FoI-behov TTT Staffan Håkanson, Swedtrain

Relevanta dokument
FOI-frågor och samverkan för ökad punktlighet (TTT)

Effektområde Operativ trafikering Malin Jutenfäldt, MTR

Nypunkt Indikatorer för ökad punktlighet på järnväg Ida Kristoffersson, VTI

Verksamhetsplan TTT. Antagen december 2018

Tillsammans för Tåg i Tid - Punktlighet och punktlighetsarbete VSB

Välkommen

Elisabet Spross Kajt Höstseminarium 2015

Foi behov och KAJT nuläge Trafikverket. Magnus Wahlborg, Planering Expertcenter

FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR DET SVENSKA JÄRNVÄGSSYSTEMET

KAJT Foi resultat 2017 och Foi behov 2018 KAJT vårseminarium Magnus Wahlborg, Lars Brunsson och Jörgen Frohm Trafikverket

Uppföljning av nya konstruktionsregler på Värmlandsbanan

JBS FOU-AGENDA KAJT höstseminarium Staffan Håkanson

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2017 Kvartal 4

Indikatorer för ökad punktlighet på järnväg

Störningar i tågtrafiken /ver2

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2017 Ack oktober 2017

Forskning för bättre kapacitet i järnvägstrafiken KAJT-seminarium 25 april Martin Joborn Linköpings universitet och RISE SICS

Kvalitetsrapport Norrtågstrafiken

Hur ökar vi punktligheten för resenärer?

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2014 Kvartal 4

Magnus Wahlborg, Trafikverket Staffan Håkanson Swedtrain. Forskning och innovation för ökad punktlighet - nuläge och behov

Branschprogram Kapacitet i järnvägstrafiken - KAJT

Kvalitetsrapport 2018 Kvartal 4

Järnvägens organisa-on hur möta fram-dens utmaningar? KTHs järnvägsseminarium Staffan Håkanson

Tillsammans för tåg i tid RESULTATRAPPORT En redovisning av 2017 års arbete. Tillsammans för tåg i tid Resultatrapport

ÖVERSYN AV AFFÄRS- REGLER. Linda Thulin Gustaf Engstrand

Verksamhetsplan SWEDTRAIN 2018

Rapport punktlighet. Nyckeltal för pendeltågens utveckling av punktlighet. Huvudrapport med utfall för maj 2019 TN

Tillsammans för tåg i tid. Resultatrapport 2015

Kompetensförsörjning Järnvägstekniker SVERIGES BYGGINDUSTRIER ANDREAS BRENDINGER

Kvalitetsrapport Norrtågstrafiken

Välkommen

En samverkansmodell för bättre underhåll

Tillsammans för tåg i tid. Resultatrapport 2017

Trafikverket Diarienr 2014/Li104/Lu39 Er ref: TRV 2014/75917

Så samverkar akademi, Trafikverket och näringsliv för bättre järnvägsunderhåll. Ulla Juntti Omicold och LTU

UPPSAMT. Resultatkonferens epilot, Luleå Göran Erskérs. Peter Melander (proj.)

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2016 Kvartal 2

Forskning för bättre kapacitet i järnvägstrafiken KAJT-seminarium 16 april 2018

Britt-Marie Olsson Mats Gummesson. Från orsakskodning till handling

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 4

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2014 Kvartal 1

Vi saknar konkreta åtgärder inom flera områden:

Effektredovisning för BVGb_009 Göteborg - Skövde, ökad kapacitet samt Sävenäs, ny infart och utformning (rangerbangårdsombyggnad)

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 1

1.11 Förkortningar och definitioner. Kapitel 2 Villkor för tillträde och trafikering

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2017 Kvartal 1

En samverkansmodell för bättre underhåll

6.5 Verksamhetsstyrning med kvalitetsavgifter. Ny lydelse av text i avsnitt 6.5 och underrubrikerna tillagda.

Flera av styrelsens parter deklarerade att principen om kr/styrelseplats bör fullföljas.

Om Norrtågstrafikens vinterförberedelser Vi rustar för vintern så här gör vi

Verklighetslabb digital järnväg

Tillsammans för tåg i tid RESULTATRAPPORT En redovisning av 2018 års arbete. Tillsammans för tåg i tid Resultatrapport

Trafikverket. Magnus Wahlborg

Blandad trafikering. Roger Nordefors Banverket Leveransdivision

Verksamhetsplan 2019

Verksamhetsplan 2018

1 Trafikinformation till sökande och trafikoperatör

Järnvägsnätsbeskrivning 2017 Bilaga 5.A Trafikinformation Utgåva Trafikinformation till järnvägsföretag och trafikorganisatörer

Bilaga 5.1 Trafikinformation

Hur svårt kan det vara?

Vilken betydelse har järnvägens organisation?

Minnesanteckningar styrelsesammanträde 6 december 2017

För kvalitet, klimat och tillväxt

RAPPORT. Systempunktlighet gods. Godstransportföretagens förutsättningar för ökad systempunktlighet Analys & Strategi

Medlemsmöte Årsmöte 25 maj 2016 Välkomna!

Resultat från Foiseminarium. om forskningsbehov inom området planering av kapacitet och tjänster på järnväg. KAJT dag Dala-Storsund. Ver 1.

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2014 Kvartal 3

Samhällsekonomisk analys och underhåll förklarat på ett enklare sätt

Norrtågs kvalitetsredovisning År 2015 Kvartal 2

Remissvar Förslag till plan för införande av ERTMS på korridor B i Sverige, TRV 2012/87263

Följande orsakskoder har en reducerad kvalitetsavgift för tågplan 2013.

Verklighetslabb digital järnväg

Minnesanteckningar styrelsesammanträde 19 juni 2017

Framkomliga och användbara vägar och järnvägar Nu vässar vi oss för framtiden

November Att skapa tidtabeller för tåg nu och i framtiden

Kapacitetsbristen i järnvägssystemet Fulla spår hotar näringslivet. Per Corshammar, Ramböll

Välkommen

Tillsammans skapar vi Sveriges bästa busslinje - Hur gick det då? Malena Möller Fredrik Palm Ola Beckman

Enkät om rapportering av förseningar

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Forskningsbehov VO Trafikledning

(punkt kommunikation och resultatkonferens)

Större trafikavbrott och dess effekter på godskunderna

Svar på skrivelse från S och V angående uppföljning av åtgärder med anledning av pendeltågskrisen

Nulägesanalys och branschgemensamma nyckeltal. Pålitliga järnvägar genom smart teknik och samverkan

Remissvar Kapacitetsutredningen

RAPPORT Regeringsuppdrag Redogörelse för pågående förändringsarbete i syfte att förbättra underhållsverksamheten inom järnvägen.

TMALL 0141 Presentation v 1.0

Effektredovisning för BVSt_012 Svartbäcken- Samnan, dubbelspår genom Gamla Uppsala

Beslut om avvikelsemeddelande 6 Järnvägsnätsbeskrivning 2019

Effektredovisning för BVLu_015 Malmbanan, ökad kapacitet (Gällivare)

SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE. Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne

Beslut om de nya verksamhetsområdena. Trafikledning och Underhåll

Trångsektorsplan Göteborg - tågplan T11

Bilaga 1, rektorsbeslut nr YTTRANDE Dnr Näringsdepartementet Stockholm

GRÖNA VÅGEN FÖR TÅGEN ELLER SER LOKFÖRARNA RÖTT? EFFEKTER AV FÖRARSTÖD MED MÅLPUNKTSSTYRNING

Yttrande över Trafikverkets rapport Järnvägens behov av ökad kapacitet - förslag på lösningar för åren , TRV ärendenummer 2011/17304

KAJT Trafikverket Foi resultat 2018 och Foi behov 2019 KAJT vårseminarium Magnus Wahlborg, Lars Brunsson och Jörgen Frohm Trafikverket

Transkript:

FoI-behov TTT Staffan Håkanson, Swedtrain

Tågen ska komma fram i tid Vårt mål i branschen: Punktligheten ska öka från 90 till 95 procent för alla tåg till år 2020.

Nöjda resenärer Vårt mål i branschen: 80% av resenärerna ska vara nöjda med informationen och vår hantering vid stört läge.

Åtta områden täcker 80 % av förseningarna Infrastruktur Avgångstid Fordon Från Utland Banarbete Obehöriga i spår Trafik- och resursplanering Operativ trafikering

Ett nionde område Trafikinformation och hantering i stört läge

Organisation Styrgrupp Samordningsgrupp Oberoende granskare Analys Kommunikation Stråk FOI Utvecklings områden Effektområden

Data alone is useless. It needs to be turned into information, knowledge and action. Hal Varian, chief economist Google

TTT FoI Frågeställningar och områden som behöver undersökas vidare, ev. genom forskningsinsatser

Resenärspunktlighet Hur ser punktligheten ut på resenärsnivå? Ur kundperspektiv är resenärspunktligheten (andel resenärer som ankommer inom rätt tid + 5 min) viktigare än tågens punktlighet. Hypotes är att tåg under högtrafik och på hårdtrafikerade sträckor har fler resenärer och större förseningar resenärspunktligheten är sannolikt lägre än tågpunktligheten. Komplexiteten med anslutningar - en stor del av resenärerna byter tåg eller annat färdsätt under sin hela resa, dvs. punktlighet för resenärernas hela resa. Kundupplevd punktlighet, dvs. vad och vilka mängder av olika saker är det som får kunder att uppleva att ett tåg är mer eller mindre punktligt.

Kulturförändring Ett väl fungerande järnvägssystem på en avreglerad marknad bygger på samverkan mellan olika aktörer med många gånger olika affärskoncept. Vilken övergripande branschkultur måste skapas för hög punktlighet? Hur hjälper aktörer varandra i stört läge? Hawthorne-effekten, dvs. korrelationen mellan ökad punktlighet på ett område som får mycket uppmärksamhet från chefer och medarbetare till skillnad från att få en bestående förändring i vardagen vad krävs? Ett nytt utvecklingsområde Kulturförbättringar har inrättats i TTT.

Obehöriga i spår Ökar spårspring med ökade informationsinsatser? Hur stor skillnad i punktligheten blir det med siktfart kontra totalstopp? Spridning av störningar Hur ser spridningseffekten ut efter primär störning pga. olika felhändelser och hur kan spridningseffekterna förebyggas alt. mimimeras? Kommentar: Dessa frågeställningar omhändertas i Sics förstudie SPRIDA, resultat presenteras i juni 2016. Trafikinformation och hantering i störda lägen Optimering av Ersättningstrafik Flödesimuleringar vid olika typer av störningar Resenärsbeteenden vid störningar Kommunikationskanaler i störda lägen Simuleringar av prognoser

Kanalpunktlighet Mer kunskap behövs kring kanalpunktlighetens betydelse för kundpunktlighet och järnvägssystemets funktion Orsaker till godstågens låga kanalpunktlighet Hur ser sambandet ut mellan godstågens avgångspunktlighet och ankomstpunktlighet? Kommentar: Frågorna har uppmärksammats i bl.a. i WSP-rapporten. Fordon Vilka fordonstyper och fordonsfel orsakar flest störningstimmar? Indikatorer för uppföljning av fordonsfel och resultatmål Åtgärdsplaner (ex incitament, underhållssystem) Varför orsakar fel på godstågen 60 % av störningstimmarna men utgör endast mindre än 20 % av antalet tåg? Metod för att mäta och följa upp avvikande sammansättning godståg saknas.

Gods Vad beror det på att godstågen, som utgör färre än 20 % av antalet tåg, förorsakar 2/3 av totalt antal störningstimmar? Förorsakar godstågen relativt sett fler och längre förseningar eller drabbas godstågen i högre grad av fel på infrastrukturen eller persontågen? Har godstågsoperatörerna tillräckliga ekonomiska incitament att styra mot hög systempunktlighet? Hur utveckla incitament och åtgärder som ökar godstrafikens konkurrenskraft och stöder hög systempunktlighet? Kommentar: Frågorna delvist belysta i WSP-rapporten. Skogstidsmått kommer att undersökas som ett exjobb, klart juni 2016.

Infrastruktur och Banarbeten Metoder/arbetssätt för att komma till rätta med det eftersläpande underhållet Prediktiva underhållssystem, metoder och system för att förutse reparationsbehov Nya metoder för planerade och oplanerade banarbeten för att minska störningar Kommentar: Forskningsprogrammet epilot119 vid JVTC i Luleå och Fokus Innovation samverkan kring information från sensorsystem, TRV-seminarium 15-16 mars, Uppsala. Bättre indikatorer för banarbeten behöver utvecklas. Störningstimmar är inte ett lämpligt mått. Metoder och system för att förhindra/minimera allvarliga tekniska haverier Digitalisering Digital järnväg ur flera aspekter; metoder för förebyggande underhåll, trafikledningssystem, kommunikationssystem

Effektsamband Effektsamband - Samband mellan olika punktlighetshöjande åtgärder och punktligheten samt effektsamband mellan kapacitetsutnyttjande och punktlighet Indikatorer och mätetal I nuläget är störningstimmar det vanligaste och mest använda måttet för att mäta sambandet med punktlighet. Men det är inte ett tillräckligt mått och flera kompletterande indikatorer behöver utvecklas, särskilt till effektområdena; Banarbete, Trafik- och resursplanering och Operativ trafikering. Benchmarking Internationell jämförelse över punktlighet (t.ex. Holland och Schweiz) Underhållsmetoder för infrastruktur och fordonsflotta

Operativ trafikering Verktyg för att förhindra uppkomsten av störningar och minimera spridningseffekter. Projektet SPRIDA (Sics) undersöker detta. Förbättrad kommunikation mellan Trafikledning och lokförare vad gäller anläggningspåverkande fel. Projektet Operativ kommunikation lokförare undersöker detta. Undersökning av hur trafikledningens operativa prioriteringar påverkar störningstimmarna Utvecklande av mätetal/indikatorer för trafiklednings påverkan på punktligheten (störningstimmar är inte ett tillräckligt mått) Digital järnväg nya sätt att mha digitala system styra och optimera trafiken operativt.

Trafik- och resursplanering Resiliensmått för mätning och uppföljning av återställningsförmågan vid inträffad störning. Undersöks som en del i ett exjobb under våren 2016. Uppföljning av banarbetstider banarbetenas uppfyllnadsgrad av tilldelade tåglägestider Utvärdering av körplanernas kvalitet och genomförbarhet. Hur kan man mäta konstruktionsfel som påverkar punktligheten? Orsaker till att personal och fordon saknas vid avgång Hur ofta håller vändtiderna och vilken påverkan har vändtider på punktligheten?

Sammanfattande FoI-behov Resenärspunktlighet Effektsamband Mätetal och indikatorer Infrastruktur Fordon Digitalisering (operativ trafikering och prediktivt underhåll för fordon och infrastruktur)