3.2.1 LEED VAD GÄLLER?

tre delar; BRE med arbete kring forskning, utbildning och rådgivning, BRE Global som arbetar med miljöfrågor och hanterar ansökningar om certifieringen samt BRE Ventures som utvecklar nya idéer kring byggteknik. I Figur 3.5 visas organisationen inom BRE. BRE Trust BRE BRE Global BRE Ventures Figur 3.5 BRE-organisationen. 3.2 LEED All information i Kapitel 3.2 är baserad på innehållet som visas på U.S. Green Building Councils hemsida, www.usgbc.org. Denna information har använts och återgetts med tillstånd av U.S. Green Building Council som tillerkänns författarskap av och copyright till materialet. LEED är ett av världens största miljöklassningssystem och är utvecklat av U.S. Green Building Council (USGBC). LEED är en förkortning av Leadership in Energy and Environmental Design. LEED har idag ca 32 200 (juli 2012) certifierade byggnader världen över, majoriteten av dessa finns i USA. Det finns drygt 107 000 registrerade byggnader för framtida certifiering (juli 2012). 3.2.1 LEED VAD GÄLLER? LEED är anpassat för flera typer av byggnader och kan användas i såväl projekteringsstadiet som för befintliga byggnader. I LEED kan såväl nyproduktion som ombyggnation och befintliga byggnader klassas. De flesta byggnadstyper inom bostäder och lokaler kan klassas enligt LEED. System inom LEED LEED har tagit fram och utvecklat fem huvudgrupper av klassnings- 29

system. För LEED finns generellt inga klassningssystem speciellt framtagna för olika länder, endast Kanada, Indien, Kuba och Italien har lokala anpassningar av systemen. För övriga nationer måste certifieringsprocessen gå via U.S. Green Building Council. Detta innebär att amerikansk standard för byggnation används. Bland annat används ASHRAE för dimensionering av klimathållningssystem och beräkning av energiprestanda m.m. ASHRAE, American Society of Heating, Refrigerating and Air-Conditioning Engineers, är en intresseorganisation som bland annat tar fram standarder. För en del av klassningssystemen finns det möjligheter till lokala anpassningar för övriga världen (se nedan). I LEED är klassningssystemen indelade i fem huvudgrupper beroende på om klassningen berör konstruktion, interiör, drift, bostäder eller stadsdelar. U.S. Green Building Council har valt att kalla dessa: Green Building Design & Construction LEED for New Construction and Major Renovations LEED for Core & Shell LEED for Schools LEED for Healthcare LEED for Retail Green Interior Design & Construction LEED for Commercial Interiors LEED for Retail Interiors Green Building Operation and Maintenance LEED for Existing Buildings: Operations & Maintenance Green Homes Design and Construction LEED for Homes Green Neighborhood Development LEED for Neighborhood Development Green Building Design & Construction LEED for New Construction and Major Renovations (LNCMR) är det system som först utvecklades av LEED och används för nybyggnation och ombyggnation av framför allt kommersiella byggnader. I kom- 30

mersiella byggnader ingår kontor och institutionsbyggnader (t.ex. museer, kyrkor, bibliotek och hotell), men även bostadshus som består av fyra våningar eller mer. För projekt som inte passar in på några av de andra systemen används LNCMR. Om mindre än 50% av byggnaden upptas av fastighetsägaren eller hyresgästen skall Core & Shell användas istället. LEED for Core & Shell används endast till att certifiera byggnadens klimatskal och stomme, vilket görs om det vid uppförandet av byggnaden inte är känt vilken verksamhet som ska bedrivas i den. Vissa gemensamma utrymmen och installationer kan ingå i en Core & Shell. I princip kan man säga att en Core & Shell är en tom byggnad förberedd för kommande hyresgäster. LEED for Schools är en variant av LNCMR som behandlar frågor som direkt berör skolverksamhet. Till exempel finns frågor kring akustik i klassrum. LEED for Schools kan användas både för nybyggnation och större renoveringar. LEED for Healthcare är en variant av LNCMR och behandlar frågor som rör nybyggnation och större ombyggnation av sjukvårdsanpassade byggnader. Vid större ombyggnationer som berör drift och underhåll snarare än åtgärder inom VVS-installationer lämpar sig dock LEED for Existing Buildings: Operations and Maintenance bättre, se nedan. LEED for Retail används för nybyggnation och större renoveringar av byggnader som ingår under definitionen för handelsbyggnader, exempelvis detaljhandel, banker och restauranger. Green Interior Design & Construction LEED for Commercial Interiors och LEED for Retail Interiors används för att klassa och certifiera de utrymmen i byggnaden som hyresgästen använder. För dessa utrymmen bedöms inredningar och hyresgästens användning av verksamhetsenergi. Systemen är designade för att gå hand i hand med LEED for Core & Shell där skalet certifieras. Green Building Operation and Maintenance LEED for Existing Buildings: Operations & Maintenance (LEBOM) används till flera typer av byggnader för att certifiera driften. LEBOM 31

kan tillämpas både på befintliga byggnader som söker certifiering för första gången och på projekt som tidigare certifierats enligt LEED för nya byggnader. Green Homes Design and Construction LEED for Homes används för certifiering av bostäder. Systemet har fram till idag enbart använts i USA, men LEED har nyligen tagit fram ett pilotsystem, LEED for Homes International Pilot som just nu (juli 2012) testas i Mellanöstern och i Kina. Kanada har sedan tidigare ett lokalt anpassat system för bostäder. Green Neighborhood Development LEED har även tagit fram LEED for Neighborhood Development som är ett system för klassning av hela samhällen och stadsdelar. 3.2.2 VAD BEDÖMS INOM LEED? Alla klassningssystem inom LEED innehåller ett antal kategorier med punkter som ger möjlighet till ett visst antal poäng. För några av punkterna finns så kallade Alternative Compliance Paths (ACP), dessa används för byggnader utanför USA. Det finns så kallade Minimum Program Requirements som måste uppfyllas för att byggnaden över huvud taget skall kunna registreras och påbörja en klassning. För till exempel LEED for New Construction måste byggnaden vara större än 1000 ft 2, (ca 93m 2 ). Det finns även krav på att byggnaden skall vara permanent. Kategorier Omfattningen av ett klassningssystem utgörs av sju kategorier med punkter som kan ge ett antal poäng beroende på vilket system som används. Kategorierna och exempel på vad som bedöms inom dessa, presenteras i Tabell 3.3. Utöver nämnda sju kategorier finns två extra kategorier för bostäder: Platser och Knutpunkter samt Medvetenhet och Utbildning. För LEED for Neighbourhood Development finns ytterligare tre kategorier. 32

Tabell 3.3 Kategorier med de sammanfattande punkter som ger en helhetsbeskrivning över vad som bedöms i respektive kategori. Hållbara tomtval Alternativa transportmedel Dagvatten Val av plats Innemiljökvalitet Dagsljus och utsikt Material med låga utsläpp Belysning Termisk komfort Luftkvalitet Energi och Atmosfär Optimerad energianvändning Förnyelsebar energi Gröna avtal Energieffektiva byggnadssystem Vatteneffektivitet Avloppsvatten Vattenanvändning Vattenåtervinning och återanvändning Kyltorn Material och Resurser Ursprungsansvar Återanvändning av material Hållbara inköp Avfall Regionala prioritetspoäng Geografiska prioriteringar Innovation/Design LEED Accredited Professional Innovation i design Föredömligt utförande Platser och Knutpunkter (Gäller för LEED for Homes) Tillgång till befintlig infrastruktur Val av plats Medvetenhet och Utbildning (Gäller för LEED for Homes) Utbildning av hyresgäster Utbildning av fastighetsskötare Inom varje kategori kan ett visst antal poäng uppnås, beroende på vilket klassningssystem som används. Ett exempel på hur poängen kan fördela sig mellan de olika kategorierna finns i Figur 3.6. 33

Hållbara tomtval 23% Vatteneffektivitet 9% Energi och Atmosfär 32% Material och Resurser 13% Innemiljökvalitet 14% Innovation och Design 5% Regionala prioritetspoäng 4% Figur 3.6 Exempel på poängfördelning mellan kategorier för de flesta system. Punkter Till varje klassningssystem finns en manual där det framgår vilka punkter som ingår i respektive kategori. Antalet punkter skiljer sig åt beroende på vilket klassningssystem som används. Ett exempel på detta är att det för LEED for New Construction and Major Renovations (LNCMR) finns en punkt gällande Tomtval, denna finns inte för LEED for Existing Buildings: Operations & Maintenance (LEBOM). Punkten Tomtval behandlar val av plats utifrån ett hållbarhetsperspektiv, där ekologi, jordbruksmark och före detta obebyggd mark skall skyddas. Antalet poäng som kan erhållas skiljer sig åt mellan punkterna. För vissa varierar poängen mellan t.ex. 1 19 poäng. För andra punkter kan man få 2 poäng, dvs. antingen får man 2 poäng eller inga alls. Den totalt möjliga poängsumman som kan uppnås för alla klassningssystem (frånsett LH, se nedan) är 110 poäng, 100 av dessa räknas som baspoäng, därutöver kan 6 poäng fås från Innovation & Design och 4 poäng från Regionala prioritetspoäng. Antalet poäng för varje punkt kan skilja sig åt mellan olika klassningssystem. För exempelvis punkten Gröna avtal i systemet LNCMR kan 2 poäng erhållas, medan man för samma punkt i LEBOM kan erhålla 5 poäng. 34

Här kan det vara värt att notera att LEED for Homes (LH) ser annorlunda ut, både med hänsyn till systemuppbyggnad och till poängfördelning. I LH finns till exempel inte kategorin Regionala prioritetspoäng och den maximala poängen för LH är 136. Alternative Compliance Path (ACP) USGBC har på senare tid skapat ett program som heter LEED International Program, idag med 21 medlemsländer. Anledningen till att detta program skapats är för att underlätta för länder utanför USA att använda LEED. USGBC har tillsammans med medlemsländerna tagit fram Alternative Compliance Paths (ACP), ett substitut för en del av de punkter som finns inom varje kategori. ACP får enbart användas av länder utanför USA, däremot finns valmöjligheten att använda de ursprungliga punkterna trots att en ACP finns. ACP är förenklat beskrivet en lokal anpassning av en punkt och underlättar för byggnader som inte exakt stämmer med amerikansk standard. Analyser som visar att en lokal standard är jämförbar med kraven i ASHRAE görs av respektive medlemsland, som därefter måste få detta verifierat av USGBC innan det kommuniceras till projekt i landet. ACP finns för följande system: LEED for New Construction and Major Renovations LEED for Core & Shell LEED for Existing Buildings: Operations & Maintenance LEED for Schools 3.2.3 BETYGSÄTTNING OCH KRAV INOM LEED Betygsgränser Betygsättningen baseras på poänginsamling från de olika punkterna. För att uppnå Certified (lägsta betygsnivå) krävs 40 poäng av maximalt 110. För LEED for Homes krävs 45 poäng av maximalt 136 för att uppnå Certified. I Figur 3.7 visas de fyra betygsnivåerna i LEED: Certified, Silver, Gold och Platinum. 35

80 p (90 p) 60 79 p (75 89 p] Platinum 50 59 p (60 74 p) Gold 40 49 p (45 59 p) Silver Certified Figur 3.7 Betygsättning enligt LEED, gränser inom parantes gäller LEED for Homes. Krav Till varje klassningssystem finns ett antal minimikriterier som måste uppfyllas för att byggnaden skall kunna klassas. Dessa kriterier ger inte upphov till några poäng och ligger utanför poängsumman som samlas i den aktuella kategorin. Kriterierna som måste uppfyllas skiljer sig åt mellan olika system, men inte alla kategorier i systemen har sådana minimikriterier. I övrigt kan poäng samlas in på valfritt sätt mellan de olika kategorierna. Exempel på minimikriterier är: Reducerad vattenanvändning, där krav finns på spolmängden i toaletter och duschmunstycken etc. Ett annat exempel på ett minimikriterium är lagring och insamling av återanvändbart material, där ett lättillgängligt område för insamling skall finns för åtminstone tidningar, kartong, glas, plast samt metaller. För LEED for Homes finns det för vissa av kategorierna krav på ett visst antal uppnådda poäng för att byggnaden skall kunna certifieras. 36

Viktning Inom LEED finns ingen direkt viktning mellan de olika kategorierna. Däremot kan man uppnå olika många poäng i olika kategorier, 35 poäng av maximalt 110 kan t.ex. fås i kategorin Energi och Atmosfär för de flesta system. Slutligt betyg Inom LEED kan man som tidigare beskrivits samla in poäng på valfritt sätt mellan kategorierna, (bortsett från LEED for Homes) utöver de minimikriterier som finns specificerade för varje system. Tabell 3.4 visar ett exempel på hur det slutgiltiga betyget för en viss byggnad tas fram. Tabell 3.4 Exempel på LEED-klassning. Kategorier Möjliga poäng Uppnådda poäng Hållbara tomtval 26 15 Vatteneffektivitet 10 5 Energi och Atmosfär 35 21 Material och Resurser 14 8 Innemiljökvalitet 15 10 Innovation och Design 6 4 Regionala prioritetspoäng 4 2 Summa 110 65 Betyg GOLD 3.2.4 ATT PRAKTISKT ANVÄNDA LEED Om man bestämt sig för att använda LEED i sin klassning måste först rätt klassningssystem kopplas till byggnaden, se figur 3.8. Till alla system finns en Excel-baserad checklista som ger en fingervisning om vilket betyg byggnaden slutligen kommer att få. Checklistan är ett bra verktyg i det fortsatta arbetet för att uppnå det slutgiltiga betyg som eftersträvas och finns för kostnadsfri nedladdning på U.S. Green Building Councils hemsida. 37

GB Design & Construction GI Design & Construction GB Operation & Maintenance GH Design & Construction GN Development Figur 3.8 Val av system för aktuell byggnad. Efter genomgången förstudie, där man bland annat ser till att Minimun Program Requirements uppfylls, registreras projektet på Green Building Certification Institutes (GBCI) hemsida, LEED Online, som hanterar hela processen i LEED, från dokumentation till certifiering. Oavsett i vilket land projektet utförs ska det registreras på LEED Online. Om byggnaden ligger i några av de länder som nämndes under Kapitel 3.2.1 skall respektive lands Green Building Councilbyrå kontaktas först. I LEED-projekt kan det vara en fördel om det finns en LEED AP (LEED Accredited Professional), det är däremot inget tvång. En person som har titeln LEED AP har erfarenhet av LEED-projekt sedan tidigare och är utbildad av GBCI. Som tidigare nämnts får man ett poäng för att det finns en LEED AP med i projektet. Det finns tre nivåer av utbildade personer inom LEED. LEED AP är nivå 2 och den enda som kan ge extra poäng i ett projekt, de övriga är LEED Green Associate och LEED Fellow. All certifiering i LEED går genom GBCI, vilket gör en certifiering av LEEDprojekt till en tredjepartscertifiering. 3.2.5 LEED MED AVSEENDE PÅ ENERGI Kategorin Energi och Atmosfär är den av de sju kategorierna som kan ge upphov till flest poäng. I kategorin tittar man framför allt på byggnadens energiprestanda. För att få höga poäng skall installationer vara energieffektiva och injusterade för optimal drift samt att energianvänd- 38

ningen skall mätas och verifieras. Poängtilldelningen tar även hänsyn till användning av förnybar energi, till exempel från solceller och från vindkraft. För att räkna på byggnadens energianvändning jämförs byggnaden med en skapad referensbyggnad i ett energiberäkningsprogram. Underlag till referensbyggnaden hämtas från ASHRAE standard 90.1-2007, om inte en Alternative Compliance Path är godkänd. Poängtilldelningen baseras på differensen mellan referensbyggnaden och den aktuella byggnaden, där energikostnaden är den faktor som bedöms. Vilka energiberäkningsprogram som får användas avgörs av USGBC. Det finns även andra sätt att räkna på energiprestanda för byggnaden, men metoden med ett energiberäkningsprogram är den mest använda. 3.2.6 LEED URSPRUNG OCH ORGANISATION LEED lanserades av U.S. Green Building Council (USGBC) år 2000. En första pilotvariant kom redan 1998 och var sammansatt av en kommitté bestående av fastighetsägare, arkitekter och representanter från näringslivet. All certifiering av byggnader enligt LEED sker genom GBCI, Green Building Certification Institute, en tredjepartsorganisation bildad 2008 för att administrera certifieringar av byggnader inom LEED. I Figur 3.9 visas hur organisationen inom LEED ser ut. USGBC LEED GBCI Figur 3.9 Organisationen i LEED. 39