Diarienummer HSN12-113-2010 Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor Analys och förslag till åtgärder för nord-östra Göteborg - en sammanfattning av fyra delrapporter
Förord Denna publikation är en sammanställning av fyra rapporter som under 2011 och 2012 har tagits fram av Hälso- och sjukvårdskansliet i Göteborg. Arbetet utfördes på uppdrag av Hälso- och sjukvårdsnämnd 12 Nordöstra Göteborg, som önskade undersöka förutsättningar för att förbättra den hälsorelaterade livskvaliteten för invånarna i nordöstra Göteborg och bidra till en mer jämlik hälso- och sjukvård i Göteborg. Arbetet har inneburit att socioekonomins betydelse för hälsa och vård har analyserats, att möjliga förbättringsåtgärder har inventerats och att specifika åtgärder kunnat föreslås. Kontinuerlig avstämning har gjorts med Hälso- och sjukvårdsnämnden. Upplägget följer ett helt nytt strukturerat arbetssätt som tar sin utgångspunkt i en kartläggning av rådande förhållanden, fortsätter med en systematisk genomgång av evidensbaserade metoder för att komma tillrätta med de brister som identifierats. Som steg tre gjordes en inventering av pågående insatser och slutligen så matchades de evidensbaserade metoderna med nuvarande insatser där svagheter och styrkor identifierades. De förslag som presenteras syftar till att konkreta åtgärder ska kunna prövas inom ramen för den nationella prioriteringsmodellen. Tanken är att åstadkomma ett mer ordnat och kunskapsbaserat beställningsarbete. Arbetet har involverat ett stort antal medarbetare vid Hälso- och sjukvårdskansliet med kunskaper om hälsoläges- och behovsanalyser samt folkhälsoarbete. Sammankallande har varit Planeringsledare Anders Östlund. För frågor som rör metodiken hänvisas till Planeringsledare Petteri Lackéus och Hälsoekonomisk rådgivare Krister Järbrink. För frågor som rör det fortsatta arbetet och planerade insatser för att förbättra den hälsorelaterade livskvaliteten och bidra till en mer jämlik vård, hänvisas till Planeringsledare Anita Nilsson. Göteborg den 26 mars 2012 Ralph Harlid Beställardirektör 2
SAMMANFATTNING Variationerna i hälsa inom Göteborgsområdet är i många avseenden anmärkningsvärda och den hälsorelaterade livskvaliteten är betydligt lägre i de nordöstra stadsdelarna. Det övergripande syftet för den samlade rapportserien Jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor är att undersöka förutsättningar för och ge underlag till att förbättra den hälsorelaterade livskvaliteten och för att kunna ge en hälso- och sjukvård på lika villkor för invånarna i nordöstra Göteborg. Arbetet har presenterats i fyra delrapporter och denna rapport innefattar vad som huvudsakligen har presenterats i dessa fyra rapporter. I delarbete 1, En översiktlig analys för Göteborg, tydliggjordes relationerna mellan socioekonomi, hälsorelaterad livskvalitet och sjukvårdskonsumtion för invånarna i Göteborgs kommun. Syfte var att genom analyser av uppgifter från undersökningen Hälsa på lika villkor? och vårddatabasen Vega tydliggöra relationerna mellan socioekonomi, hälsorelaterad livskvalitet och sjukvårdskonsumtion. Analyserna visade att personer med en relativt sett lägre inkomst, som bor ensamma, har kort utbildning eller med utomnordisk bakgrund har en lägre självskattad hälsorelaterad livskvalitet jämfört med andra. I viss mån korrelerar detta också till ett relativt högre utnyttjande av hälso- och sjukvård med undantag för personer med utomnordisk bakgrund. Personer i områden med en relativt högre andel invånare med utomnordisk bakgrund har istället ett lägre utnyttjande av specialiserad vård. Detta förhållande tycks ha mildrats i och med primärvårdsreformen som infördes under hösten 2009 även om skillnaden fortfarande kvarstår. De fynd som gjorts stämmer väl överens med tidigare erfarenheter, vilket också gäller etniska minoriteter vilka även i andra studier uppvisar ett relativt sett lägre utnyttjande av specialistvård. I studier på nationsnivå har man dock ofta sett att detta kompenseras av ett högre utnyttjande av primärvård, vilket inte är fallet i Göteborg. Det är därför angeläget att sjukvården bejakar de särskilda förhållanden som är utmärkande för resurssvaga grupper och att vården utformas till att bättre svara upp mot de etniska skillnader som finns i samhället. I det fall det ännu inte redan sker, är det bl.a. angeläget att sjukvården blir kulturellt och språkligt representativ för samhället i vilket man verkar och att etnisk-specifika resurser integreras i verksamheten. I delarbete 2, En modellanalys för stadsdelar och hälso- och sjukvårdsnämndsområden i Göteborg, användes de regressionsmodeller som togs fram i delarbete 1 för skattningar av hälsorelaterad livskvalitet och vårdutnyttjande för stadsdelar och hälso- och sjukvårdsnämndsområden. Syftet med denna studie var att utifrån resultaten från delarbete 1 En översiktlig analys för Göteborg ytterligare tydliggöra socioekonomins betydelse för vård på lika villkor i Göteborg. Detta innebar att de regressionsmodeller som togs fram i delarbete 1 användes för skattningar av hälsorelaterad livskvalitet och vårdutnyttjande för stadsdelar och hälso- och sjukvårdsnämndsområden. De skattade uppgifterna jämfördes därefter med faktisk uppmätt hälsorelaterad livskvalitet och vårdutnyttjande för en bedömning av modellernas förklaringsgrad för olika geografiska områden och de enskilda socioekonomiska faktorernas betydelse. 3
Variationerna i uppmätt genomsnittlig hälsorelaterad livskvalitet varierar stort mellan olika stadsdelar från 0,72 till 0,86 vilket innebär en skillnad om 0,14. Motsvarande, från regressionsmodellen skattade värden varierar från 0,76 till 0,84 vilket indikerar viss underskattning av livskvaliteten i områden med högre relativ livskvalitet och överskattning i områden med lägre relativ livskvalitet. Fyra stadsdelar i Göteborg ligger under genomsnittet med 0,05 eller mer. Med den betalningsvilja som samhället generellt uppvisar för att uppnå en förbättring av den hälsorelaterade livskvaliteten så innebär det att mer än en och en halv miljard skulle kunna investeras per år för att den hälsorelaterade livskvaliteten i dessa fyra stadsdelar skulle vara lika hög som för genomsnittet för Göteborg. De dominerande socioekonomiska faktorerna i förklaringen av dessa skillnader i hälsorelaterad livskvalitet är härkomst, ekonomi och utbildning. Kostnader för specialistvård och primärvård skattas mycket väl av de framtagna modellerna även för enskilda stadsdelar. Undantagen är Södra Skärgården och Tuve- Säve vilka har en relativ underkonsumtion vilket sannolikt beror på en sämre tillgänglighet, vilket inte har beaktats i beräkningarna. Ett annat undantag är också Kortedala som har en relativ överkonsumtion till vilken någon uppenbar förklaring inte har kunnat identifieras. Överlag är dock skillnaderna i hälso- och sjukvårdskonsumtion förhållandevis små mellan olika stadsdelar i beaktande av de skillnader som förelåg i hälsorelaterad livskvalitet. Enligt mätningar som har gjorts inom ramen för undersökningen Hälsa på lika villkor?, ökar skillnaderna i hälsorelaterad livskvalitet mellan olika stadsdelar, och främst är det områden med en jämförelsevis låg genomsnittlig hälsorelaterad livskvalitet som har fått en ytterligare försämrad livskvalitet medan den samtidigt har förbättrats i andra områden. Det är därför angeläget att undersöka vilka åtgärder som hälso- och sjukvården kan vidta i syfte att minska skillnaderna i hälsorelaterad livskvalitet. I delarbete 3, Exempel på insatser som syftar till att öka jämlikheten i hälsa - en litteratursammanställning, beskrivs resultaten av en litteraturgranskning med syfte att inventera metoder och försöka ge ett svar på frågan vad som vetenskapligt har kunnat visas vara framgångsrika åtgärder för att utjämna skillnader i hälsa inom ett geografiskt område, samt redogöra för deras effekter. Systematiska sökningar av vetenskaplig litteratur genomfördes i databasen Medline. Sökningarna mynnade ut i 663 vetenskapliga artiklar, varav 44 artiklar slutligen kom att utgöra underlag. Resultaten av den fördjupande artikelgranskningen pekade ut tre övergripande temaområden för arbete med ojämlik hälsa; generella insatser som riktas till hela befolkningen inom ett geografiskt avgränsat område, riktade insatser till specifika grupper samt sjukvårdens anpassning till befolkningen. Flera nödvändiga krav för att utveckla ett framgångsrikt arbete med jämlik hälsa kunde identifieras mot bakgrund av resultaten från artikelgranskningen. En fokuserad och genomtänkt samverkan där lokalsamhället är engagerat på en jämlik grund. Att befintliga organisationer och nätverk utnyttjas och att nyckelpersoner involveras för en ökad trovärdighet och acceptans. 4
Gemensamma budskap och insatser i olika former på flera platser från flera nivåer. En anpassning av sjukvården till befolkningens skiftande behov och kulturella särdrag. En intensifiering av hälso- och sjukvården i områden med större behov. Det krävs politiska och ekonomiska prioriteringar för att nå framgång i arbetet för en jämlik hälsa i befolkningen. Därtill behöver hälso- och sjukvården arbeta utöver sin traditionella roll och inte minst visa uthållighet. I delarbete 4, Förslag till åtgärder för nordöstra Göteborg, görs en genomgång av dagens insatser i nordöstra Göteborg och dessa jämförs med resultaten från artikelgranskningen. Jämförelsen visar att flera omfattande insatser genomförs av samtliga utförare i området. Det konstateras att verksamheterna i hög utsträckning har en god kulturkompetens, att de i viss grad är anpassade till behov och kulturella särdrag men att det kan utvecklas än mer. Det finns ett brett utvecklat samverkansarbete och åtskilliga riktade insatser men även det kan förstärkas. Förslag till åtgärder: Stimulera verksamheter i nordost till att arbeta i bred samverkan med lokalsamhället för att upparbeta nätverk och underlätta gemensamma budskap Knyt nyckelpersoner och nätverk i större utsträckning till verksamheterna så att det blir en naturlig och etablerad del i det ordinarie arbetet Initiera samhällsbaserad aktionsforskning i bred samverkan och tillsammans med en forskningsinstitution Ökad satsningen på Hälsotek och hälsoambassadörer. Fortsatt intensifiering av såväl det förebyggande som det ordinarie hälso- och sjukvårdsarbetet och en utvärdering av i vilken utsträckning som olika grader av intensifiering är motiverad Fortsatt satsning på riktade insatser och en flexibel och anpassad hälso- och sjukvård med hög tillgänglighet Skälet till de förslag till ytterligare satsningar som lämnas i denna rapport är att vården skall ges på lika villkor och att det finns en skyldighet att se till att möjligheterna att få vård är desamma oavsett förmåga att ta initiativ. De nordöstra stadsdelarna i Göteborg är just ett sådant område för vilket sjukvårdshuvudmannen har ett ansvar att ytterligare stimulera till kontakter med hälso- och sjukvården med syftet att sträva gentemot en vård på lika villkor. Avslutningsvis pekas i korthet på ett par aspekter i nuvarande modell för resursfördelning som sannolikt behöver förändras för att underlätta för Västra Götalandsregionen att erbjuda vård på lika villkor. 5
INNEHÅLL SAMMANFATTNING DELARBETE 1. EN ÖVERSIKTLIG ANALYS FÖR GÖTEBORG 3 8 1.1 Bakgrund 8 1.2 Metod 8 1.2.1 Analys av socioekonomins betydelse för hälsan 8 1.2.2 Analys av socioekonomins betydelse för utnyttjandet av hälso- och sjukvård 9 1.2.3 Beskrivning av multipel regressionsanalys 11 1.3 Resultat 13 1.3.1 Socioekonomins betydelse för hälsan mätt som hälsorelaterad livskvalitet 13 1.3.2 Socioekonomins betydelse för utnyttjandet av hälso- och sjukvård 2008-2009 och 2010 14 1.4 Diskussion DELARBETE 2. EN MODELLANALYS FÖR STADSDELAR OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDSOMRÅDEN I GÖTEBORG 16 18 2.1 Bakgrund 18 2.2 Metod 18 2.2.1 Skattningar av hälsorelaterad livskvalitet 2.2.2 Skattningar av förväntat utnyttjande av hälso- och sjukvård 2.2.3 Förklaringsvariabler 18 19 20 2.3 Resultat 23 2.3.1 Hälsorelaterad livskvalitet och socioekonomi 2.3.2 Socioekonomi och vårdutnyttjande 2.4 Diskussion 23 25 28 6
DELARBETE 3. EXEMPEL PÅ INSATSER SOM SYFTAR TILL ATT ÖKA JÄMLIKHETEN I HÄLSA - EN LITTERATURSAMMANSTÄLLNING 3.1 Bakgrund 3.2 Metod 3.3 Resultat 3.3.1 Generella insatser 3.3.2 Riktade insatser 30 30 30 31 31 33 3.3.3 Sjukvårdens anpassning till befolkningen 34 3.4 Diskussion 35 3.4.1 Metod för litteraturgranskningen 35 3.4.2 Resultat med relevans för det vidare arbetet 35 3.4.3 Prioritering av insatser 37 3.4.4 Avslutningsvis 37 DELARBETE 4. FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER FÖR NORDÖSTRA GÖTEBORG 38 4.1 Bakgrund 38 4.2 Analys av dagens insatser i nordost i jämförelse med vad som framkom i litteratursammanställningen 38 4.3 Diskussion och förslag till åtgärder 41 4.3.1 Sjukvårdens ansvar och vård på lika villkor 4.3.2 Förslag till åtgärder 4.3.3 Slutord REFERENSER 41 42 45 46 Bil 1. Insatser idag för jämlik vård i stadsdelarna i nordöstra Göteborg Bil 2. Schematisk jämförelse av fynden från litteraturstudien med vad som görs idag Bil 3. Community-Based Participatory Research (CBPR) - En översikt 7
DELARBETE 1. EN ÖVERSIKTLIG ANALYS FÖR GÖTEBORG 1.1 Bakgrund Variationerna i hälsa inom Göteborgsområdet är i många avseenden anmärkningsvärda. Medellivslängden bland män varierar t.ex. mellan olika stadsdelar i Göteborg med upp till 9 år. Traditionellt anses en belastande socioekonomi såsom relativt sett lägre utbildning, inkomst etc. samvariera med en sämre hälsa. Därmed skulle områden med en relativt sett mer belastande socioekonomi också ha ett relativt sett högre utnyttjande av sjukvård (1). Det finns dock krafter som verkar i andra riktningen och som innebär att individer med en belastande socioekonomi i jämförelse med individer med en god socioekonomi, inte utnyttjar sjukvården i en utsträckning som står i relation till deras hälsa. Detta kan bero på ett relativt underutnyttjande av sjukvård av personer med belastande socioekonomi och/eller ett överutnyttjande av sjukvård av personer med god socioekonomi. Med vård på lika villkor avses att alla invånare i princip skall ha samma möjlighet att vid behov få tillgång till hälso- och sjukvård. Endast vårdbehoven ska avgöra insatsernas omfattning och karaktär (2). I praktiken innebär det att ekonomiska, sociala, språkliga, religiösa, kulturella och geografiska hinder måste undanröjas och att hälso- och sjukvården måste sträva efter att kompensera för de effekter som beror på patientens utbildning, inkomst, ålder, och kön så att alla ges likvärdiga möjligheter att t.ex. förstå en diagnos eller sätta sig in i ett behandlingsprogram. 1.2 Metod Analysarbetet skedde i flera steg och med användande av olika källor. I det första steget analyserades socioekonomiska variablers betydelse för hälsan mätt som upplevd hälsorelaterad livskvalitet. I det andra steget analyserades socioekonomins betydelse för utnyttjandet av hälso- och sjukvård. 1.2.1 Analys av socioekonomins betydelse för hälsan Den hälsorelaterade livskvaliteten hade uppmätts med frågeformuläret EQ-5D (3). Detta instrument innebär att individen klassificerar sin hälsa i fem dimensioner (rörlighet, hygien, huvudsakliga aktiviteter, smärtor och besvär samt oro och nedstämdhet) i tre allvarlighetsgrader (inga problem, måttliga respektive svåra problem). Totalt resulterar det i 243 unika hälsotillstånd till vilka finns en livskvalitetsvikt mellan 0 till 1 där 1 motsvarar fullt frisk och 0 motsvarar total frånvaro av hälsa (död). I denna studie användes livskvalitetsvikter från en engelsk befolkningsstudie som har kommit att bli de mest frekvent använda (4). Metoden att skatta hälsorelaterad livskvalitet är vedertagen inom hälsoekonomin och rekommenderas bl.a. av Tandvård och Läkemedelsförmånsverket (5). Metoden lämpar sig väl för analys av skillnader i hälsa mellan olika grupper, då man inte kunnat påvisa att olika sociodemografiska grupper svarar olika på EQ-5D givet ett specifikt hälsotillstånd (6). I analysen användes data från undersökningen Hälsa på 8
lika villkor från 2006-2008 på individnivå (7). Rapporterade data från 19 068 Göteborgare i åldern 16-84 år som svarat på enkätundersökningen analyserades med avseende på socioekonomiska faktorers inverkan på den upplevda hälsorelaterade livskvaliteten. Samtliga ingående variabler i denna analys presenteras i Tabell 1.1. Tabell 1.1. Variabler i analysen av socioekonomins betydelse för hälsan Benämning Förklarande text Kön (kvinna) Kvinna = 1, Man = 0 Utomnordisk Född utom Norden = 1, annars = 0 Ensamboende Ensamboende = 1, annars = 0 Lågutbildad 2-årig gymnasieutbildning eller lägre = 1, annars = 0 Ekonomiska svårigheter Har under de senaste 12 månaderna haft det svårt att klara löpande utgifter vid minst ett tillfälle = 1, annars = 0 Ålder (år) 16-84 år EQ-5D Upplevd hälsorelaterad livskvalitet, 0-1 1.2.2 Analys av socioekonomins betydelse för utnyttjandet av hälso- och sjukvård I det andra steget analyserades socioekonomins betydelse för utnyttjandet av hälsooch sjukvård. Detta gjordes genom att analysera kostnader för sjukvårdsutnyttjande utifrån uppgifter från vårddatabasen Vega för mindre geografiska områden inom Göteborgs kommun. Totalt delades Göteborg in i 661 olika områden genom en unik 6-ställig nyckelkod med invånareantal från 111 till 3 558. Endast sjukvård som finansierats av offentliga medel och som därmed ingår i vårddatabasen Vega inkluderades. Kostnaderna för sjukvårdsutnyttjandet standardiserades efter kön och ålder i 10-årsgrupper. Socioekonomiska indikatorer inhämtades från Statistiska Centralbyrån för varje geografiskt nyckelkodsområde. De variabler som analyserades som ett led i att undersöka relationen mellan socioekonomi och sjukvårdsutnyttjande redovisas i Tabell 1.2. Utnyttjandet av hälso- och sjukvård delades upp i dels specialiserad sjukvård och dels primärvård. Med specialiserad sjukvård avsågs sjukhusansluten vård och privat specialistvård. Kostnader för specialiserad sjukvård uppskattades utifrån uppgifter om fakturerade vårdkostnader enligt vårddatabasen Vega. Detta förfarande tillämpades då all sjukhusansluten vård inte ersätts utifrån diagnosrelaterade grupper (DRG). I primärvård ingick ej mödrahälsovård (MVC) och barnhälsovård (BVC). För att beräkna kostnaderna för primärvård användes uppgifter om antal primärvårdskontakter (MVC och BVC exkluderade) från vårddatabasen Vega. Dessa kontakter omvandlades till kostnader genom att använda dels en lista med pris per kontakttyp och vårdgivarkategori samt en lista med genomsnittlig fast ersättning för invånarna per ålder och kön. Listan med pris per kontakttyp och vårdgivarkategori beräknades genom att ta fram genomsnittlig bruttokostnad för perioden jan 2009 t.o.m. september 2009, per kontakttyp och vårdgivarkategori för kontakter registrerade i regionens tidigare ersättningssystem för vårdcentraler, Ofelia. Dessa 9
kostnader ökades sedan med ett påslag utifrån andelen av nämndens primärvårdskostnader som utgått som särskilda anslag. Vissa kostnader, som t.ex. läkemedelsersättningar, fördelades endast på läkarbesöken. Uppgifter om den genomsnittliga fasta ersättningen per invånare beroende på kön och ålder togs också från det tidigare ersättningssystem för vårdcentraler, Ofelia, för samma period som ovan Tabell 1.2. Variabler i analysen av socioekonomins betydelse för utnyttjandet av hälso- och sjukvård Benämning Förklarande text Kostnad specialistvård, Kostnad för specialistvård per capita, kön- och 2010 åldersstandardiserad, 2010 Kostnad för primärvård per capita, kön- och Kostnad primärvård 2010 åldersstandardiserad, 2010 Kostnad specialistvård, Genomsnittlig årlig kostnad för specialistvård per 2008-2009 capita, kön- och åldersstandardiserad, 2008-2009 Kostnad primärvård, 2008- Genomsnittlig årlig kostnad för primärvård per 2009 capita, kön- och åldersstandardiserad, 2008-2009 Andel i befolkningen 20-69 år som enbart hade Enbart grundskola förgymnasial utbildning 2009, kön- och åldersstandardiserat Andel personer som är födda utanför Norden eller Utomnordisk bakgrund med en eller båda föräldrar födda utanför Norden 2009, kön- och åldersstandardiserat Andel personer som bodde i småhus eller bostadsrätt Småhus/bostadsrätt 2009, kön- och åldersstandardiserat Genomsnittlig medianinkomst per hushåll, tkr och åldersstandardiserat Medelvärde av medianinkomst per hushåll 2008, kön- Andel i befolkning 20-69 år som fått försörjningsstöd Försörjningsstöd i 2 månader eller längre 2008, kön- och åldersstandardiserat Andel i befolkning 20-69 år som varit arbetslösa 6 Arbetslösa månader eller längre 2008, kön- och åldersstandardiserat Ensamstående förälder* Andel ensamstående föräldrar i befolkningen 2009, kön- och åldersstandardiserat * Förälder till omyndiga barn som inte sammanbor med antingen någon de är gifta med eller någon som de har gemensamma barn med. Då beräkningsgrunderna för specialistvård och primärvård skiljde sig från varandra, ansågs det inte lämpligt att addera dessa till en totalkostnad. I och med att primärvården genomgick en kraftig förändring under det sista kvartalet av 2009 vilket innebar ökad konkurrens och nya etableringar, applicerades den framtagna modellen på uppgifter från 2008/2009 och jämfördes med resultaten av analysen av kostnadsdata från 2010. 10
1.2.3 Beskrivning av multipel regressionsanalys Analyserna av socioekonomins betydelse för hälsorelaterad livskvalitet och analyserna av socioekonomins betydelse för vårdutnyttjandet genomfördes med multipel regressionsanalys. Detta innebär att en ekvation skapas som beskriver sambandet mellan en beroende variabel och två eller flera oberoende variabler. I dessa analyser var den beroende variabeln (Y) antingen hälsorelaterad livskvalitet eller kostnad. De oberoende variablerna var olika socioekonomiska faktorer och då hälsorelaterad livskvalitet förklarades även ålder och kön. Observationerna var i analysen av hälsorelaterad livskvalitet de individer som svarat på enkäten Hälsa på lika villkor och i analyserna av sjukvårdsutnyttjandet utgjorde varje unikt nyckelkodsområde en observation. I den senare analysen viktades varje nyckelkodsområde utifrån antalet invånare. De oberoende variablerna (X 1 X k ) eller förklaringsvariablerna framgår tillsammans med de beroende variablerna (Y) av tabellerna 1 och 2. En multipel (linjär) regression kan skrivas: Y = α + β 1 X 1 + β 2 X 2 +...+ β k X k där: Y = Det prognostiserade värdet för Y α = Det uppskattade värdet för Y där regressionslinjen korsar y-axeln. β = Regressionskoefficient (beta-koefficient) för X, genomsnittlig förändring i Y när X ändras med en enhet. X = Är ett värde för en oberoende variabel. k = antalet oberoende variabler De multipla regressionsanalyserna genomfördes så att samtliga oberoende variabler ingick initialt och att en efter en togs ur ekvationen tills dess att samtliga ingående variabler hade en enskild grad av signifikans på 10% eller lägre. Den modell valdes som hade den största samlade förklaringsgraden (R 2 adj.). I Tabell 3 redovisas en korrelationsmatris som visar korrelationskoefficienterna för alla par av oberoende variabler i analysen av socioekonomins betydelse för sjukvårdsutnyttjandet. Som framgår så föreligger det en hög korrelation mellan främst variablerna Enbart grundskola och Utomnordisk bakgrund för vilket korrelationskoefficienten är 0.825. Korrelationskoefficienten kan anta ett värde mellan -1 och 1 och sambandet mellan variablerna stärks ju mer koefficienten avlägsnar sig från noll. Vid +1 finns ett perfekt linjärt samband som är positivt och vid -1 gäller omvänt, d.v.s. ett negativt perfekt samband. 11
Tabell 1.3. Korrelationsmatris för analysen av socioekonomins betydelse för sjukvårdsutnyttjandet Variabel 1 2 3 4 5 6 7 1. Enbart grundskola, % - 0,825-0,397-0,482 0,773 0,507 0,574 2. Utomnordisk bakgrund, % 0,825 - -0,368-0,460 0,739 0,517 0,457 3. Småhus/ bostadsrätt, % -0,397-0,368-0,712-0,550-0,573-0,533 4. Genomsnittlig årlig medianinkomst per -0,482-0,460 0,712 - -0,501-0,665-0,480 hushåll, tkr 5. Försörjningsstöd, % 0,773 0,739-0,550-0,501-0,449 0,579 6. Arbetslös, % 0,507 0,517-0,665 0,449-0,423 7. Ensamstående förälder, % 0,574 0,457-0,533-0,480 0,579 0,423 - De starka sambanden mellan olika socioekonomiska faktorer innebar att särskilda analyser behövde göras för att säkerställa att det inte förelåg multikollinearitet. Multikollinearitet innebär att två eller fler oberoende variabler är så starkt korrelerade med varandra att det inte är möjligt att hålla isär effekterna av dessa variabler. En närmare analys visade att det fanns en viss grad av multikollinearitet i den modell som förklarade sjukvårdsutnyttjandet av specialistvård men att den inte var så hög att det krävde en särskild åtgärd (8). Det bör vid tolkningarna dock finnas en medvetenhet om att det föreligger en förhållandevis stark korrelation, främst mellan variablerna Enbart grundskola och Utomnordisk bakgrund. Samtliga analyser genomfördes med analysverktyget PASW Statistics 18 (SPSS). För en jämförelse applicerades den modell som hade tagits fram för att förklara kostnader för sjukvårdsutnyttjande 2010 även på uppgifter för 2008/2009. Detta gav en möjlighet att studera eventuella effekter som skulle kunna tillskrivas den primärvårdsreform som genomfördes under sista kvartalet av 2009. 12
1.3 Resultat 1.3.1 Socioekonomins betydelse för hälsan mätt som hälsorelaterad livskvalitet Resultaten från regressionsanalysen i vilken data från Hälsa på lika villkor? analyserades presenteras i Tabell 1.4. I analysen testas hur väl hälsorelaterad livskvalitet kan förklaras av ålder, kön och socioekonomiska faktorer. Betakoefficienten talar om för oss hur prognostiserad hälsorelaterad livskvalitet förändras då den socioekonomiska variabeln förändras med en enhet. För variabeln ålder så innebär det ett år medan övriga oberoende variabler är dikotomiska, d.v.s. de kan bara anta värdet 0 eller 1. Den standardiserade beta-koefficienten beskriver å sin sida den relativa påverkan av en enskild faktor i jämförelse med andra faktorer. Inte oväntat, har ålder störst påverkan, där varje år minskar den förväntade hälsorelaterade livskvaliteten med 0.003. Detta är dock ett genomsnittsvärde och vi kan förvänta oss att ålderns inverkan ökar med åren samtidigt som socioekonomiska variablers inverkan minskar (9). Den näst viktigaste faktorn är ekonomi som indikerar att de som under de senaste 12 månaderna har haft svårigheter att betala löpande utgifter har en hälsorelaterad livskvalitet som är 0.109 lägre jämfört med dem som inte har haft svårigheter att betala dessa utgifter. På tredjeplats i betydelse att förklara hälsorelaterad livskvalitet är andelen födda utom Norden. Dessa har en förväntad livskvalitet som är 0.095 lägre än för dem som är födda i något av de nordiska länderna. Samtliga undersökta variabler förklarar sammantaget 14% (R 2 adj.) av variationerna i hälsorelaterad livskvalitet. Alla variabler har, såsom de är uttryckta, en negativ inverkan på upplevd hälsorelaterad livskvalitet. Sammantaget kan konstateras att personer med ekonomiska svårigheter, som bor ensamma, har kort utbildning eller som är födda utom Norden har en lägre hälsorelaterad livskvalitet jämfört med övrig befolkning. Tabell 1.4. Resultat av regressionsanalysen av socioekonomins betydelse för hälsan Variabel Beta-koefficient Standardiserad beta-koefficient P Analys 1, beroende variabel = EQ-5D, R 2 adjusted = 0,140 Konstant 1,042 Ekonomiska svårigheter -0,109-0,186 < 0,001 Ensamboende -0,022-0,037 < 0,001 Utomnordisk -0,095-0,145 < 0,001 Lågutbildad -0,063-0,129 < 0,001 Ålder (år) -0,003-0,219 < 0,001 Kön (kvinna) -0,042-0,087 < 0,001 13
1.3.2 Socioekonomins betydelse för utnyttjandet av hälso- och sjukvård 2008-2009 och 2010 I Tabell 1.5 presenteras resultaten från de regressionsanalyser i vilka kostnader för specialiserad sjukvård och primärvård 2010 har varit de variabler som ska förklaras och där 661 olika nyckelkodsområden har utgjort enskilda observationer. Kön och ålder ingår inte här som förklaringsvariabler då variablerna har standardiserats för kön och ålder i tio-årsklasser med kommungenomsnittet som standard. De framtagna modellerna appliceras också för kostnader 2008/2009 för en analys av eventuell inverkan av primärvårdsreformen. De analyser som presenteras överst i Tabell 1.5 avser specialiserad vård och här framgår en tydlig koppling till socioekonomi där t.ex. de som bor i områden med lägre utbildningsnivå har ett högre utnyttjande av specialiserad vård. Då kostnad för specialiserad vård är uttryckt som kostnad per invånare kan beta-koefficienten tolkas som förändringen i förväntad kostnad då t.ex. en individ enbart har grundskoleutbildning. Den förväntade kostnaden för specialistvård skulle då vara 10 600 kr högre om personen enbart har grundskoleutbildning. Om en individ har utomnordisk bakgrund så är däremot den förväntade kostnaden för specialistvård 2 300 kronor lägre. En viss osäkerhet föreligger dock i dessa uppgifter då det finns en positiv korrelation mellan Enbart grundskola och Utomnordisk bakgrund. Modellen som avser 2010 förklarar knappt 30% av kostnadsvariationen för specialiserad vård och förklaringsvariabler med störst förklaringsgrad är Enbart grundskola, Småhus/ bostadsrätt och Genomsnittlig medianinkomst per hushåll. Resultaten harmonierar, förutom i ett avseende, väl med resultaten från analyserna av hälsorelaterad livskvalitet där de som hade en lägre utbildning och som rapporterade svårigheter att klara löpande utgifter också hade en lägre hälsorelaterad livskvalitet. Noterbart är att områden i vilka relativt fler har utomnordisk bakgrund har en lägre genomsnittlig konsumtion av specialiserad vård. Detta överensstämmer inte med den tidigare analysen av hälsorelaterad livskvalitet vilken visade att personer med utomnordisk bakgrund hade en lägre hälsorelaterad livskvalitet. När kostnader för specialiserad sjukvård 2008/2009 analyseras med samma modell så är uppgifterna förhållandevis stabila förutom för variabeln Utomnordisk bakgrund för vilken vi kan konstatera en minskad betydelse från 2008/2009 till 2010. Även om personer med utomnordisk bakgrund tycks utnyttja sjukvården i en omotiverad låg utsträckning så ser förhållandet ut att ha mildrats vilket möjligen skulle kunna vara en konsekvens av såväl primärvårdsreformen som satsningen på Angereds Närsjukhus. I konsumtionen av primärvård, kan vi se ett relativt högre utnyttjande i områden med relativt högre andel personer med lägre utbildning och i områden med en större andel ensamstående föräldrar. Sedan 2008/2009 har personer i områden med en hög andel ensamstående föräldrar minskat sin konsumtion av primärvård. I övrigt är dock relationerna förhållandevis stabila över tid. Mest anmärkningsvärt är möjligen att konstanten har ökat kraftigt från 2008/2009 till 2010 vilket sannolikt kan härröras till en ökad produktivitet i primärvården då enhetskostnaderna är desamma i analyserna. Noterbart är också modellernas starka förklaringsgrad där över 45% av variationerna kan förklaras av de socioekonomiska skillnaderna. Variabeln Utomnordisk bakgrund kvalificerar sig inte som en förklaringsvariabel trots en stark kopplig till hälsorelaterad livskvalitet. Personer med försörjningsstöd har en signifikant lägre 14
konsumtion av primärvård när hänsyn tas till befolkningsstruktur och socioekonomiska faktorer. Sammanfattningsvis kan konstateras att utbildning har en stark koppling till sjukvårdskonsumtion och att befolkningen i områden med en hög andel personer med utomnordisk bakgrund har en relativt sett låg konsumtion av hälso- och sjukvård. Tabell 1.5. Resultat av regressionsanalysen av socioekonomins betydelse för utnyttjandet av hälso- och sjukvård 2010 2008/2009 Variabel β β p β β p Stand. Stand. Beroende variabel = Beroende variabel = Specialiserad vård Genomsnittlig årlig kostnad Genomsnittlig årlig kostnad för för specialiserad vård per specialiserad vård per invånare, inv. R 2 adjusted = 0.286 R 2 adjusted = 0,295 Konstant 13 434 13 917 Enbart grundskola 10 612 0,31 <0,001 11 224 0,34 <0,001 Utomnordisk bakgrund -2 330-0,16 <0,05-3 581-0,26 <0,001 Småhus/ bostadsrätt -1 746-0,23 <0,001-1 372-0,19 <0,001 Genomsnittlig årlig medianinkomst per hushåll, tkr -7,12-0,23 <0,001-9,52-0,32 <0,001 Primärvård Beroende variabel = Genomsnittlig årlig kostnad för primärvård per invånare, R 2 adjusted = 0.479 Beroende variabel = Genomsnittlig årlig kostnad för primärvård per invånare R 2 adjusted = 0.453 Konstant 3 250 2 573 Enbart grundskola 3 192 0,56 <0,001 3 371 0,56 <0,001 Genomsnittlig årlig medianinkomst per -0,83-0,16 <0,001-0,68-0,12 <0,001 hushåll, tkr Småhus/ bostadsrätt -107-0,09 <0,10-95 -0,07 <0,001 Försörjningsstöd -886-0,12 <0,05-793 -0,10 <0,001 Ensamstående förälder 2 448 0,08 <0,10 4 142 0,12 <0,001 15
1.4 Diskussion Denna studie syftade till att få en bättre förståelse av socioekonomins betydelse för vård på lika villkor i Göteborg. Flera av de fynd som gjorts stämmer väl överens med tidigare erfarenheter, inte minst det faktum att personer med kort utbildning har en sämre hälsa och ett högre utnyttjande av hälso- och sjukvård. Vi har också kunnat konstatera att de med en relativt sämre ekonomi konsumerar mer sjukvård även om det är tveksamt om det står i proportion till den sämre hälsan. Vad som främst förvånade, var att de utomnordiskt födda hade en betydligt sämre hälsa än övriga befolkningen, men att detta inte visade sig genom ett högre utnyttjande av sjukvård. Tvärtom var konsumtion av specialistvård lägre i områden med en relativt sett högre andel personer med utomnordisk bakgrund. Det är dock på sin plats att lyfta en del av de svagheter som finns i studien. Hur människor söker hälso- och sjukvårdens resurser beror främst på hälsotillståndet men också på en mängd faktorer som kan verka hindrande, såsom kunskap om behandlingsmöjligheter, avstånd till vårdinrättning, patientavgifter, vårdköer, obehag i samband med behandling osv. Dessa faktorer påverkar naturligtvis vårdutnyttjandet samtidigt som det kan finnas en koppling till socioekonomiska faktorer såsom utbildning, inkomst och etnicitet. Även om studien har varit begränsad till Göteborg så kan vi anta en viss positiv områdesvis korrelation mellan sämre tillgänglighet och sämre socioekonomi vilket försvårar tolkningsmöjligheterna. Det är därför viktigt att det vid tolkningen av resultaten finns en medvetenhet om att sambanden mellan socioekonomi, vårdbehov och vårdutnyttjande är mycket komplexa. Att få en god förståelse av sambanden genom enkla regressionsanalyser är därför inte möjligt (10). Mest tydligt kanske detta har visat sig genom den positiva korrelation som finns mellan variablerna Utomnordisk bakgrund och Endast grundskola och som verkar i olika riktningar och därmed försvårar en tolkning av variablernas betydelse. Det faktum att studien baseras på två olika källor, vårddatabasen Vega och Hälsa på lika villkor?, ger en extra styrka men försvårar samtidigt analysen och understryker en försiktighet i de slutsatser som görs. Studien har också begränsats till en analys av socioekonomiska förhållandens inverkan på hälsorelaterad livskvalitet och hälso- och sjukvårdskonsumtion. Det har därför inte gjorts några analyser med genusperspektiv vilket egentligen skulle vara möjligt inom ramen för den metodik som tillämpats. Resultaten är dock de förväntade utom i ett avseende, att personer med utomnordisk bakgrund har en relativt lägre konsumtion av specialistvård trots en jämförelsevis lägre hälsorelaterad livskvalitet. I nationella studier från Spanien och England har man funnit att personer av en etnisk minoritet har haft ett lägre utnyttjande av specialistvård men att det till viss del har kompenserats av ett högre utnyttjande av primärvård (11, 12), vilket inte har kunnat konstateras för befolkningen i Göteborgs kommun. Rent generellt finns det flera tänkbara orsaker till ett underutnyttjande, personer med utomnordisk bakgrund kan ha mindre kunskap i att söka vård, en sämre förmåga att uttrycka och beskriva sina behov och/eller att de ställer krav i mindre utsträckning. Personer med utomnordisk bakgrund kan också ha utsatts för någon form av diskriminering i samband med att de sökt vård. Ytterligare en möjlig orsak skulle kunna vara att segregationen i Göteborg är mer uttalad, t.ex. i jämförelse med nationerna England och Spanien där de andra studierna genomfördes. Enligt individstudier får man idag anse det tämligen klarlagt att segregation i sig ger upphov till ohälsa. Det visar sig t.ex. genom att den självrapporterade hälsan är bättre i 16
områden med stor heterogenitet (13). Nyligen fick också dessa teorier stöd av en svensk studie som använde aggregerade data på församlingsnivå i vilken man undersökte sambandet mellan förekomsten av hjärtinfarkt och segregation (14). Resultaten visade på en lägre risk för hjärtinfarkt i områden med relativt större inkomstskillnader, dvs. en högre grad av integration. Oavsett orsakerna så är det angeläget att försäkra sig om att personer med utomnordisk bakgrund har en lika god tillgänglighet till sjukvård som andra så att vården kan förmedlas på lika villkor. Den mest vanligt förekommande strategin är att vårdpersonalen genomgår utbildning i kulturell kompetens och att man försöker öka medvetandegraden om kulturella olikheter. I en artikel från 2010 så varnas dock för att denna typ av åtgärder har ett begränsat inflytande på skillnaderna i tillgång till vård och att det kan leda till generaliseringar om olika etniciteter och att bemötandet blir stereotypt (15). Yang och Kagawa-Singer (16) har redovisat fyra olika steg i en modell som syftar till att öka tillgången till vård för etniska minoriteter. Det fyra stegen är rekrytering av personal som är multikulturell, omstrukturering av resurserna för maximal tillgänglighet, allmän expansion av utbudet och integrering av etniskspecifika resurser i sjukvården. En annan ingång presenteras i en artikel av Flores (17) som har sammanställt resultaten från tre interventioner i vilka man har försökt att utjämna de sociala skillnaderna i hälsa. De slutsatser som Flores gör är att för att lyckas med en intervention så ska den ta hänsyn till kulturella och språkliga olikheter, innebära ett samarbete med deltagarna och använda personal med lokal förankring. Det är väl känt och accepterat att socioekonomi är av stor betydelse för människors hälsa. Till stora delar är det avhängigt skillnader i utbildning, inkomst och integration i samhället, förhållanden som ligger utanför hälso- och sjukvårdens ansvar. Det är dock angeläget att sjukvården arbetar för en vård på lika villkor och bejakar de särskilda förhållanden som är utmärkande för vissa grupper. I förevarande studie, och med de brister som studien har, kan konstateras att personer födda utanför Norden jämförelsevis inte har den tillgänglighet till sjukvård som skulle vara önskvärt. Det bör i planeringen av vårdens utformning tas hänsyn till att t.ex. om en vårdinrättning är belägen långt bort tenderar etniska minoriteter vänta längre med att söka vård, så att hälsonedsättningen hinner bli större (18). Satsningen på Angereds Närsjukhus är en satsning i rätt riktning men även andra områden i Göteborg kan behöva beaktas. Det är också tänkbart att resultaten även är applicerbara för andra storstadsområden med en uttalad segregation. De fynd som har gjorts inom ramen för denna studie bör tas på allvar och uppmana till att vården bättre utformas till att svara upp mot de socioekonomiska skillnader som finns i samhället. 17
DELARBETE 2. EN MODELLANALYS FÖR STADSDELAR OCH HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDSOMRÅDEN I GÖTEBORG 2.1 Bakgrund Denna studie är en fortsättning av arbetet En översiktlig analys för Göteborg som var den första i en serie som behandlar jämlikhet i hälsa och vård på lika villkor i Göteborg. I denna del används resultaten från den första studien och en modellanalys görs för stadsdelar och hälso- och sjukvårdsnämndsområden inom Göteborgs kommun. Det övergripande syftet är att försöka åskådliggöra socioekonomins betydelse för vård på lika villkor i Göteborg i ekonomiska termer som ett underlag för diskussion och fortsatt utvecklingsarbete. Inledningsvis redovisas hälsorelaterad livskvalitet för stadsdelar och hälso- och sjukvårdsnämndsområden beräknat på samma material som låg till grund för förklaringsmodellen för hälsorelaterad livskvalitet. I detta avsnitt illustreras också de socioekonomiska variablernas inflytande utifrån förklaringsmodellen. Skillnader i hälsorelaterad livskvalitet räknas också om till kvalitetsjusterade levnadsår för en skattning av storleken på samhällets betalningsvilja för att uppnå en viss lägsta nivå. I detta avsnitt skattas förväntade kostnader för specialistvård och primärvård för stadsdelar och hälso- och sjukvårdsnämndsområden baserat på ålder, kön och socioekonomi och jämförs med faktiska kostnader. Avslutningsvis sammanfattas resultaten; dessa diskuteras samt slutsatser dras för det fortsatta arbetet. 2.2 Metod 2.2.1 Skattningar av hälsorelaterad livskvalitet I delarbete 1 En översiktlig analys för Göteborg skapades en förklaringsmodell för skattning av hälsorelaterad livskvalitet baserad på en befolknings fördelning på kön, ålder och socioekonomiska förhållanden. Förklaringsmodellen var signifikant förklarande och kan därmed tillämpas för uppskattningar av förväntad genomsnittlig hälsorelaterad livskvalitet inom områden i Göteborg. Modellen som baserades på resultaten från undersökningen Hälsa på lika villkor? skattar hälsorelaterad livskvalitet uteslutande på basis av kön, ålder och identifierade socioekonomiska faktorer. Detta är naturligtvis inte helt korrekt då det även kan finnas andra förhållanden av betydelse för hälsorelaterad livskvalitet som inte innefattas av modellen samt att de variabler som används inte helt fångar de faktiska förhållandena, t.ex. inverkan av ålderssammansättningen. En mer korrekt skattning är sannolikt den som genomförts av Statistiska Centralbyrån (SCB) och som baseras på de faktiska svar som lämnats per område och som sedan har kalibrerats utifrån bortfall och en mängd faktorer som funnits vara av betydelse (20). Dessa framräknade värden kommer därför att presenteras som de faktiska och modellberäkningarna kommer att illustrera hur olika faktorer kan tänkas inverka. Genomgående används data från 18
Hälsa på lika villkor? från åren 2006-2008. Viktigt att notera är att underlaget begränsar beräkningar och tolkningar till åldersgruppen 16-84 år. Med uppgifter om antalet invånare i denna åldersgrupp beräknas också skillnader i antalet kvalitetsjusterade levnadsår i jämförelse med genomsnittet per område och för befolkningen 16-84 år. Avslutningsvis görs en beräkning av samhällets betalningsvilja att nå ett specifikt målvärde för särskilda områden med en relativt lägre genomsnittlig hälsorelaterad livskvalitet. Detta görs på basis av antagandet att samhällets betalningsvilja för ett kvalitetsjusterat levnadsår är 300 000 kr med stöd av Socialstyrelsens bedömning att en kostnad för ett kvalitetsjusterat levnadsår om 100 000 499 000 kr är måttlig (21) Den modell som skattade hälsorelaterad livskvalitet, såsom det uppmäts med frågeformuläret EQ-5D (3), innebar att man utgick ifrån 1,042 och korrigerade detta värde utifrån förklaringsvariablerna och deras koefficienter nedan. Personer som under de senaste 12 månaderna har haft det svårt att klara löpande utgifter (ekonomi) - 0,109 Personer som är ensamboende - 0,022 Personer som är födda utom Norden - 0,095 Personer med 2-årig gymnasieutbildning eller lägre - 0,063 Personer som är kvinnor - 0,042 Personens ålder multipliceras med - 0,003 Yngsta tänkbara person (16 år) som är man och som trots sin ålder har en längre utbildning, är född inom Norden, inte är ensamboende eller har några ekonomiska svårigheter ges 0,994 som är det högsta värde som modellen kan skatta (1,042 0,003x16). En åttiofyrårig dam, född utanför Norden, ensamboende, med ekonomiska problem och med kort utbildning ges det lägsta möjliga värde som modellen kan skatta, 0,417 (1,042-0,109-0,022-0,095-0,063-0,042-0,003x84). 2.2.2 Skattningar av förväntat utnyttjande av hälso- och sjukvård Beräkningar av förväntad kostnad för specialistvård och primärvård baseras på de förklaringsmodeller som togs fram i delarbete 1 En översiktlig analys för Göteborg samt uppgifter om socioekonomiska förhållanden per nyckelkodsområde. Kostnader för specialiserad sjukvård hade uppskattats utifrån uppgifter om fakturerade vårdkostnader enligt vårddatabasen Vega. I primärvård ingick ej mödrahälsovård (MVC) och barnhälsovård (BVC). Förväntade kostnader för specialistvård och primärvård för ett geografiskt område har beräknats utifrån följande förklaringsmodeller: Kostnad för specialiserad vård per invånare (kr) = 13 434 + 10 612 x andel med enbart grundskola - 2 330 x andel med utomnordisk bakgrund - 1 746 x andel i småhus/bostadsrätt - 7,12 x genomsnittlig medianinkomst per hushåll (tkr) Kostnad för primärvård per invånare (kr) = 3 250 + 3 192 x andel med enbart grundskola - 0,83 x genomsnittlig medianinkomst per hushåll (tkr) - 107 x andel i småhus/bostadsrätt - 886 x andel socialbidragstagare + 2 448 x andel ensamstående 19
De faktiska kostnaderna per hälso- och sjukvårdsnämnd och stadsdel inhämtades från vårddatabasen Vega och med samma beräkningsgrunder som för de ursprungliga kostnaderna som låg till grund för regressionsanalysen. För mer detaljer kring metodiken samt detaljerade uppgifter om de socioekonomiska indikatorerna hänvisas till delarbete 1. 2.2.3 Förklaringsvariabler De variabler som används för en tolkning av inverkan av kön, ålder och socioekonomi på hälsorelaterad livskvalitet hämtades från Göteborgs stads officiella statistik (22) med undantag för andelen personer som under de senaste 12 månaderna har haft det svårt att klara löpande utgifter (ekonomi) och andel ensamboende. I brist på motsvarande information från en mer komplett källa så hämtades dessa uppgifter från undersökningen Hälsa på lika villkor?. Detta är långt ifrån idealt då samma information också utgjorde underlag för framtagandet av förklaringsmodellen. I syfte att undersöka förekomsten av stora slumpvisa variationer mellan olika geografiska områden gjordes därför korrelationsanalyser mellan dessa variabler från Hälsa på lika villkor? och relevanta variabler från den officiella statistiken. En analys av korrelationen mellan andelen personer som under de senaste 12 månaderna har haft det svårt att klara löpande utgifter från Hälsa på lika villkor? och andel med försörjningsstöd från officiell statistik visade dock att den var signifikant med en korrelationskoefficient om 0,93. Motsvarande analys gjordes också mellan variablerna andelen ensamboende från Hälsa på lika villkor? och andelen ensamboende och/eller ensamstående från officiell statistik, vilken också var signifikant med en korrelationskoefficient om 0,99. Detta innebär att uppgifterna från undersökningen Hälsa på lika villkor? är representativa för verkligheten och att inga slumpmässiga variationer äventyrar resultaten. Uppgifter om andel födda utom Norden, medelålder och andel kvinnor för befolkningen 16-84 år är hämtade från Göteborgs Stad och avser i samtliga fall år 2010. Andel med låg utbildning avser 2009. I Tabell 2.1 redovisas de förklaringsvariabler som ligger till grund för en tolkning av inverkan av kön, ålder och socioekonomi på hälsorelaterad livskvalitet per stadsdel och hälso- och sjukvårdsnämnd. Andel med ekonomiska svårigheter varierar mellan stadsdelar från 10 till 39 procent. Andelen ensamboende varierar från 8 till 34 procent och andelen födda utom Norden från 4 till 57 procent. Flest med låg utbildning återfinns i Lärjedalen där 51 procent har 2-årig gymnasieutbildning eller lägre medan motsvarande siffra för Centrum är 18 procent. Centrum har den lägsta medelåldern medan Södra Skärgården har den högsta. Störst andel kvinnor återfinns i Majorna, Frölunda-Högsbo och Härlanda och lägst andel är det i Bergsjön. 20
Tabell 2.1. Variabler för skattning av självrapporterad hälsorelaterad livskvalitet, per stadsdel och hälso- och sjukvårdsnämnd, 16-84 år Område Ekonomiska svårigheter, % Andel ensamboende, % Andel födda utom Norde n, % Andel lågutbildade, % Medel -ålder Andel kvinnor, % Centrum 19 33 17 18 40,9 49 Linnestaden 19 31 13 20 43,0 51 Majorna 22 34 12 26 41,3 52 Älvsborg 08 8 7 25 48,4 51 Askim 10 11 9 26 47,4 51 Tynnered 19 15 22 39 46,2 51 Södra Skärgården 14 11 4 38 49,7 51 Frölunda- Högsbo 22 34 22 36 46,1 52 HSN 5 18 27 15 26 44,0 51 Torslanda 12 8 5 38 45,2 50 Biskopsgården 30 27 44 47 42,9 49 Lundby 21 31 20 33 42,4 49 Tuve-Säve 14 15 17 44 47,1 50 Backa 19 22 30 43 46,0 50 Kärra-Rödbo 14 13 13 46 45,9 51 HSN 11 20 22 23 40 44,2 50 Gunnared 34 22 57 52 42,8 49 Lärjedalen 29 16 54 51 41,8 50 Kortedala 26 31 33 39 42,5 50 Bergsjön 39 26 66 51 40,8 47 Härlanda 18 31 13 25 42,4 52 Örgryte 17 29 13 22 41,9 51 HSN 12 26 26 35 38 42,1 50 Göteborg 21 26 23 33 43,5 50 Uppgifter för skattning av förväntad konsumtion av specialistvård och primärvård inhämtades från Statistiska Centralbyrån och standardiserades för kön och ålder med Göteborgs kommun som standard. I syfte att erhålla socioekonomiska indikatorer för varje stadsdel och hälso- och sjukvårdsnämndsområde användes uppgifterna för nyckelkodsområden vilka viktades efter respektive nyckelkodsområdes befolkningsstorlek och räknades samman. I Tabell 2.2 presenteras de socioekonomiska variabler som låg till grund för skattningen av förväntade kostnader för specialistvård och 21
primärvård. I regressionsekvationerna var samtliga variabler uttryckta i andelar med undantag för genomsnittlig medianinkomst som var uttryckt i tusentalet kronor. Det är tämligen stora skillnader mellan olika stadsdelar. Andelen med utomnordisk bakgrund varierar från 7-74 procent, andel med försörjningsstöd från 0-14 procent och andel med enbart grundskola från 6-30 procent. Genomsnittlig medianinkomst per hushåll varierar mellan olika stadsdelar från 156 000 415 000 kronor per år. Tabell 2.2. Variabler för skattning av vårdutnyttjande, per stadsdel och hälsooch sjukvårdsnämndsområde, standardiserat för kön och ålder Område Andel med enbart grundskola, % Andel med utomnordisk bakgrund, % Genomsnittlig medianinkomst per hushåll, tkr Andel i småhus/ bostadsrätt, % Andel med försörjningsstöd, % Andel ensamstående föräldrar, % Centrum 7 24 225 38 1 2 Linnestaden 7 22 234 52 1 3 Majorna 10 20 194 27 2 3 Älvsborg 6 14 415 92 0 2 Askim 7 16 412 87 0 2 Tynnered 15 31 316 62 3 3 S:a Skärgården 11 7 332 96 1 2 Frölunda-Högsbo 15 32 192 33 4 3 HSN 5 9 23 267 52 2 3 Torslanda 11 11 365 92 0 2 Biskopsgården 26 56 192 30 7 4 Lundby 15 31 222 50 4 2 Tuve-Säve 17 26 287 80 2 3 Backa 17 43 252 65 3 3 Kärra-Rödbo 15 21 308 96 1 3 HSN 11 17 33 259 62 3 3 Gunnared 27 66 192 26 8 4 Lärjedalen 27 64 216 40 11 4 Kortedala 19 44 203 37 5 3 Bergsjön 30 74 156 17 14 5 Härlanda 9 21 239 48 2 3 Örgryte 8 21 253 46 1 2 HSN 12 19 45 215 37 6 4 Göteborg 14 32 250 50 3 3 22