Någon lyssnar och jag får koll på läget

Relevanta dokument
"Någon lyssnar och jag får koll på läget"

Totalt N= IVF - totalrapport Totalt - Andel instämmer helt och instämmer till stor del (N=1583 varav 648 Män och 935 Kvinnor)

Totalt - Andel instämmer helt och instämmer till stor del (N=2905 varav 1271 Män och 1634 Kvinnor) 92% 92% 90% 90% 85% 81% 82% 80% 70% 70% 67%

file:///c:/users/engström/downloads/resultat.html

Vad är ett standariserat vårdförlopp?

Cancerrehabilitering Maria Hellbom FOTO: YANAN LI

COPSOQ SVERIGE Den mellanlånga versionen av COPSOQ II. Frågor om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön

Att leva med en person med kronisk hjärtsvikt

Patientens upplevelse av delaktighet i vårdens övergångar. Maria Flink, med dr, socionom/kurator

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Att underlätta lärande

Valideringsrapport. PREM-enkät för standardiserade vårdförlopp

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Utvärdering enligt utvärderingsplan delrapport Äldre- och Handikappomsorgens Myndighetsavdelning

Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd

Cancerrehabilitering NATIONELLA NÄTVERKET PROCESSLEDARE CANCERREHABILITERING PIA MICKOLS REGIONALT CANCERCENTRUM STOCKHOLM GOTLAND

Konferens om anhörigas roll i vård och omsorg

Förskole-/familjedaghemsenkät 2015

Redskap för delaktighet och förändringsarbete: Patientforum

FRÅGOR OM HÄLSA OCH TRIVSEL PÅ ARBETSPLATSEN

Gastropares, erfarenhet av gruppundervisning. Bodil Ohlsson Professor, Överläkare Skånes Universitetssjukhus Malmö

Skånepanelen Medborgarundersökning September 2017 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator)

Patientnöjdhet sett till bakgrundsfaktorer Swespine Q Q2 2014

Rehabspåret- Bedömning av personcentrerat rehabiliteringsbehov vid tidigt skede och genom hela vårdprocessen hos patienter med cancer

Bedömningsunderlag verksamhetsförlagd utbildning, Delaktighet och lärande 4, 5 hp, OM325G

Nationellt vårdprogram för cancerrehabilitering 2017

Unga i fokus GUIDE FÖR FOKUSGRUPPSAMTAL MED UNGA

PATIENTRÄTT EN RAPPORT OM DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I BRÖSTCANCERVÅRDEN

Cancerrehabilitering ett teamarbete

Hälsorelaterad livskvalité (HRQL) för patienter som genomgår stamcellstransplantation (SCT)

Hur överensstämmer läkarnas farhågor med patienternas upplevelser och användning av journaler via Internet?

Bilaga 1. Artikelmatris

Anhörigas möte med vården: Betydelsefullt bemötande från vårdpersonal

Brännpunkt: Barn som anhöriga. Carina Callio Socionom leg psykoterapeut Ätstörningsenheten Region Örebro län

UNDERSKÖTERSKANS ROLL

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

I have to quit! Factors that influence quit attempts in smokers with COPD

Självskattad hälsa med hälsoenkäten RAND-36

Läsplattor som stöd vid strålbehandling av cancerpatienter

Unga som begått sexuella övergrepp risk för återfall och prevention

Bakgrundsfaktorer Om ni har fler barn i förskolan, välj då själv vilket barn ni svarar utifrån!

SF 36 Dimensionerna och tolkning

Bilaga 4: CHV:s sammanställning av resultat från pilotstudie

NATIONELL SATSNING FÖR KORTARTE VÄNTETIDER I CANCERVÅRDEN 2017 ÅR TRE AV FYRA

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman

Kvantitativa metoder och datainsamling

Studier anhörigas erfarenheter av mötet med psykiatrisk vård

Elevenkät F-klass t o m år 5 ATTITYDER TILL MATEMATIK - innan invigning av Matematikverkstaden

Min Vårdplan Cancer i Stöd och behandling Utvärdering av piloter , Version 3

Bilaga 3: Kvalitativ granskningsmall

Uppföljning efter kurativt syftande kirurgi för magsäcks- och matstrupscancer: Ska vi leta efter recidiv? Magnus Nilsson NREV-dagen 2016

Systematisk uppföljning för vård och omsorg av barn och unga

Resultat av enkätundersökning

MedTech20 - ett nytt instrument för att mäta patientnyttan av medicintekniska produkter Ingela Björholt, PhD

A. Inledande frågor Några frågor om dina kontakter med hälso- och sjukvården 3. B. Frågor om patientlagen 4

ATTITYDER TILL ALKOHOL OCH TOBAK BLAND KOMMUNALANSTÄLLDA I NORDANSTIG. Anders Drejare

Effekten av familjerådgivning

Kvalitetsmätning 2016

Personcentrerad rehab när man är gammal - vad innebär det?

A. Inledande frågor 3 B. Frågor om patientlagen Några frågor om din allmänna kännedom om hälso- och sjukvårdens skyldigheter 4

Arbetsterapeut Sekreterare / kanslist Sjukgymnast Usk / rehabassistent Personal hjälpmedel

Vad tycker du om ambulanssjukvården?

Forskargrupp. Arbetetsskador och Vårdskador inom Hälso- och sjukvården. Bakgrund. Det hänger ihop. Fysioterapi 2017 Oktober 2017

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD NVP DEL 2 SYMTOM OCH STATUS 01 FUNKTION I DET DAGLIGA LIVET 02 SAMTAL OCH BEDÖMNINGAR

Journalen via nätet i Region Jönköpings Län

PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD REGION KRONOBERG REGION KRONOBERG REGION KRONOBERG

Resultatredovisningen: Vi har valt att redovisa grundskolan och särskolans resultat var för sig i procent.

Patienträttigheter: Kontaktsjuksköterskans roll Cecilia Olsson

Patientnämnden. en länk mellan patienten och vården

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Svensk Förening för Psykosocial Onkologi & Rehabiliteringg

Nationell Patientenkät Somatisk öppen och slutenvård vuxna 2018 Resultatrapport för Norrbotten

Vad tycker du om bemanningen i demensvården?

Har längden betydelse? -i psykologisk behandling Thomas Gustavsson leg psykolog & ACT-trainer

Den europeiska socialundersökningen

Vad tycker Du om oss?

Rehabilitering vid cancersjukdom. Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr

RINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn?

Elektroniska hälsodeklarationer för blodgivare - behöver frågorna anpassas till den digitala miljön?

Com Hem kollen - Nätmobbing bland barn och unga Förekomst och inverkan av olika former av mobbing i fysisk miljö och på nätet

Effekten av familjerådgivning

Rapport vårens utskick 2017

Lidingö stad. Fritidsgårdsenkäten

UTVÄRDERING AV SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, Juni Sammanställningen kommer sedan att publiceras på institutionens hemsida.

Denna undersökning är en kund- och brukarundersökning (KBU) som avser gymnasieskolorna i Karlstads kommun. Undersökningen är genomförd våren 2013.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Jungs Friskola

Cancerrehabilitering i vårdprocesser

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll?

regiongavleborg.se Per Fessé, Cancersamordnare

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen i Danderyds kommun 2016? Källa: Vad tycker äldre om äldreomsorgen? 2016 Socialstyrelsen

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

Lidköpings kommun Lidköpings kommun - Föräldrar Åk 5. Lidköping Skolenkät svar, 66%

BARNFETMABEHANDLING OCH

Patienters erfarenheter av strålbehandling. Kristina Olausson

Har patienter bättre kunskap än allmänheten om hjärtinfarkt och hur de bör agera vid nya symtom?

Poängsättning COPSOQ II, Sverige

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

Att vara fysiskt aktiv under adjuvant cytostatikabehandling - OptiTrainstudien en studie om kvinnor med bröstcancer

IBS Irriterande för patient och doktor. Magnus Simrén Professor, Överläkare Med.klin SU/Sahlgrenska

Transkript:

Någon lyssnar och jag får koll på läget - EN JÄMFÖRANDE STUDIE A V P A TIENTERS UPPFATTNING O M STANDARDISERAD BEDÖMNING A V REHABILITERINGSBEHOV UNDER CYTOSTATIKABEHANDLING

Syfte A TT KARTLÄGGA PATIENTERS UPPFATTNING OM DISTRESSTERMOMETERN OCH TILLHÖRANDE PROBLEMLISTA NÄR DEN A NVÄNDS VID BEDÖMNING A V REHABILITERINGSBEHOV I SAMBAND MED CYTOSTATIKABEHANDLING

Hämtas på: http://www.nccn.org/professionals/physician_gls/pdf/distr ess_tool_swedish.pdf För att kunna ta del av den och använda kliniskt måste varje individ registrera ett medlemskap på NCCN

Bakgrund Distress; definition = ett känslomässigt obehag (psykologiskt, socialt, existentiellt) som försvarar individens förmåga att handskas med konsekvenserna av cancerupplevelsen och dess konsekvenser, förekomst = 50 % när alla i vuxen ålder inkluderas. Vårdpersonals uppfattningar om instrumentet mest undersökta Teoretisk ram: Modell över distresshanteringsprocessen enligt Snowden et al. (2012) & Travelbees interaktionsteori

DISTRESSHANTERING I EN PROCESS (Snowden et al. 2012) 1. I F Y L L A N D E T A V D I S T R E S S T E R M O M E T E R - N A M N E T D I S T R E S S T E R M O M E T E R - R E L E V A N S A V D I S T R E S S T E R M O M E T E R - P A T I E N T E N T I L L F R Å G A S 2. S A M T A L E T O M D I S T R E S S T E R M O M E T E R H J Ä L P A S J U K S K Ö T E R S K A N A T T H J Ä L P A M I G 3. F Ö R V E R K L I G A N D E A V D I S T R E S S T E R M O M E T E R - F Å R R Ä T T V Å R D - F Å R N Y A I N S I K T E R O C H K U N S K A P E R

METOD Beskrivande och jämförande studie I huvudsak kvantitativ, enkät med fasta svarsalternativ, 13 mars-13 april Svarande 58, bortfall = 13

STUDIEPOPULATIONEN 65 % kvinnor Medelålder 65,2 år, mellan 40-84 år En majoritet var (72 %) gift/sambo/särbo 1 av 3 hade grundskoleutbildning och bara 19 % högskoleutbildning Ca 1/3 hade haft sin diagnos 0-6 mån och 1/3 mer än 2 år. Bröstcancer 39 % GI-cancer 45 % URO 10 % Övr 6 % Antal ifyllanden DF: 1 gång 47 %, 2 eller fler 53 %

IFYLLANDET D R Y G T 8 0 % S A K N A D E I N T E N Å G O T P R O B L E M I P R O B L E M L I S T A N Y N G R E I N D I V I D E R ( < 6 5 ) A N G A V F L E R P R O B L E M V A R A V I K T I G A Ä N Ä L D R E F Ö R S T Å E L S E N A V D I S T R E S S B E G R E P P E T S A M T F Ö R S Ä T T S B L A D E T V A R H Ö G F L E R T A L E T U P P L E V D E D E T S O M L Ä T T A T T S K A T T A E T T V Ä R D E P Å D T N Ä S T A N 9 0 % K U N D E F O R T S A T T T Ä N K A S I G A T T S K A T T A E T T V Ä R D E P Å D T V I D V A R J E B E H A N D L I N G ( I N G E T S A M B A N D K U N D E S E S M E L L A N B E H A N D L I N G S I N T E R V A L L O C H S V A R E T P Å D E N N A F R Å G A )

När lämpligt att fylla i DF 49 procent i samband med behandling 16 procent mellan behandlingarna 33 procent tyckte att det inte har någon betydelse när de gör det

SAMTALET 61 PROCENT UPPLEVER I NÅGON G RAD A TT DERAS UTPEKADE PROBLEM TAS UPP I SAMTAL 41 PROCENT A NSER ATT PL TAR UPP PROBLEM SOM ANNARS INTE SKULLE HA TAGITS UPP, - D E M E D H Ö G R E U T B I L D N I N G I N S T Ä M M E R O F T A R E

FÖRVERKLIGANDET Ett eller flera av de problemen jag kryssat ja på har sedan följts upp med någon form av åtgärd, n(%) Instämmer inte alls Instämmer i liten grad Instämmer i hög grad Instämmer helt Vet ej 7 (15) 10 (21) 8 (17) 13 (28) 9 (19)

Mer om förverkligandet 65 procent instämmer i någon grad att det kan vara till nytta för dem att få skatta ett värde Det finns inga samband med några bakgrundsfaktorer

På vilket sätt kan det vara till nytta för mig - UNDERLÄTTAR KOMMUNIKATION - SKAPAR DELAKTIGHET - ÖKAR VÄLBEFINNANDET

UTDRAG UR DIKUSSIONEN Viktiga problem = vanligaste sidoeffekterna av behandling Accepterande av DF, från såväl vårdpersonal som patient, är viktigt för att processen skall upplevas som positiv. Utan efterföljande samtal samt åtgärder av utpekade problem är bedömningsinstrument verkningslösa och vissa fall till och med skadliga Individanpassning av bedömning viktigt, bemötande av patienter kan bero på tex utbildning DF minskar risken för att problem utelämnas, alltid viktigt att veta om alla problem för att kunna initiera rätt åtgärder DF leder till ökad delaktighet viktigt då vi enligt vårdanalys (2014) är ett av de sämre länderna på detta område

PRIMÄRA FYND U P P F A T T N I N G E N O M D F Ä R Ö V E R L A G P O S I T I V K A N V A R A D E M T I L L N Y T T A O C H S K A P A E T T M E R V Ä R D E. D E T H Ä N D E R A T T P R O B L E M T A S U P P I S A M T A L M E D S J U K S K Ö T E R S K A N SOM INTE SKULLE HA B E R Ö R T S U T A N D I S T R E S S F O R M U L Ä R E T. A N V Ä N D A N D E T A V D I S T R E S S F O R M U L Ä R E T - E N P R O C E S S S O M B Ö R I N D I V I D A N P A S S A S