DK-1255 København K Kopi

REFERAT Nordisk Ministerråd Til Store Strandstræde 18 EK-M DK-1255 København K Kopi Tel +45 3396 0200 Fra Sekretariatet Emne Referat fra MR-M mødet den 19. februari 2007 i Bryssel Stefan Wallin (FIN) ledede mødet. Fax +45 3396 0201 www.norden.org 33001.15.006/06-11 29. marts 2007 Resume: EU miljørådsmøde den 20. februari 2007 MR-M drøftede emner på dagsordenen for det kommende EU Rådsmøde, herunder särskilt kommande krav för koldioxidutsläpp för bilar og EUs udslipsmål for 2020. Uppföljning UNEP Governing Council MR-M diskuterade utfallet av UNEP GC och särskilt behovet av nordiskt stöd till den nybildade kvicksilverad hoc gruppen. Länderna tackade Danmark för deras initiativ att ta upp globalisiseringsfrågan på UNEPmötet och diskuterade frågan om omorganisering av UNEP. På förslag från Island beslutades att till nästa MR-M möte ta fram ett underlag för nordiska positioner i frågan om UNEO samt att ÄK-M tar fram en idé om den fortsatta finansieringen av UNEPs arbete med kvicksilver. CBSS-möte om Östersjöns miljö MR-M tog Sveriges orientering om mötet till til efterretning. NEFCO NEFCO s direktör Magnus Rystedt redogjorde för påfyllnadsbehovet till miljöutvecklingsfonden, upplåningen till en buffert till investeringsfonden, ny strategi och Kinafonden. MR-M tog orienteringen om investeringsfonden och NEFCO s styrelses beslut om upplåning til efterretning. MR-M tog orienteringen om ny strategi och NEFCO s styrelses beslut om godkännande av den til efterretning. MR-M tog orienteringen om utvecklingen av samarbetet med Kina til efterretning. MR-M beslutade att ta upp frågan om beslut om påfyllnad av miljöutvecklingnsfonden på sitt sommarmöte Information fra Generalsekretæren Sekretariatet (repræsenteret af Tryggvi Felixson) redogjorde för det nordiska samarbetet avseende fokusering och hur NMRS arbetar vidare med globaliseringsfrågan samt om nya riktlinjer från 2008 om tjänstemannautbyte med de baltiska länderna. MR-M tog orienteringen til efterretning. Mødeplanlægning Finland præsenterede de kommende MR-M møder i 2007 och uppmanade ämbetsmännen att komma med förslag till datum för sitt höstmöte och för MR-M s höstmöte. Övriga frågor MR-M tog information om EU-ASEM-möte om energi i Köpenhamn, informellt klimatmöte i Sverige och information om ev. nordiskt side-event under CSD 15 til efterretning. Til referatet vedlægges: Bilag 1. Deltagerliste Bilag 2. Pressemeddelelse Bilag 3. Svenskt Draft Statement CBSS Bilag 4. Norskt Fact Sheet Carbon Capture and Storage Bilag 5. NMR Fact Sheets Mercury side 1 af 6

1. Godkendelse af dagsorden Miljöministrarna noterade att dagen inleddes med ett informellt planministermöte där en resolution om fortsatt samarbete på planområdet godkändes. Dagsordenen blev godkendt men behandlingen av punkterna kastades om något i väntan på den danska miljöministern. Referatet följer den ursprungliga dagordningen. Finland redegjorde for den nye opsætning af dagsordenen, hvor det tidligere dagsordenspunkt om generelle internationale spørgsmål nu var opdelt i enkelte dagsordenspunkter. Det sidste dagsordenspunkt om øvrige spørgsmål vil fremover være rettet alene mod orienteringssager. 2. EU/EØS EU miljørådsmøde den 20. februar 2007 Finland orienterede om EUs Miljørådsmøde den 20. februar 2007 som havde fokus på klima (energi. Flytrafik, biltrafik) samt drøftelse af jordudnyttelse (soil conervation). Norge informerade att man arbetar intensivt med en ny teknologi om upptag av CO2 som går ut på att fånga upp upp CO2 från en bestämd utsläppskälla och transportera den till slutförvaring. Osäkerheten består framförallt i hur CO2 skall lagras utan att nya utsläpp sker. Den nye teknologi som kan lagre CO2 på stor scala (Carbon Capture and Storage) er under udvikling i samarbejde mellem den norske stat og Statoil. Norge omdelte et notat om erfaringerne hidtil samt oplyste om de kommende faser i arbejdet frem mod 2014. Finland fandt udviklingen af CCS teknologi var et interessant supplement til andre klimateknologier, og fandt det vigtigt at man fra nordisk side var med til at skabe løsninger og udvikle teknologier som havde bred anvendelse i arbejdet med at reducere klimagasser. Danmark var ej motståndare till tekniken men sade att det var viktigt at satsningar på CCS teknik inte trycker undan andra lösningar och forskning i t.ex. förnybar energi. Danmark ville att de nordiska länderna i EU på EU-mötet skulle opponera sig kraftigt mot Tyskland i frågan om krav på 130 g reducering av CO2 per kørt kilometer. Ikke mindst henset at der tidligere var opstillet et mål om 120g i form af frivillige aftaler med industrien. Danmark efterlyste et skrappere bindende mål (100 g) inden 2020, hvilket kunne være et varsel til industrien om udviklingen i de kommende år. Sverige sade att CCS tekniken har en potential men at Sverige ikke påtænker at være foregangsland i udviklingen af denne teknologi. Sverige förordar ett bindande mål i EU på 30 % reducering av koldioxidutsläpp 2020 med sikte på en global överenskommelse. Sverige var för 120 g med lagkrav och 130 g med frivillighet. Sverige henviste til den parallelle drøftelse om emnet i Konkurrencerådet samt efterlyste en klar plan til hvordan EU vil reducere CO2 udslippende yderligere. Sverige talte for at reduktionen af CO2-udslip skulle kobles til per kørt kilometer og ikke til bilstørrelsen. Island orienterede om en national klimastrategi som sigtede mod CO2-reduktioner på 50-75% inden 2050. Island støttede arbejdet med at udarbejde et klimaregime efter Kyoto og fandt det vigtigt at alle lande var med i en sådan aftale, da det ellers ville sende et forkert signal. Norge støttede de øvrige lande i, at CCS-teknikken ikke skal ske på bekostning af energieffektivitet og udvikling af andre teknikker for at reducere CO2 udslip, men at CCS kan bidrage væsentligt som komplementær løsningsmodel. Norge ønskede at EU skulle fastsætte ambitiøse CO2-mål og virke som en motor i de internationale forhandlinger. Norge støttede desuden et mål om 120 g CO2 per kørt kilometer som EU-mål for personbiler. Finland fandt at EU burde arbejde for at have et højere ambitionsniveau end der blev sat internationalt, da dette gav EU mere kredit og tale-ret i internationale fora når EU gik foran med et godt eksempel. Dog var Finland også medvidende om at et højt ambitionsniveau kunne få indflydelse på konkurrencekraften og at der derfor var flere hensyn som måtte afvejes i debatten. Finland sade att 90 % av befolkningen i Finland är övertygade om att klimatet förändras p.g.a. koldioxidutsläppen, att 70 % tror att förändringarna är människoskapade men att alen 40 % är beredda att förändra sina levnadsvanor för att bidra till minskade utsläpp. Norge henviste til et nationalt arbejde med retningslinier for alt nybyggeri i Norge, hvor der fremover vil være et krav om 25% energieffektivitet i forhold til det nuværende niveau. MR-M tog orienteringen til efterretning. side 2 af 6

3. Uppföljning av UNEP Governing Council UNEP Governing Council, global kvicksilverkonvention och miljökonsekvenser av globalisering samt diskussionen om UNEO Finland redogjorde för diskussionen på UNEP GC, herunder arbejdet med en bindende kviksølvsaftale hvor man fra nordisk side havde udarbejdet materiale på mange sprog til brug for drøftelserne (omdelt). Fra finsk side fandt man at Norden havde gjort god figur, og man ønskede at arbejde videre imod en bindende kviksølvsaftale, selv om UNEP GC ikke besluttede en sådan på dette møde. Finland så også gerne at man støttede processen med nordiske midler som tillæg til de nationale midler. I frågan om finansiering av en global kvicksilverkonvention sade Danmark at Norden havde spillet en rolle i EU-koordinationen men at resultatet af UNEP GC ikke var som ønsket. Danmark fant att resultatet med en ad hoc grupp nu gör det svårt att se vad man skall finansiera. Danmark tog upp kopplingen mellan UNEP och WTO och miljökriterier vid handel samt udarbejdelse af et code of conduct vedr. flytning af miljøskadelig pruduktion til udviklingslande. UNEP vill ha stöd med resurser så att Governing Council 2008 kan ge inspel till WTO och CSD. Sverige höll med om att det hade varit en bra diskussion om reformarbetet och tackade Danmark för att ha initierat detta genom sitt globaliseringsinspel till UNEP. Sverige tackade också Norge för dess agerande på mötet utanför EU-kretsen. Sverige tyckte det var bra för kvicksilverfrågan att det nu fanns en ad hoc grupp og man ønskede at medvirke til det videre arbejde med kviksølvsspørgsmål. Finland nämnde att Chiracinitiativets möte hade fått avtryck på UNEP GC. Finland uppmanade till fortsatt nordiskt samarbete i det informella netværk for UNEP-spørgsmål, at arbejde videre med teknologioverførslen (Balistrategien) samt at bibeholde det opbyggede momentum i sagen. Grönland tog upp problemen med att kvicksilver ackumuleras i Arktis och att undersökningar genom AMAP visar att t.ex. kvicksilverkoncentrationerna i ringsäl har tredubblats de senaste 20 30 åren. Fortsatt forskning är viktig. Norge tackade Danmark för dess engagemang i globaliseringsfrågan, og mente vi nå må fortsette å aktivt samarbeide for å få til global regulering av kvikksølv. Dette bør blandt annet skje gjennom finansiering till ad hoc gruppen som skal arbejde videre mede arbejdet om en bindende kviksølvskonvention. Flera länder hade uttryckt sin skepsis till etablerandet av gruppen och därför behövs nordiskt stöd. Norge fandt det positivt at lederne af de mange FN organisationer deltog hvilket var med til at legitemere arbejdet. Norge sade att de nordiska länderna borde bidra med en egen process för att hålla tryck i frågan som är skör och känslig. Norge efterlyste förslag på hur de nordiska länderna kan samarbete konkret om UNEO-frågan og støttede Finland i at det er vigtigt at bibeholde momentum i arbejdet. Island föreslog att man skulle titta på hur miljödimensionen kan stärkas i hela FN-systemet och hur miljöfrågorna kan koordineras bättre samtidigt som UNEP s position borde stärkas. Island påminde om att CSD inte har utvecklats och fungerat som avsett genom att det har varit för mycket betoning på miljöaspekterna av hållbar utveckling och att detta borde tas i beaktande i en analys. Island støttede tanken om et udvidet mandat for et nyt UNEO og fandt at dette kunne indbefatte CSD-arbejdet. Island foreslog at MR-M nedsatte en ad hoc arbejdsgruppe som kunne se nærmere på mulige nordiske tiltag/holdninger som kan fremføres i FN. NMRS gjorde opmærksom på at dette burde gennemtænkes nøje før en arbejdsgruppe blev nedsat. Danmark tyckte att debatten på UNEP om reformarbetet varit ganska tydlig och påpekade att tyvärr var alla stora länder emot, USA, Indien och Kina, vilket försvårar beslut om ett reformförslag. Danmark höll med Island om att man borde fundera på hur miljöarbetet kunde stärkas i hela FN-systemet. Danmark såg gärna att det togs fram ett diskussionsunderlag till nästa MR-M möte. Norge tycket att det var avgörande att de nordiska länderna agerar steg för steg i riktning mot ett UNEO eller ett förstärkt UNEP. Norge støttede tillige tanken om at NMR skulle bidraget il at udvikle den nordiske samhøringhed og komme med forslag i sagen. Finland tyckte att saken kunde diskuteras på ÄK-M den 6 mars 2007 og at EK-M kunne udarbejde et notat til brug for næste MR-M møde. MR-M beslutade at anmoda EK-M om at ta fram ett underlag för nordiska tilltak för försök att ta fram nordiska positioner i frågan om UNEO samt tar fram en idé om den fortsatta finansieringen av UNEP s arbete med kvicksilver förut for näste MR-M möte. side 3 af 6

4. CBSS-möte om Östersjöns miljö Sverige redegjorde för CBSS-mötet den 19-20 april 2007 som var en del i arbetet med att förbereda HELCOM s beslut i november 2007 om Baltic Sea Action Plan, särskilt avseende jordbruket. Sverige var angelägen om de nordiska ländernas deltagande i mötet både fra miljø og jordbrugssiden. Man betonade utsläppskvoter, fosfor i tvättmedel, rening av avlopp som åtgärder som särskilt kan bidra till minskning av utsläppen från jordbruket. Sverige lyfte fram Finlands arbete på jordbrukssidan som ett gott exempel och informerade också om Sveriges arbete med en ny havsstrategi. Sverige bad om synpunkter på det draft statement, som delades ut på mötet. Norge henviste til at man ligesom Sverige havde indført forbud mod fosfor i vaskemidler og at resultaterne var gode. Norge har sendt et notat om resultaterne til Sverige til brug for det kommende CBSS-møde. Finland henviste til den nationale vandhandlingsplan som løber frem mod 2015, og som har stor fokus på jordbrugets udslip til vandmiljøet. Ligeledes henviste Finland til næringsbidraget til Østersøen fra udslip af urenset toiletaffald fra skibstrafikken, som var ganske betydelig (200.000 pe årligt). Dette blev drøftet i HELCOM og IMO. Finland henviste til det kommende møde i HELCOM den 6. marts hvor man ville drøfte de ovennævnte emner. Åland henviste til de store havbrug i Åland, som udgjorde den største udslipskilde (65%) til havmiljøet af næringsstoffer. Åland overvejede hvorvidt dette var en opgave som landet kunne løse alene eller om der skulle laves fælles regelsæt for havbrug. MR-M tog orienteringen til efterretning. 5. NEFCO NEFCO s direktör Magnus Rystedt påminde inledningsvis om att ordföranden i NEFCO s styrelse hade orienterat ministrarna om NEFCO på deras sommarmöte i august 2006 men tackade nu för ordet och redogjorde för påfyllnadsbehovet till miljöutvecklingsfonden, upplåningen till en buffert till investeringsfonden, NEFCO s nya strategi och om den s.k. Kinafonden. Strategin hade beslutats av NEFCO s styrelse i september 2006 och diskuterats på MR-M s sommarmöte. Rystedt betonade kostnadseffektiviteten i verksamheten t.ex. att kostnaderna för NEFCO s miljöprojekt i Baltikum och nordvästra Ryssland är upp till 1/8 jämfört med om investeringen skulle ha genomförts i Norden. NEFCO har varit framgångsrika i hanteringen av risker eftersom kapitalet i NEFCO kvarstår. Som exempel på miljöeffekter nämnde Rystedt att NEFCO s projekt har medfört minskade fosforutsläpp i Östersjön med 1000 ton. Nytt i strategin var klarlägganden om miljöprioriteringar i Arktis t.ex. miljögifter och geografisk fokusering på nordvästra Ryssland, Ukraina, de Baltiska länderna och i viss mån Vitryssland. Samarbetsprojekten i Baltikum utvärderas löpande och nästa gång man skall ta ställning till den fortsatta verksamheten i Baltikum är år 2008. Rystedt betonade också betydelsen av fortsatt samarbete med andra finansieringsinsitutioner t.ex. NIB, NOPEF och med EU, att NEFCO också kommer att satsa mer på samarbetsprojekt med industrier, att man kommer att utveckla det lokala partnerskapet i nordvästra Ryssland och sprida NEFCO konceptet t.ex. till Kina. Man skall också utveckla en informationsstrategi. Rystedt redogjorde för NEFCO s analys av miljöutvecklingsfonden och för behoven av påfyllnad för 2008-2010. Projekten via miljöutvecklingsfonden ger stora miljöeffekter till låga kostnader og projekterne bygger på nationale prioriteringar. Projekten gäller framförallt små och medelstora partners. Exempel är vattenreningsprojekt med koppling till HELCOM Baltic Sea Action Plan för små städer i Kaliningrad samt kommunala projekt i nordvästra Ryssland och i Ukraina. Fokus er desuden på projekter der rettes mod at begrænse miljøgifte i Arktis og Barentsregioanen. Rystedt redogjorde för planerna att ta upp lån för kunna utnyttja Investeringsfonden bättre. För närvarande står delar av kapitalet oanvänt och för att kunna använda detta med bibehållen risktagning krävs en uppbackning av kapital i en buffert till investeringsfonden. NEFCO avser återkomma till detta under år 2009. side 4 af 6

Rystedt informerade slutligen MR-M om planerna att utveckla ett samarbete med kinesiska miljömyndigheter genom etablerandet av ett demonstrationsprojekt i form av en fond med kinesisk kapitaltillförsel för miljöinvesteringar i Kina. Sverige stödde både NEFCO s nya strategi och påfyllnad av mijöutvecklingsfonden. Sverige påpegede at der ikke skulle træffes afgørelse om påfyldning på dette møde och bad av budgettekniska skäl att få återkomma angående såväl miljöutvecklingsfonden som Kinafonden. Finland framförde att man stödde oplåningen af Investeringsfonden og at man hade beredskap att medverka i påfyllnad av miljöutvekclingsfonden. Norge sade att man fann strategin och utvecklingen av samarbetet med Kina intressant och man stödde påfyllnad av miljöutvecklingsfonden men må ta budsjettmessige forbehold om dette. Island sade att man såg ett fortsatt behov för små och medelstora projekt och stödde en påfyllnad av miljöutvecklingsfonden under forudsætning af fortsatte bidrag fra NMR. Island påminde om att projekt via miljöutvecklingsfonden fungerar som katalysator för stärre projekt. Island var positiv till utveckling av samarbete med Kina och påminde om att utsläpp av bl.a. kvicksilver från koleldade kraftverk i Kina hamnar i Arktis. Island fandt også at man burde engagerer sig yderligere i projekter vedr. energieffektivitet. Island gjorde i den forbindelse opmærksom på, at Island var ved at bygge et geotermisk kraftværk i Kina. Danmark tyckte att utvecklingen av samarbetet med Kina var ett bra demonstrationsprojekt. Danmark påpegede vigtigheden af at NEFCO i sin informationsstrategi også inkluderer at information om NEFCO s verksamhet også komma ut till offentligheten. Danmark var positiv överfor en upplåningen till investeringsfonden. Danmark påminde om att man söker värdskapet för klimatkonventionens nionde partskonferrens 2009 vilket kunde påverka Danmarks möjligheter att bidra till påfyllnaden av miljöutvecklingsfonden. Danmark bad att få återkomma i denna del på sommarmötet. MR-M tog orienteringen om ny strategi och NEFCO s styrelses beslut om godkännande av den til efterretning. MR-M tog orienteringen om investeringsfonden och NEFCO s styrelses beslut om upplåning til efterretning. MR-M tog orienteringen om utvecklingen av samarbetet med Kina til efterretning. MR-M beslutade att ta upp frågan om beslut om påfyllnad av miljöutvecklingnsfonden på sitt sommarmöte. 6. Information från Generalsekreteraren Tryggvi Felixson sendte hilsener fra den nytiltrådte Generalsekretær, Halldor Asgrimsen, som desværre var forhindret i at deltage på dette møde grundet besøg i Grønland. NMRS redogjorde för det nordiska samarbetet avseende fokusering som retter sig mod en stærkere profil i det nordiske samarbejde samt giver indspil til næste års budgetproces. Svarfristen er udskudt til oktober 2007. NMRS redogjorde hur NMRS arbetar med globaliseringsfrågan frem mot de nordiske statsministres møde i juni 2007. MR-M blev opfordret til at komme med indspil til processen. NMRS redogjorde for de nya riktlinjer från 2008 om tjänstemannaytbyte med de baltiska länderna, som indebar et større ansvar og medfinansiering fra de enkelte fagministerråd. MR-M besluttede at ett svar på MR-SAMs brev vedr. fokusering af miljøsamarbejdet skall diskuteras av ÄK-M och godkendes på MR-M s sommarmöte. MR-M tog orienteringen vedr. globalisering og tjenestemandsudbytte til efterretning. 7. Mötesplanläggning Finland præsenterede de kommende MR-M møder i 2007. Sommarmötet äger rum i södra Finland 28 29 augusti 2007. Der planlægges ankomst den 28. august og afrejse den 29. august 2007. För MR-M s höstmöte under NR s session noterade Finland att EU har ett miljöministerråds möte den 30 oktober varför MR-M kunde läggas den 29 oktober. Mot denna bakgrund uppmanade Finland ämbetsmännen att komma med förslag till datum för sitt höstmöte och för MR-Ms höstmöte. side 5 af 6

Sverige fandt det vigtigt at miljøministrene deltog på Nordisk Råds session. Finland ville forsøge at påvirke dagsordenen for sessionen således at emner af interesse for MR-M ikke blev lagt den 30. oktober når der var EU Rådsmøde. MR-M tog orienteringen til efteretning 8. Övriga frågor Danmark informerade om det kommende EU-ASEM möte som Danmark havde værtskab for. Fokus ville være på klimaforandringer og energi. Indonesien har fremsat ønske om tillige at drøfte skovhugst. Datoen for mødet er flyttet af hensynt il Japan/Kina og Danmark forventer at mødet kan føre til policyrekommandationer til CSD-15 i New York i maj 2007. Sverige informerede om ett informellt klimatmöte i Sverige. 28 landes miljøministre var indbudt. Sverige har i dialog med Danmark, Norge, UK og Sydafrika udarbejdet bagrundsmateriale og diskussionsoplæg til brug for mødet. Der er behov for dato-koordination med Nederlandene da det kommende CITES-mødes ministersegment sammenfalder med klimamødet. NMRS oirenterede om sekereteriatets planering av ett ev. side-event under CSD 15. Fokus vil blive på de fælles nordiske indsatser overfor klima og energi. NMRS opfordrede MR-M til at deltage på det kommende side-event. MR-M tog orienteringen til efterretning. side 6 af 6