INVESTERA I FRED INTERNATIONELLA KVINNOFÖRBUNDET FÖR FRED OCH FRIHET

INVESTERA I FRED INTERNATIONELLA KVINNOFÖRBUNDET FÖR FRED OCH FRIHET

Peace is inextricably linked with equality between women and men and development. [ ] In a world of continuing instability and violence, the implementation of cooperative approaches to peace and security is urgently needed. The equal access and full participation of women in power structures and their full involvement in all efforts for the prevention and resolution of conflicts are essential for the maintenance and promotion of peace and security. INTRODUKTION Beijing Declaration and Platform for Action INVESTERA I FRED Publicerad av Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet Stockholm 2010 Ansvarig utgivare: Petra Tötterman Andorff Layout: E&G Design www.ikff.se info@ikff.se Krig och militära konflikter uppkommer inte i ett vacuum, orsakerna till konflikter går ofta att finna i ojämlikt fördelade resurser i ojämställda samhällen. Investera i fred innebär att ifrågasätta traditionella normer om hur säkerhet bäst skapas och upprätthålls. Det handlar om att motverka och utrota grundorsakerna till krig och att förebygga att konflikter leder till väpnat våld. Det enda som kan skapa verklig säkerhet är att utgå från individens säkerhet och verka för en rättvis fördelning av världens resurser samt jämlikhet, annars kommer inte hållbar fred att uppnås. I den här skriften diskuteras kopplingen mellan kvinnors säkerhet och hållbar fred. De kränkningar som kvinnor möter på grund av maktstrukturer i samhällen världen över förvärras under krig och försvinner inte vid ett eldupphör. En hållbar fred, relevant för hela befolkningen, kräver att kvinnor inte diskrimineras eller får sina mänskliga rättigheter kränkta. Denna skrift ger också dig som läsare en inblick i några av de verktyg och internationella överenskommelser som syftar till att utrota grundorsakerna till krig men som på grund av ekonomiska felprioriteringar, brist på politisk vilja och den rådande normen i den säkerhetspolitiska sfären sällan blir till verklighet. Photo: PASQUAL GORRIZ

SÄKERHET ETT ORD MED MÅNGA INNEBÖRDER Photo: Kamaile Chan Frågan om hur man kan investera i fred blir tydlig när man frågar sig vad fred är. Råder det fred om en konflikt kommit till ett eldupphör? Eller är det när freds avtalet skrivits under? Eller bör fred ses som en process i syfte att avskaffa strukturellt våld, rasism, ojämlikhet och utsatthet? Allt detta hänger ihop med hur man väljer att se på säkerhet. Photo: ANTONINHO BERNARDINO Photo: RENE ERHART Photo: MARTINE PERRET Photo: P. Sudhakaran Det traditionella säkerhetsperspektivet har länge varit dominerande i säkerhetspolitiken utan att ifrågasättas. Genom att rusta för krig anser sig stater kunna avskräcka från yttre hot. Fokus har varit på territorium och maktbalans och den främsta taktiken har varit hot om våld. Militarism har många skepnader och är ett uttryck för en aggressiv våldspolitik som bygger på särskilda antaganden om hur verkligheten och människor fungerar. Ett sådant antagande är att våld kan lösa problem och konflikter, ett annat att människors säkerhet är beroende av vapen. Många gånger är det svårt att se hur militarismen påverkar säkerhetspolitiken eftersom den fortfarande är norm bildande. Ett grundantagande som sällan ifrågasätts är att en stat anses behöva ett militärt försvar för det är så dess säkerhet garanteras. På senare år har denna traditionella syn på säkerhet blivit allt mer kritiserad. Feministiska och andra kritiska analyser har visat att staters säkerhet inte är detsamma som individers säkerhet. Även om militära insatser ofta sker med förevändningen att beskydda de mest sårbara i ett samhälle är det ändå civila som faller offer för krigens förstörelse. Trots detta fortsätter militär kapprustning, skenande militära budgetar och militära angrepp att motiveras med retorik om säkerhet och skydd. Vapen anses avskräcka från anfall och ses som en lösning för att undvika konflikter. Soldater med militär makt sägs krävas för att garantera oskyldigas säkerhet. Det starkaste skyddet för individer är rimligtvis att konflikter inte leder till väpnade konfrontationer. Det tydligaste sättet att minska risken för väpnat våld är att minska de militära satsningarna och investera i fredliga processer och åtgärder istället. Men detta långsiktiga perspektiv ifrågasätts som orealistiskt. IKFF hävdar att det enda realistiska är att tänka långsiktigt.

Mänsklig säkerhet Säkerhet och mänskliga rättigheter Efter upphörandet av det kalla kriget, övergick världens konflikter mellan stater till inomstatliga, väpnade konflikter. Insikten om att staters interna angelägenheter och problem kan inne bära ett internationellt hot och instabilitet ledde till nya diskussioner kring suveränitetsprincipen (att stater själva beslutar över sina interna angelägenheter utan att andra stater får lägga sig i). Den här insikten ledde även till att enskilda människors situation kunde vara en säkerhetspolitisk fråga. Massiva flyktingströmmar, sjukdomsepidemier och instabilitet inom stater kunde skapa till och med global instabilitet. Det nya perspektivet kom allt oftare att kallas mänsklig säkerhet. FN har kallat arbetet för mänsklig säkerhet för ett arbete som ska syfta till att människor kan leva free of want och free of fear, vilket kan översättas till att människor ska ha sina grundläggande behov uppfyllda och kunna leva utan fruktan. Detta perspektiv var ett stort steg i synen på säkerhet. Steget från stat till individ som fokus för säkerhetsanalysen ökade möjligheten att föra upp kvinnors säkerhet på agendan,men det är fortfarande nödvändigt att vara medveten om behovet av att inte utgå från en manlig norm. Om inte beslut och akti viteter genomförs med en medvetenhet om kvinnor och mäns olika behov så riskerar även detta perspektiv att återigen förbise kvinnors säkerhetsfrågor. Tillsammans med utvecklingen av mänsklig säkerhet talas det numera ofta om skyldigheten att skydda men alltför ofta handlar det om behovet av att göra militära ingripanden när stater kränker sina egna medborgares grundläggande mänskliga rättig heter. Tyngdpunkten inom det nya begreppet skyldighet att skydda bör istället innebära en inriktning på att förebygga våld och allvarliga hot ur ett brett perspektiv. Photo: ALBERT GONZALEZ FARRAN Mänsklig säkerhet sätter individer och mänskliga rättigheter före det uppfattade säkerhetsbehovet hos stater, men mänskliga rättigheter kränks ofta trots det med förevändningen att det är nödvändigt för statens säkerhet. Det har blivit tydligt bland annat i kriget mot terrorismen där individers rättigheter åsidosatts med förevändningen att de är misstänkta terrorister och därför har förlorat sina rättigheter. Det är också tydligt när stater väljer att prioritera den militära budgetposten i statsbudgeten före vattenrening eller skolgång som skulle innebära större säkerhet för betydligt fler av landets invånare då de inte behöver riskera att dö av diarré eller kan läsa varningsinformation om HIV/AIDS-spridning. I världen lever idag ungefär 1,2 miljarder människor i det som kallas extrem fattigdom, alltså på mindre än 10 kronor om dagen. Av dessa är 70 % kvinnor. Varje dag dör dessutom 30 000 barn av fattigdom. Kvinnor och flickor diskrimineras; de tjänar mindre än män och bär de tyngsta konsekvenserna av fattigdom; brist på utbildning och brist på politiska rättigheter. Runt en halv miljon kvinnor dör varje år till följd av graviditeter. Miljoner barn nekas skolgång, av vilka en majoritet är flickor. En av tre kvinnor har utsatts för någon typ av genusbaserat våld, ofta från någon i hennes egen familj. Allt detta utgör riktiga säkerhetshot, hot som inte kan lösas med militärt våld. Att skydda människor från hot mot deras säkerhet är ett av samhällets viktigaste uppdrag, och en säkerhetspolitik värd namnet bör utgå från en genusmedveten syn på vem som är säker. Med utgångspunkt från detta kommer en stat aldrig vara säkrare än sina medborgare och mänskliga rättigheter kan inte åsidosättas för att upprätthålla en territoriell, traditionell säkerhet. Kvinnor ses ofta som offer eller som icke-relevanta aktörer i diskussioner om säkerhetspolitik, mycket på grund av att det traditionella perspektivet får dominera där enskilda invididers säkerhetssituation inte tar plats på agendan.kvinnors mänskliga rättigheter, bestämmanderätt över sin egen kropp, rätt till jämställdhet med män, är emellertid direkt kopplat till deras faktiska möjlighet att delta i säkerhetspolitiska diskus sioner. Kan du inte själv besluta när du vill föda barn, om du kan lämna hemmet för att gå ut eller känna dig säker hos din egen familj är det svårt att kräva din rätt eller rent praktiskt delta i politiska diskussioner.

INTERNATIONELLA VERKTYG Världens länder har genom flera överenskommelser garanterat flickor och kvinnor samma rättigheter som män. FN:s konvention om avskaffandet av all form av diskriminering Kvinnokonventionen eller dess engelska förkortning CEDAW antogs år 1979. Idag har fler än två tredjedelar av FN:s medlemmar ratificerat konventionen som i 30 artiklar slår fast kvinnors rättigheter och uppmanar till positiv särbehandling för att gynna kvinnors ställning. One woman in politics changes the woman. Many women in politics changes the politics. Kvinnors representation och den politiska agendan Kvinnokonventionen och pekingplattformen Photo: ROGER LEMOYNE Eve Bazaiba Masudi, Senator Demokratiska Republiken Kongo samt hedersmedlem i WILPF/IKFF DRC Uppdelningen mellan det offentliga och det privata är centralt när det kommer till stater, krig och säkerhet. Den uppdelningen leder till en manlig dominans i statliga och offentliga angelägenheter, och kvinnans huvudansvar för hem och barn i världen idag. Det återspeglas bland annat i kvinnors politiska representation. Kvinnor utgör idag under 20 procent av världens parlamentariker. Europa är inget undantag, med ca 22 procent kvinnor som parlamentariker. Jämställd representation har inget egenvärde, men för att skapa strukturell förändring måste kvinnor vara delaktiga i att sätta den politiska agendan. Utan jämställda politiska förutsättningar så fortsätter kvinnor vara en outnyttjad resurs och beslut som fattas riskerar att sakna relevans för deras vardag. Det internationella samfundet har genom flera överenskommelser påtagit sig att motarbeta de strukturer som skapar och upprätthåller den samhällsordning som möjliggör kvinnors underordning. Om dessa lagar och överenskommelser skulle implementeras skulle det vara ett stort steg mot att utrota grundorsakerna till krig och istället investera i fred. År 1995 anordnades FN:s fjärde kvinnokonferens i Peking. Resultatet av det stora mötet blev Pekingdeklarationen och en handlingsplan - Platform for Action. Plattformen tar ett samlat grepp om kvinnors rättigheter men har också tydliga mål som ska uppfyllas. Av 12 fokusområden i plattformen berör ett specifikt Kvinnor och väpnad konflikt. Bland de konkreta målen i plattformen återfinns här krav bland annat på kvinnors deltagande på alla politiska nivåer, att militära resurser ska omfördelas till arbete som istället stödjer utveckling och fredliga syften samt att militära resurser och vapenhandel istället ska användas för social och ekonomisk utveckling framförallt för att främja kvinnor situation. Erkännandet av den ledande roll som kvinnor spelar i arbetet för fred omnämns i samma strategiska mål som arbetet mot en nedrustning. Inkluderingen av Kvinnor och väpnad konflikt och dess långtgående strategiska mål i plattformen var avgörande för kommande års tänkande kring kvinnors deltagande i freds- och säkerhetsarbete och innebar inte minst en nytändning för den antimilitaristiska feminismen. Plattformen gjorde en tydlig koppling mellan säkerhet och jämställdhet: [e]mpowerment of women and equality between women and men are prerequisites for achieving political, social, economic, cultural and environmental security among all peoples. Efter FN:s fjärde kvinnokonferens har ingen ny konferens anordnats. Det finns bland organisationer världen över en medvetenheten om svårigheterna för världens stater att anta ett lika starkt dokument idag, efter den tillbakagång kring rättighetstänkande och nedrustning som har präglat världen efter 11 september 2001. Arbetet har istället fått ta andra vägar med utvärderingar och diskussioner snarare än stora politiska utfästelser i det intensiva arbetet för implementeringen av kvinnors rättigheter.

Photo: ERIC KANALSTEIN Photo: MARTINE PERRET Photo: SOPHIA PARIS Photo: MYRIAM ASMANI FALLSTUDIE: Kvinnors roll i Sierra Leone Kvinnor spelar en central roll i fred, säkerhet och utveckling i Sierra Leone. Genom att förstå och uppmärksamma att kvinnor spelar en viktig roll för fred, säkerhet och utveckling stärks kvinnors position och det möjliggör att den kunskap och kompetens som kvinnor besitter tillvaratas. I Sierra Leone, liksom i de flesta länder, utgör kvinnorna lite mer än hälften av befolkningen. Ändå har de länge, liksom i länder världen över, exluderats från säkerhetsarbetet. Exkluderingen av kvinnor från freds-, säkerhets- och utvecklingsarbete påverkar inte bara kvinnors situation, utan leder också till att avtal blir bristfälliga eftersom halva befolkningens kunskap och erfarenheter inte synliggörs. gionala infallsvinklar. Kvinnors inblandning i fredsarbetet hjälpte och förbättrade innehållet i de avtal som slöts och civila samhällets kvinno organisationer blev den arena där kvinnor kom att påverka säkerhetsarbetet. Därför är det viktigt att kvinnor som varit aktiva i fredsarbetet även fortsätter vara aktiva i arbetet med att befästa den fred som uppnåtts. För att överkomma hinder för utvecklingen krävs bland annat att man ändrar synen på kvinnan och hennes roll; hon kan inte längre ses endast som en fru eller mor. Kvinnor bidrar nämligen både direkt och indirekt Även om kvinnor ofta exkluderas från beslutsfattande organ är de ofta centrala aktörer innan, under och efter konflikter. Under kriget i Sierra Leone hade kvinnor en aktiv roll som fredsambassadörer, bland annat genom olika organisationer som bidrog med subretill återuppbyggnaden i Sierra Leone. Indirekt genom sitt arbete i den informella sektorn och på senare tid direkt genom de kvinno organisationer som bildats. Dessa organisationer deltar i både beslutsfattande och politik vilket gör att kvinnors röster blir hörda. Vad som behövs är att bygga strukturer som bidrar till stärkandet av kvinnors ställning, det vill säga strukturer som ger stöd till kvinnor och en plattform där kvinnor kan mötas. Källa: Macauley, Marcella (2008), The Role of Women in Peace, Security and Development i Peace, Security and Develoment Update Women in Security nr 3.

Säkerhetsrådets resolutioner om kvinnor, fred och säkerhet Krig och konflikter innebär ett enormt lidande för hela befolkningen, men våld drabbar kvinnor och män på olika sätt. Anledningen till detta är de djupt förankrade idéerna om könsroller och samhällets struktur som följer av dessa. Kvinnors roll som vårdare förstärks i krigstider och ansvaret för hemmet blir ofta totalt, då männens frånvaro gör dem till ensamma försörjare och antalet sårade i samhället ökar. Photo: Paulo Filgueiras Photo: ESKINDER DEBEBE Photo: EVAN SCHNEIDER Vissa militära strategier slår också oproportionerligt hårt mot kvinnor, såsom sexuellt våld och våldtäkter, taktiker som används för att kontrollera och förnedra fienden och trasa sönder samhällsväven. Sexuellt våld ökar dessutom i hela samhället som en direkt konsekvens av ett mer våldsamt samhällsklimat. Våldtäkt, sexuell tortyr, sterilisering, påtvingad abort och könsstympning är några former av det sexuella våld kvinnor utsätts för även i fredstid, men som oftast ökar drastiskt i samband med väpnade konflikter. Även män och pojkar utsätts systematiskt för våld som en direkt följd av den könsroll som de förväntas leva upp till. Den absolut farligaste föreställningen om maskulinitet är den som definierar män som beskyddare. Uppfattningen gör att även obeväpnade män och pojkar ses som potentiella hot mot fienden och de löper därför en betydligt större risk att dödas. Pojkar är också den grupp som löper störst risk att rekryteras som barnsoldater, ett av vår tids grymmaste övergrepp. Vid det första utvärderingsmötet av Peking plattformen 2000 stod det klart att inte mycket hade hänt. Inom området kvinnor och väpnad konflikt inleddes ett intensivt arbete av internationella kvinnorätts- och fredsorganisationer. Tillsammans med stater som sympatiserade med dessa principer drevs antagandet av FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 Kvinnor, Fred och Säkerhet igenom. Det var banbrytande. Det var det första formella och lagligt bindande dokument som kräver att stridande parter ska respektera kvinnors mänskliga rättigheter, men även att kvinnor ska delta i fredsförhandlingar och i post-konfliktarbetet. Resolutionen innebar ett definitivt steg för ett bredare säkerhetsperspektiv på den internationella agendan, och slår fast att misslyckanden inom detta område innebär ett hot mot internationell fred och säkerhet. Resolution 1325 har följts av ytterligare resolutioner såsom 1820 och 1888 som är försök att bemöta det sexualiserade våldet i väpnade konflikter och påtalar behovet av att få stopp på straffriheten för dessa brott. Resolution 1889 antogs några dagar efter 1888 och betonar vikten av kvinnors deltagande, i synnerhet i ett tidigt stadium i fredssamtal och konflikthantering för att inkludera beslut som rör maktfördelning, samt ekonomisk och social uppbyggnad. Tillsammans utgör resolutionerna en grund för att garantera att kvinnor inkluderas i beslutsprocesser och att deras erfarenheter inte glöms bort. Frågan om kvinnors personliga säkerhet är avgörande. Utan säkerhet blir ett aktivt deltagande i samhället och på den politiska arenan en omöjlighet, och med fredsavtal som bara inkluderar halva befolkningen kommer det aldrig att skapas hållbar fred. Steget mellan kvinnors rätt till självbestämmande över sin kropp och sitt liv och internationell säkerhet är inte långt.

Photo: ERIC KANALSTEIN FALLSTUDIE: Likvärdiga partners för fred i Afghanistan Kvinnoorganisationer i Afghanistan har formulerat krav i samband med en stor världskonferens om landets framtid i London 2010. De formulerade flera rekommendationer till de beslutsfattare som samlats till ett möte där de själva inte fick delta. Kvinnorna slår i sina rekommendationer fast att säkerhetsfrågan är grund läggande för utvecklingen i Afghanistan, men för att uppnå sann säkerhet så krävs mer än militär stabilisering. Det kräver rörelsefrihet för kvinnor och tillgång till grund läggande service som fungerande polis, rättssystem, hälsovård, utbildning och tillgång till rent vatten. Det kommer också att kräva, menar dessa kvinnor, ett socialt skifte inom såväl den privata som den allmänna sfären. 87 procent av Afghanistans kvinnor möter våld i hemmet, dessa övergrepp och andra kränkningar av kvinnors rättigheter har förstärkts av konflikten och bidrar starkt till kvinnors brist på säkerhet. Eftersom kvinnor möter andra hot mot sin säkerhet än män kommer de också att ha andra perspektiv på vad säkerhet innebär för afganska medborgare. De ställer därför bland annat kraven att: 1. Kvinnor måste finnas representerade i fredsprocessen 2. Fredsavtal måste garantera kvinnors rättigheter 3. Säkerhetspolitik och policys måste skydda kvinnor I samband med mötet i London bedrev de fyra representanterna från kvinnoorganisationer i Afganistan intensivt arbete för att föra fram sina rekommendation och det gav också resultat i den slutliga kommunikéen som följde mötet. Kvinnornas slutsats var att det nu krävs starka påtryckningar för att implementera resultaten: We, the women of Afghanistan, are committed to working alongside the Government of Afghanistan and the international community to bring peace and prosperity to our beloved country and all of its people. We stand as full partners for the future of Afghanistan.

CIVILA SAMHÄLLET Trots att FN har bidragit med många banbrytande dokument som verkar för att trygga individers säkerhet finns det många andra viktiga aktörer i det internationella fredsarbetet. Civila samhällets organisationer är några av de som verkar för att skapa en värld utan fattigdom, hunger och kränkningar av mänskliga rättigheter några av de dagliga hoten mot den nationella och internationella säkerheten. Många icke-statliga organisationer inom det civila samhället utgår också från en säkerhetssyn där mänsklig säkerhet är central, framförallt kvinnoorganisationer som arbetar för säkerhet ur ett bredare perspektiv. The fragility of peace in my country exacerbates the security challenges for us women and the overall feeling that women are at the edge of the world. Barbara Bangura, National Coordinator, Grassroots Empowerment for Self Ditt medlemskap i en organisation som IKFF som arbetar för kvinnors aktörskap i freds- och säkerhets politik spelar roll! Photo: DENNIS DAHLQWIST Det civila samhället är ett begrepp som återfinns i många olika former och sammanhang, på alla samhällsnivåer. Det definieras ofta med vaga gränser, och innefattar de fenomen som uppkommer när människor organiserar sig och agerar tillsammans i utrymmet mellan familjen, staten och marknaden. De icke-statliga civila samhällets organisationer känner ofta till förhållandena på lokal nivå och kan därmed nå ut till samhällets fattigaste och mest utsatta skikt och har därför större möjlighet att veta vilka behov som finns. Reliance, Sierra Leone, in a Statement at the Security Council Arria Formula Meeting on the Role of Women in Peace Consolidation. October 2006. Photo: MILTON GRANT Madeleine Rees IKFF:s internationella generalsekreterare har stor erfarenhet av att arbeta med kvinnors rättigheter både inom FN och det civila samhället. Med 38 sektioner runt om i världen arbetar IKFF för en global gemensam säkerhet.

Photo: Mikhail Evstafiev FALLSTUDIE: Georgien/Abchazien civilsamhället nyckel till fred I den frusna konflikten mellan Georgien och Abchazien i Kaukasus har många kvinno organisationer, även under den pågående konflikten, fortsatt med sin dialog och förespråkat fred. Dessa organisationer har relationer till medborgarna i området. Kontakten mellan de två områdena har också inneburit att organisationerna har fått större kontakt med det internationella samfundet än det agerande styret i Abchazien som inte är erkända av stora delar av omvärlden. Enligt Inclusive Security, Sustainable Peace: A Toolkit for Advocacy and Action har dessa makthavare insett betydelsen av de icke-statliga organisationerna i det civila samhället i upprätthållandet av kontakter med Georgien och internationellt, även om de många gånger utryckt oro för dessa organisationers påverkansmöjligheter. Det civila samhällets organisationer spelar också en nyckelroll när det gäller kännedom om att en konflikt är på väg att bryta ut. De första tecknen på en eskalerande konflikt så kallade early warnings - uppmärksammas ofta först på gräsrotsnivå Photo: David Khizanishvili av lokala aktörer i det civila samhället. Det är också ofta kvinnor som först möter det eskalerande våldet i hemmets sfär. Organisationer inom det civila samhället är alltså viktiga aktörer i alla fredsprocesser, oavsett i vilket stadium konflikten befinner sig. Organisationerna har en unik expertis och auktoritet att falla tillbaka på för att skapa effektiva strategier för samarbete med människor inom förebyggande konflikthantering och kan även vara viktiga aktörer inom ramen för så kallad inofficiell diplomati. Termen civila samhället används ofta tyvärr lite lättvindigt som att det är ett allmänt gott och att det automatiskt skulle leda till hållbar fred. Det finns två viktiga invändningar till detta. Det civila samhällets organisationer representerar ofta de grupper som är starka, och själva medvetna om sina påverkansmöjligheter genom organisering. Det kan leda till att svagare grupper förblir orepresenterade. För det andra kan de grupper som representeras föra fram åsikter och agendor som motverkar fred såsom nationalistiska eller tidigare militära grupperingar. Denna medvetenhet i arbetet med civila samhällets organisationer är viktig, samtidigt som att inkludera en bred representation är avgörande för det hållbara fredsarbetet. Photo: Mikhail Evstafiev Photo: SABAN BUTTANRI

MILLENNIEMÅLEN År 2000 antogs FN:s Millenniedeklaration och milleniemålen med det övergripande målet att halvera fattigdomen i världen till och med år 2015. Det finns totalt 8 mål, inklusive särskilda mål gällande hälsa, utbildning och jämställdhet. I resolutionen som antogs med målen finns även ett avsnitt om fred, säkerhet och nedrustning där stats- och regeringscheferna slår fast att de ska [...] göra vårt yttersta för att befria våra folk från krigets gissel som i konflikter inom och mellan länder har krävt mer än 5 miljoner liv under det senaste årtiondet. Vi eftersträvar också att eliminera de faror som massförstörelsevapnen utgör. Photo: LOGAN ABASSI Kopplingen mellan fred och säkerhet samt utveckling och mänskliga rättigheter har också slagit fast av stats- och regeringschefer bland annat i samband med världstoppmötet 2005 som också bekräftade att dessa delar utgör FN:s pelare och grunden för kollektiv säkerhet, och att dessa frågor är sammankopplade och ömsesidigt förstärkande. Men politik och prioriteringar i världen lever i mycket kvar i ett traditionellt säkerhetsperspektiv som också får ekonomiska konsekvenser. Ett års militära utgifter motsvarar 24 års kostnad för det ytterligare biståndsstöd som krävs för att uppnå Milleniemålen. Alla människor skulle påverkas positivt om de olika milleniemålen uppnåddes men det är de mål som är tydligast kopplade till kvinnors säkerhet, mål tre och fem, öka jämställdheten och förbättra kvinnors ställning samt minska mödradödligheten som halkat efter mest. Mål tre innefattar dels målet om att lika andel flickor som pojkar ska skrivas in på grundskola och gymnasienivå, dels målet om att kvinnor inte längre ska vara underrepresenterade i nationella parlament. När det gäller jämställd inskrivning i skolan har utvecklingen inte gått som planerat då delmålet om att eliminera könsskillnaderna i inskrivningen på grundskolenivå inte uppnåddes 2005 som planerat. 1 Halvera extrem fattigdom och hunger 2 Grundskoleutbildning för alla barn 3 Främja jämställdhet och öka kvinnors makt 4 Minska barnadödligheten 5 Förbättra mödrahälsan 6 Bekämpa spridningen av hiv/aids och andra sjukdomar 7 Säkra en hållbar utveckling 8 Utveckla ett globalt partnerskap för utveckling Milleniemålens uppfyllande är ett steg i riktningen mot mänsklig säkerhet för många och ett steg mot att investera i fred. För att råda bot på fattigdomen i världen idag och på så sätt öka möjligheterna för en global, hållbar utveckling måste fler rika länder ta ansvar för att de som lever i extrem fattigdom ska ges möjlighet att överleva. Hälsovård, utbildning och fattigdomsbekämpning är grundläggande för att människors säkerhet skall vara tillgodosedd, vart i världen man än befinner sig. Photo: MARTINE PERRET [...] Även om globaliseringen erbjuder stora möjligheter är vinsterna och kostnaderna för närvarande mycket ojämnt fördelade. Vi medger att utvecklingsländer och länder med övergångsekonomier har särskilt svårt att möta denna centrala utmaning. Därför kan globaliseringen gynna alla på ett rättvist sätt endast genom omfattande och varaktiga ansträngningar att skapa en gemensam framtid som bygger på medmänsklighet och kulturell mångfald. [...] Millenniedeklarationen

Trots att Millenniemålen redan år 2000 slog fast att fattigdomen i världen skall halveras till 2015 görs inte tillräcklig Fattigdom för att uppnå målen. Världsbanken uppskattar att det skulle behövas mellan 35 och 76 miljarder dollar (208-451 miljarder kronor) per år fram till 2015 för att det internationella samfundet ska klara av att leva upp till Millennie målen om utveckling. Om beloppet jämförs med hur mycket USA, Storbritannien och Frankrike tillsammans spenderade på kärnvapen år 2006 400 miljarder kronor är det uppenbart att det inte är omöjligt att nå Millenniemålen inom en överskådlig framtid om stater gör sina prioriteringar annorlunda. Millenniemålen syftar också till att alla barn ska kunna gå i skolan, att barnadödligheten minskar, att mödrahälsan förbättras Hälsa och att spridningen av sjukdomar som HIV/AIDS stoppas. Hälsa och utbild ning är aspekter som är centrala för att människors säkerhet skall vara tillgodo sedd. Runt en halv miljon kvinnor dör varje år till följd av graviditeter. Varje dag dör 8 000 människor i AIDS samtidigt som ungefär 12 000 människor smittas av sjukdomen varje dag. Den grupp som löper störst risk att drabbas av HIV/AIDS är kvinnor och flickor. Av alla de som är smittade nekas 3 av 4 den vård de behöver. Konflikter har också stor effekt på kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter. Det finns flera exempel: under folkmordet i Rwanda dödades mer än hälften av hälsoarbetarna, i Bosnien och Herzegovina lämnade 40 procent av landets läkare landet och återvände inte. Idag nekas ungefär 101 miljoner barn skolgång, av vilka en Utbildning majoritet är flickor. 80 miljoner av dessa barn bor i världens fattigaste länder, och av dessa är 60 procent flickor. Actionaid skriver att [u]tbildning är ett av de bästa vapen som finns mot hiv/aids. Färska studier visar att flickor och kvinnor med högre utbildning har större möjligheter än andra att ha säkert sex och löper därmed mindre risk att bli smittade med hiv. Det visar att utbildning är det viktigaste sättet att ge flickor makt över sina egna liv. Utbildning och hälsa är alltså kopplade till varandra, och utvecklingen på dessa områden lämnar fortfarande mycket att önska i ett globalt perspektiv. SLUTORD Photo: MARK GARTEN Kvinnor utesluts från det politiska beslutsfattandet och deras rättigheter kränks före, under och efter konflikter, det är inte vad vi kallar hållbar fred. Investera i fred innebär ett skifte för att leda prioriteringar präglade av militarism mot ett bredare säkerhetsperspektiv. Det traditionella säkerhetspolitiska tankesättet leder till ekonomiska och politiska beslut som inte främjar fred utan snarare förstärker de orättvisor och den ojämlikhet som ofta är upphovet till väpnade konflikter. För att göra en tillräckligt bred säkerhetsanalys är det kritiskt att ställa frågor som inkluderar både kvinnors och mäns säkerhet. Vad är det som gör att den så kallade privata formen av genusbaserat våld som drabbar världens kvinnori olika former skiljs från det så kallade offentliga våldet som pågår under en väpnad konflikt? Våld mot kvinnor och säkerhetsfrågor rörande kvinnor är kritiska för konfliktlösning och fredsbyggande. Den norm som råder kring säkerhet måste skärskådas, ifrågasättas och - för att hållbar fred ska kunna skapas omkullkastas. Hur vi ser på världen avgör vilka prioriteringar vi gör. Vi måste våga lyfta blicken och se vilka strukturer vi upprätthåller, våga satsa på det långsiktiga och tro på att det går att skapa en hållbar värld.

KÄLLOR OCH LITTERATURTIPS Editors Ballington Julie and Karam Azza, Women in Parliament Beyond Numbers (A revised edition) International Institute for Democracy and Electoral Assistance (2005) Bunch Charlotte Women s Rights as Human Rights: Toward a Re-vision of Human Rights Human Rights Quarterly, Vol. 12, No. 4 (1990), s. 486-498 CharleswoRth Hilary & Chinkin Christine The boundaries of international law A feminist analysis Manchester: Manchester University Press (2000) Editor Louise Olsson Utsikt mot utveckling 19, Gender and Peace Processes an Impossible Match? Uppsala, Collegium for Development Studies, Connell Raewyn W Om genus Göteborg: Daidalos (2003) Galtung, Johan Peace by peaceful means: peace and conflict, development and civilization Oslo, SAGE publications, (1996) Hirdman Yvonne Genussystemet reflexioner om kvinnors sociala underordning i Kvinnovetenskaplig tidskrift, nr. 3, (1988) International Service for Human Rights A New Chapter for Human Rights- A handbook on issues of transition from the Commission on Human Rights to the Human Rights Council (2009) A simple guide to the treaty bodies (2009) Mackinnon A. Catharine Toward a feminist theory of the State Are women human? And other international dialogues Women s lives, men s laws Peterson V. Spike & Anne Sisson Runyan Global Gender Issues, Dilemmas in World Politics Boulder: Westview Press, (1993) Pettman Jan Jindy Worlding Women: a feminist international politics London: Routledge, (1996) Shepherd Laura J Gender Violence & Security, Discourse as Practice London: Zed (2008) Steans Jill Gender and international relations: Issues, Debates and Future Directions Cambridge: Polity Press (2006) Söderberg Jacobson Agneta Security on whose terms? If men and women were equal Halmstad, Kvinna till Kvinna (2009) Tickner Ann J Gendering world politics: Issues and Approaches in the Post-Cold War Era New York: Columbia University Press (2001) Ulfsparre Christina & Greenhill Malin Mänskliga rättigheter för alla och envar Stockholm, Norstedts Juridik, (2007)

WEBBSIDOR Amnesty, www.amnesty.org CEDAW-nätverket www.kvinnokonventionen.se FN:S HÖGKOMMISSARIE FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER, www.ohchr.org GEAR-processen inom FN, www.un-gear.eu Hunt Alternatives Fund, Inclusive Security Toolkit, www.huntalternatives.org Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (Sverige) www.ikff.se Inter-Parliamentary Union, www.ipu.org Kvinna till Kvinna, www.kvinnatillkvinna.se Operation 1325 www.operation1325.se Share the World s resources www.stwr.org Svenska FN-förbundet www.fn.se Stöd oss och stärk vår röst! Ju fler vi är desto högre hörs vi. Du kan visa att du också vill stärka kvinnors deltagande i freds- och säkerhetsp olitik genom att bli medlem i IKFF. Vi behöver alltid bli fler! Genom ditt medlemskap stödjer du också våra internationella sektioner som finns i 38 länder, samt de två internationella kontoren i Genève och New York. Din medlemsavgift och ditt stöd till IKFF möjliggör för kvinnor världen över att delta i säker hetspolitik på alla nivåer från lokala till internationella möten. Sveriges nationella UNIFEM kommitté, www.unifem.se UNICEF, The situation of women and girls: facts and figures, www.unicef.org UNIFEM, www.unifem.org UN INSTRAW, www.un-instraw.org WILPF-projektet Peacewomen www.peacewomen.org WILPF-projektet Reaching Critical Will www.reachingcriticalwill.org Women s International League for Peace and Freedom www.wilpfinternational.org Du kan stödja IKFF genom att bli medlem, göra en månatlig överföring via autogiro, via sms eller genom att ge oss en donation. Allt detta kan du göra via vår hemsida - www.ikff.se. För att bli medlem kan du också betala in avgiften (225 kr, student 95 kr) på vårt bankgiro konto 5491-7166 eller postgirokonto 5 79 10 2. För att vi ska veta att det är just du som har betalat var noga med att ange namn, adress, e-postadress samt födelseår på inbetalningen. Du kan även donera pengar till IKFF vis SMS: Skriv IKFF, mellanslag och summan du vill donera ex. (IKFF 50) och skicka detta till nummer 72550. Du kan välja mellan följande summor: 5, 20, 50, 100 och 200 kronor.

Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF) är en lobby- och informations organisation. Vi arbetar med att bygga en långsiktig fred genom jämlikhet och kvinnors rättigheter, samt kvinnors aktiva deltagande i konfliktlösning, förebyggande av väpnade konflikter och nedrustning. IKFF grundades år 1915, består av 38 sektioner runt om i världen och har två internationella huvudkontor i Genève och New York som arbetar nära FN och andra internationella organ. www.ikff.se Photo: MARTINE PERRET