INFOR- MATION UNK Urvatten, Naturvatten, Kulturvatten
UNK beskriver Påverkan UNK Urvatten, Naturvatten, Kulturvatten är sätt att beskriva hur vi påverkat våra vatten. När vi förstår hur vi påverkat vattenlandskapet, vet vi också vad som behöver och kan göras för att återfå naturvärdena. När man bedömer påverkan utgår man från strukturer, processer och vattenkvalitet. Om dessa är opåverkade är hela vattenmiljön opåverkad. Då finns det goda förutsättningar för en naturlig biologisk mångfald. Strukturer = hur vattenmiljön ser ut Vattenfårans form: till exempel slingrande Bottenform: djup, bredd Bottenmaterial: block, sten, grus Död ved: stammar och grenar Kantzon: trädslag, beskuggning Processer = hur vattenmiljön fungerar Variationer i strömhastighet Variationer i vattennivåer Tillförsel och nedbrytning av löv Vandring: fisk med flera Främmande arter Vattenkvalitet = fysisk-kemiska egenskaper Klarhet/grumlighet Syre Försurande ämnen Gödande ämnen som fosfor Gifter Urvatten = opåverkade vatten Vattenmiljöer där strukturer och processer är opåverkade av människan. Vattenkvaliteten kan vara obetydligt påverkad. Detta ger förutsättningar för en naturlig flora och fauna. Naturvatten = obetydligt påverkade vatten Vattenmiljöer där strukturer, processer och vattenkvalitet är obetydligt påverkade av människan. Vattenkemin kan vara tydligt påverkad. Detta ger sämre förutsättningar för en naturlig flora och fauna. Omslagsbilden visar Arenga, ett biflöde till skogsälven Varzuga på Kolahalvön, som är ett urvatten. Kulturvatten = tydligt påverkade vatten Vattenmiljöer där strukturer, processer och/eller vattenkvalitet är tydligt påverkade av människan. Detta innebär att förutsättningar saknas för en naturlig flora och fauna. 2 Världsnaturfonden WWF UNK Urvatten, Naturvatten, Kulturvatten
De återkommande översvämningarna i den oreglerade Vindelälven ett naturvatten ger en tydlig zonering av växterna på stranden. Stranden kan därför hysa en stor mångfald. Processer skapar strukturer! så här kan vi använda UNK Vi kan knappast återfå urvatten på kort sikt, men vi kan se urvatten som en vision att sikta mot och lära av. Genom att studera hur urvattnen ser ut och fungerar kan vi lära oss vad som är viktiga egenskaper att bevara eller återskapa för att förbättra våra övriga vatten. Naturvatten kan vara ett konkret mål. Att återställa många kulturvatten till naturvatten är realistiskt med dagens kunskaper och resurser. Då kan vi klara målet att behålla livskraftiga bestånd av vattenlevande och vattenberoende arter samtidigt som vi kan utnyttja de naturresurser som naturvattnen erbjuder. Dessutom lever vi upp till tankarna i EUs vattendirektiv. Exempel på hur vi kan använda urvatten: Få veta vilka växter och djur som hör hemma i olika typer av vatten Se hur en naturlig kantzon (skyddszon) kan se ut Få kunskap om hur mycket död ved det finns och dess ekologiska betydelse Lära hur vi ska förvalta fiskbestånd och andra naturresurser Mäta hur mycket fisk ett opåverkat vatten kan producera. Världsnaturfonden WWF UNK Urvatten, Naturvatten, Kulturvatten 3
Så ser Urvatten och Naturvatten ut och så fungerar de Naturvatten i moränlandskap är ofta breda och grunda och slingrar sig fram. Rickleån, Västerbotten. Foto: Erik Degerman Vattennivåer och vattenflöde Naturliga variationer i vattennivåer och vattenflöden är processer, som styr förhållandena i vattnet men också på stranden (se bild på sid. 3). Vatten som forsar hyser en annan artsammansättning än lugnflytande vatten. Kulturvattnen är ofta reglerade genom dammar med nivåer och flöden som stressar fisken. Avsaknad av översvämningar gör att biologiskt rika strandskogar torkar ut. Vattenfåra Mindre bäckar slingrar sig fram i terrängen. Större åar gör stora krökar, meandrar, i flacka områden. En naturlig bäck eller å rinner nästan aldrig helt rakt (titta gärna på en karta). Det gör ofta kulturvatten, eftersom många rätats för att till exempel få ett snabbare vattenflöde. Många urvatten och naturvatten är breda och grunda i motsats till fördjupade kulturvatten i jordbrukslandskapet. Naturliga vandringshinder kan finnas i urvatten men är i allmänhet ovanliga. Bäverdämmen är naturliga hinder, som försvinner på sikt. Naturliga vattenfall (bild nedan till vänster) kan vara vandringshinder för fisk i urvatten. Arenga, biflöde till Varzuga, Kola, Ryssland. Botten i ett naturvatten (bild nedan till höger), biflöde till Vindelälven, under lågvatten. Mängder med sten skapar variation och goda betingelser för ett rikt djurliv. Botten Bottnarna har oftast naturligt varierande djup strömsträckor och höljor turas om. Bottenmaterialet är ofta block, sten och grus i moränlandskapet, men utgörs av finare fraktioner längre nedströms där lutningen minskar. Allt detta ger en stor variation, där det finns utrymme för djur av alla slag. Hårdbottnarna är också rena, det vill säga att det finns utrymmen mellan sten och grus, som gör att friskt vatten kan sippra genom botten, där öringens ägg ligger och där många smådjur håller till. I kulturvatten är bottnarna ofta igensatta med fint material. 4 Världsnaturfonden WWF UNK Urvatten, Naturvatten, Kulturvatten
Död ved Död ved, det vill säga trädstammar och grova grenar, är naturligtvis väldigt vanlig i urvatten eftersom döda träd faller ned. Den döda veden har många funktioner: den skapar gömställe för småfisk, den utgör ett underlag för smådjur, den samlar upp växtmaterial som blir föda för smådjur och den ändrar vattenströmmar och sorterar bottenmaterialet, så att nya bottnar bildas, lämpliga för öringens lek eller unga flodpärlmusslor och andra djur. Den döda veden skapar, tillsammans med grövre stenar förändring dynamik i vattendraget. Den döda veden skapar, tillsammans med grövre stenar förändring i vattendraget. I och omkring urvatten finns mycket död ved. Bäck i Bialowieza, Polen.. Även i naturvatten som Navarån i Medelpad finns det gott om död ved, som har flera viktiga ekologiska funktioner. Världsnaturfonden WWF UNK Urvatten, Naturvatten, Kulturvatten 5
Kantzon Kantzonen (strandskogen) kan betraktas som en del av vattendraget, eftersom det finns så många ekologiska samband mellan dessa. Kantzonen beskuggar och håller nere temperaturen, fungerar som ett filter när den tar hand om slam från omgivningen, tillför föda i form av löv och småkryp och tillför död ved. Vattendraget skapar en fuktig kantzon, vilket gynnar mossor, skapar varie rande växtsamhällen genom återkommande översvämningar och producerar föda, främst insekter, för fåglar och fladdermöss. urvatten HAR KANTZONER AV OLIKA UTSEENDE Kantzoner längs urvatten ser olika ut beroende på bland annat översvämningar, ståndortsförhållanden och brand. Ofta finns ett stort inslag av löv. Träd bevuxna kantzoner finns längs alla urvatten nedanför trädgränsen om inte någon naturlig störning påverkat. Kantzon kan alltså saknas helt, till exempel där det väldigt ofta svämmar över eller på torra marker där branden dragit fram. Kantzonen reglerar temperaturen, fungerar som filter 0ch tillför löv och död ved till vattendraget. Kantzon med buskar och gräs, beroende på översvämningar och påverkan av is. Unja, biflöde till Pechora, Komi, Ryssland.. Längs vissa urvatten kan kantzonen vara grandominerad, speciellt där branden inte kommer åt. Notera den stora mängden död ved, vilket inte finns i våra grandominerade kulturvatten. Biflöde till Unja, Komi, Ryssland. 6 Världsnaturfonden WWF UNK Urvatten, Naturvatten, Kulturvatten
I urvatten skuggar vanligtvis strandvegetationen vattendraget. Måttlig beskuggning av vattendraget ger flest arter och högst individtäthet hos bottenlevande smådjur. Biflöde till Unja, Komi, Ryssland. Erosion i kantzonen är en process, som tillför död ved till urvattnet. Unja, Komi, Ryssland. Världsnaturfonden WWF UNK Urvatten, Naturvatten, Kulturvatten 7
I naturvattnet Navarån är vattnet rent och kristallklart. Man kan stå på stranden och se mängder med flodpärlmusslor. Vattenkvalitet Urvatten är rena. Där finns inga problem med utsläpp via avloppsrör. Däremot kan föroreningar falla ned från luften. I urvattnet Varzuga är vattnet brunfärgat, vilket beror på hög förekomst av naturliga och brunfärgade humusämnen. Avrinningsområdet I urvattenlandskap ser avrinningsområdena olika ut. Genomgående är dock att det är en stor variation i trädslag och ofta ett stort inslag av lövträd. Vidare finns mycket våtmarker. Naturliga processer som översvämningar och brand gör tillsammans med bäver landskapet dynamiskt. I och med att landskapet inte dikats och vattendragen inte rätats och rensats är vattnets uppehållstid i landskapet lång. Urvattenlandskapet i norra Europa har en variation i trädslag med stort inslag av löv. Längs urvatten finner man naturliga kantzoner, skapade i samverkan mellan skog och vatten. Lövträd och buskar etableras i översvämningszonen. Unja, biflöde till Pechora, Komi, Ryssland. 8 Världsnaturfonden WWF UNK Urvatten, Naturvatten, Kulturvatten
UNK och Vattendirektivet Ett av målen i EUs vattendirektiv är att göra Naturvatten av Kulturvatten I den nya vattenförvaltningen bedöms påverkan (ekologisk status). Rutan visar hur man kan koppla UNK till klassificeringar enligt EUs Vattendirektiv. UNK kan på ett enkelt sätt användas tillsammans med de klassificeringssystem som används i dag. UNK Urvatten Naturvatten Kulturvatten Vattendirektivet Hög vattenstatus God vattenstatus Måttlig dålig vattenstatus Jämförelse mellan urvatten och kulturvatten Urvatten Kulturvatten Vatten flöde, vattennivåer Naturligt varierande flöden med återkommande översvämningar. Ofta reglerat med onaturliga flöden och avsaknad av över svämningar. Vattenfåra Slingrande eller meandrande. Ofta bred och grund. Enstaka naturliga vandringshinder. Ofta rätad. Ofta rensad på sten och död ved. Ofta djup och smal. Många konstruerade vandringshinder. I urvattenlandskapet finns många våtmarker, som här en sumpskog i Bialowieza, Polen. Botten Stor variation med strömsträckor och höljor samt block, sten och grus. Liten pålagring av slam. Ofta rensad och därför mindre variation. Ofta igenslammad. Död ved Mycket. Saknas ofta helt eller finns liten mängd. Trädbevuxen kantzon Vattenkvalitet Inga föroreningar (med undantag för luftföroreningar). Avrinningsområdet Finns oftast. Kan se olika ut beroende på markförhållandena och översvämning. Ofta lövdominerad. Stor variation i trädslag, ofta stort inslag av lövträd. Stort inslag av våtmarker. Föränderligt beroende på översvämningar, brand, bäver etcetera. Saknas ofta eller är till exempel helt grandominerad eller påverkad av vägar. Förorenat (försurning, övergödning, gifter). Ofta karaktär av monokultur, med dominans av barrträd. Omfattande vägsystem. Diken. Förändringar ofta onaturliga. Världsnaturfonden WWF UNK Urvatten, Naturvatten, Kulturvatten 9
UNK i svenska vattenlandskap Det är med urvatten naturvatten kulturvatten som det är med urskogar naturskogar kulturskogar: de allra flesta vatten/skogar är tydligt påverkade av människan. De hamnar alltså i klassen kulturvatten/kulturskogar. Vi gör i dag en preliminär bedömning att vattendragen i Sverige kan grupperas så här: Urvatten Naturvatten Kulturvatten 5 procent 25 procent 70 procent De svenska urvattendragen finner man i opåverkade eller obetydligt påverkade landskap. Det kan vara i skogslandskap nära fjällen eller högt upp i vattenlandskapet. Detta innebär att de flesta urvattendragen är små. Några älvar som kan betraktas som urälvar finns inte. Naturvatten kan finnas över stora delar av Sverige. Exempelvis finns, i ett kärnområde i Medelpad, flera vattendrag som har livskraftiga bestånd av flodpärlmussla. Dessa är naturvatten. Det är synnerligen angeläget att vi inte skadar de urvatten som ännu finns kvar i Sverige. Opåverkade skogslandskap med urvatten finns i delar av Ryssland, till exempel på Kolahalvön och i republiken Komi i kanten av Uralbergen. Även på en del håll i Europa finns det fortfarande kvar intakta landskap. Förutom att urvatten är en bra referens, har de också mycket höga naturvärden. Därför är det synnerligen angeläget att vi inte skadar de urvatten som ännu finns kvar i Sverige. Vi måste också verka för att de urvatten och urvattenlandskap som finns utanför våra gränser bevaras opåverkade. Text: Peter Bergman, Stefan Bleckert, Erik Degerman och Lennart Henrikson Läs mer i rapporten UNK Urvatten, Naturvatten, Kulturvatten, som kan hämtas (pdf-fil) på wwf.se/levandeskogsvatten Design och produktion: Odelius #12949 Tryck: Norrmalmstryckeriet 2011 10 Världsnaturfonden WWF UNK Urvatten, Naturvatten, Kulturvatten
varzuga ett urvatten När man står vid den vackra och lugnt flytande skogsälven Varzuga på Kolahalvön och man ser att det kryllar av lax och vet att det finns över 100 miljoner flodpärlmusslor och ett myller av småkryp med många sällsynta arter och det samtidigt seglar in två nyfikna havsörnar då tänker man: Aha, det är så här våra svenska skogsälvar såg ut för ett par hundra år sedan! Varzuga är ett urvatten! Vi har glömt hur opåverkade vatten ser ut, men vi kan lära av vatten i orörda områden. Det finns ett otal goda exempel på vad man kan åstadkomma. Många vattendrag har gått från kloakdiken till lax- och öringvatten; igenväxta sjöar har restaurerats, försurade vatten har kalkats, flottledsrensade vattendrag har återfått sin variation och rätade åar i jordbrukslandskapet har återfått sin meandring. Vi vet i dag hur vi ska göra kulturvatten till naturvatten; det är en fråga om engagemang och målinriktat arbete! Ett arbete, som ligger helt i linje med vad som förväntas av EUs vattendirektiv.
UNK Urvatten, Naturvatten Kulturvatten strukturer & processer UNK utgår från strukturer hur vattnet ser ut och processer hur vattnet fungerar. urvatten har... varierande vattennivåer, orörd vattenfåra och botten, mycket död ved samt kantzoner av olika slag. MIXED SOURCES beskriver påverkan UNK visar hur påverkade våra vatten är. UNK Urvatten, Naturvatten, Kulturvatten UNK i sverige Det finns 5 % urvatten, 25 % naturvatten och 70 % kulturvatten i Sverige. UNK & vattendirektivet Urvatten = hög status Naturvatten = god status Kulturvatten = måttlig dålig status Därför finns vi För att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer och bygga en framtid där människor lever i harmoni med naturen. wwf.se Världsnaturfonden WWF, Ulriksdals Slott, 170 81 Solna, Tel 08-624 74 00. wwf.se 12 Världsnaturfonden WWF UNK Urvatten, Naturvatten, Kulturvatten Foto: Sofi Alexanderson se wwf.se