Radonhalter i bostäder i Skövde kommun

Göteborg den 14 februari 2005 Pär Ängerheim 1 Miljöutredare Erik Larsson 1 Miljöutredare Kent-Åke Wilhelmsson 2 Miljö- och hälsoskyddsinspektör Lars Barregård 1,3 Professor, överläkare 1 Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum 2 Skövde kommun 3 Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-773 28 43 par.angerheim@amm.gu.se Besöksadress: Medicinaregatan 16 Telefax 031-773 31 11 www.vmc.ymk.gu.se

Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Bakgrund 5 Allmänt om radon 6 Radonexponering och hälsorisker 7 Syfte 10 Metoder 11 Urval av försökspersoner 11 Mätmetoder 12 Enkät 13 Statistisk bearbetning 14 Resultat 15 Urvalet 15 Rökvanor 15 Bostäder 15 Bostadstyp, grund och byggnadens ålder 15 Blåbetongförekomst och ventilation 16 Övriga enkätuppgifter 16 Radonhalter 16 Tidstrend 19 Mätningar och resultat i olika delar av kommunen 20 Validering av enkätuppgifter och utplacering av dosor 20 Ventilation 20 Placering av dosor 20 Mätperioder 20 Diskussion 21 Radonhalterna 21 Radonets fördelning i kommunen 22 Dosplacering, ifyllande av enkät samt helårsmätningar 23 Risk för lungcancer på grund av radon i Skövde 23 Hur ser det ut i övriga Sverige? 24 Referenser 25 Bilagor 1. Karta med mätningarna utplacerade 2. Informationsbrev 3. Instruktioner för dosplacering 4. Instruktioner för returnering av dosor 5. Enkät 3

Sammanfattning Omkring 500 lungcancerfall per år i Sverige beräknas orsakas av radon i bostäder. Radonet kan komma från marken, byggnadsmaterialet och hushållsvattnet. Antalet bostäder med höga radonhalter är stort och närmare 500 000 bostäder bedöms ha radonhalter som överskrider gällande riktvärde på 200 Bq/m 3. För riskbedömning i en kommun behövs kunskap om radonhalten i representativa bostäder, men oftast görs endast riktade undersökningar till grupper där höga radonhalter misstänks. Resultaten från dessa kan därför inte användas för att skatta genomsnittsexponeringen i en kommun. Hos 108 slumpvis utvalda personer i åldern 20-60 år och boende i Skövde kommun mättes radonhalterna i bostäder (106 bostäder) under perioden januari-april 2004. Mätningarna utfördes enligt strålskyddsinstitutets (SSI) metodbeskrivning. Uppgifter om antal personer i hushållet, kön, ålder och rökvanor m.m. inhämtades via en enkät. Resultaten från mätningarna visar jämfört med en tidigare undersökning 1990 att radonhalterna i bostäder i Skövde kommun mer än halverats jämfört med dem som uppmättes 1990. Det geometriska medelvärdet för 106 bostäder var 75 Bq/m 3 jämfört med 175 Bq/m 3 1990. Aritmetiskt medelvärde har sjunkit från 313 Bq/m 3 till 146 Bq/m 3. Andelen bostäder med halter över riktvärdet på 200 Bq/m 3 var 25 % jämfört med 47 % 1990. Radonhalten i hus byggda efter 1980 var endast cirka 25 % av halten i bostäder byggda tidigare. Förekomst av blåbetong (20-25 % av bostäderna) innebar som väntat kraftigt ökade radonhalter. Dessutom var radonhalten lägre i bostäder med mekanisk ventilation. En orsak till lägre radonhalter än tidigare bedöms vara en ökad andel nya bostäder byggda på mark med låg radonhalt, en medveten strategi från kommunens sida. Dock är endast en femtedel byggda efter 1980. En ökad andel bostäder med mekanisk ventilation är en annan trolig förklaring till lägre radonhalter. Cirka hälften av bostäderna beräknas nu ha mekanisk ventilation. Kommunens spårning av bostäder med höga radonhalter och stöd eller råd om sanering torde också ha haft viss effekt. I nio av 106 bostäder hade åtgärder mot radon vidtagits. Sänkningen av radonhalterna jämfört med 1990 innebär att cirka tre framtida lungcancerfall per år i Skövde kommun har förhindrats jämfört med om radonhalterna förblivit oförändrade. Nuvarande radonhalter beräknas orsaka knappt tre fall av lungcancer per år och om genomsnittshalten kan sänkas till 1990 års riksgenomsnitt ( 107 Bq/m 3 ) kommer ytterligare nästan ett lungcancerfall per år att kunna undvikas. En minskning med cirka 30 fall av lungcancer under en tioårsperiod är en mycket betydande hälsovinst för befolkningen och understryker vikten av åtgärder mot höga radonhalter i bostäder. På uppdrag av SSI, Socialstyrelsen och Boverket kommer VMC att genomföra undersökningar av bostadsradon även i andra kommuner i landet i syfte att följa upp miljömålet för radon och skapa ett uppdaterat underlag för en beräkning av bostadsradon och dess bidrag till lungcancer i Sverige. 4

Bakgrund Skövde kommun har nästan 50 000 invånare och är belägen i den östra delen av Västra Götaland mellan Vänern och Vättern (figur 1). Platåberget Billingen ligger i kommunen och dess sluttningar utgör högriskområden för markradon (figur 2). Vid en nationell studie av bostadsradon 1988-1992 gjordes mätningar i mer än 8000 svenska bostäder, vilka kan betraktas som representativa för bostadsbeståndet vid det tillfället (Pershagen 1994). Bland de 142 kommuner där mätningar gjordes i mer än tio bostäder var Skövde den kommun i landet som hade högst genomsnittlig radonhalt (geometriskt medelvärde 175 becquerel per kubikmeter (Bq/m 3 ) och aritmetiskt medelvärde 313 Bq/m 3 ). Liksom andra svenska kommuner arbetar Skövde aktivt med både förebyggande insatser vid nybyggnation och åtgärder vid befintliga bostäder. Figur 1. Skövde kommun i Västra Götalands län. 5

Figur 2. Områden inom Västra Götalands län som är klassade som högriskområden ur markradonsynpunkt. Underlag från SGU och SSI. Allmänt om radon Radon (Rn) är en naturligt förekommande lukt- och färglös ädelgas, som ingår i sönderfallskedjan för uran. För en utförlig beskrivning, se t.ex. hemsidan för Statens strålskyddsinstitut, SSI (www.ssi.se). Den viktigaste radonisotopen är 222 Rn, som har en halveringstid på 3,82 dygn och sönderfaller till radioisotoper, s.k. radondöttrar. Radondöttrarna är obundna efter sönderfallet, men har en stor benägenhet att fastna på damm eller andra partiklar. Två av radondöttrarna avger liksom radon α-strålning, som är positivt laddade heliumkärnor som lämnar atomkärnan med hög hastighet. Huden utgör ett utmärkt skydd mot α-strålning, som har mycket kort räckvidd och till största delen stoppas av hudens hornlager, men inandning av radondöttrar kan orsaka cancer, se nedan. Markradon förekommer i högst halter i hus belägna på grusåsar eller uranrik berggrund. Alunskiffer, vissa graniter och pegmatiter innehåller förhöjda uranhalter och avger därför mer radon än annan berggrund. I marken kan radongasen transporteras vidare med luft eller vatten. Normalt råder undertryck i byggnader vilket gör att gasen sugs upp genom sprickor i husgrunden. Det kan räcka med ett litet inläckage för att ge höga radonhalter. 6

I kallkällor eller bergborrade brunnar, som får sitt vatten från sprickor i berget, kan man få problem med höga radonhalter i hushållsvatten. Radonavgången från vatten till inomhusluft är den största hälsorisken. Vid duschning, tvätt eller disk avges större delen av radongasen till inomhusluften, vilket kan bidra till höga radonhalter. Även intag av dricksvatten ger dock en viss stråldos från radon och det är då mag-tarmkanalen som får störst dos. Blåbetong, en viss typ av lättbetong eller gasbetong, har sitt namn efter den blåsvarta färg som kännetecknar den uranrika alunskiffer som utgör huvudingrediensen. Blåbetong har i stor utsträckning använts som byggnadsmaterial, främst för väggar men också för bjälklag. Kross av blåbetong har också använts som fyllning i bjälklag. Blåbetong tillverkades under åren 1929-1975. Blåbetongen är tillverkad av alunskiffer och bränd kalk med tillsats av aluminiumpulver. Blåbetongen är lätt (den flyter på vatten), kan sågas och har goda värmeisolerande egenskaper men all alunskiffer innehåller betydligt högre halter av uran än andra bergarter. Därför ger blåbetong högre gammastrålning än andra byggnadsmaterial som används i Sverige. Därtill kommer att radon kontinuerligt avgår från blåbetongen. Man uppskattar att blåbetong har använts som byggnadsmaterial i cirka 400 000 bostäder i Sverige (SSI, 2005). I storleksordningen 850 000 människor, en tiondel av alla svenskar, bor i blåbetonghus. I alla dessa hus finns det ett bidrag av radon från blåbetongen. Radonexponering och hälsorisker Två nationella undersökningar av bostadsradon har gjorts i Sverige. I studien av Pershagen m.fl., som nämnts ovan, var syftet att undersöka sambandet mellan bostadsradon och risk för lungcancer. Man mätte 1988-1992 radon i bostäder i 142 kommuner. Bostäderna hade bebotts av personer som drabbats av lungcancer eller av friska kontrollpersoner i motsvarande ålder. Radonhalten var approximativt log-normalfördelad med geometriska och aritmetiska medelvärden på 61 respektive 107 Bq/m 3. I en annan nationell studie, ELIB-undersökningen gjordes 1991-1992 fullständiga mätningar av radonhalten i totalt 1360 bostäder varav 714 i småhus och 646 i lägenheter i flerbostadshus. Det aritmetiska medelvärdet för radonhalten i alla bostäder var 108 Bq/m 3, för småhus 141 Bq/m 3 och för lägenheter i flerbostadshus 75 Bq/m 3. Radonhalterna i hus byggda efter 1980 var cirka hälften av nivåerna i hus byggda tidigare (Swedjemark 1993). En stor del av denna minskning beror på att blåbetong slutade tillverkas 1975 samt att ett riktvärde för radon i inomhusluften på 400 Bq/m 3 infördes 1981. Närmare 500 000 bostäder har bedömts ha radonhalter över det nya riktvärdet för bostäder (200 Bq/m³). Av detta skäl behöver radonhalterna sänkas i ett stort antal befintliga bostäder. Arbetet med radonsanering går dock långsamt. En av svårigheterna ligger i att 7

få fastighetsägarna att mäta radon. Även om de får veta att de har för höga radonhalter är det inte säkert att de verkligen vidtar någon åtgärd. Radonexponering är näst efter tobaksrökning den vanligaste orsaken till lungcancer i Sverige. Den skattning som görs enligt vetenskapliga studier från senare år innebär att en ökning av radonnivån i bostaden med 100 Bq/m³ motsvarar en ökning av den relativa risken för lungcancer med 15-20 % (Lagarde 1997, Darby 2005). Statens strålskyddsinstitut bedömer att omkring 500 lungcancerfall per år orsakas av radon i bostäder med nuvarande bostadsradonnivåer, rökvanor och lungcancerincidens. Cirka 90 % av dem som drabbas av lungcancer är rökare. Den relativa risken för ickerökare är sannolikt ungefär densamma som för rökare, men då rökarna har en mycket högre bakgrundsrisk att få lungcancer, drabbas framför allt rökarna av den ökade lungcancerrisken vid höga radonhalter. Den som röker 20 cigaretter per dag har en cirka 25 gånger högre risk att få lungcancer än den som aldrig rökt (Darby 2005). Radonsänkande åtgärder i alla bostäder med radonhalter över 200 Bq/m³ beräknas kunna spara upp till 200 dödsfall i lungcancer per år. För beräkningarna gäller att radonhalten efter åtgärd sänkts till cirka 100 Bq/m³. Att inte börja röka är den effektivaste åtgärden att minska sin personliga risk att drabbas av lungcancer på grund av radon. Stråldoserna från radon i bostäder är avsevärt högre än från andra källor. Exponeringen i bostäder beräknas årligen motsvara en dos på 2 msv (enhet för effektiv stråldos, millisievert msv). I genomsnitt utsätts varje person i Sverige för en samlad årlig stråldos på cirka 4 msv. För att kunna skatta lungcancerrisken till följd av radon i ett geografiskt område måste man känna till genomsnittsnivån av radon i bostäderna. Kunskapen om radonnivåer hos populationen i Västra Götalands kommuner under senare år är begränsad. Det har visserligen gjorts en hel del radonmätningar genom kommunernas försorg i olika kampanjer för att spåra bostäder med höga radonkoncentrationer. Man har då i allmänhet gjort riktade mätningar i vissa bostadsområden där man utifrån geologiska förhållanden, markradonmätningar eller kunskap om byggnadsmaterial kunnat anta att höga radonnivåer förekommer. Ibland har man istället genom annonser gett allmänheten tillfälle att få hjälp med mätning av bostadsradon. Den typen av mätkampanjer kan inte användas för att skatta bostädernas genomsnittshalt, eftersom man får räkna med att de bostäder som mäts i dessa kampanjer inte är representativa för alla bostäder. Kunskapen om bostadsradon i Västra Götaland baseras i stället framför allt på den nationella studien av Pershagen m.fl. I denna ingick ett antal kommuner i nuvarande Västra Götalands län. Eftersom man mätte i samtliga bostäder där lungcancerfall och kontrollpersoner tidigare bott i minst två år gjordes även mätningar i kommuner som ej utvalts i undersökningen. Genomsnittligt bostadsradon i de kommuner där mer än 20 mätningar gjordes framgår av figur 3. Som framgår ligger framför allt Skaraborgskommunerna högt, med högst genomsnittshalt i Skövde kommun. Därefter har endast en systematisk mätning gjorts, Lysekil 2001 (Törnström 2004). 8

Kommuner med alunskiffer eller uranrik granit i berggrunden ligger högre än övriga kommuner (Länsstyrelsen, 2003). Skövde Skara Falköping Lysekil Götene Ulricehamn Riket M ölndal Mariestad Uddevalla Trollhättan Åmål Göteborg Alingsås 0 50 100 150 200 250 300 350 Radonhalt Bq/ m 3 Figur 3. Genomsnittlig (aritmetiskt medelvärde) radonhalt 1990 i ett antal kommuner i Västra Götaland samt i riket. 9

Syfte Huvudsyftet med detta projekt var att undersöka radonexponeringen hos allmänbefolkningen i Skövde genom att mäta radonhalten i slumpvis valda bostäder, att undersöka om halterna ändrats sedan 1990 samt att för Skövde bedöma risken för lungcancer orsakad av radon. Andra mål med projektet var att: jämföra mätningar under eldningssäsong (standardmetoden i Sverige) med helårsmätningar (standardmetod i större delen av Europa) studera mätnoggranhet vid parallell placering av dosor studera hur väl skriftliga instruktioner om placering av radondosor följs studera hur korrekt slumpvis valda boende karakteriserar sin bostad när det gäller ventilation jämfört med en utbildad miljö- och hälsoskyddsinspektör öka den allmänna uppmärksamheten på radon i bostäder som ett betydande miljörelaterat hälsoproblem. 10

Metoder Urval av försökspersoner Ett slumpvis urval gjordes av personer i åldern 20-60 år (födda 1943-1983), ur befolkningsregistret för Skövde kommun. Det ursprungliga urvalet av 152 personer gjordes med antagandet att cirka 65 % av de tillfrågade skulle acceptera att delta och målet var att cirka 100 personer skulle delta. De utvalda personerna tillfrågades om att delta i projektet genom ett brev med information om projektet och svarskuvert (bilaga 2). Av 145 boende i Skövde kommun kunde sju inte nås per post eller telefon, 22 tackade nej och 116 (80 %) tackade ja till att delta i undersökningen. Urvalet kom att innefatta två par boende på samma adress (ett gift par samt ett tvillingpar). I dessa fall genomfördes en mätning i bostaden som användes för båda boende. Figur 4 ska tolkas som att mätning skett hos 108 personer (74 %) vilket dock innebär 106 bostäder. 152 Slumpvis utvalda 7 Ej boende i Skövde kommun 145 Kvarvarande 7 Ej kontakt 22 Tackat Nej 116 Mätningar påbörjades 8 Underkända 3-månaders mätningar 108 Godkända 3-månaders mätningar Figur 4. Undersökningens urval och bortfall. 11

Mätmetoder SSI har gett ut en metodbeskrivning för mätning av radon i bostäder. Av beskrivningen framgår bland annat när, var och hur mätningen skall utföras och hur årsmedelvärdet skall beräknas. Beskrivningen är avsedd för mätningar som kan komma att ligga till grund för myndighetsbeslut. Mätmetoden med spårfilm är den vanligaste och den har använts i denna studie. SSI rekommenderar en mättid på tre månader. För att få ett acceptabelt årsmedelvärde skall mättiden vara minst två månader inom mätsäsong. Normal mätsäsong är från 1 oktober till 30 april. Radonhalterna i en bostad kan variera kraftigt, både under dygnet och med årstiden. Variationen beror på temperatur- och vindförhållanden men också på hur bostaden utnyttjas, hur ventilationssystemet fungerar, hur ofta man fönstervädrar osv. Säkerheten i uppskattningen av årsmedelvärdet ökar när mätperioden blir längre. Radonmätningar har utförts med en spårfilm av typ CR-39 (poly-allyl-diglykol-karbonat) innesluten i en dosa av elektriskt ledande plast. Radongasen diffunderar in i dosan genom den smala springan mellan dosans lock och botten. Springan fungerar som ett filter så att radondöttrarna i luften inte når mätkammaren. När radongasen sönderfaller i dosan avges alfastrålning som orsakar mikroskopiska hål i filmen. Efter etsning i NaOH blir spåren synliga och kan räknas i mikroskop. Antalet spår per ytenhet är proportionellt mot radongashalten i rummet och exponeringstiden. För en mätperiod på 90 dygn uppskattas den totala mätosäkerheten till 10 % vid 60 Bq/m 3, 7 % vid 115 Bq/m 3 och 5 % vid 370 Bq/m 3. Utvärderingen av filmerna har gjorts av MRM Konsult AB i Luleå som är ackrediterad för mätmetoden av Swedac (styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll), för radonundersökningar. Ackrediteringen innebär att laboratoriet utför undersökningar enligt väl dokumenterade standarder och administrativa rutiner samt genomför regelbunden kalibrering av utrustningen. Hög kvalitet på undersökningarna garanteras dels genom egenkontroll och dels genom Swedacs årligen återkommande kontroll. Till de personer som var villiga att delta i undersökningen skickades fyra dosor med instruktioner (bilaga 3) att placera dessa i par om två i två olika rum i bostaden och hur de skulle placeras i rummen. En dosa i respektive rum var avsedd för mätning i tre månader under eldningssäsong och den andra för mätning under tolv månader. Utskicket av dosor gjordes under januari 2004. Mätningarna utfördes under tiden januari till och med april 2004. Mätperiodernas längd varierade mellan två och tre månader beroende på svårighet att rekrytera försökspersoner under pågående mätsäsong. Enligt instruktionerna skall mätning ske i minst två rum, ett sovrum och vardagsrum eller gillestuga. Om bostaden har flera våningsplan som används som bostadsutrymme skall mätning göras i minst ett rum på varje våningsplan. Cirka en vecka efter utskicket kontaktades de boende för ett besök på plats. Under besöket noterades uppgifter om huruvida de utskickade dosorna placerats i enlighet med instruktionerna. Dessutom kontrollerades bostadens ventilation. Totalt besöktes 83 bostäder (78 %). Under besöket placerades även två extra dosor ut parallellt med de 12

dosor som redan fanns dvs. fördelat på två olika rum. Om de utskickade dosorna vid besöket bedömdes olämpligt placerade ur mätsynpunkt lades fyra nya dosor ut på lämpliga platser. Detta gjordes i 16 bostäder. En av de besökta personerna avslutade inte mätningen. Efter tre månader (april 2004) fick de boende ett brev med en uppmaning att sända in de dosor som varit utplacerade i tre månader. Till detta brev bifogades ett portofritt svarskuvert samt ett brev med instruktioner (bilaga 4). Dosorna samlades ihop, registrerades och skickades vidare till MRM för analys. Figur 5. En radondosa av den typ som användes vid mätningarna i Skövde. Enkät Försökspersonerna fick fylla i en enkät (bilaga 5) med uppgifter om antal boende i hushållet, kön och ålder, rökvanor, ventilation i bostaden, ålder på bostaden, vattenförsörjning, blåbetongförekomst, om man sover med öppet fönster, tidigare radonmätningar samt om åtgärder vidtagits mot radon. De lämnade uppgifterna jämfördes med de uppgifter som insamlats vid besöket. 13

Statistisk bearbetning Deskriptiv statistik har tagits fram i form av aritmetiska (AM) och geometriska (GM) medelvärden, median samt geometrisk standardavvikelse. För GM har 95 % konfidensintervall beräknats. Skillnader i radonhalter mellan olika grupper har testats med t- test och variansanalys på log-transformerade radonhalter. Multivariat analys av radonhalter och faktorer som skulle kunna påverka dem har gjorts med multipel linjär regression på log-transformerade radonhalter. Utifrån Onkologiskt Centrums registerdata över lungcancerincidens i Skövde kommun har andel lungcancer som orsakas av radon beräknats. Därvid har antagits att 100 Bq/m 3 ökar den relativa risken för lungcancer med 15 % (Pershagen 1994, Lagarde 1997, Darby 2005). 14

Resultat Urvalet Enkäten har besvarats av 95 av de 108 personer som valt att ingå i undersökningen och 92 personer har svarat på frågan om åldersfördelning för alla som bor i bostaden. Totalt omfattades 271 personer i frågeunderlaget. Urvalet gjordes bland personer 20-60 år I de hushåll som omfattades av undersökningen fanns även personer födda mellan 2003 och 1933. Andelen kvinnor och män blev i stort sett densamma. Tabell 1. Åldersfördelning bland dem som bor i de bostäder där mätning skett samt i kommunen som helhet. Åldersintervall Antal urvalspersoner Andel (%) urvalspersoner Antal boende Andel (%) boende Andel (%) i Skövde kommun 0-14 år 0 0 61 23 17 15-29 år 20 19 70 26 20 30-44 år 36 33 58 21 20 45-59 år 46 43 71 26 20 60-74 år 6 6 11 4 14 >75 år 0 0 0 0 9 Rökvanor Nittio personer har svarat på frågan om antalet rökare i hushållet. Sammanlagt ingår 176 vuxna personer i underlaget. Av dessa angavs att 35 (20 %) var rökare, 118 personer (67 %) rökte inte nu och hade inte rökt tidigare och 23 personer (13 %) var ex-rökare. Bostäder Bostadstyp, grund och byggnadens ålder Hos de 92 som angett bostadstyp i enkäten framgår fördelningen på flerfamiljshus, fristående villa och radhus i tabell 3. I tabellen anges även typ av grund hos de 90 personer som i enkäten besvarat denna fråga. Tre personer visste inte vilken typ av grund de har, alla dessa bor i flerfamiljshus. Av de bostäder där mätning genomförts är 86 byggda före eller under 1980 och 20 är byggda efter 1980. Här har enkätuppgifter kompletterats med hjälp av kommunens byggnadsregister. 15

Blåbetongförekomst och ventilation Av 89 personer som svarat på frågan om det finns blåbetong i huset har 15 personer svarat Ja, 41 personer har svarat Nej och 33 personer att de inte vet. Här har enkätuppgifterna kompletterats med fynd av blåbetong vid de besök som gjordes i en del av bostäderna. Enkätuppgifter om typ av ventilation har besvarats av 75 personer, se tabell 4. Av 92 personer som svarade på enkätfrågan om de sover med öppet fönster, angav 45 att de gjorde detta. Övriga enkätuppgifter Typ av vattenförsörjning besvarades av 92 personer, se tabell 4. Två personer svarade att de inte visste. Av 85 personer som svarat på frågan om tidigare radonmätningar angav 22 att sådana gjorts i bostaden. Av 79 personer som besvarade frågan om åtgärder mot radon angav 9 att sådana vidtagits, se tabell 4. Radonhalter En sammanfattning av de uppmätta radonhalterna framgår av tabell 2 och figur 6. Medelvärden för de 108 personerna är i stort sett desamma som för de 106 bostäderna. Tabell 2. Resultat från mätning av radon i Skövde med aritmetriskt medelvärde (AM), median, geometriskt medelvärde (GM) samt 95 % konfidensintervall för geometriskt medelvärde. Antal AM Median GM 95 % KIGM 106 146 70 76 60-94 16

30 25 Antal bostäder 20 15 10 5 0 0-30 31-60 61-90 91-120 121-150 151-180 181-210 211-240 241-270 271-300 301-330 331-360 361-400 >400 Radonhalt (Bq/m 3 ) Figur 6. Uppmätta bostäder fördelat på radonhaltsintervall. Den högst uppmätta halten var 1005 Bq/m 3. Tjugofem mätningar låg under 30 Bq/m 3. Tio värden var högre än 400 Bq/m 3 och ytterligare 13 värden var 200-400 Bq/m 3, dvs. över det nya riktvärdet för bostäder. Tabell 3 och 4 visar radonhalterna fördelat på hustyp, byggnadsår, förekomst av blåbetong, typ av grund och ventilation, om man sover med öppet fönster, om man tidigare genomfört åtgärder mot radon samt vattenförsörjning. Det finns ett starkt och statistiskt signifikant samband mellan radonhalt och byggnadsår (lägre i hus byggda efter 1980, p<0,001) men ingen skillnad mellan småhus och flerfamiljshus. Hus med blåbetong hade betydligt högre halter än övriga (p<0,001 jämfört med hus utan blåbetong. Även typ av grund hade en signifikant effekt (variansanalys, p<0,001), liksom typ av ventilation (självdrag/mekanisk ventilation, p=0,003). Bostäder med kommunalt vatten hade signifikant (p=0,048) högre bostadsradonhalter än de som hade egen brunn. Det fanns en tendens till högre radonhalter i bostäder där man genomfört saneringsåtgärder (p=0,11). Att sova med öppet fönster hade ingen statistiskt signifikant effekt på radonhalterna. 17

Tabell 3. Radonhalter uppdelat efter hustyp, byggnadsår, blåbetong samt typ av grund. Typ av hus Antal AM GM Median 95%KIGM Flerbostadshus 29 132 79 82 51-113 Radhus 13 185 78 67 37-165 Villa 50 159 79 75 56-111 -därav suterräng 7 182 97 124 32-294 -utan suterräng 43 155 76 70 53-109 Byggnadsår Före 1980 86 170 95 84 75-120 Efter 1980 20 44 28 26 23-37 Blåbetong Ja 21 307 234 296 161-339 Nej 61 110 57 61 43-76 Okänt 24 96 58 63 38-88 Typ av grund Krypgrund 13 43 37 35 27-51 Källare 45 200 119 114 87-164 Platta på mark 29 141 65 67 41-102 Vet ej/ej svarat 19 94 53 50 32-86 Tabell 4. Radonhalter uppdelat efter typ av ventilation, om man sover med öppet fönster samt tidigare genomförda radonåtgärder. Typ av ventilation Antal AM GM Median 95%KIGM Självdrag 41 200 127 117 94-170 Mekanisk 34 106 45 42 30-68 Ej svarat 31 118 66 64 45-97 Sover med öppet fönster Antal AM GM Median 95%KIGM Ja, Ja ibland 45 160 86 82 62-121 Nej 47 147 71 64 49-101 Ej svarat 14 94 61 61 39-97 Tidigare åtgärder Antal AM GM Median 95%KIGM Genomfört 9 181 129 172 70-239 Ej genomfört 97 142 72 67 57-91 18

Vid en multivariat analys med byggår (före/efter 1980), bostadstyp (småhus/flerbostadshus), förekomst av blåbetong (ja/nej eller okänt), typ av ventilation (självdrag/mekanisk ventilation) samt typ av grund (källare/krypgrund eller platta) faller byggår (p=0,028), förekomst av blåbetong (p=0,007), typ av ventilation (p=0,016), samt kommunalt vatten (p=0,048) ut som statistiskt signifikanta och detta var nästan fallet även för bostadstyp (p=0,056). Effekten var starkast av förekomst av blåbetong. Effekterna av byggår (lägre halter i nyare hus), typ av ventilation (högre halt i hus med självdrag), kommunalt vatten (högre halt) och bostadstyp (högre halt i småhus) var ungefär lika starka. Vid en multivariat analys av enbart småhus erhölls liknande resultat för blåbetong och byggår, men effekterna av ventilation minskade och var inte längre statistiskt signifikanta. Tidstrend Tabellen nedan visar en översiktlig jämförelse mellan de nu uppmätta halterna jämfört med dem som mättes upp 1990. Tabell 5. En jämförelse mellan uppmätta radonhalter i Skövde 1990 och 2004. Antal AM Median GM Max Min 95%KIGM 2004 106 146 70 75 2851 4 60-94 1990 135 313 162 175 1005 3 150-217 Radonhalt (Bq/m 3 ) <200 200-400 >400 Summa 1990 72 26 37 135 2004 83 13 10 106 Tabell 5 visar att de nu uppmätta radonhalterna är lägre än hälften av dem som uppmättes 1990 och skillnaden är statistiskt signifikant (p<0,001). En genomgång av rådata från 1990 visar att radonhalten då var lika hög i flerbostadshus som i småhus och som framgår av tabell 3 är detta fallet även 2004. 19

Mätningar och resultat i olika delar av kommunen Som framgår av figur 7 har flertalet mätningar gjorts i tätorten, vilket är en naturlig följd av urvalet (slumpmässigt valda personer i kommunen). Mätningar med högst halter återfinns i de västra delarna av Skövde kommun. Validering av enkätuppgifter och utplacering av dosor Ventilation Tabell 6. Resultat av jämförelsen mellan vad urvalspersonerna uppgett som ventilation i enkäten jämfört med vad som konstaterats vid besöket. Enkät Inspektion Självdrag Mekanisk Ej insp. Summa Självdrag 27 2 12 41 Mekanisk 1 28 5 34 Ej angett 8 12 11 31 Summa 36 42 28 106 Av de 40 som har angett självdragsventilation eller självdragsventilation med spisfläkt har 27 konfirmerats vid besök på fastigheten, två har annat ventilationssystem än de angivit och elva besöktes ej. Placering av dosor Sammanlagt 384 dosor har placerats ut och analyserats. Dessa dosor har varit placerade i 106 bostäder. Vi har kontrollerat placering av dosor i 81 bostäder. Av dessa var 61 korrekt utplacerade och i 21 fastigheter bedömdes dosorna vara felaktigt utplacerade vid besöket. I 25 fall har vi inte kontrollerat dosorna. Mätperioder Ett av syftena i undersökningen var att undersöka korrelationen mellan tremånadersmätningar och helårsmätningar. Då helårsmätningarna ännu ej är klara kommer dessa resultat att publiceras senare. 20

Diskussion Radonhalterna Resultatet från studien visar att bostadsradonhalterna i Skövde kommun mer än halverats under perioden mellan 1990 och 2004. Medianvärdet i denna undersökning är 43 % av 1990 års nivå och trenden är densamma för aritmetiskt och geometriskt medelvärde (46 % resp. 43 % av halterna från 1990). Andelen bostäder med radonhalter över 200 Bq/m 3 har minskat från 47 % 1990 till 22 % och andelen bostäder med halter över 400 Bq/m 3 har minskat från 27 % 1990 till 9 %. Det är glädjande att halterna sänkts då Skövde kommun arbetar aktivt med radon. Resultatet av denna undersökning ger viss optimism för möjligheterna att klara av miljömålet att alla bostäder ska ha en radonhalt som understiger 200 Bq/m 3 luft. Man kan tänka sig flera olika anledningar till varför halterna sjunkit så som de gjort. Det kunde inte påvisas någon skillnad mellan uppmätta värden i flerbostadshus jämfört med småhus, något man även sett i tidigare undersökningar. Det är betydligt lägre radonhalter (p<0,0001) i hus byggda efter 1980 jämfört med hus byggda innan 1980. Detta har man även kunnat se i andra undersökningar och beror på att man efter 1980 lärt sig ta hänsyn till radonrisker när man bygger hus. Blåbetong används inte som byggmaterial och man bygger hus som inte släpper in markradon i betydande mängder. Andelen hus som är byggda efter 1980 är, av naturliga skäl, högre 2004 jämfört med 1990, men ändå är endast 20 av bostäderna byggda efter 1980, varför detta inte kan vara den enda orsaken till de betydligt lägre halterna 2004. Det är klart högre radonhalter i bostäder med självdrag jämfört med bostäder med mekanisk ventilation. En ökad ventilation är normalt sett ett effektivt sätt att sänka radonhalterna inomhus. Även detta kan vara en förklaring till lägre halter än 1990, ett antagande som stöds av den multivariata analysen. Cirka hälften av bostäderna kan antas ha mekanisk ventilation (tabell 4 och 6). Den andelen var troligen lägre 1990. Som väntat var radonhalterna betydligt högre i hus med blåbetong som byggmaterial. Detta är väl känt sedan tidigare. Andelen (21 av totalt 106 bostäder varav uppgift finns om 82) synes vara klart högre än genomsnittet i riket. Det fanns en tendens till att bostäder med krypgrund hade lägre halter jämfört med bostäder med källare eller platta på mark. Eftersom bostäder med källare har större kontaktyta mot marken är detta rimligt. På samma sätt har bostäder med krypgrund ett extra utrymme mellan marken och själva bostaden där radon kan ventileras ut vilket kan bidra till lägre radonhalter inomhus. Bostäder med kommunalt vatten hade signifikant högre halter jämfört med hus med egna vattentäkter. Detta beror sannolikt på att privata vattentäkter framför allt återfinns i områden med låga förekomster av markradon. 21

Vi fann ingen signifikant skillnad i radonhalter mellan personer som sover med öppet fönster jämfört med personer som sover med stängt fönster. Detta kan bero på formuleringen av enkätfrågan som inte gav utrymme för andra svar än öppet eller stängt. Personer som sover med öppet fönster vissa delar av året och liknande har inte haft något lämpligt svarsalternativ på enkäten. De bostäder som tidigare genomfört åtgärder mot för höga radonhalter hade högre värden än de som ej genomfört åtgärder. Det var dock endast 9 bostäder med i undersökningen som genomfört åtgärder mot radon vilket kan förklara varför skillnaden inte blev signifikant. En förklaring till högre halter i sanerade hus skulle kunna vara att saneringen inriktats på hus med höga radonhalter och att man nöjt sig med en sänkning till gällande riktvärde vilket är högre än kommungenomsnittet. Radonets fördelning i kommunen De högsta radonhalterna är uppmätta i de västra delarna av kommunen. Detta var förväntat eftersom det är här Billingen ligger och de högriskområden som finns i Skövde till stor del är centrerade till Billingens sluttningar samt området norr om Billingen (figur 7). Figur 7. Översiktligt högriskområde för markradon i Skövde kommun. Det röda området definieras som Områden där gammastrålning kan överstiga 30 µr/h. En utförligare bild finns i bilaga 1. 22

Dosplacering, ifyllande av enkät samt helårsmätningar Vi har under projektet bedömt de boendes placering av dosorna i 82 bostäder. Av dessa bedömdes cirka 3/4 vara korrekt placerade. Instruktionerna bör korrigeras så att man tydligare påpekar att dosor ej ska placeras i kök eller badrum. Det är också viktigt att de boende noggrant antecknar vilken dosa som ligger i vilket rum. Under projektet kontrollerades bostädernas ventilation i 78 bostäder. Av dessa hade 20 inte angett typ av ventilation i enkäten. Av de återstående 58 bostäderna var det tre bostäder där vi vid besöket konstaterade en annan ventilation än den som angetts i enkäten. Slutsatsen är att de som anger typ av ventilation i huvudsak gör detta korrekt. Vid tiden för denna rapport fanns ännu inte resultaten för de helårsmätningar som gjorts parallellt med tremånadersmätningarna. Risk för lungcancer på grund av radon i Skövde Sammanlagt ingår 176 personer i svarsunderlaget på frågan om antal rökare i hushållet. Av dessa är 35 (20 %) rökare samt 23 (13 %) har tidigare rökt. Andelen rökare är jämförbar med rikets genomsnitt på 17 % rökare (16-74 år), enligt SCB. Enligt en nyligen publicerad studie innebär en ökning av radonhalten med 100 Bq/m 3 en ökning av lungcancerrisken med 16 % och liknande resultat har beräknats för Sverige (Lagarde 1997, Darby 2005). Riskuppskattningen är dock komplicerad. Egentligen visar analysen endast en ökning med 8-10 %, men man har justerat upp risken med hänsyn tagen till mätosäkerhet. Man räknar med att de radonhalter som uppmäts ibland kan vara högre och ibland lägre än de sanna genomsnittshalterna under lång tid. Osäkerheten är dock inte symmetrisk utan framför allt höga uppmätta halter kan vara högre än långtidsmedelvärden. Vi har valt att göra ett förenklat antagande där vi räknar med att de uppmätta halterna i Skövde ungefärligt speglar befolkningens sanna radonhalter och räknar med att för uppmätta radonhalter ökar lungcancerrisken med 15 % per 100 Bq/m3. I Skövde har under de senaste tio åren inträffat i genomsnitt 15 fall av lungcancer per år. Riskuppskattningen ovan innebär att den uppmätta halten på 146 Bq/m 3 (aritmetiskt medelvärde) kommer att orsaka cirka tre fall av lungcancer per år i Skövde kommun. Om man lyckas minska halten till 107 Bq/m 3 (riksgenomsnittet) skulle det innebära att man förhindrar knappt ett fall av lungcancer per år. Vid undersökningen 1990 erhölls ett aritmetiskt medelvärde på 313 Bq/m 3. Minskningen i radonhalt innebär att cirka tre fall av lungcancer per år har förhindrats jämfört med om radonhalterna förblivit oförändrade. En minskning med cirka 30 fall av lungcancer under en tioårsperiod är en mycket betydande hälsovinst för befolkningen. 23

Hur ser det ut i övriga Sverige? Det finns en besvärande brist på data om hur bostadsradon utvecklats sedan perioden kring 1990 då både den stora epidemiologiska studien (Pershagen 1994) och ELIBstudien (Swedjemark 1993) genomfördes. Den enda tidigare uppföljning av slumpmässigt valda bostäder som vi känner till är den som gjordes av Törnström och Barregård år 2001 i Lysekil (Törnström 2004). I Lysekil noterades en relativt begränsad sänkning av geometriskt medelvärde från 100 Bq/m 3 år 1990 till 84 Bq/m 3 år 2001. Det är oklart varför radonhalten har sjunkit så kraftigt i Skövde men inte i Lysekil. En möjlighet är att det i Skövde kommun finns större möjligheter att finna mark med lågt markradon än i Lysekil, åtminstone om man i fallet Lysekil önskar bygga havsnära. På uppdrag av SSI, Socialstyrelsen och Boverket har ett arbete startats för att följa upp med mätningar i ytterligare svenska kommuner för att kunna bedöma tidstrenden och erhålla data både för miljömålsuppföljning och förnyad riskbedömning vad avser radonets bidrag till lungcancer i Sverige. Under eldningssäsongen 2004-2005 pågår sådana mätningar i bostäder i Norr- och Västerbotten samt i Uddevalla. 24

Referenser Darby S, Hill D, Auvinen A, Barros-Dios JM, Baysson H, Bochicchio F, Deo H, Falk R, Forastiere F, Hakama M, Heid I, Kreienbrock L, Kreuzer M, Lagarde F, Makelainen I, Muirhead C, Oberaigner W, Pershagen G, Ruano-Ravina A, Ruosteenoja E, Rosario AS, Tirmarche M, Tomasek L, Whitley E, Wichmann HE, Doll R. Radon in homes and risk of lung cancer: collaborative analysis of individual data from 13 European casecontrol studies. BMJ. 2005 Jan 29;330(7485):223. Lagarde F, Pershagen G, Akerblom G et al. Residential radon and lung cancer in Sweden: Risk analysis accounting for random error in the exposure assessment. Health Phys 1997;72:269-276. Pershagen G, Akerblom G, Axelsson O et al. Residential radon exposure and lung cancer in Sweden. N Engl J Med 1994;330:159-164. Swedjemark G, Melander H, Mjönes L. Radon. I: Norlén U, Andersson K (red) Bostadsbeståndets inneklimat. ELIB-rapport nr 7. Statens Institut för Byggnadsforskning, Gävle, 1993. SSI. Statens strålskyddsinstitut. www.ssi.se. 2005. Törnström G, Barregård L. Radonexponering i Lysekil - allmänbefolkningens exponering för radon i Lysekils kommun år 2001 och risk för lungcancer ett miljöövervakningsprojekt. Länsstyrelsen Västra Götalands Län, Rapport 2004:29. Johansson K, Törnström G. Radon. En sammanställning över radonsituationen i länets kommuner. Länsstyrelsen Västra Götalands län, Rapport 2004:1. 25

Bilaga 1. Karta över de genomförda mätningarna samt kommunens högriskområde.. Kartbilden visar de utförda mätningarna utplacerade på en karta. De röda punkterna symboliserar värden över 400 Bq/m 3, de gula trianglarna 200-400 Bq/m 3 samt de gröna kryssen värden <200 Bq/m 3. Det röda stråket definieras som Områden där gammastrålning kan överstiga 30 µr/h.

Bilaga 2. Radonmätningar i Skövde kommun Vill du delta i ett projekt där vi undersöker förekomsten av radon i ca 100 bostäder i Skövde kommun? Projektet genomförs av VMC (Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum) i samarbete med Skövde kommuns miljö- och hälsoskyddskontor. Bakgrund Radon kan orsaka lungcancer. Kunskapen om radon i landets bostäder är begränsad och vi vill undersöka detta närmare. Vi har därför valt ut ett antal personer slumpmässigt ur befolkningsregistret. Du är en av dessa personer. Undersökningsmetod Undersökningen går till så att du får fyra små dosor (se bild på baksida). Dosorna ska läggas ut enligt anvisningar i två rum. Närmare instruktioner kommer i ett brev tillsammans med mätdosorna. Du kan leva precis som vanligt under mätperioden som är 3 månader för två av dosorna och 12 månader för de två andra. Du får även fylla i en enkät med uppgifter om din bostad, antal boende samt rökvanor. Enkäten kommer samtidigt som mätdosorna. Deltagandet är frivilligt Deltagandet i undersökningen är frivillig och helt kostnadsfritt. Du har rätt att när som helst avbryta ditt deltagande i undersökningen. Ditt namn och personnummer kommer inte att hamna i något dataregister och mätvärdet kan hållas hemligt för andra än dig själv och VMC. Det är viktigt för undersökningens statistiska säkerhet att så många som möjligt av de slumpmässigt utvalda deltar. Vi vill därför att du meddelar oss om du är villig att delta i undersökningen. Detta gör du genom att fylla i uppgifterna på bifogad talong som skickas in till VMC i bifogat svarskuvert, helst inom en vecka. Om du har frågor är du välkommen att kontakta: Pär Ängerheim, Miljöutredare, VMC (Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum). Tel 031-773 28 43, E-post: par.angerheim@ymk.gu.se Erik Larsson, Miljöutredare, VMC. Tel 031-773 28 53, E-post: erik.larsson@ymk.gu.se Lars Barregård, Professor, Överläkare, VMC. Tel 031-773 28 96. E-post: lars.barregard@ymk.gu.se Kent-Åke Wilhelmsson, Miljö- och hälsoskyddsinspektör, Skövde Kommun, 0500-498 277, E- post kent-ake.wilhelmsson@skovde.se

Bild på en radondosa

Bilaga 3. Bruksanvisning för radonmätning med spårfilm Den spårfilm som används ligger i en plastdosa är avsedd för mätning av radongas. Plastdosorna är förvarade i aluminiumpåsar som inte får öppnas förrän mätningen påbörjas. Under mätningen kommer radon in i dosorna via en smal luftspalt på baksidan. De alfapartiklar som bildas vid sönderfallet orsakar spår på filmen. Antalet spår är ett mått på radonhalten i rummet där radonmätaren varit placerad. Mätningen ska göras i två rum och du använder två dosor i varje rum. De dosor som ligger i samma rum ska ligga bredvid varandra. Efter 3 respektiver 12 månader ska dosorna skickas tillbaka till VMC i svarskuvert (kommer senare). Du ska välja två olika rum för mätningen. Det ena rummet bör vara ett sovrum och båda rummen ska vara utrymmen där personer normalt vistas. Har bostaden flera våningar bör du placera en dosa på varje plan. När du placerat dosorna fyller du i nummer för tremånaders- och helårsmätningar och placering av dosorna i enkäten som medföljer detta brev. Gör så här: 1. Välj rum för mätningen 2. Klipp upp aluminiumpåsen nära svetsfogen i ena änden. Nu börjar mätningen! Lägg mätarna på ett bord minst 1,5 meter från närmaste radiator eller annan värmekälla, fönster, ytterdörr, till- eller frånluftsdon samt minst 25 cm från vägg. Spara påse på lämplig plats så den finns till hands när mätningen avslutas. 3. Fyll i enkäten med uppgifter om ditt boende, dosornas nummer, placering och datum för när mätningen påbörjas. 4. När mätningen avslutas antecknas aktuellt datum i enkäten och dosorna skickas tillsammans med enkäten snarast möjligt till VMC (svarskuvert kommer senare). Om du har frågor är du välkommen att kontakta: Pär Ängerheim, Miljöutredare, VMC (Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum). Tel 031-773 28 43, E-post: par.angerheim@ymk.gu.se Erik Larsson, Miljöutredare, VMC. Tel 031-773 28 53, E-post: erik.larsson@ymk.gu.se Lars Barregård, Professor, Överläkare, VMC. Tel 031-773 28 96. E-post: lars.barregard@ymk.gu.se Kent-Åke Wilhelmsson, Miljö- och hälsoskyddsinspektör, Skövde Kommun, 0500-498 277, E-post kent-ake.wilhelmsson@skovde.se

Bilaga 4. Radonprojeket i Skövde kommun. Det har nu gått ungefär 3 månader sedan du fick dina dosor för mätning av radon. Nu är det dags att returnera några av dosorna. Du har fått 4 dosor som ligger två och två i olika rum. Eventuellt har du fått ytterligare 2 dosor om du fått besök under projekttiden. Instruktioner 1. Samla in alla dosor utom en i respektive rum. De kvarlämnade dosorna (en i varje rum) skall användas för helårsmätningen. 2. Leta rätt på de aluminiumpåsar som dosorna låg i när de kom. Stoppa rätt dosa i rätt påse (de är försedda med nummer) och notera datum på påsen. 3. Skriv dosans nummer och datum på den enkät du fått tidigare. 4. Vik in kanten på påsen och förslut den med en bit tejp eller ett gem. 5. Lägg de tillslutna påsarna i det portofria svarskuvertet och lägg på brevlåda så snart som möjligt. 6. Om du inte hittar aluminiumpåsarna går det bra med vanligt aluminiumfolie. 7. Hör av dig om du inte hittar enkäten. Vi skickar gärna en ny. Efter detta ska du ha två dosor kvar hemma, placerade i två olika rum. Dessa ska skickas in i januari nästa år. Du kommer då få ett nytt brev med ett nytt svarskuvert. Tack för din hjälp. Om du har frågor är du välkommen att kontakta: Pär Ängerheim, Miljöutredare, VMC (Västra Götalandsregionens Miljömedicinska Centrum). Tel 031-773 28 43, E-post: par.angerheim@ymk.gu.se Erik Larsson, Miljöutredare, VMC. Tel 031-773 28 53, E-post: erik.larsson@ymk.gu.se Lars Barregård, Professor, Överläkare, VMC. Tel 031-773 28 96. E-post: lars.barregard@ymk.gu.se Kent-Åke Wilhelmsson, Miljö- och hälsoskyddsinspektör, Skövde Kommun, 0500-49 82 77, E-post kent-ake.wilhelmsson@skovde.se

Bilaga 5. Enkät i samband med radonundersökning i Skövde Namn Datum: Telefon: E-post Fastighetsägare: Fastighetsbeteckning: Antal vuxna (över 18 år) män i hush. Antal vuxna kvinnor Antal barn Födelseår (för alla i hushållet): Antal vuxna rökare Antal vuxna tidigare rökare Antal vuxna icke rökare Bostadstyp Flerbostadshus Våningsplan Suterränghus Småhus Radhus Annat (ange): Byggnadens konstruktion Byggår: Typ av grund: Platta på mark Källare Krypgrund Vet ej Finns det blåbetong i huset Ja Nej Vet ej Om ja, ange var (väggar, golv, etc.)

Ventilationssystem Vet du vad du har för ventilation i bostaden Ja Nej Om Ja ange nedan: Mekanisk till- och frånluft Mekanisk till- och frånluft med värmeåtervinning Självdrag Självdrag med spisfläkt Mekanisk frånluft Annat (ange) Brukar du sova med öppet fönster Ja Nej Har det tidigare gjorts mätningar i bostaden Ja Nej Har det gjorts åtgärder mot radonhalter i bostaden Ja Nej Hushållsvatten Kommunalt vatten Borrad brunn Grävd brunn Vet ej Tremånadersmätningar Film nr Typ av rum Våningsplan* Mätningen påbörjad Mätningen avslutad år mån dag år mån dag - Helårsmätningar - - - * souterräng/källarplan=0, markplan=1 o.s.v