Papper Inledning Den produkt, som benämnes papper, kan definieras såsom en tunn filt av oregelbundet på hvarandra liggande, genom adhesion sammanhållna fibrer (växtfibrer) (Uppfinningarnas bok VIII, 1900) Papper är en filtartad produkt, som framställs därigenom, att en våt, fibrös massa, pappersmassa, beredd genom sönderrifning i vatten af vegetabiliska ämnen, utskakas på metallduk. (Nordisk familjebok, 1914) Papper, material uppbyggt av hopfiltade fibrer. Till skillnad från textilier är fibrerna oordnade. Papper kan vara florstunt till flera millimeter tjockt; tjockare kvaliteter kallas kartong eller papp. (Nationalencyklopedin, 1994) Papper en mänsklig historia av betydelse Papperets historia är också en historia om människans vilja att förmedla sig i skrift och i bild. Det kom snabbt att bli, och är fortfarande, ett mått på levnadsstandard då papper är en förutsättning för hög levnadsstandard. 1998 gjorde varje person i USA i genomsnitt av med 330 kg per år, i Sverige 267 kg och i Kina 26 kg. Pappersanvändningen ökar idag mest i de länder som har en ökande levnadsstandard. Papper ger oss vår identitet: från dopbevis till dödsattest, skolbetyg till Nobelprisdiplom. Papper ger oss vår kunskap: från skolböcker till böcker av Karl Marx eller Sofokles, Einstein eller Staffan Sjöberg. Papper ger oss information varje dag, vecka och år. Papper ger oss stimulans och underhållning antingen vi tycker om Harry Potter, Musse Pigg, Stephen King eller Emil i Lönneberga. Papper ger oss bekvämligheter och hygien: från babyblöjor till engångsnäsdukar, från pappmuggar till våtservett. Papper transporterar och skyddar våra livsmedel och andra varor i påsar och säckar, i wellpapplådor och i de mest sofistikerade kombinationerna av papper och andra material. Papper binder ihop gipsen i våra väggar och ger oss en pinne till godisklubban. Nedan följer ett längre stycke plockat ur uppfinningarnas bok VIII från 1900, något reviderad i språket:
Om man skulle vilja angiva någon industriell produkt, vars konsumtion utgjorde en mätare av en stats eller ett folks kulturståndpunkt, så bör härvid säkerligen i främsta rummet papperet nämnas. Ju mera konsten att läsa, skriva och räkna är utbredd hos ett folk eller ju färre s.k. analfabeter d.v.s. sådana som varken kunna läsa eller skriva däribland finnas, desto högre kan den allmänna kulturgraden vara och desto större är pappersförbrukningen. Papperet är en kulturbärare av första rang. Det möjliggör tankeutbyte mellan människor, vitt skilda från varandra; det tillåter oss åt kommande generationer bevara stora och ädla tankar, läror, och åsikter, och i förening med boktryckerikonsten och de grafiska konsterna kan det, på grund av sin prisbillighet, göra däri nedlagda andliga skatter tillgängliga i nästan lika mån för alla, fattiga som rika. Vad vore våra böcker, tidskrifter och tidningar, vad vore fotografi, litografi, träsnitt och kopparstick utan papperet? Visserligen har papperets användning även sina skuggsidor. Ojämnt falla ödets lotter mellan två, eljest lika, från samma maskin komna pappersark. Då det ena kan komma att förmedla de ädlaste känslor av ett älskande hjärta, föra ut i världen en frihetshjältes glödande tal, en diktares eller tänkares stora verk, så kan det andra få på sin lott att sprida uttryck för hat och förtal, kungöra tyranniska dekret eller barbariska dödsdomar. Så olika kunna uppgifterna gestalta sig för de vita, glatta bladen, so i oerhörda massor utsändas från pappersfabrikerna och man kunde vara frestad att säga till dem: Likgiltiga gå ni eder bana, men snart skola glädjestrålande, tårhöljda eller av fasa stirrande ögon riktas på eder! Papper inom ordspråken Till de ovanstående något filosofiska uttryck kan fogas att vi ibland använder begreppet papper lite annorlunda: Vi frågar Har du papper på det? men det är inte själva papperet vi frågar om, utan om du kan bevisa att du är ägaren eller om det är du som har rätt att göra si eller så. Utan papper betyder att man inte har något pass eller annan legitimationshandling även kallat papperslösa. Vi talar om att lägga papperen på bordet när vi menar att man skall lägga fram alla sina bevis och inte hemlighålla något. Säkra papper betyder säkra investeringar och har naturligtvis sitt ursprung i att en aktieägare tidigare dokumenterade sitt ägande genom innehav av aktiebrev, tryckta på papper. Att något stannar på papperet betyder att det inte går att genomföra i verkligheten.
Man talar kritiskt om pappersexercis när administrationen är för byråkratisk eller man säger att papperskvarnarna mal när det tar onödigt lång tid för ett ärende att hanteras i byråkratin. Pappersarbete tar tid från det riktiga arbetet. Att man bara har pappersmeriter betyder att man visserligen har betyg från en viss utbildning men saknar verkligt kunnande. En papperstiger är något som är endast skenbart farlig och en pappskalle är tom i huvudet. Vad har man skrivit på? Innan papperet har människan skrivit på en mängd olika material: Sten (Tio Guds bud, runstenar och inskriptioner på byggnadsverk världen över) Blyplattor Bronsplattor Lertavlor (Mesopotamien, kilskrift) Trätavlor (hos romarna, antingen bestrukna med vitt (album) eller med ett tunt lager med vax som man ristade i) Palmbladet (Indien med flera tropiska länder, under kolonialtiden begagnade sig även engelsmännen av detta) Djurhudar (Pergament, av får, get eller kalv. Codex Argentus Silverbibeln exempelvis) Gräs (Papyrus (ett halvgräs) det mest kända, varifrån också ordet papper härstammar. Den höga (5 m) växten klövs längst stammen och de olika lagren skars till och lades bredvid varandra. Nästa lager lades tvärs över och allt blöttes ner och pressades hårt. Detta papper stod sig i över tusen år och exporterades vida omkring, i hela världen faktiskt, och var det officiella papperet.) Bomull (Bomullslump. Papperet som ersatte papyrus så grundligt att den växt som regerat världen försvann och idag finns endast släktingar till den sort som var den äkta kvar, det sista med reservationen att det inte stämmer!) Linne (Linnelump. Skrift på linnedukar förekom parallellt med papyrus och användes långt in på 1700 talet) Siden (Dyrt men ett utmärkt papper, främst i Kina) Bambu, hampa, jute, gran, tall, björk, etc. (Växter med lämpliga fibrer)
Historik kring papperet 105 ekr Kinesen och tillika åkerbruksministern Ts`ai Lun presenterar för kejsaren ett förslag på papper som skulle ersätta det dyra sidenet. Med bra papper att skriva på utvecklades skrivkonsten och kinesisk kalligrafi krävde att bra papper. Ts`ai Lun presenterar då papper gjort på trädbark (mullbärsträdet), hampa, trasigt tyg och fisknät. Kejsaren gillade idén och den fick genomslag direkt. Papper har hittats som är från 160eKr. 400 talet Papperet har en helt dominerande roll i Kina och används till att skriva på men även till pappersblommor, att måla tavlor på, som omslag och t.o.m toalettpapper. 610 En Koreansk munk visar papper i det kejserliga palatset i Japan. 700 talet I Bagdad med flera städer tar sig papperet fram. 794 Den första pappersfabriken sätts upp av araberna i Bagdad. 1100 talet Till Europa har nu papperet nått och det tillverkas av det som finns att tillgå. På något sätt, kanske av en slump, finner man att papper av bomullslump blir starkare om man blandar det med linnelump. De längre fibrerna i linne binder ihop bättre. Linnelump är den viktigaste råvaran. Även olika limmer tillsätts för att öka hållfastheten. Riktig tillverkning sägs ha startat i Spanien som också lär ha använt vattenkvarnar till söndermalning av lumpen. Anledningen till just Spanien beror delvis på att den tysk romerska kejsaren Fredrik II deklarerat att alla officiella dokument skrivna på papper var ogiltiga. För honom och jordägarna var det pergament som gällde och papper var ett muslimskt påfund. Spanien var vi denna tiden morisk och hade inga problem med den romerska bullan. 1300 talet Papper används nu i Sverige om än i lite skala och mycket importerat 1500 talet Papper börjar att tillverkas i Sverige. 1573 Ett pappersbruk flyttas till Klippan av Sten Bille (Skåne då danskt) och är idag Sveriges äldsta. 1591 Sten Bille var morbror till Tycho Brahe som förlade ett eget bruk till sydvästra Ven vid Möllebäcken. Ett komplicerat system av vallar fördämningar och reservoarer ger kraft till ett vattenhjul som skulle sköta
bruket. Brahe anlade bruket för att kunna ge ut sin vetenskapliga skrifter och 1596 har man tryckt 1500 exemplar av Brahes korrespondens i astronomi. 1738 Ett påbud från Hans Majestät Konungen påbjuder att varje hushåll skall hålla med en viss mängd lump, annars blir det böter. 1799 Louis-Nicolas Robert är produktionsansvarig på ett pappersbruk i Essonne utanför Paris. Revolutionen är i full gång och arbetarna står på barrikaderna samtidigt som bruket har order att leverera sedelpapper till staten. Mekanisering verkar vara en god idé och detta år har Robert arbetet i fem år och maskinen står klar. Här tillverkades 12-15 meter långa papper och tiden då ark för ark tillverkades var snart ett minne blott. Istället för handarksformen finns nu en oändlig silduk (vira) som sitter på maskinerna även idag. Robert får statsbelöning på 3000 francs. Robert ger patentet till arbetsgivaren (Saint-Léger Didot) för 27 400 francs i mars 1800. Detta på grund av maskinen inte riktigt fungerar. 1800 talet Prov på att göra papper av bl.a. halm utförs då lumptillgången är begränsad. Metoden blir dock för dyr. 1806 Bröderna Henry och Sealy Fourdinier har fått uppdraget av Didot och patenterar en pappersmaskin som fungerar kontinuerligt i Frogmore, England. 1820 Ånguppvärmda cylindrar ser till att sluta cirkeln och nu kan papper tillverkas utan ände 1830 Pappersmaskinen har nått en fulländning som kom att stå sig i över 100 år. 1832 Klippan installerar den första pappersmaskinen i Sverige. Den köptes av Donkin & Co från England. Donkin var den ingenjör som en gång fått uppdraget att konstruera den nästan fulländade pappersmaskinen efter bröderna Fourdinier. 1840 Efter att ha funderat över fibrer och annat så framställer den tyske textilarbetaren Friedrich Gottlod Keller den mekaniska massan, träslip helt enkelt. 1846 En man vid namn Völter i Heidenheim använder sandstenar som roterande slipar av trämassa ihop med vatten. Denna mekaniska massa fungerar att göra papper med om än ganska dåligt. Fibrerna blir dock för korta och papperet håller dåligt.
1853 Watts & Burgess i London tar patent på kemisk massa. Processen kallas sulfatmetoden och går till så att träet kokas med kaustik soda vilket frilägger fibrerna. Blandar man nu mekanisk massa med kemisk så blir det ett papper som är riktigt bra och nu kan produktionen ta en riktig fart. 1866 Sulfitmetoden patenteras i England av B. C. Tilghman. Här används svavelsyrliga salter, sulfiter. 1872 Ingenjör C. D. Ekman tillverkar den första riktiga sulfitmassan vid Bergviks trämassefabrik. I processen fås dessutom träsprit ut. Den första balen tillverkas 3/10 1874 och den första exporten utgör 61 balar till England. Tvist uppstår sedan om patenträtten till sulfitmetoden. Nutid (för 12 år sedan) Idag kostar en pappersmaskin upp mot 2 miljarder och är i stort sätt helt datoriserad. Världsrekord i hastighetskörning har Holmens pappersbruk Braviken utanför Norrköping. Juni 2000 under 24 timmar var genomsnittshastigheten 1811 meter papper per minut eller 109 kilometer i timmen. Varje dygn producerar denna maskin 940 ton papper. Varje år produceras över 300 miljoner ton papper i världen som blir till: Tidningar, böcker, tidskrifter, frimärken, engångsartiklar, papp, wellpapp, tapeter, möbler, inredning etc VDV Cylindermaskin Vira Däckel Glättning Sedelpapper Salicylpapper
Till sist Att papper som vi skriver på finns i många olika format, färg och utförande är inget Gallerix har patent på. Följande står att läsa i Uppfinningarnas bok, 1900: Bref- och postpapper är till utseende och format nästan lika mycket växlande som modet för damtoaletterna! Skrivet av en man? För 103 år sedan. Litteratur Per Jerkman (2000), Papper- en mänsklig historia. Carlssons bokförlag; Stockholm. s.312 Birgitta Samuelsson mfl. Handgjort papper. Kompendium. Konsthögskolan A.Berglund (1900), Uppfinningarnas bok VIII. AB Hiertas bokförlag