STORA FÖRETAG SATSAR PÅ EGEN VINDKRAFT

5/2013 STORA FÖRETAG SATSAR PÅ EGEN VINDKRAFT VINDEL I SVERIGE INDUSTRI MARKNAD BRANSCHFRÅGOR

ELMARKNAD 5/2013 NOTISER Den förnybara energin förväntas öka mest i världen På bilden Annakarin Andersen, kundservice O2 Vindel, Anders Linder, alias Kapten Zoom och Linda Burenius Magnusson, vd på O2 Vindel, klipper bandet vid invigningen Stora invigningar Vindkraftsparkerna i Jädraås och Fallåsberget är nu invigda. Bilden ovan är från invigningen av en vindpark med tio vindkraftverk på Fallåsberget i Ockelbo kommun. Parken representerar ett spritt ägande med flera kommuner och O2:s vindkraftskooperativ. För underhållningen stod artisten och skådespelaren Anders Linder (också känd som Peo från vintergatan och Kapten Zoom) som även är delägare i de kooperativt ägda verken, se bilden. Invigningen var öppen för allmänheten och närmare 500 personer anslöt sig. På plats fanns bland annat närboende, byförening, Ockelbo kommun, markägare, skolklasser, jaktlag, entreprenörer, representanter från ägarkommuner och ett 50-tal andelsägare från vindkraftskooperativet O2 El Ekonomisk Förening. Det är med stolthet O2 inviger Fallåsbergets vindpark. Elen som produceras här är helt förnybar och varje nytt vindkraftverk är en pusselbit för att lyckas ställa om till 100 procent förnybar el i Sverige och en mer hållbar framtid, säger Linda Burenius Magnusson, vd på O2 Vindel. I Jädraås strax utanför Ockelbo invigdes nyligen Nordens största landbaserade vindkraftspark. Nu breder 66 vindkraftverk ut sig från Ockelbo till Falu kommun. Parken invigdes av förre Volvochefen P. G Gyllenhammar. Hundratals personer dök upp när vindkraftsparken skulle invigas. Vinden tog i ordentligt och fick bra fart på de 66 verken i parken. Jag är stolt som styrelseordförande i Arise att vara en del av projektet och att vi blev klara i tid och hamnade under budget, sa P. G Gyllenhammar i sitt tal. Vindkraftsparken ägs av Arise Windpower och Platina från Storbritannien. Vind utges av Svensk Vindenergi i samarbete med ERA och Svensk Energi som en oberoende branschtidskrift. För åsikter som framförs i signerade artiklar svarar författaren. För ledarsidan svarar Svensk Vindenergi. För icke beställt material ansvaras ej. Allt material lagras elektroniskt. 60 VIND 5/2013 Bloomberg New Energy Finance (BNEF) förutspår i en ny studie att de årliga investeringarna i förnybar energi kommer att öka med 230 procent fram till och med 2030. Detta är 35 procent högre än vad Bloomberg trodde för ett år sedan. Fram till år 2030 förväntas 70 procent av all nyinstallerad elproduktion vara förnybar. Förklaringen är de sjunkande kostnaderna för förnybar energi. Detta är en glädjande nyhet som visar att vindkraft och annan förnybar elproduktion är konkurrenskraftigt gentemot de traditionella kraftslagen såsom kol och olja, säger Annika Helker Lundström, vd Svensk Vindenergi. Det är främst de allt lägre kostnaderna för förnybar energi som lyfts fram och är den största förklaringen till den uppskruvade prognosen. Inom energisektorn förutspår Bloomberg att 70 procent av alla investeringar i elproduktion mellan åren 2012 och 2030 kommer att utgöras av förnybara energislag. Endast 25 procent kommer att vara i form av kol, gas eller olja och den återstående delen av kärnkraft. Även om billig skiffergas just nu utgör ett potentiellt hot mot förnybar energi, bedömer Bloomberg att investeringar i förnybar enannika Helker Lundström, vd ergi tillhör framtiden, tack vare sjunkande Svensk Vindkostnader. energi. I studien betonar Bloomberg särskilt vikten av att anpassa elsystem och elmarknader till integrering av stora mängder förnybar elproduktion, vilket kommer att kräva stora investeringar i nätinfrastruktur, laststyrning och tekniker för energilagring. Mot bakgrund av slutsatserna i denna studie är det viktigt att regeringen ger lämpliga myndigheter i uppdrag att analysera på vilket sätt stora mängder förnybar el ska kunna integreras i elsystemet på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt avslutar Annika Helker Lundström, vd Svensk Vindenergi. Nytt vindkraftsrekord 2013 Svensk Vindenergi spår i sin nya prognos att 2013 kommer bli ett nytt rekordår för vindkraften räknat i årlig installerad effekt, men bedömer att toppen är nådd och att mindre vindkraft nu väntas byggas de närmaste åren. Utbyggnaden de senaste åren visar att det finns en stor potential för REDAKTION Peter Jansson, redaktionschef, Moncia Bracco, Svensk Vindenergi, Irene Vinkvist, Svensk Energi, Kalle Karlsson, Svensk Energi, Kalle Lindholm, Svensk Energi, Torsten Blomquist, frilans. POSTGIRO 2102-2 BANKGIRO 146-8487 INTERNET www.era.se www.svenskvindenergi.org vindkraften i Sverige och att det är möjligt att nå riksdagens planeringsram till år 2020 om det finns politisk vilja. De ovanligt låga priserna på el och elcertifikat gör dock att vi förväntar oss en lägre utbyggnadstakt de kommande åren, säger Annika Helker Lundström, vd Svensk Vindenergi. TELEFON VÄXEL 08-677 26 20 TELEFAX 08-677 28 43, 08-677 25 06 POSTADRESS Vind, 101 53 Stockholm BESÖKSADRESS Olof Palmes Gata 31, 6 tr ANSVARIG UTGIVARE Kalle Karlsson TRYCK Trydells Tryckeri, Laholm 2013 Vind i ERA är miljömärkt enligt Svanen 341 091. ISSN 0013-9939 TS-KONTROLLERAD FACKPRESSUPPLAGA 12 400 ex (2011). LJÖMÄRKT MI 341 091 VIND I ERA är medlem i Sveriges Tidskrifter LAYOUT Provins AB. Omslagsfoto: www.falovind.se

VINDKRAFT Krav på ekonomisk ersättning saknar lagligt stöd Åre, Halmstad, Borås, Rättvik listan på kommuner som använder sig av det kommunala vetot mot etablering av vindkraft blir allt längre. Nya uppgifter om att kommuner dessutom kräver ekonomisk ersättning för att ge tillstånd till vindkraft har fått debatten att nå stormvindar. text: torsten blomquist Energiminister Anna-Karin Hatt medger att det inte finns något lagligt stöd för att kräva ersättning. Men ändå vill hon inte göra någon översyn av lagen. Radions samhällsprogram Kaliber avslöjade för en tid sedan att minst elva kommuner kräver betalt för att godkänna en vindkraftsetablering. Uppgifterna härrör sig från Energimyndighetens remissyttranden över kommunala översiktsplaner. Energimyndigheten svarade med att påpeka att krav på ersättning inte hör hemma i en kommunal översiktsplan. Den 1 augusti 2009 infördes en ny lag (Miljöbalken) som bland annat innebär att kommunerna aktivt måste tillstyrka en ansökan om vindkraftsetablering, som omfattar mer än sex verk. Tidigare prövades vindkraftens tillståndsärenden enligt plan- och bygglagen. Enligt den nya ordningen behöver kommunerna inte motivera sina beslut om avslag och besluten kan inte överklagas. I praktiken utövas det kommunala vetot på två sätt, genom tystnad eller aktiv handling: Kommunen kan när som helst i processen avslå en ansökan. Om kommunen inte säger någonting innebär det också ett nej. Genom att inte yttra sig eller genom att bordlägga frågan kan en kommun alltså stoppa ny vindkraft. Det är med det tysta vetot i ryggen som vissa kommuner anser att de också kan föra fram ekonomiska ersättningskrav mot vindkraftsbolagen. Det finns inget lagstöd för en kommun att ta betalt. Vindkraftsbolagen blir rättslösa eftersom frågan inte kan prövas i domstol, menar Pia Pehrson, expert på vindkraftsfrågor vid Foyen Advokatfirma. Rättsosäkert Vindkraftsbranschen menar att det är självklart att kommunerna ska ha en tung och viktig roll när ny vindkraft byggs. Men det nya systemet upplevs som rättsosäkert och ineffektivt. Som företagare oavsett bransch är det grundläggande att det finns spelregler som bygger på rättsäkerhet. Vi vill inte att det kommunala självstyret ska minska, därför föreslår vi att man går tillbaka till den gamla bygglovsplikten som fanns innan förändringen. Tvärt emot lagens syfte har tillståndsprocessen försvårats och handläggningstiderna i vissa fall förlängts, säger Annika Helker Lundström, vd på Svensk Vindenergi. Svensk Vindenergi kräver att lagen ändras så att den följer gängse rättssäkerhetsprinciper. Det kommunala vetot medför att vindkraften förpassas till platser med sämre vindlägen vilket i förlängningen kan medföra högre kostnader för utbyggnaden av förnybart. I slutändan drabbas Det nya systemet upplevs som rättsosäkert och ineffektivt, säger Annika Helker Lundström, vd på Svensk Vindenergi. Vindkraftsbolagen blir rättslösa eftersom frågan inte kan prövas i domstol, menar Pia Pehrson på Foyen Advokatfirma. forts u VIND 5/2013 61

VINDKRAFT Det kommunala vetot medför att vindkraften förpassas till platser med sämre vindlägen vilket i förlängningen medför högre kostnader för utbyggnaden av förnybart. Trots många påpekanden om rättsosäkerhet vill energiminister Anna-Karin Hatt inte ändra i lagen som ger kommunerna vetorätt i fråga om vindkraftstillstånd. Foto: Kristian Pohl. u forts givetvis elkonsumenterna, säger Annika Helker Lundström. Bra smörjmedel Inge Östlund, centerpartistiskt kommunalråd och egenföretagare i byggbranschen i Rättvik är en stor förespråkare av vindkraft. Han verkade aktivt för att Rättvik blev pionjär bland de kommuner som skaffat egen vindkraft som en del av kommunens eget behov av energi, den så kallade Rättviksmodellen. Men Inge Östlund är också anhängare av det kommunala vetot och att med den som stöd kräva ersättning för ett tillstånd. Att åtgärden saknar lagligt stöd är inget problem för honom. Det är fullt möjligt att använda det kommunala vetot för att få loss en bygdepeng. Det är det bästa smörjmedlet för att hålla sams i en kommun, har han uttalat sig. I Rättvik kräver kommunen 0,5 procent av vindkraftverkens bruttoproduktion. Hittills har man fått pengar som räckt till både en brännbollsturnering och ommålning av en hembygdsgård. På andra håll har bygdepengar gått till skoterleder och pulkabackar. Energiminister Anna-Karin Hatt medger att Miljöbalken inte ger något lagligt stöd för kommunerna för att kräva ersättning, men menar att den lokala förankringen i ett tillståndsärende är viktig. I ett specifikt vindkraftsprojekt kan det ske på olika sätt, till exempel via delägarskap eller med bygdepeng. Möjligen kan ett vindkraftsföretag med åberopande av kommunallagen överklaga ett ärende som kommunen sagt nej till, men det har hittills aldrig prövats, sa hon i radioprogrammet Kaliber. Förre energiministern Andreas Carlgren ville skrota lagen, som han ansåg inte svarade upp mot rimliga rättssäkerhetsprinciper och Energimyndigheten anser att en översyn av det kommunala vetot för vindkraftsetablering är helt nödvändig, men nuvarande alliansregering säger nej. Ministern säger nej När ERA Vind kontaktar energiminister Anna- Karin Hatt med frågor om hon är beredd att verka för att avveckla eller i varje fall göra en översyn av lagen med det kommunala vetot hänvisar hon till det hon sa i Ekots lördagsintervju den 23 februari: Vi värnar om det kommunala självstyret. Det är viktigt att en del av vindkraftens vinster går tillbaka till berörd kommun eller en by. Det åligger vindkraftsbolagen att ha en dialog med kommuner och kommunbefolkning om fördelarna med etableringen. n Fotnot: Enligt Svensk Vindenergi har det kommunala vetot stoppat 380 planerade vindkraftverk och ytterligare 750 löper stor risk att stoppas (Kommunernas användning av vetot mot vindkraft, december 2010). 62 VIND 5/2013

VINDKRAFT Stora företag SatSar på egen vindkraft Vi ser hela tiden över möjligheterna att öka andelen förnybar energi. Ikea, Volvo, LKAB, SCA, Holmen, Coop, Gekås i Ullared och en lång rad kommuner. Alla gör det. Satsar på egen vindkraft. text: torsten blomquist Skälen till att stora och mindre företag och en lång rad kommuner (ett 40-tal) utanför de regelrätta vindkraftsföretagen satsar på egen vindel är framför allt dels att minska den egna energinotan, dels säkra försörjningstryggheten och minska miljöpåverkan. Listan på företag som satsar på egenproducerad vindenergi blir allt längre. Här nedan redovisas några få exempel. Ikea miljardsatsar År 2015 planerar Ikea för 126 vindkraftverk i fem länder. Totalt lägger möbeljätten 13 miljarder kronor på förnybar energi fram till 2015. I summan ingår satsningar från och med 2009 i till exempel solpaneler på 81 byggnader, samt nio vindkraftverk i Dalarna. Andra projekt, exempelvis 30 snurror i Glötesvålen i Härjedalen, ska vara i bruk inom ett och ett halvt år. Foto: Volvo. Volvos miljöarbete Volvo, som är en av landets tjugo största energianvändare med en förbrukning av cirka 700 GWh/år, ser visserligen vindkraften som en viktig del i sitt miljöarbete men har för närvarande inga planer på att investera i ny egen vindkraft. På fabriksområdet i Gent i Belgien byggdes 6 MW som täcker hälften av fabrikens elbehov. Volvo äger inte vindkraftverken själv men har ett långsiktigt avtal där man förbundit sig att köpa all el de producerar. I ambitionen att den nya lastvagnsfabriken i Tuve utanför Göteborg skulle bli en koldioxidfri anläggning hade Volvo för ett par år sedan långtgående planer på att bygga egen vindkraft i direkt forts u VIND 5/2013 63

Genom vårt projekt i Norrtälje utnyttjas Holmens goda möjligheter att producera vindkraft på de egna markerna, säger Magnus Hall, vd och koncernchef på Holmen. Foto: Holmen. Vår vindkraftsinvestering ligger helt i linje med vår strategi att hela vår verksamhet ska drivas utan fossila bränslen. Det gäller såväl fastighets-drift som fordon i verksamheten, säger vd för Gekås i Ullared, Boris Lennerhov. Foto: Gekås. LKAB bygger 150 vindkraftverk Det statligt ägda gruvindustriföretaget LKAB planerar att bygga 150 vindkraftverk innan 2015. Det är det varierande elpriset och gruvföretagets ökande elbehov som gör att företaget nu satsar ännu mer på vindkraft. LKAB är delägare i basindustrins vindkraftsföretag Vindin men ska även bygga egna vindkraftverk. För ett halvår sedan invigde LKAB/Vindin en vindkraftsanläggning vid Trattberget i norra Ångermanland. Anläggningen omfattar 30 vindkraftverk på en effekt av 2,3 MW, megawatt per styck. Vindkraften är bra för LKAB. Dels minskar våra elkostnader, dels bidrar vi till ökad mängd förnybar energi i Sverige. Det stämmer med LKAB:s miljöpolicy, säger Leif Boström, ekonomidirektör i LKAB. De elintensiva skogsindustriföretagen, som har mycket stort behov av prisvärd energi, satsar också tungt i vindkraft. SCA, bland annat i samarbete med norska Statkraft, är redan en gigant på området och bygger just nu flera hundra vindkraftverk i egna skogar i Jämtland och Västernorrland. Och branschkollegan Holmen meddelade i mitten på maj att man tillsammans med investeringsfonden Eurofideme 2 ska uppföra en vindkraftspark i Norrtälje kommun i ett samägt bolag. Parken etableras på egna marker i närheten av Hallsta Pappersbruk och omfattar 17 vindkraftverk med en installerad effekt om totalt 51 MW och en förväntad årsproduktion om 165 GWh. Driftstarten är planerad till hösten 2014. Statkraft SCA Vind AB:s satsning på sju vindparker i Västernorrland och Jämtland är en av Sveriges största industriinvesteringar. Projektet omfattar 136 km² skogsmark och 360 vindkraftverk. Fullt utbyggt kommer vindparkerna att bidra med totalt cirka 3 000 GWh per år. Foto: Torsten Blomquist. u forts anslutning till fabriken. Men Volvo fick aldrig miljötillstånd att sätta upp de fem vindkraftverk som skulle stå på egen mark och som skulle ägas av Volvo. Därmed föll Volvos intresse för att engagera sig vidare i projektet. För dagen köper man miljövarudeklarerad (EPD) vattenel från Vattenfall. Till ERA Vind säger Volvos miljöchef Inge Horkeby: Vi ser hela tiden över möjligheterna att öka andelen förnybar energi. Vind är ett av alternativen. Vår målsättning är att öka andelen betydligt. Tyvärr kan dock tillståndsprocessen för vindkraft ibland bli väldigt utdragen, vilket vi erfarit i Göteborgsområdet. Gekås får ny vind Även TV-kända supervaruhuset Gekås i Ullared satsar på egen förnybar energi och har långtgående planer på att investera i vindkraft. Det planerade verket kommer ge en effekt motsvarande 10 000 MWh per år. Driftsättning beräknas i början 2014. Coop minskar klimatpåverkan Förutom egen satsning på vindel finns också en rad exempel på företag och organisationer som på andra sätt satsar helt eller delvis i vindkraft. För att minska sin miljöpåverkan köper många företag in vindel. Under de senaste två åren har till exempel Coops butiker minskat sina utsläpp av växthusgaser med 95 procent. Via ett samarbete med Telge Energi drivs de 341 centralt hanterade butikerna inom Coop Butiker & Stormarknader med vattenoch vindkraft. Genom nyinvestering i kylar och frysar med dörrar eller lock har också energiförbrukningen sänkts med 30 50 procent. Pensionspengar i vindkraft Tredje pensionsfonden, AP3, som förvaltar våra pensionspengar, har gjort ett flertal miljöinvesteringar i till exempel gröna obligationer, gröna fastigheter, vindkraft, clean tech och certifierad skog. I Arise Windpower är Tredje AP-fonden sedan en tid en stor ägare, cirka 15 procent. I företagets plan ingår att bygga ut vindkraft i södra Sverige. Nyligen invigdes Nordens största vindkraftspark i Jädraås, se sida 60. I Arise styrelse ingår namnkunniga ledamöter: Pehr G Gyllenhammar (ordförande) och förra näringsministern Maud Olofsson. n