Projekt SEXIT - frågor om sexuell hälsa på rutin. Sofia Hammarström Närhälsan Kunskapscentrum för sexuell hälsa

Relevanta dokument
Hur kan vi identifiera de mest riskutsatta ungdomarna?

Karin Stenqvist Medicinsk rådgivare/docent Närhälsan Kunskapscentrum för sexuell hälsa Projekt Sexit 2017

Ställer vi frågor om sex, våld och droger? Lotta von Mentzer Närhälsan Sexualmedicinskt Centrum Pilen

Sexualitet och sexuell (o)hälsa i ungdomsvården

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga år (UngKAB15)

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga år (UngKAB15)

ATT ARBETA MED RISKUTSATTA UNGA. Sex som självskadebeteende. Emma Svanholm och Caroline Öhman Göteborg

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. Anna-ChuChu Schindele Utredare Folkhälsomyndigheten

Att främja sexualitet och hälsa bland unga i Sverige

Unga och risktagande Region Skåne & Malmö stad. Malin Lindroth Fil. Dr Hälsa och samhälle Skolsköterska

Framtidens Ungdomsmottagningar- verktyg för utvecklingsarbete på UM Kunskapscentrum för sexuell hälsa

Innehåll. Sexit - samtal för bättre sexuell hälsa. Handboken

Malin Grundström Projektledare, Colour of Love RFSL Ungdom.

Barn och ungas utsatthet för våld

Bra att veta om sexuella övergrepp

Hur kan vi främja unga hbtq-personers hälsa?

Title: Repeat infection with Chlamydia trachomatis: a prospective cohort study from an STI-clinic in Stockholm

Våga prata om sexuella övergrepp

SRHR vad handlar det om och hur kan det införlivas i det dagliga arbetet? Sandra Dahlén

VAD ÄR BRA SEX FÖR DIG?

HBTQ-personers hälsa hur arbetar vi idag? Kategoriträff för kuratorer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Unga, migration och SRHR

Adolescents selling sex and sex as self injury

FOKUS15. Ungas sexuella och reproduktiva rättigheter. MUCF Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

KAPITEL 2 Sammanfattning

UngKAB09. Varför en studie om unga och sex? UNGASS Följa upp klamydiahandlingsplanen Kunskap A/tyder Beteende (sexuella handlingar)

Sexuella övergrepp inom skolans väggar hur bör vi hantera detta? Åsa Lundström Mattsson Stiftelsen Allmänna Barnhuset

MISEX. Veronika Halvarsson

Vad är det för skillnad på att strula och hångla?

BEHÖVER VÅRDEN HBT-KOMPETENS?

Vi behöver veta mer om unga och sex. Hjälp oss genom att svara på UngKAB09-enkäten

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR

Liv och hälsa ung 2017

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet

Tar fram och förmedlar kunskap om ungas levnadsvillkor för att unga ska få tillgång till inflytande och välfärd

Prevention och sexuell hälsa. Nationell konferens oktober 2013 Monica Ideström Enhetschef Hivprevention Smittskyddsinstitutet

FRAMTID. ADLON konferens och 6 Monica Ideström Enhetschef Hälsa och Sexualitet

Hur kan vi arbeta strukturerat med SRHR inom socialt arbete?

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin

Kommentarer till 2011 års Ungdomsbarometer (UB)

Sjuksköterska Angelica Hjelm Socionom Kajsa Lönnevi.

Workshop om sexuell hälsa med fokus på unga nyanlända Karolina Höög & Maja Österlund

Att fråga om våldsutsatthet på ungdomsmottagningar. Anna Palm, Kvinnokliniken Sundsvalls sjukhus

Det här är RFSU Katrineholms skolinformatörspass

Tryggare skolor för unga hbtq-personer. Tryggare mötesplatser för

Sammanställning Drogvaneundersökning Åre kommun, Åk 2 Åre Gymnasieskola

Om mig. Metod och resultat

TÅL DU INTE ETT SKÄMT?

Dags att prata om

Att bemöta msm. Malin Grundström, RFSL Ungdom, Jon Gjønnes, RFSL,

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola

Transperspektiv på verksamheten Normkritik, hbtq och transfördjupning

Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Kommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan

Osynliga fördelar. Mål: Att bli medveten om de privilegier vissa grupper får i samhället.

Folkhälsoenkät Ung Länsrapport

Kunskap om HBTQ + för delaktighet, förtroende och omtanke

Maskulinitet och jämställdhet - att förändra maskulinitetsnormer

Mål: Instruktion: Att tänka på:

Likabehandlingsplan för Berga förskola

Gotlands Ungdomsmottagning

Junibackens plan mot diskrimineri. iminering ng och kränkande behandling

Sammanställning av Folkhälsoenkät Ung 2015 GYMNASIET ÅR 2

GRUNDFORMULÄR: HIV-POSITIV KVINNA

Kommunpolitiskt program för RFSU Stockholm

Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten

Edsbro förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Sexualitet och demenssjukdom ett eftersatt tema

Här kommer nu ett antal frågor om tobak, alkohol och andra droger.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet.

Cecilia Hawborn Espander Har gjort handlingsplanen tillsammans med Gunilla Sollerud Eriksson

Vad tycker du om öppenvården?

Om mig 2017 Länsrapport grundskolor åk 8

PREP (PRE-EXPOSITIONSPROFYLAX) ETT LÄKEMEDEL I FÖREBYGGANDE SYFTE FÖR ATT MINSKA RISKEN ATT FÅ HIV.

SEXHANDELN människohandel, koppleri och prostitution. Ur ett svenskt perspektiv

Män som har sex med män

SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖR- VALTNINGEN

Hbtq-personers rättigheter i Sverige

Ungdomsenkät Om mig-kort 2017

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Det handlar om kärlek

Junibackens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

MSM-enkäten Norrland Sammanställning av preliminära resultat för de fyra norrlänen Källa: MSM-enkäten

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI

Att prata om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter

Om mig 2017 Länsrapport gymnasieskolor åk 2

3. Vad för slags utbildning 1 Grundskola har du? 2 Gymnasieskola 3 Universitets- eller högskoleutbildning 4 Annat


för att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

GRUNDFORMULÄR: HIV-NEGATIV MAN

Frågeformulär, Elevers drogvanor Värmland, Är du... Kille Tjej Annan könsidentitet. 2. Vilken årskurs går du i? Årskurs 9 Gymnasiet årskurs 2

HANDLINGSPLAN BARN OCH UNGDOMAR ANTAGEN 2009 AV STYRGRUPP FOLKHÄLSA OCH LANDSTINGSDIREKTÖREN BARN OCH UNGDOMAR

Transkript:

Projekt SEXIT - frågor om sexuell hälsa på rutin Sofia Hammarström Närhälsan Kunskapscentrum för sexuell hälsa www.narhalsan.se/ksh 2016-11-02

Syfte Att förbättra strukturen för att inom hälso- och sjukvården identifiera unga/unga vuxna som är särskilt sexuellt risktagande eller riskutsatta vad gäller sexuell ohälsa (STI, oönskade graviditeter och sexuellt våld), för att kunna erbjuda den vård och det stöd de behöver för en god sexuell och reproduktiv hälsa. Att genom detta arbete bidra till att vårdens resurser används mer effektivt på så vis att de patienter med störst vårdbehov uppmärksammas, och att därmed också möjliggöra ett mer strategiskt preventivt arbete där insatser kan riktas till de personer som löper störst risk för framtida sexuell ohälsa.

Bakgrund till projekt SEXIT SMC Pilen UngKAB09 och annan forskning Smittskydd VG uppmärksammar unga på HVB UM frågade hur de kunde arbeta Projekt SEXIT, i samarbete med ADLON 3

Därför ska vi fråga! För att det är en rättighetsfråga För att kunna förebygga ohälsa För att öka livskvaliteten För att kunna ge rätt stöd och behandling För att det ingår i vårt uppdrag Fler anledningar? 4

Varför ställer vi inte frågor? Känner sig obekväm Saknar kunskap Ingår inte i yrkesrollen? För lite tid Kan upplevas kränkande Vill inte rota i privatliv Osäkra rutiner Och sen då 5

SEXIT- ett stöd för vårdgivaren Innehåll: Utbildning kring unga i risk och användning av SEXIT Frågeformuläret SEXIT Åtgärdsstöd (lathund för svar som indikerar risktagande, samt förslag på följdfrågor och åtgärder)

2015 2016 2017 Förberedelser Pilot projekt Utveckling Ansökan FoHM, FoU & etik Formulär utveckling (1:a version) Referensgrupp Fokusgrupp med ungdomar Samarbeten & mottagningar (3 i VGR & 3 i ADLON Utbildning av UM SEXIT testas Utvärdering/ forskning Utvärdering av utbildningen Fokusgrupp med personal Intervju med ungdomar Analys av ifyllda SEXIT & åtgärdsdokument Vidareutveckla SEXIT 2.0 SEXIT 2.0 testas på fler mottagningar 7

Sexuell hälsa Reproduktion Kärlek Njutning Intimitet Bekräftelse Sexuell ohälsa STI & hiv Oönskad graviditet Ersättning för sex Sexuellt våld Risktagande under ungdomstiden Övergrepp, trauma, bristande omsorg

Klamydiafall i Sverige Antal fall 50000 45000 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 År

Aborter i Norden per 1 000 kvinnor i åldrarna 15 49 år, 2013 * Det svenska talet är för 2012. Datainsamlingen för aborter stoppades tillfälligt i Sverige år 2013. THL Institutet för hälsa och välfärd, Finland 10

Sexuella övergrepp Det händer att människor övertalas, pressas eller tvingas till sexuella handlingar som de inte kan värja sig mot. Har du varit utsatt för något av följande mot din vilja? (övergrepp med fysisk kontakt? utan fysisk kontakt? penetrerande övergrepp?) Tjejer 29% Killar 10% Könsindelning passar inte 40% Källa: Det gäller en av fem - fakta om barn, sexuella övergrepp och sexuell exploatering i Sverige 2014. Rapport Stiftelsen Allmänna barnhuset 11

Har du någon gång sålt sexuella tjänster? 51 elever (0,9 %) svarade att de någon gång hade sålt sexuella tjänster. Killar 1,2 % Tjejer 0,6 % Könsindelningen passar inte 3,8 % Vanliga ersättningar som elever fick i utbyte mot sex var: Pengar 43 % Alkohol eller cigaretter 30 % Saker 14 % Droger 12 % Mat eller boende 12 % 12

Varför sålde de sex? 13

Sex som självskadebeteende / Sex i självskadande syfte Att skada sig genom sex innebär att en person har ett mönster av att söka sig till sexuella situationer som innebär egen psykisk och/eller fysisk skada. Det som tydligast skiljer de som skadar sig genom sex och de som skadar sig på annat sätt är att det är en annan person som skadar istället för den unge själv. Den unge släpper kontrollen till någon annan. Källa: Linda Jonsson och Åsa Lundström. Unga som skadar sig genom sex. Stiftelsen Allmänna Barnhuset 2012 14

Sex som självskada Har du någonsin använt sex för att avsiktligt skada dig själv? Totalt 2,2% Tjejer 3,3% Killar 0,8% Könsindelning passar inte 9,4% Källa: Det gäller en av fem - fakta om barn, sexuella övergrepp och sexuell exploatering i Sverige 2014. Rapport Stiftelsen Allmänna barnhuset 15

Internet och sexuellt risktagande Svensk studie av ungdomar i åk 2 på gymnasiet 2009 2014 Sex online 4.6% 5,7% Sex offline, träffats online 11.6% 11% Skickat bilder med sexuellt innehåll via internet 4.3% 25% Sålt sex online 0.7% Inget av ovanstående 81.6%

Omhändertagna unga Omhändertagna unga på SIS var mer sexuellt risktagande än unga generellt. Stor skillnad i vad omhändertagna ungdomar gör och vad de anser är moraliskt riktigt, dock ses sexuellt risktagande som en chans till något positivt (njutning, bekräftelse, status, att vara som alla andra) = Chans övertrumfar risk En okonventionell ungdomssexualitet kräver ett icke dömande förhållningssätt Malin Lindroth, Utsatthet och sexuell hälsa 2013 17

Riktad screening avseende sexuell ohälsa med ett standardiserat frågeformulär innebär fördelar: Ett frågeformulär bör underlätta för både vårdgivare och patient Säkerställer att frågor om tex. sexuellt våld och sex mot ersättning ställs Strukturerat och likformigt arbetssätt Likvärdig vård för besökaren Möjlighet till utvärdering, analys och förbättringsarbete Frågeformuläret - inte hugget i sten! Studien syftar till att utvärdera frågor och rutiner

SEXIT - frågeformulär Syftar till att identifiera de mest riskutsatta/risktagande besökarna 16 frågor om besökaren Inga personuppgifter på enkäten Fylls i i besöksrummet Ett underlag för samtal, följdfrågor och åtgärder Vårdgivaren journalför det av vikt 19

1. Hur gammal är du? Riskutsatthet och risktagande börjar oftast i tidiga tonår

2. Hur definierar du dig? Betraktar du dig idag som: Man, kvinna, transperson, vill inte kategorisera mig, annat En svensk studie av hälsan bland transpersoner visar att transpersoner är mer utsatta för övergrepp, trakasserier, diskriminering och våld jämfört med cis-personer, vilket speglas i psykisk ohälsa. Internationella studier visar att transpersoner löper ökad risk för hiv.

Hur definierar du dig? Betraktar du dig idag som: 10; 4% 33; 12% man kvinna 225; 84% transperson/annat/ vill ej kategorisera 22

3. Hur definierar du din sexuella läggning? Betraktar du dig idag som: heterosexuell, homosexuell, bisexuell, vill inte kategorisera mig, annat Homo/bisexuella ungdomar är mer utsatta för sexuellt våld än heterosexuella ungdomar. Sämre psykisk hälsa. MSM är riskutsatta för STI/hiv

Hur definierar du din sexuella läggning? Betraktar du dig idag som: 17; 6% 4; 2% 32; 12% hetero homo 214; 80% bi ej kategorisera/annat 24

4. Vem/vilka bor du tillsammans med? Välj det alternativ som bäst stämmer in på hur du bor just nu. Ensam Hos förälder/ föräldrar Hos fosterföräldrar/ familjehem/ institution/hvb Med kompis/ kompisar Med partner (flickvän/ pojkvän etc.) Annat

5. Hur ofta har du druckit alkohol under de senaste 12 månaderna? 4 gånger/ vecka eller mer, 2-3 gånger/ vecka, 2-4 gånger/månad,1 gång/ månad eller mer sällan, aldrig Det finns samband mellan högt alkoholintag och sexuellt risktagande Men - det är inte visat att alkohol leder till sexuellt risktagande. Det är troligt att det i många fall finns en gemensam underliggande faktor till flera riskbeteenden.

Hur ofta har du druckit alkohol under de senaste 12 månaderna? 4; 1% 0; 0% 31; 12% aldrig 93; 35% 140; 52% 13% 1ggr mån el. mindre 2-4ggr/mån 2-3ggr/vecka 4ggr/vecka el. mer 27

6. Har du någon gång använt hasch eller marijuana? 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 182 40 17% 33 13 aldrig >12mån sedan senaste 12mån senaste 30 dagarna

7. Har du någon gång använt annan narkotika än hasch eller marijuana? (t.ex. amfetamin, kokain, heroin, ecstacy, LSD eller oförskrivna läkemedel) 300 250 243 200 150 100 50 0 9 11 4 Aldrig >12mån sedan senaste 12mån senaste 30dagarna 5% 29

8. Hur gammal var du den första gången du hade sex med någon annan? Sexdebut före 15 års ålder har samband med sexuellt risktagande, erfarenhet av sexuellt våld, riskabel livsstil. 53; 21% Medelålder 15,8 år 204; 79% <15år 15år eller över

9. Hur många olika personer har du haft sex med under de senaste 12 månaderna? Den mest avgörande faktorn för att få STI är att ha flera partners Risken för klamydia ökade med faktorn 2,3 för varje intervall 0-1, 2-3, 4-5, 5-10 partners senaste 12 mån. KK - som i sin tur har andra partners Parallella relationer innebär ökad smittspridningsrisk Smittrisk varierar med sexuell praktik (analt/vaginalt/oralt samlag)

120 Hur många olika personer har du haft sex med de senaste 12 månaderna? 111 100 80 60 40 66 42 30 31% 20 0 0-1 2-3 4-5 6-10 >10 Sexpartners 7 32

10. Har det hänt under de senaste 12 månaderna att du haft sex med någon första gången ni träffades? Sex vid första träffen kan tyda på risktagande. Det är svårare att diskutera kondom med någon man inte känner.

11. Har du/har du haft klamydia? Vet ej Senaste 12mån 22 26 18% >12mån sedan 26 Aldrig 182 0 50 100 150 200

12. Har du eller din partner blivit oplanerat gravid? Personer som tidigare gjort abort löper ökad risk att bli oplanerat gravida igen. 40% av 798 svenska kvinnor som gjorde abort 2009 hade tidigare genomgått minst en abort. Vet ej Senaste 12mån 0 7 7% >12mån sedan 20 Aldrig 225 0 50 100 150 200 250

13. Har du någon gång fått ersättning eller betalning för en sexuell tjänst? Ca 1.5% av ungdomar rapporterar att de fått ersättning för sex, fler pojkar än flickor. Dessa ungdomar har i mycket hög utsträckning tidigare utsatts för sexuella övergrepp. Kontakter sker ofta över nätet 5 personer svarade ja, 2%

14. Har du någon gång gett någon ersättning/betalat för en sexuell tjänst? Att ha gett någon ersättning för sex är ofta förenat med andra riskfaktorer och ohälsa. Sexköp kan ske tvångsmässigt och används ibland i ångestlindrande syfte. En person svarade ja

15. Har du varit utsatt för något av följande mot din vilja? Du har onanerat åt någon, eller haft vaginalt, oralt eller analt samlag. Personer som utsatts för sex mot sin vilja uppvisar sämre fysisk och psykisk hälsa. Ju fler trauma av olika slag ( fysiskt, psykiskt, sexuellt våld, bristande omsorg) desto sämre hälsa. Det finns samband med fortsatt sexuellt risktagande Ytterst få (9% av flickor och 3% av pojkar) berättar självmant för yrkesverksamma. Har sökt sjukvård men inte fått hjälp.

15. Har du varit utsatt för något av följande mot din vilja? Senaste 12mån 14 19% >12mån sedan 35 Aldrig 206 0 50 100 150 200 250 39

16. Har du, eller tror du att du kan ha övertalat, pressat eller tvingat någon till sexuell handling? Rapporteras i högre grad av pojkar/män (ca 5%) jämfört med flickor/kvinnor (0,8%). Samband med att själv ha blivit utsatt för sexuellt våld. Men detta gäller inte alla. Samband med sexuellt risktagande, antisocialt beteende, alkohol och drog användning, att vara upptagen av sex. 6 personer svarade ja, 3%

Gör SEXIT att fler risktagande eller riskutsatta unga identifieras på mottagningen? Ja, sannolikt. Efter 24% av besöken bedömer vårdgivaren att SEXIT förändrade utfallet av besöket Statistiken kring hur ungdomar svarat visar att många ungdomar faktiskt berättar om sina erfarenheter om de bara får frågan. 41

Ungdomsmottagningen Gamlestaden All personal deltog (barnmorskor, sjuksköterska, kuratorer och psykologer) Förberedande utbildningsdag Under 4 veckor användes SEXIT vid alla besök (planerade/bokade besök, spontana/akuta besök och vid drop in) Att det var ett forsknings projekt innebar ökat administrativt arbete (informerat samtycke, dokumentera åtgärder etc.). Det skiljer sig därmed något från hur SEXIT är tänkt att användas, och som det använts i tex Blekinge.

Mottagningsperspektivet - Möjligheter Strukturerade frågor som bygger på evidens Om formuläret blir en rutin blir det lättare att fråga och prata om de här ämnena. Enkät underlättar att ställa frågor Det här har berikat vårt arbete och gjort det både bättre och enklare. Om inte vi ställer frågorna, vem ska då göra det? Stärka skyddsfaktorer och minska riskfaktorer Hälsosamtal, Motivationssamtal, Reflekterande samtal Åtgärder/ Erbjudande om åtgärder

Utmaningar och överväganden Besökarens syfte med besöket/ Personalens syfte med besöket Fråga alla/ Fråga vissa Underbemanning Kort om tid (drop in) Vad gör jag med svaren? Återbesök inom rimlig tid Besökare som avböjer återbesök

Ungdomsperspektivet Hur var det för dig at svara på det här frågeformuläret? Skala 1-5 från Instämmer inte alls till Instämmer helt och hållet Medelvärde Frågorna var viktiga 4,4 Frågorna var obehagliga 1,5 Frågorna var svåra att svara på 1,6

Intervjuer med ungdomar Många ansåg att besöket där SEXIT användes var positivt som helhet Man ansåg att frågorna är viktiga och bra ställda Jag är minsann ingen som ligger runt. Det tror nämligen min mamma. 19 av 20 föredrog att besvara en enkät än att få frågorna muntligt Man vill inte ha hundögonen Många betonar att ickedömande bemötande är viktigt 46

Intervjuer med ungdomar forts. Det är skönt att veta att alla får svara på formuläret. Inte bara jag för att jag har en piercing i näsan. Många beskriver att de inte fått vissa frågor tidigare när de besökt ungdomsmottagningen Frågorna gav samtal som de tidigare inte haft Uppskattat med frågor om könsidentitet och sexuell orientering 47

Våga fråga och hantera svaret Möt den unge där den är Kom ihåg normal tonårsutveckling, utforskande, pröva gränser Utgå inte från dina egna föreställningar Fråga! Nyfikenhet Synliggör egna möjligheter att göra aktiva val Reflektera tillsammans, träna konsekvenstänkande, "Provtänka" Erfarenheter kan vara både och samtidigt, bra/dåligt, gott/ont, lust/ångest Utforska vinster/förluster med förändring Utforska tillsammans behov av stöd som den unge kan ta emot 48

En bra behandlare om unga får välja: Visar empati Har tid Visar omsorg Visar intresse Humor, kunna skratta ihop Är tydlig Visar hur man tar ansvar Är tillgänglig Ser det som fungerar Vågar visa närhet Är snäll Lyssnar Ställer frågor Sätter gränser Är ärlig Ger av sig själv Är direkt, inga omskrivningar Ger hopp 49

Vi söker mottagningar som vill testa SEXIT! Kontakta oss om du vill veta mer om projektet eller tror att det kan vara något för din mottagning! Sofia Hammarström Projektledare/doktorand Kunskapscentrum för sexuell hälsa sofia.hammarstrom@vgregion.se 0700-82 50 82 Jennie Elisson Barnmorska Gamlestaden UM jennie.elisson@ostra.goteborg.se 50