Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning och behov, bilaga 1

UTREDNING 1 (12) 26 Samhällsutvecklingskontoret Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning och behov, bilaga 1 KOMMUNLEDNINGSKONTORET C:\Users\bka\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\WXL5X4FP\Bilaga 1 vers 1.0.docx POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNR. E-POSTADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 15 0340-880 00 212000-1249 ks@varberg.se Östra Vallgatan 12 (hiss) TELEFAX WEBBPLATS 432 80 Varberg Varberg 0340-69 70 60 www.varberg.se

UTREDNING 2 (12) Kartläggning av gruppen unga som varken studerar eller arbetar, åldersgrupp 16-24 år Målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Varberg har ett väl differentierat näringsliv som ger ungdomar i målgruppen goda förutsättningar att få ett jobb. Kommunen har låg ungdomsarbetslöshet i förhållande till andra kommuner i Hallands län. Genomsnittet för den aktuella målgruppen är 11 % i länet medan motsvarande siffra för Varberg är 7 %. Däremot är andelen relativt hög (25,6%) när det gäller elever som inte klarar av att ta sin gymnasieexamen inom 3 år. Ambitionen från kommunens sida är tydlig när det gäller kommunens utveckling och på vilket sätt den kommunala organisationen ska möta sina medborgare och finns uttalad i Vision 2025. Varberg har unika möjligheter med sitt läge, havet och naturen. För att utnyttja den fulla potentialen ska Varberg utvecklas till Västkustens kreativa mittpunkt. För att lyckas krävs nytänkande, framåtanda, kunskap och mod. Visionen skapar förutsättningar för tillväxt i hela kommunen och en fantastisk livsmiljö. I kommunens verksamhetsidé görs inriktningen tydligare vad det gäller de anställdas arbete med kommunens invånare: - Vi ska förenkla människors vardag och inspirera dem att uppnå sina drömmar. Arbetet med gruppen unga som varken studerar eller arbetar är därför särskild angelägen då förutsättningarna att uppnå sina drömmar är betydligt större efter genomgången skoltid med examen jämfört unga som inte tar examen. Tidiga insatser inom skolan för att bidra till kunskapsutvecklingen är därför viktig, speciellt för de ungdomar som har en komplex personlig problembild och behöver stöd. Ofta är bilden diffus och kräver särskild kunskap om ungdomars beteende och behov av bemötande för att skapa en relation byggd på tillit. Ambitionen att bli Västkustens kreativa mittpunkt blir mer tydlig om resultaten i skolan kan påvisa den utveckling som är planerad. Alla unga har dock inte möjlighet att ta examen på gymnasiet inom 3 år. En fördjupad samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Varbergs kommun är därför angelägen för de unga som

UTREDNING 3 (12) behöver komplettera sina ämnes- eller yrkesmässiga kunskaper eller på annat sätt få stöd i sin personliga utveckling. Barn- och utbildningsförvaltningen Unga med ofullständiga betyg De allra flesta ungdomar klarar sin skolgång relativt friktionsfritt. Men det finns i varje årskull en grupp unga som har så stora svårigheter av olika slag att det resulterar i ofullständiga betyg. Läsåret 2013/14 var det i Varbergs kommun 9,9 % (56 elever) i åk 9 som inte nådde kraven för ett nationellt program på gymnasiet. Av kommunens ungdomar som lä 2011/12 påbörjade sin gymnasieutbildning tog 74,4 gymnasieexamen 2014. Något högre andel på högskoleförberedande program (78,0 %) än på yrkesprogram (70,0 %). Andelen elever som gick ut gymnasiet med ofullständiga betyg var detta år 25,6% (159 elever). I denna grupp ingår såväl unga som hoppade av skolan i förtid och de som inte nådde 2500 poäng (gymnasieexamen). Hög frånvaro är initialt det vanligaste varningstecknet på att något i den unges liv inte fungerar. Att tidigt fånga upp elever i riskzonen för avbrott och att ha en tydlig handlingsplan med konkreta insatser att sätta in har visat sig kunna förhindra ett antal avhopp. Något fler pojkar än flickor gör avbrott i sina studier eller får ofullständiga betyg från gymnasieskolan. Vi vet genom skolhälsovården att unga med psykisk ohälsa och/eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är överrepresenterade bland dem som avbryter i förtid. Endast ett litet fåtal är utrikes födda och relativt få har utländsk bakgrund. Vid samtal med avhoppade ungdomar uppger en stor andel att de vill återuppta grund-eller gymnasiestudier men behovet av alternativa studievägar och anpassningar i studiesituationen är stort. Statistik avseende betyg i grund- och gymnasieskolor (2014). Antal Indikator Ansvarig Kommentar myndighet 9,9 % Grundskolan - Skolverket Skolverket, databas Siris (56 elever) betyg årskurs 9 - Ej behöriga till gymnasiet. Andel Gymnasieskolan - Skolverket Skolverket, databas Siris

UTREDNING 4 (12) 74,4% (463 elever) Andel 25,6% (159 elever) Elever som fullföljer sin utbildning inom 3 år Gymnasieskolan - Elever som inte fullföljer sin utbildning inom 3 år Skolverket Skolverket, databas Siris KAA kommunalt aktivitetsansvar Det operativa arbetet med det Kommunala aktivitetsansvaret görs av projektet Steget vidare ett samarbetsprojekt mellan Barn- och utbildningsförvaltningen och Socialförvaltningen. Antalet ungdomar som omfattas av KAA varierar men ligger vanligtvis kring 30-40 personer. Samtliga personer är i dagsläget kartlagda, d.v.s. det finns vetskap om vad de gör. De allra flesta av dessa är i någon aktivitet t ex fördjupade vägledning av Steget vidare, studier på folkhögskola eller i anpassad grupp på Komvux i projektets regi, arbete/ praktik eller har insats av annan myndighet (Försäkringskassan, Socialförvaltningen, Arbetsförmedlingen). Några få personer har projektet inte kommit i kontakt med och orsaken kan t ex vara, omfattande psykisk ohälsa, drogproblematik, kriminalitet eller mantalsskrivning i Varberg men flytt till annan ort. Flera av ungdomarna har mer än en insats, t ex en kombination av fördjupad vägledning och praktik. Ungdomarna på listan kontaktas regelbundet för en uppföljning av deras livssituation. Flertalet vill åter till studier i någon form men efterfrågar mycket stöd och förståelse för de svårigheter de har. Ytterligare uttryckta behov hos gruppen är motiverande insatser och handledare med kunskaper om rätt bemötande på praktikplatser. Därtill behövs hälsomotiverande insatser. Under denna kartläggning har det dock konstaterats att antalet ungdomar på KAA-listan inte är heltäckande. Ungdomar som omfattas av ansvaret men som hittills inte har registreras är elever som har avslutat sina gymnasiestudier efter 3 år men saknar gymnasieexamen, d.v.s. inte uppnått 2500 poäng. I juni 2015 gick 62 elever ut gymnasiet med ofullständiga betyg. Av dessa var 50 under 20 år men registrerades inte under KAA. Drygt 30 av dem har mellan 6 månader upp till två års studier kvar innan de når fullständig gymnasiebehörighet.

UTREDNING 5 (12) Kartläggningen visar att det finns behov av att förbättra registreringen unga som omfattas av ansvaret för att kunna erbjuda dem det stöd de är berättigade till. En mer korrekt siffra av antalet ungdomar på KAA-listan är 80-90 personer. Vid mätningstillfället var det betydligt fler pojkar än flickor som omfattades av KAA men sett över längre tid är det endast något fler pojkar än flickor som har varit registrerade. Vid rapporteringen av KAA till SCB avseende perioden 1/1 30/6 2015 omfattades 16 pojkar 14 flickor av ansvaret. Statistik avseende antalet pojkar och flickor inom KAA-verksamheten (2015-10- 05). Antal (Pojkar/Flickor) I Varbergs kommun Tillgänglig information 39 (24/15) Individer i KAA (Kom. aktivitetsansvar) som ej studerar eller arbetar SCB 33 (21/12) Individer fördelade på åtgärder/insatser inom KAA SCB Socialförvaltningen Gruppen barn och ungdomar är heterogen och har i hög grad individuella behov. Dock kan vi dela in dem i två större grupper en där vi ser att samverkan inte är högprioriterad och en där samverkan är nödvändig för att ungdomarna ska få rätt insatser och så snabbt som möjligt komma i aktivitet. De unga som är aktuella på Socialförvaltningen för försörjningsstöd men där samverkan inte är ett stort behov är de som får bistånd en kort period i avvaktan på lön/studiemedel eller annan planering som leder till självförsörjning. Andra grupper är ensamkommande flyktingungdomar med eget boende och studier på gymnasiet, övriga gymnasiestuderande, föräldralediga, SFI-studerande och de som är aktuella på Arbetsförmedlingen där planering/aktivitet fungerar. Barn och ungdomar som är behjälpta med insatser från olika aktörer i samverkan. Beroende på svårigheter är olika samverkansformer aktuella men viktiga samarbetsparter är Region Halland, AF, FK och skolan. Generellt kan sägas att

UTREDNING 6 (12) dessa ungdomar har behov av individuellt anpassade studieformer och ofta även stödjande och behandlande sociala insatser. I den grupp där samverkan är av stor vikt ingår unga med ohälsa. Vanligtvis arbetstränar de på låg nivå och har kontakt med vården, dit det ofta är långa väntetider. Gemensamma nämnare för denna med grupp ungdomar är att de har en komplex livssituation och har ofta behov av helhetsstöd. Här finns även den gråzon av unga som är begåvningsmässigt svaga men inte i tillräckligt hög grad för att tillhöra LSS. De tar sig inte igenom skolsystemet och det finns få ingångar till anpassade studier eller egen försörjning. Även i gruppen unga med funktionsnedsättningar finns ofta behov av samverkan. De ungdomar med mer omfattande problematik och där en rad tidigare insatser provats blir remitterade till IST (Individsamverkansteam). Dessa unga behöver välfungerande samverkan och helhetsstöd under en längre tid. Problematiken beskrivs såsom hemmasittande, sömnsvårigheter, svåra funktionsstörningar och utredda diagnoser. Det är inte ovanligt att de har dysfunktionella familjesystem. Deras behov kan t ex vara boendestöd i olika grad, social coach i vardagen, konkreta insatser som hämtning från hemmet till aktiviteter, motivationshöjande insatser och arbetsprövning. Det finns en tendens att allt fler behöver den här insatsen. I dagsläget är det intagningsstopp till teamet vilket vi hoppas ska hävas till årsskiftet. När det kommunala aktivitetsansvaret upphör kommer det att finnas en grupp unga som under ytterligare en period behöver stöd i större eller mindre omfattning. Ett relationellt stöd som till stor del idag saknas. Risken finns att de steg de börjat ta mot egen försörjning inte fortsätter. Den grupp som behöver stort stöd och samverkan är individer med missbruk. De saknar ofta insikt om de negativa konsekvenserna av sitt missbruk och saknar motivation att förändra sin situation. Samverkan mellan vård, missbruksenheten och försörjningsenhet är av vikt. Individerna behöver hjälp för att bryta sitt beroende, därefter kan samverkan med skola/af bli aktuellt. Statistik avseende unga under 25 år med ekonomiskt bistånd (2015-10-05). Antal I Varbergs kommun Tillgänglig information

UTREDNING 7 (12) 18-19 år 30 20-24 år 29 Totalt 59 Unga under 25 år med ekonomiskt bistånd Socialstyrelsen Vid mätningstillfället (oktober 2015) fanns i målgruppen 18-24 år totalt 59 ungdomar inskrivna hos Socialförvaltningen. Arbetsförmedlingen Av de 322 ungdomar åldern 16-24 år som vid mätningstillfället var inskrivna på AF är 52 funktionshinderkodade. Dock finns sannolikt ett mörkertal. En del vill inte uppge sitt funktionshinder och andra upplever svårigheterna som det för med sig men saknar de formella kriterierna. I åldersgruppen 16-19 finns 45 öppet arbetslösa ungdomar. Den vanligaste insatsen i åldersgruppen är Jobbgarantin för ungdomar. Andra insatser är förberedande utbildning som Studiemotiverande folkhögskolekurs eller Rehabsamverkan. Ett antal är förhindrade att ta arbete eller har timanställning. I åldersgruppen 20-24 år är 90 ungdomar helt öppet arbetslösa. Även här är den mest frekventa insatsen Jobbgarantin för ungdomar. Två andra relativt stora grupper finns i Jobb och utvecklingsgarantin (18 unga) och timanställning (16 unga). Övriga har t ex insatser som nystartsjobb, instegsjobb, trygghetsanställning, förberedande utbildning, lönebidragsanställning, utvecklingsanställning, rehabilitering. 16 ungdomar är förhindrade att ta jobb. En grupp har jobb men högst i tre månader eller är deltidsarbetslösa. Av totalt 322 inskrivna unga mellan 16 och 24 år är 187 ungdomar i olika program eller i arbete. Statistik avseende antal inskrivna män och kvinnor i åldern 16-24 år hos Arbetsförmedlingen (2015-10-05). Antal (Man/Kvinna) Arbetsförmedlingen i Varberg 16-19 år (53/31 ) Unga som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen i Arbetsförmedlingen

UTREDNING 8 (12) 20-24 år (161/77 ) åldersgruppen 16-24 år Totalt 322 187 Unga i åldersgruppen 16-24 år som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen och har insatser Arbetsförmedlingen Temagruppen Unga i arbetslivet Temagruppen samlar in och sprider information från arbetsmarknadsprojekt inom Europeiska Socialfonden. Statistiken nedan bygger på datakörningar med utgångspunkt i att individen under ett helt kalenderår inte; haft inkomster över ett basbelopp (44 000 kronor 2012) haft studiemedel, varit utbildningsregistrerad eller studerat vid SFI mer än 60 timmar arbetspendlat till Norge eller Danmark I den senaste statistiken från Temagruppen för år 2012, fanns enligt definitionen 259 personer i Varbergs kommun som varken arbetar eller studerar. Var dessa ungdomar finns är svårt att säga men ett antagande är att en del finns i grupperna funktionsnedsatta, ensamkommande flyktingbarn och i gruppen unga som uppbär försörjningsstöd. I gruppen finns också s.k. hemmasittare som till stor del får sin försörjning via föräldrar. Statistik från Temagruppen Unga i arbetslivet framtagen ur utifrån ekonomisk data 2012. 259 Unga som varken arbetar eller studerar eller har känd aktivitet i åldersgruppen 20-24 år Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Försäkringskassan jobbar med många olika slags ersättningar. I denna sammanställning gällande unga är endast ersättningarna sjukpenning samt aktivitetsersättning redovisat.

UTREDNING 9 (12) När det gäller individer med sjukpenning så har de tidigare arbetat med lön på något sätt och därmed upprättat en sjukpenninggrundande inkomst. I dessa ärenden bedöms sjukdomstillståndet inte vara av sådan grad och art att aktivitetsersättning kan beviljas. När det gäller aktivitetsersättning handlar det om individer som har en sjukdom/funktionsnedsättning som sätter ner arbetsförmågan under minst ett år framöver. I vissa ärenden handlar det endast om medicinsk behandling/rehabilitering under perioden med aktivitetsersättning men i andra ärenden kommer man fram till att det även kan vara aktuellt med arbetslivsinriktad rehabilitering. Försäkringskassan har då ett samarbete med Arbetsförmedlingen (FRIS Förstärkt Rehabilitering I Samverkan) vilket innebär att när individen är redo för en arbetslivsinriktad rehabilitering kan detta samarbete påbörjas. Den här möjligheten har även individer med sjukpenning. Problemet är dock att detta samarbete utifrån ersättningen är tidsbegränsat till max ett år vilket medför att individen behöver vara väl rustad (oavsett ersättning från FK) för att kunna tillgodogöra sig arbetsförmedlingens insats under det året. Statistik från Försäkringskassan avseende män och kvinnor i åldern 16-24 år med olika typer ersättning pga. minskad arbetsförmåga (2015-10-05). Antal (Man/Kvinna) Åldersgrupp FK Tillgänglig information 0 16-19 år Inga ärenden FK samverkansansvarig 51/32 20-24 år Aktivitetsersättning (nedsatt arbetsförmåga) 5/7 Totalt 95 FK samverkansansvarig 20-24 år Sjukpenning FK samverkansansvarig Av de individer som uppbär sjukpenning är 9 st sjukskrivna för psykiska sjukdomar och 3 st är sjukskrivna för muskuloskeletala sjukdomar. Av de 83 individer som uppbär aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga är mer än 90% av ärendena inom diagnosgruppen; psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar. Individsamverkansteamet i Varberg (IST)

UTREDNING 10 (12) Individsamverkansteamet är ett samverkansprojekt mellan AF, FK, Kommunen, och Region Halland. För de individer som har en omfattande problematik med flera myndigheter involverade och som står mycket långt ifrån arbetsmarknaden kan Individsamverkansteamet vara ett alternativ. Utgångsläget ska vara att man trots allt har en förhoppning om att kunna etablera en arbetsförmåga i någon omfattning. För att möta dels individuella behov dels arbeta på ett resurseffektivt sätt är det multikompetenta teamet samlokaliserat. Individen får genom detta arbetssätt ett mer effektivt och anpassat stöd. I åldersgruppen 20-24 år har sex ungdomar aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga, fem ungdomar uppbär ekonomiskt bistånd, två ungdomar uppbär aktivitetsstöd samt en ungdom som inte uppbär någon ersättning alls. Av de unga som uppbär ekonomiskt bistånd är en av kvinnorna utrikesfödd och två av männen. Av de som uppbär aktivitetsersättning är en av männen utrikesfödd. Bland de personer som uppbär aktivitetsstöd respektive den person som inte uppbär någon ersättning är ingen utrikesfödd. Undersysselsatta unga I Varbergs Kommun finns 268 timanställda i åldrarna 16-24 år. Av dessa är 65 medarbetare män och 203 kvinnor. I första hand är det som barnskötare, undersköterskor, vårdbiträden, stödassistenter, personliga assistenter, elevassistenter inom särskolan och ekonomibiträden/lokalvård. Registrerade hos Arbetsförmedlingen finns 41 stycken och av dem är 36 stycken timanställda vilket menas med att de rings in på timmar, en del dag för dag en del har lite längre framförhållning. Fem stycken är deltidsarbetslösa, vilket innebär att individerna går på schema på deltid. De som finns med i statistiken nedan vill ha högre sysselsättningsgrad, upp till heltid. Tim- eller deltidsanställda i åldern 16-24 år anställda i Varbergs kommun eller inskrivna på Arbetsförmedlingen (2015-10-05). Anställda i Varbergs kommun I Varbergs kommun 268 Timanställda unga i kommunen (Med kommunen som

UTREDNING 11 (12) arbetsgivare Arbetsförmedlingen Antal Arbetsförmedlingen i Varberg 45 Inskrivna unga med arbete, tim- eller deltid i Arbetsförmedlingens register Jämställdhetsperspektivet Elever gör i hög omfattning traditionella val till gymnasieprogrammen och vårdnadshavarna är ofta förebilder för elever i det egna karriärsvalet. För att stärka elevers valkompetens och överblick för framtida studie- och yrkesmöjligheter har det gjorts en satsning på studie- och yrkesvägledning på grundskolan. SYV möter från och med 2014 elever redan i årskurs 6. Yrkesföreträdare, branschdagar, arbetslivsveckor, skuggning mm ska bidra till att öppna möjligheter för elever att se bredden av möjliga karriärvägar och konkreta yrken, men också skapa egna nätverk av kontakter vilka blir värdefulla i det livslånga lärandet och i yrkeslivet. Återkoppling från målgruppen Genom verksamheten KAA (Steget vidare) finns en god kunskap om målgruppens perspektiv i åldrarna 16-20. Ungas erfarenheter, åsikter och uttryckta behov har fångats upp genom fokusgrupper och individuella samtal. Arbetet i Steget vidare bygger på långsiktighet och relationsbyggande vilket borgar för god kännedom om de ungas situation och deras behov vad gäller målgruppen. Den stora majoriteten av de unga som intervjuats har skolgång som inte har fungerat och bekräftar de skäl som framgår i rapporten 1 10 orsaker till avhopp (2013:2). Det framgår att den psykiska ohälsan är stor i gruppen samt att de tre vanligast orsakerna till avhopp är socialt utanförskap, brist på pedagogiskt stöd i skolan och uppfattningen att vuxna inte bryr sig. Avhopparna är i många fall samma personer som har fortsatt utanförskap även efter gymnasieåren. De problem som orsakade avhoppet i kombination med de ofullständiga studierna förhindrar etableringen på arbetsmarknaden och i samhället i stort. 1 http://www.temaunga.se/sites/default/files/tioorsaker.pdf

UTREDNING 12 (12) Samstämmigheten kring behoven är stor i gruppen. Bortsett från de ungdomar som är missbruk och inte har insikt i konsekvenserna av det så önskar samtliga stöd och hjälp med att komma vidare i studier eller arbete. Samtliga ungdomarna önskar att de hade fått mer stöttning under sin skoltid och att det stödet hade inbegripit mer än bara skolsituationen, att hela livssituationen hade beaktats. Många återkommer till att det finns brister i bemötandet av dem vid olika myndighetskontakter. De efterfrågar tid och empati. De uttrycker att de suttit på en mängd möten med olika personer utan att större förändring skett och att mycket ansvar har lagts på dem personligen. De upplever att ingen lyssnade på riktigt. Även de över 20 skulle vilja ha få personer att vända sig mot i alla de frågor som dyker upp när de söker sin väg in i samhället. Att snabbt få hjälp av någon som de har en förtroendefull relation till vare sig det gäller frågor kring studier, arbete, ekonomi, hälsa eller mående. Den psykiska ohälsan är stor i gruppen som står längst från arbetsmarknaden och där skulle vårdinsatser behöva ske betydligt snabbare och effektivare. Sammanfattningsvis kan sägas att ungdomarna efterfrågar ett individanpassat stöd med ett helhetsperspektiv med enkla kontaktvägar in mot myndigheter och andra samhällsaktörer.