinformationen för aktiebolagen möjliggör en djupare beskrivning av dessa företags struktur och utveckling. I resten av detta avsnitt ska vi därför visa bland annat hur aktiebolagens nettoomsättning dvs. företagens försäljning har utvecklats över tiden. Vi ska också se hur utlandsägandet har förändrats inom kommunen och inom rapportens jämförelseområden. Utveckling I Figur 4-7 visas hur antalet anställda har utvecklats i kommunens privata aktiebolag, samt i motsvarande bolag inom rapportens jämförelseområden. Figuren visar anställningsutvecklingen som index med basår 2000. För att tolka figurens kurvor gäller alltså att ett indexvärde på 110 betyder att sysselsättningen ökat med 10 procent sedan år 2000. På liknande sätt gäller att ett indexvärde på 80 tolkas som att sysselsättningen minskat med 20 procent jämfört med sysselsättningsnivån år 2000. 140% 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Lidköping Zon 30 min Zon 60 min Figur 4-7: Antal anställda i de privata aktiebolagen. Utveckling från och med 2000. Beräknat som index med basår 2000. 10 Detta beror på att antalet enskilda firmor ofta är stort, även om dessa alltså ur sysselsättningssynpunkt spelar en mindre roll. 23
På motsvarande sätt visar Figur 4-8 hur de privata aktiebolagens nettoomsättning utvecklats under perioden. Nettoomsättningen visar företagens intäkter från sålda varor och utförda tjänster. I den här rapporten mäter vi genomgående nettoomsättningen (och andra företagsekonomiska mått) i löpande priser, alltså utan korrigering för inflation och allmän prisutveckling. För att tolka Figur 4-8 gäller därför att kurvorna speglar både företagens försäljningsvolymer och prisnivåns utveckling. Det intressanta är dock hur kommunens företag utvecklats relativt företagen i rapportens jämförelseområden. 250% 200% 150% 100% 50% 0% 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Lidköping Zon 30 min Zon 60 min Figur 4-8: Nettoomsättning i de privata aktiebolagen. Utveckling från och med 2000. Beräknat som index med basår 2000. I de två föregående figurerna har vi sett hur antalet anställda respektive nettoomsättningen utvecklats för de privata aktiebolagen. Det är dock intressant att även se hur kombinationen av dessa två mått har utvecklats över tiden. I Figur 4-9 visas därför hur nyckeltalet nettoomsättning per anställd har utvecklats i kommunens företag samt i rapportens jämförelseområden. Detta nyckeltal kan betraktas som ett mått på företagens effektivitet. Det visar alltså i vilken utsträckning företagen lyckas ta tillvara personalens kapacitet och kompetens för att svara upp mot marknadens behov, och därmed skapa försäljningsintäkter. En hög och ökande effektivitet är naturligtvis gynnsamt för företagens framtid, expansionsmöjligheter, etc. För att tolka Figur 4-9 är det därför intressant att jämföra nyckeltalets nivå i kommunen jämfört med de andra områdena, men naturligtvis också utvecklingen över tiden. Detaljerade uppgifter om aktiebolagens ekonomiska utveckling finns i rapportens tabellbilaga, se Tabell 10-7, Tabell 10-8 och Tabell 10-9. 24
3000 2500 2000 1500 1000 500 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Lidköping Zon 30 min Zon 60 min Figur 4-9: Nettoomsättning per anställd i de privata aktiebolagen. Utveckling från och med 2000. Nettoomsättning anges i TKR. SME-kategorier För gruppen av privata aktiebolag gäller precis som för näringslivet i sin helhet att huvuddelen av företagen är ganska små medan andelen stora företag är tämligen liten. Men, när vi betraktar näringslivet ur anställningssynpunkt är naturligtvis de stora företagen viktiga och står ofta för betydande del av sysselsättningen. Det är därför intressant att se hur antalet anställda i de privata aktiebolagen fördelar sig på företag av olika storleksklasser. I Figur 4-10 visas anställningsfördelningen inom kommunen samt inom rapportens jämförelseområden. I figuren används återigen den av EU definierade indelningen av micro, small and medium-sized enterprises med följande storleksklasser 11. Micro: Antal anställda < 10 och nettoomsättning < 2M eller totala tillgångar < 2M Small: Antal anställda < 50 och nettoomsättning < 10M eller totala tillgångar < 10M Medium: Antal anställda < 250 och nettoomsättning < 50M eller totala tillgångar < 43M Large: Större än Medium! För att tolka Figur 4-10 gäller alltså att det är kategorierna micro, small och medium som utgör det av EU definierade SME-segmentet inom näringslivet. Kategorin large innehåller alltså de företag som är större än SME-segmentet. 11 SME-indelningen av företag beskrivs närmare i avsnittet SME-kategorier på sidan 59. 25
100% 80% 60% 40% 20% 0% Lidköping Zon 30 min Zon 60 min Micro Small Medium Large Figur 4-10: Antal anställda i de privata aktiebolagen fördelade på SME-kategorier. Sysselsättningen i de olika SME-kategorierna förändras i allmänhet över tiden. Delvis beror detta på näringslivets långsiktiga strukturförändring, med kopplingar till branschförändringar (jfr Figur 4-4), utlandsägande (jfr Figur 4-13), nyföretagande (jfr Figur 5-5) och andra långsiktiga trender. Men naturligtvis kan även konjunkturvariationer påverka sysselsättningen i olika företagsgrupper. I Figur 4-11 visas därför hur sysselsättningen inom kommunens privata aktiebolag har utvecklats i de fyra SME-kategorierna. 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Micro Small Medium Large Figur 4-11: Antal anställda i kommunens privata aktiebolag fördelade på SME-kategorier. Utveckling från och med 2000. 26
Utlandsägande För aktiebolagen gäller att ägarna aktieinnehavarna kan utgöras av privatpersoner eller av andra företag och organisationer. I det senare fallet inkluderar vi generellt sett även ägare av typen kommuner och landsting. Men i hela detta avsnitt fokuserar vi på de privatägda aktiebolagen, vilket alltså innebär att ägarna är: Privatpersoner. Andra privata företag. När ett aktiebolag ägs till mer än 50 procent av ett annat företag innebär det att aktiebolaget ingår i en koncern. Och när koncernmodern är ett utländskt företag definierar vi aktiebolaget som utlandsägt. Mot den bakgrunden visar Figur 4-12 hur andelen anställda i utlandsägda aktiebolag har utvecklats i kommunens näringsliv, samt inom rapportens jämförelseområden. 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Lidköping Zon 30 min Zon 60 min Figur 4-12: Andel av de privata aktiebolagens anställda som arbetar i utlandsägda företag. Kommunens utvecklingskurva i Figur 4-12 visar alltså hur stor andel av de anställda som arbetar i utlandsägda aktiebolag. Men denna beräknade procentandel påverkas naturligtvis av hur antalet anställda utvecklas både bland de svenska och bland de utlandsägda bolagen. Exempelvis, om antalet anställda i de utländska bolagen ligger på en konstant nivå samtidigt som sysselsättningen ökar i de svenska bolagen, så innebär det att andelen anställda i utländska bolag minskar. Som komplement till Figur 4-12 visar därför Figur 4-13 hur sysselsättningen utvecklats i kommunens svenskägda respektive utlandsägda aktiebolag. 27
140% 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Svenska bolag Utländska bolag Figur 4-13: Anställningsutveckling i de svenska respektive utlandsägda privata aktiebolagen. Beräknat som index med basår 2000. För de svenska respektive utlandsägda aktiebolagen i kommunen finns mer detaljerade uppgifter i rapportens tabellbilaga, se Tabell 10-10 till Tabell 10-15. Sammanfattning I det här avsnittet har vi kartlagt de privata företagens struktur och utveckling. De flesta företag i denna grupp drivs som enskild firma. Ur sysselsättningssynpunkt spelar dock de enskilda firmorna en liten roll och istället är det aktiebolagen som dominerar. I Lidköping står aktiebolagen för mer än 90 procent av sysselsättningen bland de privata företagen. De branschsektorer som sysselsätter flest i Lidköping är Industrivaror Företagstjänster Sällanköp I rapportens jämförelseområden är branschsektorn Industrivaror ännu mer dominerande, medan Lidköping har proportionellt sett fler anställda inom Företagstjänster och Sällanköp. Under perioden 2001 fram till nuläget har sysselsättningen i första hand ökat inom branschsektorerna Sällanköp Byggnadsindustri Hälsa & utbildning Sysselsättningen har däremot minskat tydligt inom branschsektorerna Industrivaror och Övrigt. Den senare sektorn inkluderar huvudsakligen jordbruksverksamhet. Under det senaste året (2009) har 28
sysselsättningen fortsatt att öka inom Sällanköp samt Hälsa & Utbildning, men även inom IT & Elektronik. Ur storlekssynpunkt har de privata företagen i Lidköping en tydlig SME-profil. Företag klassade som Micro, Small och Medium står för cirka 90 procent av sysselsättningen i Lidköpings privata näringsliv. I rapportens jämförelseområden är motsvarande siffra endast 60 procent. Sysselsättningen i utlandsägda företag har gradvis minskat under de senaste 10 åren. I Zon 2 har dock minskningen varit ännu tydligare, men fortfarande står de utlandsägda företagen för en högre andel sysselsatta i Zon 2 än i Lidköping. 29
30
5. Nystartade företag En viktig aspekt av näringslivets utveckling är förstås tillkomsten av nya företag. Definitionen av vad som egentligen utgör ett nytt företag är dock inte helt självklar. Ur juridisk synvinkel är emellertid nyregistrering ett grundvillkor som visar på att ett nytt företag har bildats. Beroende på bolagsform innebär nyregistrering följande. För enskilda firmor görs nyregistrering hos Skatteverket. Någon ny och egen juridisk person bildas dock inte, utan det är privatpersonen den enskilde näringsidkaren som driver och ansvarar för företaget. För andra bolagsformer (tex. aktiebolag) gör nyregistrering hos både Bolagsverket och Skatteverket. I dessa fall bildar det nya företagen en ny juridisk person, med eget organisationsnummer och namn. I det senare fallet och speciellt för aktiebolagen kan det nyregistrerade företaget ibland betraktas som en avknoppning, dvs. ett företag som startas inom ramen för en redan verksam koncern. Det typiska är då att nya dotterbolag registreras och startas av en redan verksam koncernmoder, som kan vara svensk eller utlandsbaserad 12. Men det kan också vara så att ett nytt koncernmoderbolag skapas som ett ägarbolag till redan existerande och verksamma dotterbolag. Huvuddelen av de nyregistrerade aktiebolagen startas dock på egen hand utan att ingå i någon koncern eller vara ägda av stat, landsting eller kommun. Dessa benämner vi då som fristående bolag, och kan därmed också betraktas som genuint nya aktiebolag. I Figur 5-1 visas hur antalet nyregistrerade företag har utvecklats inom kommunen sedan 2001. Antalsmässigt dominerar de enskilda firmorna, medan antalet nya aktiebolag är färre. Längre fram (se Figur 5-4 på sidan 34) ska vi dock se hur sysselsättningen ser ut i kommunens nya företag, och då framstår aktiebolagen som betydligt viktigare. 300 250 200 150 100 50 0 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Enskilda firmor AB, fristående AB, knc-mödrar AB, knc-döttrar AB, utländska döttrar Figur 5-1: Antal nyregistrerade privata företag per år i kommunen. 12 En typ av specialfall är när kommunala bolag startas som en avknoppning med kommunen som ägare och därmed koncernmoder. 31
Figur 5-1 visar alltså antalet nyregistrerade företag men naturligtvis förekommer det även att företag avslutar sin verksamhet. Figur 5-2 sammanfattar därför det totala antalet nyregistrerade och nedlagda företagen under perioden. I figuren visas också hur det totala antalet aktiva företag har utvecklats i kommunen. Denna kurva visas som ett index med basår 2002. Kurvan tolkas så att ett indexvärde på exempelvis 105 % betyder att antalet aktiva företag ökat med 5 procent jämfört med motsvarande antal år 2002. Som framgår av Figur 5-2 är antalet nyregistrerade företag i allmänhet högre än antalet företag som avslutat sin verksamhet (via konkurs eller nedläggning). När så är fallet uppstår ett positivt nettotillskott av företag inom kommunens näringsliv, och detta framgår också av den gröna indexkurvan i Figur 5-2 som alltså visar hur det totala antalet företag i kommunen då har ökat. Om däremot antalet företag som avslutat verksamheten är lika stort eller större än antalet nyregistrerade företag blir nettotillskottet noll eller negativt. I Figur 5-2 visas då detta genom att den gröna indexkurvan planar ut eller vänder nedåt under motsvarande år. 300 250 200 150 100 50 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 112% 110% 108% 106% 104% 102% 100% 98% 96% 94% Inregistrerade Konkurs + nedlagda Antal aktiva företag, index Figur 5-2: Antal privata företag i kommunen som startat respektive avslutat verksamheten sedan 2002. Därtill det totala antalet aktiva privata företag i kommunen uttryckt som index med basår 2002. Nya jobb i nya företag Bildandet av nya företag kan på många sätt bidra positivt till det lokala näringslivets utveckling. Men naturligtvis är sysselsättningseffekten alltid intressant att beskriva. Det kan dock vara vanskligt att se på detta med ett alltför kort tidsperspektiv. Dels kan det ta tid för nya företag att komma igång, och dels kan variationen vara ganska stor och slumpartad gällande vilka företag som faktiskt starta ett visst år. I det här sammanhanget mäter vi därför sysselsättningen genom att definiera nyregistrerade företag som samtliga företag som registrerats från 2001 och framåt. I Tabell 5-1 visas antalet 32
anställda i nuläget bland de företag som registrerats 2001 eller senare, samt som jämförelse det totala antalet anställda i de privata företagen. Antal anställda i privata företag Totalt Därav i nyregistrerade företag Lidköping 7348 1515 Zon 30 min 13013 3301 Zon 60 min 35696 8335 Tabell 5-1: Antal anställda i nyregistrerade privata företag. Som nyregistrerade räknas här samtliga företag som registrerats 2001 eller senare. Det är också intressant att se hur stor procentandel av de anställda som är sysselsatta i nyregistrerade företag. Med utgångspunkt frånföregående tabell visar därför Figur 5-3 andelen anställda i nyregistrerade företag, dels inom kommunen, dels i rapportens jämförelseområden. 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Lidköping Zon 30 min Zon 60 min Andel anställda i nyregistrerade företag Figur 5-3: Andel anställda i nyregistrerade privata företag. I Figur 5-1 på sidan 31 visades att de flesta nya företagen utgörs av enskilda firmor. Ur sysselsättningssynpunkt spelar dock de enskilda firmorna en mindre roll, och i Figur 5-4 visas hur aktiebolagen dominerar när det gäller att skapa nya jobb i nya företag. Speciellt intressant är de fristående aktiebolagen. Dessa kan alltså betraktas som genuint nya företag, till skillnad från de aktiebolag som startar genom avknoppning inom existerande och redan verksamma koncerner. 33
100% 80% 60% 40% 20% 0% Lidköping Zon 30 min Zon 60 min Enskilda firmor AB, fristående AB, knc-mödrar AB, knc-döttrar AB, utländska döttrar Figur 5-4: Anställda i nyregistrerade privata företag fördelat på bolagsformer. Branschfördelning Kommunens nyregistrerade företag är naturligtvis verksamma i olika branschsektorer, men det är inte självklart att kommunens traditionellt starka branschsektorer 13 också dominerar bland de nya företagen. Tvärtom ligger de nya företagens betydelse bland annat i att kunna komplettera och modernisera den etablerade branschstrukturen i kommunen. Sällanköp Företagstjänster Byggnadsindustri Industrivaror Finans & Fastighet IT & Elektronik Hälsa & Utbildning Dagligvaror Material Telekom & Media Energi & Miljö 0 100 200 300 400 500 Lidköping Figur 5-5: Antal anställda per bransch i kommunens nystartade företag. Avser privata företag som registrerats 2001 eller senare. 13 Jämför Figur 4-1 på sidan 18 som visar vilka branschsektorer som totalt sett dominerar inom kommunen. 34
I Figur 5-5 visas antalet anställda per branschsektor som de nyregistrerade företagen bidrar med 14. Återigen definierar vi alltså gruppen av nyregistrerade som de företag som registrerats 2001 eller senare. I rapportens jämförelseområden ser branschfördelningen något annorlunda ut, och i Figur 5-6 visas antalet anställda i nyregistrerade företag inom rapportens jämförelseområden. Observera att branschsektorerna presenteras i samma ordning i Figur 5-6 som i Figur 5-5. I avsnittet Nystartade företag i Diagrambilaga på sidan 71 finns därtill detaljerade figurer avseende fördelningen av antalet anställda i vart och ett av rapportens jämförelseområden. Sällanköp Företagstjänster Byggnadsindustri Industrivaror Finans & Fastighet IT & Elektronik Hälsa & Utbildning Dagligvaror Material Telekom & Media Energi & Miljö 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 Jämförelseområdena Figur 5-6: Antal anställda i nystartade företag inom rapportens jämförelseområden. Avser privata företag som registrerats 2001 eller senare. Nystartade aktiebolag I föregående avsnitt visades hur gruppen av företag som registrerats under 2001 eller senare sammantaget har bidragit till kommunens sysselsättning och utveckling. Men det är också intressant att titta på hur enskilda årskullar av nya företag har utvecklas över tiden. Med årskullar eller cohorter menar vi då företag vars aktiva verksamhet startat under ett visst år. I det här sammanhanget begränsar vi oss då till att beskriva de nya aktiebolagens utveckling. Anledningen är att vi vill kunna fastställa exakt vilket år som verksamheten startat, i meningen att 14 Se även Tabell 10-16 i rapportens tabellbilaga. 35
företaget har anställt personal och påbörjat försäljning av produkter eller tjänster 15. I många fall är detta startår detsamma som företagets registreringsår, men det förekommer också att verksamhetens start inträffar ett eller flera år efter registreringstidpunkten. I följande tabell visas hur många aktiebolag som ingår i kommunens olika årskullar cohorter samt hur många anställda dessa bolag sysselsatt under startåret respektive i nuläget. Antal Företagens Anställda Anställda Grupp företag startår under startåret i nuläget Cohort: 2000 41 2000 67 80 Cohort: 2001 32 2001 101 89 Cohort: 2002 35 2002 138 119 Cohort: 2003 31 2003 88 68 Cohort: 2004 28 2004 67 72 Cohort: 2005 40 2005 159 106 Cohort: 2006 41 2006 182 144 Cohort: 2007 46 2007 108 117 Cohort: 2008 47 2008 125 137 Tabell 5-2: Nystartade aktiebolag inom kommunen, uppdelade på cohorter avseende verksamhetens startår. Av föregående tabell framgår alltså sysselsättningen inom varje cohort, dels under startåret och dels i nuläget. För att tydliggöra hur sysselsättningen typiskt utvecklas inom en cohort av nystartade företag visas även i Figur 5-7 hur tre av kommunens cohorter utvecklats fram till nuläget. 160 140 120 100 80 60 40 20 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Cohort: 2000 Cohort: 2002 Cohort: 2004 Figur 5-7: Antal anställda per år för tre cohorter av nystartade privata aktiebolag inom kommunen. 15 För aktiebolagen kan vi med större exakthet avgöra när verksamheten verkligen startat eftersom årsboksluten innehåller detaljerade ekonomiska uppgifter om bland annat nettoomsättning, tillgångar och antalet årsarbeten som presterats under bokslutsperioden. 36
Ur sysselsättningssynpunkt är det naturligtvis bra att de nystartade företagen anställer personal i samband med att verksamheten startar. Men det är också bra om dessa företag bidrar till en ökande sysselsättning över tiden. I Figur 5-7 framgår i så fall detta genom att kurvorna ökar successivt år från år. 140% 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Kvarvarande anställda Tillkommande anställda Figur 5-8: Antal anställda i cohort 2000 av nystartade privata aktiebolag i kommunen. Antal anställda uppdelat på kvarvarande och tillkommande anställda. Index med basår 2000. Beskrivningen av cohorternas utveckling kan också fördjupas genom att dela upp varje enskilt företags anställda i kvarvarande och tillkommande anställda för varje år efter starttillfället 16. I Figur 5-8 visas på detta sätt utvecklingen för cohort 2000. Här gäller alltså att sysselsättningen under startåret 17 är omräknad till indexvärde 100. Följande år har några av företagen inom denna cohort expanderat så att de sammantaget sysselsatte fler personer än under startåret. Detta markeras i Figur 5-8 som tillkommande anställda. Bland övriga företag i cohort 2000 har emellertid några också minskat sin verksamhet eller upphört helt så att antalet kvarvarande anställda har minskat. Detta framgår av Figur 5-8 genom att stapeln 16 Om ett företag exempelvis har haft 5 anställda under startåret 2000 och har 7 anställda året därpå, så definierar vi följande uppdelning. Företaget har: 5 kvarvarande anställda under 2001, 2 tillkommande anställda under 2001. Om ett annat företag också har haft 5 anställda under startåret 2000 men har 3 anställda året därpå, så gäller följaktligen att företaget har: 3 kvarvarande anställda under 2001, 0 tillkommande anställda under 2001. Metoden ser alltså enbart till antalet anställda och bortser från eventuell personalomsättning. Även för följande år (2002,2003, osv.) görs denna uppdelning i kvarvarande och tillkommande anställda med referens till antalet anställda under startåret 2000. 17 Se Tabell 5-2 för exakt antal anställd under startåret. 37
avseende kvarvarande anställda successivt minskar. Den samlade nettoeffekten utgörs alltså av summan av: Successivt minskande antal kvarvarande anställda, beroende på att en del av företagen som startade år 2000 har minskat på personalen eller upphört helt med verksamheten. Successivt tillkommande anställda i en del av företagen som startade år 2000. På motsvarande sätt kan anställningsutvecklingen i kommunens övriga cohorter beskrivas, och i Figur 5-9 och Figur 5-10 visas utvecklingen för ytterligare två cohorter. 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Kvarvarande anställda Tillkommande anställda Figur 5-9: Antal anställda i cohort 2002 av nystartade privata aktiebolag i kommunen. Antal anställda uppdelat på kvarvarande och tillkommande anställda. Index med basår 2002. 140% 120% 100% 80% 60% 40% 20% 0% 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Kvarvarande anställda Tillkommande anställda Figur 5-10: Antal anställda i cohort 2004 av nystartade privata aktiebolag i kommunen. Antal anställda uppdelat på kvarvarande och tillkommande anställda. Index med basår 2004. 38
Sammanfattning Antalet nyregistrerade företag varierar med konjunkturen och under 2009 har därför relativt få nya företag tillkommit i Lidköpings näringsliv. Ur sysselsättningssynpunkt ser vi dock att antalet anställda i nya företag är lägre i Lidköping än i rapportens jämförelseområden. De branschsektorer där de nya företagen bidragit mest till sysselsättningen i Lidköping är Sällanköp Företagstjänster Byggnadsindustri I rapportens jämförelseområden har dessa branschsektorer också varit viktiga ur sysselsättningssynpunkt. Skillnaden är dock att nya företag inom Industrivaror bidragit mycket till sysselsättningen inom jämförelseområdena, men i Lidköping kommer Industrivaror först på fjärde plats gällande nya jobb i nya företag. 39
40
6. Företagarna vilka är de? Huvuddelen av den här rapporten handlar om det lokala näringslivets struktur och hur de lokala företagen har utvecklats under de senaste åren. Men det är också intressant att beskriva de personer företagarna som startar, driver och ansvarar för de lokala företagen. I det här avsnittet ska vi därför översiktligt visa vilka företagarna är, vilken typ av företag de driver och hur läget har förändrats under perioden 18. I följande tabell visas antalet företagare uppdelat på kön, samt vilken typ av bolagsform de driver. Kategorin enskilda näringsidkare utgörs av de personer som har en inregistrerad enskild firma 19. Kategorin styrelsemedlemmar utgörs av de personer som har en ordinarie styrelseplats i ett aktiebolags styrelse 20. Observera att enskilda personer kan både ha en inregistrerad enskild firma och sitta i ett aktiebolags styrelse. Därför kan Tabell 6-1 i viss mån innehålla personer som dubbelräknas på grund av dubbla engagemang. Enskilda näringsidkare Styrelsemedlemmar i aktiebolag Män Kvinnor Män Kvinnor Totalt Lidköping 1932 757 1417 235 4341 Zon 30 min 3946 1460 1919 317 7642 Zon 60 min 9451 4016 5350 964 19781 Tabell 6-1: Antal företagare fördelat på kön och bolagsform i kommunens företag, samt inom rapportens jämförelseområden. I Figur 5-2 på sidan 32 visades hur antalet företag har utvecklats i kommunen. Naturligtvis är detta relaterat till hur många företagare som är engagerade i kommunens näringsliv. Men det kan även vara intressant att direkt beskriva hur antalet företagare har utvecklats, och i Figur 6-1 och Figur 6-2 visas hur antalet enskilda näringsidkare respektive styrelsemedlemmar har förändrats under perioden. Figurerna visar utvecklingen dels i kommunens näringsliv, dels inom rapportens jämförelseområden. I båda dessa figurer är antalet företagare beräknade som indexvärden med basår 2001. Om en av figurens kurvor exempelvis visar på indexvärdet 120 %, så tolkas alltså detta som att antalet företagare detta år har ökat med 20 procent jämfört med basåret. 18 Kartläggningen omfattar företagare med engagemang i de privata företagen. Se Tabell 4-1 på sidan 17. 19 I denna grupp räknas även de relativt få personer som är bolagsmän i handels- och kommanditbolag. 20 Suppleanter och arbetstagarrepresentanter ingår alltså inte i underlaget för tabellen. 41