Föräldrarnas engagemang i barnens idrottsföreningar myt eller verklighet? Idrottsföreningarnas syften och mål varierar men gemensamt för flertalet av dessa är att de i huvudsak bedrivs på ideell basis. Engagerade föräldrar som skjutsar, ställer upp som funktionärer, står i kiosk, säljer lotter, agerar tränare eller sitter i styrelsen m m är i vissa föreningar en förutsättning för dess utveckling och ibland existens. Hur ser det då ut inom barnidrotten? Har de flesta idrottsföreningar engagerade föräldrar som ställer upp i föreningsarbetet eller är det få föreningar förunnat? Hur stor andel av föräldrarna och i vilken grad engagerar sig föräldrarna i barnens (7-12 år) idrottsföreningar? STEFAN WAGNSSON IDROTTSVETENSKAP KARLSTADS UNIVERSITET GÖRAN PATRIKSSON IDROTTSHÖGSKOLAN GÖTEBORGS UNIVERSITET Inledning En tendens har kunnat märkas att föreningsengagemanget i Sverige har minskat. Människor har helt enkelt svårt att få tiden att räcka till. En kraftig ökning av arbetslösheten under 1990-talet kombinerat med ökad arbetstakt, en allmänt ökad otrygghet och ökad konkurrens på arbetsmarknaden är några faktorer som tros ligga bakom ökade konflikter i valen mellan fritidsintressen, familj och arbete (Vogel m fl, 2003). Tidigare forskning som behandlat fenomenet föräldraengagemang i barnens idrottsföreningar har varit mycket eftersatt. De studier (bl a Malmsten m fl,1983; Augustsson, 1997; Wagnsson, 2001; Karp, 2000; Vogel, m fl, 2003 och Redelius, 2002) som behandlat det aktuella problemområdet har primärt inriktat sig mot andra närliggande forskningsfrågor och således har inte föräldrarnas engagemang i barnens idrottsföreningar mer specifikt belysts. Syfte Med anledning av den bristfälliga forskningen rörande föräldrarnas engagemang i barnens idrottsföreningar var syftet med studien b l a att: ge en övergripande bild av föräldrars engagemang i sina barns (7-12 år) idrottsföreningar Teoretiska utgångspunkter De teoretiska utgångspunkterna tar avstamp i Robert Putnams (1996) forskning om demokratins effektivitet. Vidare har inspiration hämtats från Rothsteins m fl (1995) syn på demokrati som dialog. Bidrag har även hämtats utifrån Vogels m fl, (2003) differentiering av olika deltagandenivåer i föreningslivet och Kenyons (1969) modell över olika involveringstyper och roller i idrottssystemet. I figur 1 redovisas en modell där vi försökt integrera relevanta dimensioner av begreppet föräldraengagemang, utifrån Vogel mfl (2003) och Kenyons (1969) teoretiska perspektiv med syftet att använda denna modell som mall vid analys och tolkning av resultaten. Modellen (figur 1) visar på olika dimensioner av föräldraengagemanget i barnens idrottsföreningar och hur de tillsammans påverkar graden av det totala föräldraengagemanget i idrottsföreningarna. Dessa dimensioner utesluter ej varandra och således kan föräldrar återfinnas inom olika dimensioner samtidigt. I ovanstående modell omfattar begreppet indirekt engagemang de föräldrar som genom olika medvetna processer aktivt påverkar utformningen av verksamheten i föreningen, genom att t e x göra sin röst hörd på medlemsmöten, kommer med förslag till tränaren angående ändring av innehåll i träningen, ger ekonomiska bidrag eller röstar på medlemsmöten/ årsmöten. Ett direkt engagemang omfattar föräldrar som är aktivt involverade i föreningen i form av att t ex hjälpa 44
Föräldrarna har mycket stor betydelse för att hålla igång ungdomsidrotten. Men för alltfler är det svårt att få tiden att räcka till. Foto Pressens Bild. till att skjutsa barnen till och från match/tävling, stå i kiosken, hjälpa till och sälja bingolotter, men som inte har ambitioner att medvetet påverka föreningens verksamhet. Dimensionen medlemskap innefattar föräldrar som är betalande föreningsmedlemmar och består av såväl aktiva som passiva medlemmar. Primärt engagemang avser föräldrar som själva utövar någon form av idrott i sitt barns idrottsförening och dimensionen förtroendeuppdrag omfattar föräldrar som har olika styrelseuppdrag. Dimensionen intresse avser föräldrarnas intresse och vilja att påverka föreningens verksamhet och omfattning avser andelen engagerade föräldrar i samtliga av barnens idrottsföreningar (om barnet/barnen är med i mer än en idrottsförening). Begreppen omfattning, tid, intensitet och frekvens förekommer i olika grad och har inneslutits av det skälet att samtliga andra dimensioner varierar i avseende på dessa. Modellens två streckade cirklar illustrerar Primärt engagemang Indirekt engagemang Direkt engagemang BARNENS IDROTTSFÖRENINGAR Tid FÖRÄLDRAENGAGEMANG Frekvens Omfattning Intensitet Medlemskap Intresse Förtroendeuppdrag Figur 1. Schematisk modell över föräldrarnas engagemang i barnens idrottsföreningar den dynamiska aspekten av föräldraengagemanget så till vida att graden av engagemang varierar beroende på styrkan hos respektive dimension. Föräldraengagemanget kan således ses som ett kontinuum där Inget engagemang och Mycket hög grad av engagemang utgör ändpunkterna. Undersökningens uppläggning Ett rikstäckande slumpmässigt flerstegsurval gjordes av föräldrar till barn (7-12 år) som var aktiva medlemmar i en idrottsförening inom de 10 idrotter som enligt statistik från RF (2003) 45
hade flest utövare, d v s inom basket, fotboll, friidrott, golf, gymnastik, handboll, innebandy, ishockey, ridsport och simning. I ett första skede valdes 10 idrottsföreningar per idrott slumpvis ut, utifrån samtliga registrerade idrottsföreningar i Sverige. Med hjälp av föreningarnas medlemsregister valdes därefter 10 barn per förening ut. Med ambitionen att få en så jämn könsfördelning hos föräldrarna som möjligt, riktades varannan enkät till barnets mamma/kvinnliga ansvarig respektive varannan till pappan/ manlige ansvarig. Undersökningens ursprungliga urval omfattade således 1000 föräldrar fördelade på 100 olika föreningar inom 10 olika idrotter. Svarsfrekvensen i föreliggande undersökning uppgick till 73,4 % vilket vid en undersökning av denna karaktär får anses vara relativt god. En bortfallsanalys (Patriksson och Wagnsson, 2004; s.16-18) visade att resultaten från denna studie kan ge en något positivare bild av föräldrarnas engagemang i barnens idrottsföreningar. RESULTAT Omfattning För att få en övergripande bild av omfattningen av föräldrarnas engagemang tillfrågades de om sitt engagemang inom olika engagemangsområden (styrelse, funktionär, tränare/ledare, sponsorer, kiosk, lotter, materialförvaltare, skjuts till/från tävling). Resultaten i figur 2 visar att en anmärkningsvärt stor del (80 %) av föräldrarna på något sätt är engagerade i barnens samtliga idrottsföreningar. Det förefaller alltså som om föräldrarna generellt sett har en positiv attityd till att hjälpa till i föreningarnas arbete, vilket stämmer överens med tidigare forskning av Vogel m fl, (2003) som visat på att föräldrarna ofta deltar aktivt i idrottsföreningens verksamhet och då främst i anslutning till barnets idrottande. Verksamhetsområden Respondenterna fick även besvara inom vilka områden de engagerar sig (direkt) i de aktuella idrottsföreningarna. Svarsfördelningen i tabell 1 visar att engagemanget i föreningarnas verksamhet avgränsar sig till att inkludera en mindre andel av föräldrarna inom respektive områden. Undantaget är skjuts av sitt barn till/från match eller tävling, vilket mer än hälften av föräldrarna gör någon gång under året. Om vi vidare studerar resultaten visar dessa 46 att engagemanget överlag tenderar att vara begränsat till punktinsatser inom olika områden (förutom skjuts av barnen), som jämförelsevis inte kräver en så hög insats i form av tid. Speciellt märks detta i form av ett större engagemang som funktionär och lottförsäljning, men också att svaren överlag tenderar att innefatta engagemang några få gånger om året eller några gånger i månaden. Resultaten i tabell 1 visar även att det är få föräldrar som engagerar sig inom något område mer än 1-4 ggr/månad. Tid I ett försök att utröna graden av engagemang tillfrågades respondenterna om hur mycket tid, (i timmar per normalvecka) de engagerar sig i den utvalda idrottsföreningen. Resultaten visar att föräldrarna engagerar sig i genomsnitt 1,85 h/normalvecka (Md=1,0; Sd=3,1) i den utvalda idrottsföreningen. Om vi sammanräknar tiden för föräldrarnas engagemang i samtliga av barnens idrottsföreningar visar det sig att föräldrarna i genomsnitt ägnar 3,6 h/normalvecka (Md=2,0; Sd=4,7) åt att hjälpa till i barnens idrottsföreningar. Värt att notera är att en stor del (40 %) engagerar sig 0 h/normalvecka och att ett fåtal (16 st) föräldrar är starkt involverade i verksamheten (>10 h/vecka). Figur 3 visar den ojämna tidsfördelningen av föräldraengagemanget. Av dessa resultat att döma verkar det som det är ett fåtal personer som ägnar mycket tid i föreningen, medan flertalet föräldrar hjälper till i form av olika punktinsatser som inte kräver så mycket tid. Detta är föga överraskande med tanke på rådande prestationsinriktade samhällsklimat som ställer höga krav på föräldrarna i deras försök att kombinera arbete, fritid och familjeliv (Vogel, m fl, 2003). Kön Vid en analys av föräldraengagemanget hos respektive kön påvisades inga signifikanta skillnader, men tendenser kunde skönjas som innebar att kvinnor/mammor (69%) engagerar sig i något större utsträckning än män/pappor (63%). Detta resultat kan tyckas något anmärkningsvärt, då en allmän uppfattning verkar vara att det främst är män/pappor som engagerar sig i barnets föreningar. Att en sådan uppfattning har utvecklats kan kanske bättre förstås när man lägger ytterligare en bit till pusslet genom att analysera hur mycket tid, i timmar, Figur 2. Föräldrarnas engagemang i barnens samtliga idrottsföreningar. Figur 3. Föräldrarnas (n=734) tidsmässiga engagemang (timmar/normalvecka) i barnets idrottsförening. Figur 4. Andelen föräldrar (n=730) som är engagerade i barnets idrottsförening fördelat på olika idrottsgrenar. Procent.
Tabell 1. Föräldraengagemanget (n=734) i barnets idrotts förening, fördelat på olika verksamhetsområden. Procent. Område för engagemang Inte alls 1-4 ggr/år respektive kön i genomsnitt engagerar sig en normalvecka. Här visade det sig att män/pappor (M=2,2; Sd=3,9) ägnar signifikant (p<0.02) mer tid än mammor (M=1,5; Sd=2,1) åt engagemang i barnens idrottsföreningar. Idrottsgrenar Om vi inriktar oss på att jämföra olika idrottsgrenar med varandra pekar resultaten på skillnader dem emellan. Studeras resultaten i figur 4, visar dessa på att det i störst utsträckning är inom lagidrotterna innebandy, ishockey och fotboll, basket och handboll som föräldrarna är mest engagerade i föreningsverksamheten. Det kan vara svårt att peka på någon enskilt bidragande faktor som förklaring till dessa skillnader. Snarare tycks det vara en rad olika faktorer som gemensamt bidrar. En av dessa möjliga faktorer kan vara att man inom lagidrotter har fler sammankomster i mer samlad form, där föräldrar i större utsträckning ges möjligheter att knyta sociala band och på så vis stärka vad Putnam (1996) benämner det sociala kapitalet. Här kan olika föräldragrupper utgöra exempel, där man förutom direkt engagemang i form av kioskförsäljning eller tränaruppdrag, även anordnar fester/träffar utanför den idrottsliga sfären. Ovanstående skillnader kan vidare även ha sin grund i en större fokusering på lagidrotterna massmedialt vilket kan leda till ett större intresse och en ökad kunskap om de mest exponerade idrotterna med ökat engagemang som följd. Även 1-4ggr/ mån 2-3 ggr/ vecka 4-5 ggr/ vecka eller mer Styrelsearbete 90a 4 5 1 0b 100 Funktionär 73 20 6 1 0 100 Tränare/ledare 83 4 6 6 1 100 Ordnar sponsorer 92 7 1 0 0 100 Lottförsäljning 74 19 6 1 0 100 Materialförvaltare 94 2 3 1 0 100 Skjutsar match/tävling 40 20 26 11 3 100 Kioskarbete 96 3 1 0 0 100 Annat 97 2 1 0 0 100 a) Procenttalen i tabellen är avrundade till heltal. b) I de fall 0 % angetts är engagemanget<0,5 % (d v s < 4 personer) Totalt innehållet i idrottsundervisningen i skolan kan möjligen bidra till ovanstående skillnad, då idrottslärarna överlag ägnar mer tid åt undervisning och utövande av lagidrotter (Patriksson, 2002; Larsson & Redelius, 2004). Intresse Ett engagemang förutsätter i hög grad ett intresse och en vilja att engagera sig i föreningens verksamhet. Hur ser då föräldrarna på sitt nuvarande engagemang? Är de nöjda med sitt engagemang i idrottsföreningen eller vill de engagera sig mer/mindre? Resultaten pekar på att flertalet (60%) av respondenterna verkar nöjda med sitt nuvarande engagemang. Noterbart är att 16 % vill engagera sig något mer eller mycket mer i föreningens verksamhet och att endast ett fåtal (2 %) vill minska sitt engagemang. Indirekt engagemang Ett indirekt engagemang avser i vilken grad föräldrar talar på möten eller på annat sätt väljer att aktivt påverka beslut eller utformningen av föreningens verksamhet. Denna påverkan kan riktas såväl mot verksamheten i stort som mot barnets specifika träningsgrupp. Hur ser det då ut i undersökningsgruppen? I vilken grad väljer föräldrarna till barnen inom de utvalda föreningsidrotterna att påverka utformningen av verksamheten? Här framgår av resultaten att det totalt sett är endast 13 % av föräldrarna som någon gång ( Till viss del, Ofta och Väldigt ofta ) brukar påverka utformningen av verksamheten i föreningen respektive 24 % i träningsgruppen. Detta resultat kan verka något oroväckande med tanke på att en fungerande demokrati bygger på att individer engagerar sig och vill påverka verksamheten (Putnam, 1996; Rothstein, m fl, 1995). I sammanhanget bör dock påpekas att det indirekta engagemanget är som störst inom idrottsrörelsen i förhållande till andra frivilligorganisationer. Medlemskap I vår modell över föräldraengagemanget pekade vi på att föräldrarnas totala engagemang utgörs av olika dimensioner, varav medlemsantalet i barnens idrottsföreningar är en av dessa. Här visade det sig att 48 % av föräldrarna är medlemmar i sitt barns idrottsförening, antingen som enskild medlem eller som familjemedlem. Medlemsanslutningen hos föräldrarna i denna undersökning är således betydligt högre än riksgenomsnittet (31%), vilket ligger i linje med resultat presenterade av Vogel m fl (2003) som visade på en högre medlemsanslutning hos föräldrarna. Primärt engagemang Föräldrarnas eget idrottande, inom ramen för föreningens verksamhet, utgör ytterligare en dimension av det totala föräldraengagemanget enligt studiens teoretiska modell. Resultaten visade att 29 % av föräldrarna någon gång själva idrottar aktivt i barnens idrottsföreningar men det enbart är 12 % av föräldrarna som vill att de ska starta en verksamhet för dem. Mot bakgrund av detta tycks det som föräldrarnas behov av att själv idrotta i stort täcks av föreningarna, dock inte till fullo. Avslutande diskussion Huvudtemat i denna studie har varit att försöka kartlägga föräldrarnas engagemang i barnens idrottsföreningar. Övriga teman som vi riktat intresse mot är föräldrarnas insikt och förståelse för dessa idrottsföreningars verksamhet. Med hjälp av en modell, inspirerad av Vogel m fl (2003) och Kenyon (1969), har vi försökt visa på föräldraengagemangets mångfacetterade natur, där olika dimensioner tillsammans utgör ett mått på föräldrarnas engagemang i barnens idrottsföreningar. Vad drar vi då för slutsats om föräldrarnas totala engagemang? Är föräldrarna i låg - eller i mycket hög 47
grad engagerade i sina barns idrottsföreningar? Svaret på frågan är delvis avhängig vårt val av referenspunkt, och delvis beroende av styrkan hos respektive dimension, där resultaten från denna undersökning visar att engagemanget varierar stort inom de olika dimensionerna. Om vi, med vetskapen om ovanstående begränsningar, tillåter oss att generalisera resultaten och använder andra föreningstyper samt idrottsrörelsen i stort (16-84 år) i Sverige som referenspunkt (se Vogel m fl, 2003, sid 29-37), visar det sig att föräldrarnas engagemang i barnens idrottsförening är större eller mycket större inom i stort sett alla jämförbara dimensioner. Om vi försöker att integrera de olika dimensionerna och uppskatta föräldrarnas engagemang, kan vi se att engagemanget inom de flesta dimensionerna är högt eller medelhögt. Om vi därtill väger in idrottsrörelsens starka ställning inom de frivilliga sammanslutningarna och föräldrarnas betydande roll i den, framträder en bild av föräldrarna som en grupp som i hög grad engagerar sig i sina barns idrottsföreningar. Ett stort föräldraengagemang får anses som positivt ur ett samhälleligt perspektiv, då det indirekt kan sägas utgöra en grogrund för demokratin i samhället. Putnam (1996) har genom forskning kunnat påvisa att det föreligger ett samband mellan medborgarnas engagemang i frivilliga organisationer och en väl fungerande demokrati. Han menar att medlemmarnas engagemang skapar en tillit, samhörighet och samarbetsvilja där ett s k socialt kapital tillåts växa fram som speglar av sig i samhället i stort vilket gynnar den demokratiska utvecklingen. I denna miljö utvecklar medlemmarna dessutom kunskaper i hur man formulerar sig, värderar, argumenterar och fattar beslut som kommer till användning i andra sammanhang utanför föreningens verksamhet (Vogel m fl, 2003). I denna studie har vi försökt ge en övergripande och generell bild av föräldrarnas engagemang i barnens idrottsföreningar, där en bild av föräldrar som i hög grad är engagerade i sina barns idrottsföreningar har växt fram. Framtida forskning kan med fördel riktas mot undersöka om föräldrarnas engagemang i barnens föreningar fortsätter i lika hög grad upp i ungdomsåren, företrädesvis med hjälp av en longitudinell studie. Ytterligare bitar skulle då kunna läggas till det kunskapspussel som omfattar föräldrarnas engagemang inom barnidrotten. Förhoppningsvis kan ökade forskningsinsatser inom detta problemområde vända den nedåtgående trenden som visar på medlemmarnas minskande engagemang inom idrottsrörelsen (Vogel, m fl 2003). Att föräldrarna utgör en stor och väsentlig del av denna har inte minst denna undersökning visat och det förefaller logiskt att ju fler som deltar i föreningsarbetet desto mindre blir arbetsbelastningen för medlemmarna, vilket i förlängningen skapar förutsättningar för en väl fungerande demokratisk föreningsverksamhet som kan, vill och orkar ta emot alla de barn som vill idrotta. För vidare kontakt stefan.wagnsson@kau.se goran.patriksson@ped.gu.se Referenser Augustsson, C. (1997). Barnidrott på gott och ont. En studie av barns upplevelse av föräldrapress. Göteborg: Göteborgs universitet. Institutionen för pedagogik Karp, S. (2000). Barn, föräldrar och idrott. En intervjustudie om fostran inom fotboll och golf. Umeå: Umeås universitet. Pedagogiska institutionen. Kenyon, G,S. (1969). Sport involvment: A conceptual go and some consequences thereof. I Kenyon (Red.) Aspects of contemporary sport sociology. Chicago: The Athletic Institute. Larsson, H. & Redelius, K. (Red.) (2004). Mellan nytta och nöje. Bilder av ämnet idrott och hälsa. Stockholm: Idrottshögskolan. Malmsten, T., Andersson, P, Egerblom, K. & Hjärner, B. (1983). Föräldraengagemanget inom barnidrott. Stockholm: Pedagogiska institutionen. Idrottspedagogik, Stockholms universitet. Patriksson, G. (2002). Ämnet idrott och hälsa i gymnasieskolan. Elev- och lärarperspektiv. Svensk Idrottsforskning, nr 3,11, s 49-53. Stockholm: Centrum för Idrottsforskning. Patriksson, G. & Wagnsson, S. (2004). Föräldraengagemang i barns idrottsföreningar. FoU-rapport 2004:8. Stockholm:Riksidrottsförbundet. Putnam, R. (1996). Den fungerande demokratin. Medborgarandans rötter i Italien. Stockholm: SNS förlag. Redelius, K.(2002). Ledarna och barnidrotten. Idrottsledarnas syn på idrott, barn och fostran. Stockholm; HLS förlag. Rothstein,B. (Red), Esaiasson, P., Hermansson, Micheletti, M.. & Petersson, O. (1995). Demokratirådets rapport 1995. Stockholm: SNS förlag. Vogel, J., Amnå, E., Munck, I., Häll,L./SCB. (2003). Levnadsförhållanden-Föreningslivet i Sverige, Rapport nr 98. Örebro: Statistiska Centralbyrån. Wagnsson, S. (2001). Barns upplevelser av föräldrapress inom idrotten. Karlstad: Karlstads universitet. Institutionen för utbildningsvetenskap. Internet: http://www.rf.se/files/3 B E S T Ä L L G R A T I S Som läsare av denna tidning kan Du gratis beställa Forskningsrapport nr 27, som nyligen utkommit. Rapporten innehåller de forskningsprojekt som stötts av CIF under 2003-2004. Ett 90-tal idrottsforskare presenterar sina studier. Frågeställning, metodik, resultat och betydelse för idrotten. På köpet får Du dessutom en bra adressförteckning över landets idrottsforskare. Kontakta anne.britt.olrog@ihs.se eller ring Anne-Britt 08-402 22 91 (54) Även till seminarier och vissa utbildningar där idrottsforskning utgör en väsentlig del kan vi sända i rimligt antal. 48