Dnr SLU ua 2015.2.6-1174 (VR 811-2010-7240) Årsrapport 2014 Fastställd av SITES styrelse per capsulam den 27 mars 2015 1 INLEDNING 2 1.1 Bakgrund och kort beskrivning av SITES och stationerna 2 2. VERKSAMHET VID STATIONERNA 2 3. STRATEGISK LEDNING OCH ADMINISTRATION 3 3.1 Styrelsen 3 3.2 Sekretariatet 4 3.3 Kommunikationsverksamhet 4 4. FÖRNYA OCH MARKNADSFÖRA 5 4.1 Forskardriven utveckling 5 4.2 Metadataportal 7 4.3 Tillgängliggörande av data 7 4.4 Ny infrastruktur för fältforskning 8 5. UTVECKLA OCH SÄKRA 8 5.1 Föreståndarforum 8 5.2 Personalforum 8 5.3 Andra nätverk internationalisering 9 6. EKONOMI 9 Bilagor: 1. Ekonomisk redovisning 2. Redovisning av nyckeltal 3. Redovisning av andra framgångsfaktorer
1 Inledning 1.1 Bakgrund och kort beskrivning av SITES och stationerna Vetenskapsrådet finansierar sedan 2013 en nationell infrastruktur för fältbaserad ekologisk forskning, SITES (Swedish Infrastructure for Ecosystem Science). SITES består av nio forskningsstationer, Abisko, Tarfala, Svartberget, Röbäcksdalen, Grimsö, Erken, Asa, Skogaryd och Lönnstorp. SITES a r tillgängligt fo r forskare pa lika villkor oavsett forskarens hemvist. Tillsammans täcker stationerna in vitt skilda naturtyper och klimatzoner, från jordbrukslandskap, skogsmark, fjälltrakter och våtmarker till olika typer av inlandsvatten. Mer information om SITES och de ingående stationerna återfinns på www.fieldsites.se. 2. Verksamhet vid stationerna Totalt har 740 unika projekt nyttjat SITES för experimentell eller annan vetenskaplig verksamhet under 2014. Drygt hälften av dessa har använt befintliga data från långsiktiga fältförsök, monitoringprogram eller annan långsiktig datainsamling. 282, eller 38% av projekten klassificeras som nya för verksamhetsåret. Av de nya projekten är det sju som nyttjar mer än en station inom SITES. Utav de 640 forskare som nyttjat SITES under 2014 var 33% kvinnor. Verksamheten på de olika stationerna har således varit omfattande men också varierande mellan stationerna. Några stationer har en stor experimentell verksamhet med många projekt som Abisko, Svartberget och Asa medan andra har en ung forskningsinfrastruktur som Skogaryd eller en forskningsinfrastruktur som är under uppbyggnad som Lönnstorp och Röbäcksdalen (Fig 1). Publiceringen är hög för stationer med lång historia och med ett aktivt forskarnätverk som nyttjare av stationerna. Svartberget och Abisko redovisar tillsammans över 65% av den totala vetenskapliga publiceringen vid SITES, som under 2014 uppgick till 176 refereegranskade publikationer. Det är värt att notera att publiceringen 2014 i huvudsak speglar nivån på den vetenskapliga verksamheten på stationerna innan SITES bildades. Skogaryd har utvecklats från ett enskilt försöksområde till en formaliserad fältstation i samband med tillkomsten av SITES och har med sin korta historik därför relativt få pågående projekt och en begränsad vetenskaplig publicering. Vid Röbäcksdalen och Lönnstorp pågår ett utvecklingsarbete för anläggning av en helt ny fältforskningsinfrastruktur. I samband med detta har det tillsatts en organisation för vetenskaplig ledning och styrning. Diskussion sker också med huvudmannens ledning om hur det vetenskapliga stödet kan stärkas ytterligare. Nyrekrytering av personal har skett i samband med denna satsning. Under 2014 har en detaljerad beskrivning av fältlokalerna genomförts som förberedelse inför anläggningen av den nya infrastrukturen. Under året har diskussioner förts mellan Tarfala och Abisko om hur samverkan med varandra men även med övriga SITES-stationer kan stärkas. Abisko har en lång tradition av att samordna och förvalta forskningsverksamhet men huvudmannen i dag har inget egentligt forsknings- och utbildningsuppdrag, till skillnad från huvudmännen för övriga SITES-stationer. En mer aktiv dialog med huvudmannen kommer att föras under 2015 för att diskutera hur strategisk utveckling och förnyelse av verksamheten vid Abisko kan ske. Tarfala har utvidgat övervakningen av väderförändringar genom att placera ut automatiska väderstationer längs med olika ekosystemgradienter på fjället och i skoglandet öster om Kiruna. Platserna är valda för att representera goda 2
betesförhållanden för ren och älg. Tarfala har också utvidagat vattenprovtagningsprogrammet i enlighet med Svartberget/Krycklans protokoll. På Erken har en ny forskningsingenjör rekryterats. En hel del av mätutrustningen har moderniserats. Ett nytt vertikalprofilerande sensorsystem samt ett fluxtorn för mätning av gasutbyte har etablerats. Under året har en växling till ny föreståndare för stationen inletts. Grimsö är den station som under 2014 varit engagerad i flest policyrelaterade verksamheter inom SITES genom sin expertis i rovdjursfrågor. På Grimsö har två nya väderstationer installerats och digitaliseringen av äldre mätdata har inletts. Svartberget och Asa är två skogliga stationer med tillhörande skogliga försöksparker. Extra insatser har genomförts under 2014 för att inventera och revidera långsiktiga skogliga fältförsök. En nysatsning görs vid Asa för att skapa en infrastruktur bestående av ett mer intensivt brukat skogslandskap som komplement till den ordinarie försöksparken. Aneboda försöksområde, knutet till Asa, har under året utökats från ca 20 ha till 170 ha för forskning i obrukad skog. Data från den integrerade miljöövervakningen vid Aneboda har använts för internationell rapportering och forskning inom ramen för bl.a. Luftvårdskonventionen (UN ECE CLRTAP). På Svartberget har betydande insatser gjorts på flera av de större försöksområdena, framför allt Rosinedal, Åheden, Krycklan och Degerö. Det handlar i första hand om upprustning av instrumentering men även om tillgängliggörande av mätdata och förbättrade metadata. 50,0% 45,0% 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Antal projekt Antal publikationer Budget Figur 1. Några nyckeltal för de nio stationerna i SITES. Blå staplar avser antal projekt som nyttjat respektive station under 2014, röda staplar visar på antalet vetenskapliga publikationer stationsvis och gröna staplar visar styrelsen tilldelning av VR-medel till respektive station under 2015. Samtliga staplar uttrycks som procent av totalbeloppen för SITES som helhet. 3. Strategisk ledning och administration 3.1 Styrelsen Under inledningen av 2014 leddes SITES av en interimsstyrelse (se SITES årsredovisning för 2013). Ordinarie styrelse för SITES tillträdde den 10 februari 2014. 3
Styrelsen har bestått av Anna Ledin (ordförande), Thomas Rosswall (vice ordförande), Ilona Riipinen, Mari Källersjö, Rolf Anker Ims, Sebastian Diehl och Ulf Gärdenfors. Styrelsen har sammanträtt vid fem tillfällen (13 mars, 21 maj, 25-26 augusti, 7 oktober samt 26 november). Vidare har ett beslut fattats per capsulam (den 18 december). Vid mötena har föreståndare Tomas Lundmark varit föredragande och Boel Åström har varit sekreterare. Tre av styrelsemötena förlades till SITES-stationer, Erken, Lönnstorp respektive Skogaryd. Vid dessa tillfällen ingick en visning av stationerna och en särskild diskussion om verksamheten med stationsledningarna. Vid styrelsens besök på Lönnstorp var även ledningen för Röbäcksdalen representerad. Styrelsemöte på Lönnstorp 25-26 augusti 2015. Foto Tora Råberg Följande styrdokument har upprättats och godkänts av styrelsen: Verksamhetsplan och budget för 2014; arbetsordning för styrelsen; kommunikationsstrategi; avtal för individer verksamma inom SITES; avtal för externa användares nyttjande av SITES; samt verksamhetsplan och budget för 2015. Den strategiska planen som utarbetades under 2013 har reviderats. Vidare har styrelsen fastställt principer och rutiner för medelsfördelning. Andra frågor som behandlats är policy för datahantering, vidareutveckling av SITES nyckeltal samt samverkan med andra infrastrukturer, nationellt och internationellt. Ett yttrande har avgetts över Vetenskapsrådets förslag till ny hantering av nationell forskningsinfrastruktur. Vidare har ett inspel gjorts till Vetenskapsrådet med förslag till justeringar i RFI:s Områdesöversikt för planeten jorden. 3.2 Sekretariatet Sekretariatet har under 2014 bestått av SITES föreståndare, professor Tomas Lundmark, projektsekreterare Boel Åström, kommunikatör Malin Planting, samt ekonom Jan-Peter Nordmark. Ida Taberman anställdes som kommunikatör/dataansvarig från och med april.-samtliga är anställda vid SLU och har utfört SITESuppdraget på deltid. 3.3 Kommunikationsverksamhet Under ledning av Malin Planting har en kommunikationsstrategi för 2014-2017 utarbetats samt en kommunikationsplan för 2014. En grafisk profil med ny logotyp för 4
SITES har utvecklats och mallar för postrar och presentationer har distribuerats till stationerna i form av ett USB-paket. I maj lanserades SITES hemsida i en första version på svenska. Hemsidans innehåll har successivt utvidgats och en engelsk version publicerades i september. Ida Taberman har bl.a. ansvarat för insamling och publicering på SITES hemsida av de data-set, alternativt de länkar till data-set, som finns öppet tillgängliga vid stationerna. Hon har även ansvarat för kontinuerlig uppdatering av Nyheter på hemsidan, där information om konferenser, workshops, kurser och andra händelser vid stationerna och inom SITES gemensamma verksamhet har redovisats. Skyltar med SITES logotyp och stationsnamn har producerats och satts upp vid alla stationer. Profilprodukter i form av t-shirts och klistermärken har distribuerats till alla stationer för användning av personalen och som reklam till användare. En engelskspråkig folder om SITES producerades inför föreståndarens besök i Utah och New Mexico, USA. Tillsammans med forskningsprogrammet Future Forests hade SITES en monter under IUFRO-konferensen i Salt Lake City. Till stormötet i november trycktes SITES-kalendrar för 2015 upp och delades ut till stationspersonalen. Vidare har varje station försetts med en roll-up med Skylten på Svartberget är monterad. Foto Charlotta Erefur information om SITES. Året avslutades med att SITES uppmärksammades i en artikel i SLU:s personaltidning Resurs. Kommunikationsaktiviteter som genomförts av SITES stationer beskrivs i Bilaga 3. 4. Förnya och marknadsföra 4.1 Forskardriven utveckling Under 2014 har ett antal workshops genomförts i enlighet med verksamhetsplanen. Redan i januari genomförde Lönnstorp och Röbäcksdalen en workshop om hur stationerna skulle kunna utveckla en ny infrastruktur för fältforskning med inbjudna talare från Rothamsted (England), FiBl (Schweiz) samt Russell Ranch Experimental station, UC Davis (USA). Den 12-14 mars hölls Tarfala- ANS Science and Infrastructure Workshop Mountain & Mire (TASIW) på Abisko naturvetenskapliga station. Workshoppen lockade 29 deltagare som diskuterade möjligheterna att öka samverkan mellan de verksamheter som bedrivs på Tarfala och Abisko, samt vilken typ av infrastruktur som behöver utvecklas för att Deltagare på TASIW workshoppen i mars 2014. 5
möta framtidens forskningsbehov. Under två dagar i september genomfördes en tvådagarskurs i Umeåområdet för 20 forskare och teknisk personal som arbetar med vattenprovtagning och hydrologiska mätningar inom SITES-nätverket. Mötet inleddes med en fältdag i Krycklan (Svartberget) där olika hydrologiska mätmetoder provades. Dag två ägnades åt diskussioner mellan tekniker och forskare om hur man bäst utvecklar provtagningar och datahantering. Demonstration och diskussioner mellan forskare och tekniker kring flödesmätningar. Foto Ida Taberman Den 12 december genomfördes en forskarworkshop med 29 deltagande forskare på KSLA i Stockholm där frågor kring funktionell biodiversitet diskuterades. Inbjudna talare var prof Marcus Fischer, Bern, prof Katarina Hedlund, Lund och prof David Wardle, Umeå. Paneldiskussion på workshoppen om funktionell biodiversitet med Marcus Fischer, Christina Hedlund och David Wardle samt moderator Jan Bengtsson på KSLA i december 2014. Foto Ida Taberman Under dagen kom många intressanta förslag att diskuteras som alla tog sin utgångspunkt i aktuella frågeställningar och vad SITES kan erbjuda. En tydlig erfarenhet från mötet var behovet av att fortsätta att kommunicera SITES strategiska plan då många deltagare ställde frågor om hur SITES är avsett att fungera och hur det praktiskt ska gå till att arbeta för en gemensam infrastruktur. 6
Den planerade workshoppen med fokus på viltekologi som skulle ha genomförts på Grimsö har försenats och kommer att genomföras under 2015. 4.2 Metadataportal Den förstudie som SLU:s IT-avdelning gjorde på uppdrag av SITES redovisades i maj 2014. Förstudien föreslog att SITES använder AbiskoGIS förutsatt att systemet anpassas och utvecklas en aning. Bland annat måste systemet dokumenteras ytterligare och en plan för långsiktig förvaltning utarbetas. AbiskoGIS har under 2014 anpassats till ett flerstationssystem då Tarfala anslöts, vilket innebär att det gamla AbiskoGIS byter namn till NordGIS. NordGIS kommer att kunna hantera alla typer av projekt inom SITES och det kommer bli möjligt att visa och söka bland metadata samt söka geografisk information rörande dessa. Mohsen Bashang och Tomas Thierfelder, initiativtagare och systemutvecklare av informationssystemet NordGIS vid SITES stormöte i november 2014. Även funktioner för att administrera ansökningar och beläggning på stationerna kommer att finnas inom NordGIS. Under stormötet med all SITESpersonal i november presenterades NordGIS av Tomas Thierfelder och Mohsen Bashang. Det gavs även möjlighet att diskutera och ge förslag på funktionaliteter som bör inkluderas när det blir dags för vidareutveckling av systemet. Samtliga stationer ska vara anslutna till NordGIS senast i maj 2015. En enkel applikation har utvecklats under året för att intresserade forskare snabbt ska få en överblick av vilken infrastruktur som finns inom SITES. Appen, SITES-locator, gör det möjligt att från den plats användaren befinner sig söka efter närmaste SITESfacilitet, hitta SITES stationer och alla faciliteter som hör till stationerna samt få en kortfattad beskrivning av faciliteterna. Det finns också en enklare kartfunktion kopplad till appen som fungerar på telefoner och surfplattor. 4.3 Tillgängliggörande av data Tillgängliggörande av data är en prioriterad verksamhet inom SITES. Flera av stationerna arbetar aktivt med tillgängliggörande av data och flera stationer har data samlade i olika databaser. I väntan på att alla stationer anslutits till NordGIS, där länkar till befintliga databaser kommer att finnas, så har dessa länkar lagts ut på SITES webbplats. Utifrån de inventeringar som gjorts på stationera finns det utöver dessa ett flertal metadatabaser, databaser med mätdata och enskilda data-set som kommer att få länkar som läggs ut på webbplatsen i avvaktan på att NordGIS är driftsatt i full skala. Frågor kring datatillgänglighet har diskuterats i olika fora under året. Flera stationer har arbetat aktivt med att digitalisera historiska data för tillgängliggörande under året, ett arbete som fortsätter under 2015. I takt med att dessa data digitaliserats kommer de att finnas åtkomliga via länk på hemsidan. För att tydliggöra vilka regler och riktlinjer som gäller avseende primärdata, bearbetade data, modellerade data och metadata har en 7
arbetsgrupp tillsats under året. Här har ett samarbete med SLU:s projekt Tilda (bevarande och tillgängliggörande av forskningsdata) påbörjats och kommer att fortgå under 2015. 4.4 Ny infrastruktur för fältforskning Under hösten 2014 inbjöds alla forskare, oavsett universitetstillhörighet, att lämna förslag på ny experimentell infrastruktur för terrester och limnisk fältforskning. När utlysningen stängdes den 1 november hade totalt 11 förslag inkommit. Styrelsen behandlade inkomna förslag under hösten och beslutade att låta fem av förslagen gå vidare till vetenskaplig utvärdering. Utvärdering och slutligt ställningstagande av styrelsen sker under våren 2015. 5. Utveckla och säkra 5.1 Föreståndarforum Under året har sex föreståndarforum hållits för att samordna och integrera verksamheten. Detta är betydligt fler än de planerade 2-3 enligt verksamhetsplanen och förklaras av att arbetet med SITES fortfarande är under uppbyggnad. 5.2 Personalforum Under året organiserades två stormöten för stationernas personal, båda förlagda till Arlanda. Vid båda tillfällena deltog cirka 50 personer och samtliga stationer var representerade. Det första mötet hölls i februari 2014 och hade temat SITES mål och visioner. Syftet var att förankra och diskutera SITES strategiska plan och att de olika stationernas personal skulle få möjlighet att lära känna varandra. Förutom muntliga presentationer om SITES och de individuella stationerna fanns tid för mingel och en postervisning av stationerna. I form av grupparbeten fick personalen diskutera vad som är roligast på respektive arbete, vilka de största utmaningarna är, vad ett bra forskarstöd är och hur man skapar en känsla av att alla tillhör SITES. Flera förslag och önskemål konkretiserades, bland annat vidareutbildning av personal och flera stormöten framöver. Det andra mötet hölls i november 2014 och hade inriktning mot kompetensutveckling. Tre inbjudna forskare gav inspirationsföreläsningar om remote sensing (fjärrövervakning), drönare (obemannade farkoster som kan bära mätutrustning) och insamling av fältdata. Deltagarna fick i mindre grupper diskutera kompetensbehov och möjlighet till sam- 8 Krzysztof Kusnierek från bioforsk i Norge gav en uppskattad inspirationsföreläsning om drönare på SITES stormöte i november 2014. Foto Ida Taberman
arbete mellan stationerna. En summering gjordes av personalens önskemål om kompetensutvecklingsinsatser fr.o.m. 2015. En arbetsgrupp bildades med representanter från stationerna som vill medverka i utveckling av SITES kommunikationsarbete. Även under detta möte lades stor vikt vid att få personalen att lära känna varandra och utbyta erfarenheter samt att skapa en god gemenskap inom SITES. SITES styrelse presenterade sig i inledningen av mötet och stationsföreståndarna fick senare under dagen möjlighet att träffa styrelsen för en längre diskussion. SITES stormöte i november 2014. Foto Ida Taberman Utöver insatserna vid stormötena har särskilda utbildningsinsatser skett inom två områden, säkerhet (förstahjälpen, hjärt-lungräddning, motorsågsutbildning) och kvalitet (kalibrering vid föryngringsförsök, växtplanktonsystematik, mätsondanvändande, JMP, bäckvattenmätningar). Ett visst utbyte av teknisk personal mellan stationerna har också skett. 5.3 Andra nätverk internationalisering Under hösten besökte Tomas Lundmark US LTER:s föreståndare Robert Waide i Albuquerque, USA för att inleda en fördjupad diskussion om samarbete. Mötet utmynnade i en överenskommelse att Robert Waide i sin tur besöker SITES och Sverige i maj 2015. Utöver detta har styrelsen följt utvecklingen inom AnaEE under året då AnaEE ses som en intressant kommande samverkanspart. 6. Ekonomi SITES omsatte drygt 19 miljoner kr under uppstartsåret 2013. Under 2014 budgeterades för en omsättning på 40 348 000 kr. Några av stationerna, Röbäcksdalen, Erken, Grimsö och Lönnstorp hade av olika skäl försenats i sina uppstarter vilket inneburit att en del av de utdelade VRanslagen inte förbrukats i enlighet med budget. För stationerna blev förbrukningen därför 3 967 000 kr lägre än vad som ursprungligen SITES föreståndare Tomas Lundmark i samtal med LTERs föreståndare Robert Waide i Albuquerque, USA. Foto Annika Nordin. 9
budgeterats för deras verksamhet. Även för sekretariatets del har ett överskott gentemot budget uppstått då kostnaderna för utrullningen av NordGIS inte belastat verksamhetsåret (500 000 kr) utan kommer att utbetalas först under 2015. Något nytt fältförsök har inte anlagts (500 000 kr) och den planerade doktorandkursen (600 000 kr) har senarelagts. Ej förbrukade medel för dessa aktiviteter och lägre kostnader än planerat för mötesarrangemang och resor har resulterat i ett överskott gentemot SITES gemensamma budget på 2 090 000 kr som har återförts till kapitalet. Utfallet vid bokslutstillfället blev därför något lägre än budgeterat för SITES som helhet. Totalt har 38 258 000 kr belastat 2014 års resultaträkning inklusive 3 967 000 kr i oförbrukade medel vid stationerna. I SITES resultaträkning har bidragen till stationerna således bokförts som en kostnad då medlen har utbetalats. På stationsnivån har överskotten, till följd av att alla medel inte förbrukats, periodiserats som ingående balanser för 2015 års verksamhet och beaktats vid tilldelningen av 2015 års tilldelning av medel. www.fieldsites.se 10
SITES årsrapport 2014: Bilaga 1 Ekonomisk redovisning Ekonomisk redovisning för SITES 2014 Budget Utfall Avvikelse mot budget Löner, arvoden 1950 1870 80 Resor 230 182 48 Möten, övrig drift 1050 688 362 Metaportal 500 0 500 Nya försök 500 0 500 Gemensam fou-kurs 600 0 600 Summa gemensamma kostnader 4830 2740 2090 Abisko 2530 2530 Tarfala 3080 3080 Röbäcksdalen 2770 250 2520 Svartberget 7925 7925 Grimsö 2110 2110 Erken 2700 2348 352 Asa 5633 5633 Skogaryd 6330 6330 Lönnstorp 2440 1345 1095 Summa stationer 35518 31551 3967 Totalt 2014 40348 34291 6057 Totalt inkl. stationernas kapital 38258 Kommentarer; de oförbrukade medel som uppstått för Röbäcksdalen, Erken och Lönnstorp har bokförts på 2014 års resultat som en intäkt för stationerna (och därmed kostnad för SITES) men också periodiserats på stationerna som ingående balans för 2015. Det innebär att överskottet från 2014 hanteras som eget kapital i 2015 års budget och att hänsyn till detta har tagits vid tilldelningen av VR-medel för 2015.
SITES årsrapport 2014: Bilaga 2. Redovisning av nyckeltal 1 (2) Nyckeltal Värde Anmärkning Antal projekt per år som nyttjar SITES fysiska infrastruktur och/eller databaser Totalt Varav Nya Antalet projekt inom följande kategorier: Användning av befintliga data 411 195 (47%) Experiment/insamling av data - ettåriga 53 53 (100%) Experiment/insamling av data - fleråriga 242 42 (17%) Uppdrag inom miljövervakning 34 0 (0%) Totalt antal projekt (summa av raderna ovan) 740 282 (38%) Antal projekt som nyttjat mer än en station (av totalantalet) 26 (4%) 7 Antalet ansökningar och genomsnittlig tid för behandling av ansökan om att utnyttja en SITES-station Totalt Andel Inkluderar ej "användning av befintliga data" då flertalet stationer saknar uppgift om detta Antal ansökningar om nya projekt 90 Antal av dessa som beviljats 90 100% Antal dagar för behandling (i genomsnitt) 2,7 Antal forskare och könsbalansen mellan användarna Totalt Andel Antal forskare - män 444 67% Antal forskare - kvinnor 216 33% Antal forskare - totalt 660 Antal publikationer som baserats på nyttjande av stationerna, inklusive data från dessa Totalt Andel Vid redovisningstillfället hade flera stationer inte hunnit få in fullständiga uppgifter (avser fr.a. populär publicering). Antal vetenskapliga publikationer 176 Antal av dessa som är baserad på flera 2 1% stationer Antal doktorsavhandlingar 10 Antal av dessa som är baserad på flera 0 0% stationer 55 Antal populärvetenskapliga publikationer Antal av dessa som är baserad på flera stationer 1 2% Publikationernas kvalitet Tidskrifternas impact factor Se diagram 1, nästa sida SITES-övergripande nyckeltal Totalt Varav unika Antal besök på metadataportalen ND ND Ej i drift under 2014 Antal besök på SITES webbplats 3021 1164 Besök började loggas 2014-03-20
SITES årsrapport 2014: Bilaga 2. Redovisning av nyckeltal 2 (2) Diagram 1. Publikationernas kvalitet Fördelning av antalet artiklar i refereegranskade tidskrifter under 2014 jämfört med 2013. På x-axeln visas tidskrifternas impact factor enligt Thomson & Reuters, Journal Citation Report 2013. Värden för 2014 är baserade på 120 artiklar publicerade i 67 olika tidskrifter (medelvärde: 3,81; median: 3,25). Värden för 2013 baseras på 92 artiklar publicerade i 51 tidskrifter (medelvärde 2,90; median 2,99). (Hela publiceringen ingår således inte, pga ofullständigt underlag.)
SITES årsrapport 2014: Bilaga 3. Redovisning av andra framgångsfaktorer Framgångsfaktor Om Infrastrukturen Användarnas geografiska spridning Beskrivning Svenska användare förutom SITES partnerorganisationer: LU, KTH, LiU. Sju stationer har utnyttjats av användare från länder inom Europa. Vissa stationer rapporterar också användare från USA (2 st), Australien (2) och Kanada(1). Användarnas ämnesområde En grov fördelning av användarnas ämnesområden har gjorts baserat på klassificering av de vetenskapliga tidskrifter där publicering gjorts (enligt Web of Science/Thomson & Reuters). Enligt denna är användarna främst verksamma inom områdena Forestry (20%), Environmental sciences (15%), Ecology (10%) samt Multidisciplinary* (9%). Bland övriga områden märks Geosciences/Geochemistry, Plant Sciences, Water resources, Limnology, Zoology/Ornithology samt Agronomy. Användarnas huvudsakliga finansieringskälla De finansieringskällor som anges av flest stationer är: EU (7 st), Formas (6 st), privata stiftelser (6 st), VR (5 st), statliga verk/myndigheter (3 st), strategiska forskningsstiftelser (2 st). Vidare uppger två stationer att statsanslag är en viktig källa. En station saknar uppgift om finansiärer. Kompetenser som delas mellan stationerna Flera stationer skriver om utbyte av teknisk kompetens mellan stationerna. Under 2014 utbyttes främst kompetens inom hydrologi mellan Svartberget och Skogaryd. Vidare har Svartberget och Asa delat kompetens inom datahantering (fr.a. klimat) och hydrologi. Vid SITES workshop om vatten i Svartberget i september och vid stormötet för personal i november gavs möjlighet att utbyta erfarenheter, vilket har lett till konkreta planer inför 2015 om utökad samverkan, även inom andra ämnesområden än vatten. Utveckling av användarstöd och utbildning Utbildningsinsatser som genomförts för teknisk personal Utbildningsinsatser som genomförts för användare Vid stationerna har utbildningar enomförts inom två områden, säkerhet (första hjälpen, hjärt-lungräddning, motorsågsutbildning) respektive kvalitet (kalibrering vid föryngringsförsök, växtplanktonsystematik, mätsondanvändande, JMP, bäckvattenmätningar). Stationernas personal anser att också SITES stormöten i februari och november har utgjort lyckade utbildningsinsatser som gett ökad kunskap om vad SITES omfattar och utvidgade kontaktnät. Ett konkret resultat är den workshop om vatten som genomfördes på Svartberget (jfr ovan), ytterligare kommer att följa under 2015. Under stormötet i november identifierades områden där personalen önskar utbildningsinsatser, vilka ska konkretiseras under 2015. Erken har genomfört en veckolång Netlake-kurs på temat automatiska mätningar i sjöar med 24 deltagande forskare och doktorander.
Utbildningsinsatser (examensarbeten samt kurser på kandidat, master och forskarutbildningsnivå) Totalt har ca 20 examensarbeten genomförts vid SITES stationer under 2014. Minst 5 kurser på kandidat- eller mastersnivå har genomförts. På Skogaryd har brasilianska doktorander utbildats i akvatiska växthusgasflöden i samarbete med Linköpings universitet. Se även Erkens Netlake-kurs ovan. Ett exempel på fortbildningsinsatser är det 15-tal fortbildningskurser som hållits på Grimsö i samarbete med Viltskadecenter. Vidare har 5 utbyten av handledning/studenter (internship) skett med andra universitet. Datahantering Var och hur data från pågående mätserier finns tillgängliga Metadata om mätserier (dvs. uppgifter om data, projektbeskrivningar med eventuella länkar till dataset eller var kontakt tas för att få tillgång till dataset) finns tillgängliga online, bland annat i AbiskoGIS, EDCS, SITES-locator, SilvaBoreal, samt fysiskt i form av protokoll på stationerna. Dataseten från mätserier finns uteslutande lagrade på servrar hos respektive universitet. Dataset från mätserierna erhålls via förfrågan till stationerna eller via öppna databaser som är tillgängliga online, t.ex. Fältforsk, Lantmet, MAGIC, ICOS databas, Krycklans databaser, MVM och Bolin Centre. Flera stationer har under året arbetat med att öka datatillgängligheten genom digitalisering av inventeringsserier. Var och hur data från forskningsprojekt som använder SITES säkras (=lagras) och tillgängliggörs för framtida användning Flera stationer har påbörjat arbete med migrering och samordning av data till nya eller andra databaser för säker lagring. Vissa data från forskningsprojekt lagras i de databaser som nämnts ovan. Merparten av forskningsdata finns hos de enskilda forskarna eller vid dennes institution/universitet. För att säkra metadata om forskningsprojekten (dvs. ansvarig, när, var, hur projektet genomfördes mm) fortgår SITES gemensamma arbete med NordGIS-metadataportal som ska tas i bruk under 2015. Fysiska material i form av protokoll, växt-, mark-, och vattenprover arkiveras uteslutande på den ansvariga stationen. Publicering och användande av resultat som möjliggjorts av infrastrukturen Vetenskapliga genombrott Inget inrapporterat av stationerna under 2014 Patent som möjliggjorts av infrastrukturen Inget inrapporterat av stationerna under 2014 Internationell verksamhet Internationella kontakter/samarbeten (på stationsnivå) Utöver samarbete med enskilda vetenskapliga institutioner inom ramen för forskningsprojekt ingår flera stationer som partner, eller är aktivt engagerade på annat sätt, i internationella nätverk som LTER (4 st), ICOS (2 st), INTERACT (2 st), GLEON, Eurodeer, International Co-operative programme (ICP) on Integrated Monitoring of Ecosystems, samt ICP Forests (vardera 1 st).
Kommersiell användning och samhällsrelevans Kommersiella verksamheters nyttjande av infrastrukturen Offentliga verksamheters nyttjande av infrastrukturen Sex stationer har rapporterat att man har kommersiella användare. Exempel: Skogsbolag, utsädesföretag, tillverkare av viltskyddspreparat respektive lantbruksmaskiner, organisationer/företag med anknytning viltvård/jakt samt IKEA. Vid fyra stationer förekommer statliga verk och myndigheter som användare (Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Havs- och vattenmyndigheten, Jordbruksverket, Försvaret samt Statens fastighetsverk). Länsstyrelser inklusive regionala vattenmyndigheter förekommer som användare vid tre stationer; kommuner och regionala luftvårdsförbund vid vardera en. En station används av Nordiska Genbanken. Tillämpning av resultat i beslutsfattande (science to policy) Exempel: Data ingår i IPCC:s sammanställningar (Tarfala); Implementering av vattendirektivet (Erken), underlag till luftvårdskonventionen (Asa). Andra typer av bidrag är att stationen ansvarat för eller medverkat i statliga utredningar inom viltförvaltning/inventering och rovdjurspolitik (Grimsö), eller att man initierat ett samarbete om växthusgaser som resulterat i en aktionsplan för dikade marker som publicerats av Jordbruksverket (Skogaryd). Kommunikation förutom vetenskaplig publicering Aktiviteter för att informera om infrastrukturen Användarmöten (inkl. antal deltagare och vilka avnämare de representerar) Utöver nya skyltar och informationstavlor om SITES har stationerna arbetat med att utveckla informationen på den egna enhetens resp. institutionens hemsida. Stationerna har informerat om SITES vid större möten för nya besökande och inom tredje uppgiften, t.ex. SciFest, vattendagar, Professor vatten, Partnerskap Alnarp, Fältforsks referensgrupp, Gammelkroppa skogsskola, Grans sameby, Skogstekniska klustret, Forskningsprogrammet Future Forests samt EFINORD. Informationsinsatser har även gjorts vid fortbildningsdagar för högstadie- samt gymnasielärare, referensgruppsmöten för Integrated Monitoring (IM) och Skogen i skolan. Tre användarmöten har arrangerats under året. Två av dessa organiserades gemensamt av SITES-stationerna Röbäcksdalen och Lönnstorp. Ett av dessa hade temat Functional biodiversity med fokus på enarts- kontra flerartssystem. Deltagarna (29 st) representerade Göteborgs universitet, Lunds universitet, SLU, Stockholms universitet, Uppsala universitet, med inbjudna talare från universitet i Bern, Lunds universitet och SLU. Det andra mötet syftade till att diskutera etablering av en långsiktig forskningsfacilitet vid det två aktuella stationerna för integrering av terrester ekologi, miljö- och jordbruksvetenskap. Deltagarna (17 st) kom från Umeå universitet, SLU, Örebro universitet, NUMB (Norge) och SRUC (Aberdeen). De inbjudna talarna kom från Rothamsted (England), FiBl (Schweiz) samt Russell Ranch Experimental station, UC Davis (USA).
Stationerna Abisko och Tarfala arrangerade en gemensam workshop på temat Fjäll och Myr Tarfala-ANS Science and Infrastructure Workshop Mountain & Mire (TASIW). Syftet var att få inspel från användarna om vilken infrastruktur de behöver i framtiden samt att öka kopplingen mellan de två stationerna. Följande organisationer var representerade: Universiteten i Göteborg, Lund, Stockholm, Umeå respektive Uppsala; SLU; Institutet för rymdfysik; Polarforskningssekretariatet, EISCAT; Univ. Politechnica of Bucharest (Romania), Univ. of South Bohemia (Czech Republic), Aberystwyth (Wales), Durham University UK), NERC (UK). Studiebesök Synlighet i media Sammantaget har ca 80 besök gjorts vid SITES stationer, med flera hundra besökare totalt. Exempel på besökare: Jordbruksverket, Såg i Syd, IM:s referensgrupp, Södra skogsägarna, LNU, Naturskyddsföreningen, WWF, PROgrupper, Fältbiologerna, LRF, gymnasieklasser, Risö Danmark, SITES styrelse, Dagisgrupp, Södras Styrelse och ledningsgrupp, Sino-Swedish research program on mercury (kinesisk delegation), STF, fjällturister. Stationerna har medverkat med ett stort antal inslag i både internationella, nationella och lokala media. Bl.a. kinesisk television, SVT (Mitt i Naturen, Västerbottensnytt), TV4 (om poppelbetesförsöket, gödsling på tillväxtparken), SR (Gunhild Rosqvist/Tarfala eftermiddagsgäst i P4 Norrbotten), Skogsland (fältstationer i Sverige, Asa och Svartberget), Jordbruksaktuellt (nya försök planeras på Lönnstorp), ledarsida/debattinlägg i Dagens Nyheter (Grimsö om rovdjursfrågor), Norrtelje tidning (Erken) samt inslag i radio och tidningar om bärprognosen. Organisation Större organisatoriska förändringar (ex styrelse, rådgivande grupper, avtal och andra dokument) Inga stora organisatoriska förändringar har genomförts under 2014. De styrdokument som fastställts under året framgår av årsredovisningen, kap. 3.1.