Svenska handbollsförbundets policy för ungdoms handboll Spelarutbildning Handbollsskola E (6-9 år) Allsidig fysisk träning...

Innehåll Syftet med dokumentet... 4 Tänkvärda saker att fundera på som blivande barn- och ungdomsledare... 4 Etik och moral... 4 Inledning... 4 Vår vägvisare: kamratskap och lusten att lära... 5 Utmaningen: Att stimulera alla barns handbollsintresse... 5 Motivation och passion... 5 Laganda och klubbgemenskap... 6 Vår syn på talangutveckling... 6 Det är färden som är resans mål... 7 Värdegrunds guide för att hålla spåret... 7 Tränarens uppgifter... 8 Tränar utbildning... 9 Svenska Handbollsförbundets policy för barnhandboll gäller för oss (med några ändringar)... 9

Svenska handbollsförbundets policy för ungdoms handboll... 10 Spelarutbildning Handbollsskola E (6-9 år)... 11 Allsidig fysisk träning... 11 Grundspel... 12 Teori/regler... 12 Sociala regler:... 12 Målvaktsspel... 12 Spelarutbildning D-ungdom (9-11 år)... 13 Allmänt... 13 Allsidig fysisk träning som ska tränas för D-ungdom (samma som i handbollsskolan):... 13 Spelförståelse... 14 Grundspel... 14 Teori/regler... 14 Målvaktsspel... 14 Spelarutbildning C-ungdom (11-13 år)... 14 Allmänt... 14 Allsidig fysisk träning som ska tränas för C-ungdom:... 15 Spelförståelse... 16 Grundspel... 16 Teori/regler... 16 Spelarutbildning B-ungdom (13-15 år)... 17 Allmänt... 17 Allsidig fysisk träning... 17 Teknik... 17 Grundtekniska förmågor som ska tränas för B-ungdom:... 17 Genombrott... 17 Försvar... 18 Spelförståelse... 18 Grundspel... 18 Teori/regler... 18 Målvaktsspel... 18 Individuell teknik för målvakt... 19 Referens litteratur som alla tränare har nytta av... 20

Syftet med dokumentet Att tillhöra Sundsvalls Handbollsklubb ska alltid kännas speciellt. Vi jobbar efter några värde ord som vi vill ska genomsyra föreningen Ödmjuket inför varandra, motståndare och uppgiften tillhanda, Utveckling av sig själv och andra, laget och föreningen vi strävar efter att bli bättre. Laganda tillsammans gör vi varandra bättre och vi skapar Sundsvalls handbolls klubb. Kämpaanda att aldrig ge upp att alltid kämpa och göra sitt bästa i med och motgång och gärna med ett leende på läpparna tycker vi är viktigt. Handboll är roligt! Syftet med detta dokument är att ge alla som är medlemar i Sundsvalls handbollsklubb en bred handbollskunskap så ungdomarna är väl rustade för ett långsiktigt handbollsutövande samtidigt som vi tycker det är viktigt att när man väljer att sluta med handboll så ska man ha goda minen med sig resten av livet. En förutsättning för detta är bra och engagerade ledare. Detta dokument är ett policy dokument för sundsvalls handbollsklubb som pekar ut riktningen för utbildning av unga handbollsspelare inom Sundsvall Handbollsklubb, från handbollsskola till B-ungdom. Dokumentet ska fungera som stöd för våra ledare och som en vägledning vad man ska lära ut. Tänkvärda saker att fundera på som blivande barn- och ungdomsledare Barn är barn och inte små vuxna. Handbollsutvecklingen går igenom de tre nivåerna Barnhandboll (6 12 år), Ungdomshandboll (13 18 år) och Vuxenhandboll (18 år). Barn- ungdoms- och vuxenhandboll är i princip helt olika idrotter som kräver olika typer av träning, coachning och tränarskap. Du kan som ledare alltså inte ta din egen seniorträning och applicera på barn och ungdomar. Träning och match skall vara på barnens villkor. Vi vill utveckla kreativa handbollsspelare som så småningom skall ingå i ett komplext kollektiv. Tänk på att barnen som kommer till våra träningar vill träna och vill röra på sig. Vi ska ha en hög aktivitetsnivå på träningarna. Med hänsyn tagit till barn och ungdomars olika mottaglighet för träning. Försök att i ett tidigt stadium få med vikten av att hela tiden göra sitt bästa och att alltid kämpa Etik och moral De gemensamma värden som vi vill att föreningen ska vila på vår syn på barn- och ungdoms handboll Inledning Vårt mål är att så många barn och ungdomar som möjligt skall vilja spela handboll så långt upp i åldrarna som möjligt. Sundsvalls handbolls klubb vill vara en tydlig motkraft till de krafter som strävar efter att välja ut de starka och sortera bort de svaga. Vi vill fokusera på laganda och kamratskap, inte på konkurrens. Vi tror att en långsiktig och metodisk utbildning leder längre än hets och konkurrenstänkande. Vi står för en breddsatsning som inte står i motsats till att ge de allra talangfullaste spelarna utrymme att växa. Nyckeln är att många är med mår bra och tycker det är roligt att träna.

Här vill vi presentera några av de tankegångar som ligger bakom våra riktlinjer och det långsiktiga perspektiv som vi vill ska genomsyra hela vår verksamhet. Välkomna att ta del av hur vi har tänkt! Vår vägvisare: kamratskap och lusten att lära När barn börjar spela handboll är det en lek bland många andra. Den lekfulla glädjen och gemenskapen med kompisarna är själva förutsättningen för att vilja delta. Ur lek och kamratskap vill vi i locka fram ett idrottstänkande och ett långsiktigt engagemang för handboll. Vår idé om ungdomshandboll tar därmed sin början i en social dimension. En av våra grundläggande ledstjärnor är laganda i ordets rätta bemärkelse. Det är de sociala nätverken i och kring ett lag som är den allra viktigaste faktorn för att barn och ungdomar skall vilja satsa långsiktigt på idrott. Bortom bollglädje och drömmar om triumfer ute på handbollsplanen är det kompisarna som får en spelare att gå till träningen även då det tar emot. Därför är det alltid viktigare att få alla spelare att känna sig delaktiga och värdefulla än att vinna enskilda matcher. Toppning i syfte att vinna, där några spelare ställs åt sidan för lagets bästa, bryter tvärt om ned förutsättningarna för en långsiktig framgång för laget. Långsiktig framgång bygger på en bred gemenskap i en trupp som inspirerats att steg för steg lära sig mer och mer. På så vis måste viljan att träna målmedvetet komma från barnen själva och av rätt anledning: lek och laganda är myllan ur vilken idrottssatsningen gror. Lusten att lära sig mer blir drivkraften att gå vidare. Utmaningen: Att stimulera alla barns handbollsintresse Vi vill ta vara på idrottsdrömmar och uppmuntra våra spelare att bli så duktiga det bara går. Vår uppgift är att visa på glädjen i att idrotta och att odla intresset hos alla barn. Varje enskild spelare skall se möjligheten att utveckla sitt kunnande. Vår uppgift är däremot inte att välja ut vilka vi tror kan bli elitspelare och sortera bort dem vi finner svaga. I slutändan kan det bara vara ungdomarna själva som kan fatta beslutet om hur hårt de vill satsa, inte vi vuxna. Vi skall bara göra allt för att så många som möjligt fortsätter med handboll. Motivation och passion Tränarens mest betydelsefulla uppgift är att skapa självbestämmande motivation, passion för handboll och välmående. Den uppgiften är helt grundläggande för långsiktig utveckling. För att skapa de bästa förutsättningarna behöver tränare och spelare tillsammans tillmötesgå tre grundläggande behov som ökar den självbestämmande motivationen: Självständighet, som innebär att spelaren kan påverka sin situation och öka sin upplevelse av att ha inflytande och egen drivkraft.

Egen kompetens, vilket betyder att spelaren vill känna sig duktig på saker och klara av dem på egen hand. Tillhörighet i en grupp, det vill säga att identifiera sig med, känna sig trygg och omhändertagen samt att ha betydelse för gruppen. I det ingår också att känna glädje och mening i gruppen. Passion beskriver något mer än stark självbestämmande motivation. Laganda och klubbgemenskap Vi vill skapa förutsättningar för våra spelare att vandra fram och tillbaka mellan olika utbildningsmiljöer där den enskilde spelaren får möta olika hårt motstånd och inta olika roller i laget. Den som är stjärna i ett sammanhang är en svag eller medelgod spelare i ett annat, och vice versa. Samarbetet över åldersgränser stärker klubbkänslan och vi tror att det på så sätt blir ännu roligare att vara med i Sundsvalls hk Den egna åldersgruppen är den trygga plattformen att utgå ifrån. Genom att ibland låta tidigt utvecklade spelare få spela med äldre för att möta motståndare på samma eller högre mognadsmässiga nivå hamnar fokuseringen rätt: på lusten att lära sig mer. Den enskilde spelaren får på så vis en tydlig signal att se framåt och sätta mål för sin egen utveckling, inte genom lätta segrar i toppade lag utan genom motstånd. Vår syn på talangutveckling Vägen till landslaget är lång. Kontinuitet i en trygg miljö, spel med kompisar, väl utbildade ledare, samt möjligheter att få känna på seniorspel tidigt är vanliga kännetecken på uppväxtmiljöer för dem som verkligen når den yppersta eliten. Sundsvalls handbollsklubb erbjuder således goda möjligheter även för de mest ambitiösa ungdomarna. Det råder ingen motsättning mellan att vara en breddklubb och att ge utrymme för mycket ambitiösa och talangfulla spelares utveckling tvärtom. Ju fler som lockas att träna mycket och inspirerat desto bättre blir de bästa. I vår modell blir därför bredd och topp ömsesidigt beroende. Utmaningen ligger i att få så många som möjligt intresserade av att satsa på idrotten handboll. Då kommer framgångarna, både för laget och för individen! Den gängse föreställningen är en annan: Det talas ganska ofta om att talanger i knatteåldrarna måste stimuleras genom att slippa spela med svagare kompisar. Den tanken tror vi inte alls på. Vi tror att den viktigaste komponenten för en långsiktig utveckling är kompisarna, inte kompisarnas spelstyrka. Hos oss stimuleras talanger på samma sätt som alla andra barn, genom spännande matcher och kvalificerad träning i en trygg och rolig social miljö. Vi vill absolut inte se att tidigt utvecklade spelare plockas ut till fasta nivågrupperade lag och serveras enkla segrar. En sådan enkelspårig resultatfixering är av ondo på mer än ett sätt. Först och främst: vår erfarenhet visar att en sådan uppdelning både leder till att spelartrupperna tunnas ut och att de upphöjda knattestjärnorna får en helt felaktig bild av hur man når framgång som handbollsspelare. Det är inte bra att

alltid tro att man är bäst, ofta utan att ens behöva anstränga sig. Detta är ingen tom klyscha: Man lär av förlusterna. Vuxna måste förstå att skilja på segrar för toppade knattelag och den seriösa satsningen som krävs för att hänga med eliten som 18-åring (om det är dit spelarna strävar). I grund och botten är det den talangfulle spelarens intresse att lära sig mer som ska stimuleras, inte högmodet. Det är viktigt att vi ger barnen rätt signal om vad som krävs för att bli bra. Den som tränar bra och systematiskt år efter år blir bra! Det är också nödvändigt att påpeka: När en spelare i barnhandboll beskrivs som en talang betyder det oftast att spelaren ifråga har en tidig fysisk mognad. Förvånansvärt ofta hänger barns stjärn-status på vilken sida om nyårsafton man är född. Överhuvudtaget visar erfarenheten att tidig fysisk mognad är en väldigt dålig indikator på hur bra spelaren blir som senior. Individuella skillnader i unga år skall därför inte fungera som rangordnings och uteslutningsmekanismer där bra och dåliga självförtroenden skapas på helt felaktiga grunder. Sedan är det viktigt att förstå att handbollslag inte är som en orkester där alla medlemmar helst skall befinna sig på samma nivå för att fungera. I lagspelet handboll kan det till och med vara en pedagogisk fördel om spelarna inte befinner sig på exakt samma kunskapsnivå handboll är ett lagspel där en väsentlig dimension handlar om problemlösning: Våra spelare skall lära sig att utnyttja lagets starka sidor och att kompensera för lagets brister och tillsammans försöka vinna matchen. Hos oss är därför ingen spelare för bra för sitt lag och ingen spelare för dålig. Någon i laget måste kanske slita som två, någon annan måste överträffa sig själv, alla kan bidra med något! Om segrarna inte kommer lätt utvecklas man. Uppmuntran till ödmjukhet, ansvarstagande laganda och kampanda är en stimulans alla spelare behöver. Det är så vi vill fostra våra spelare. Det är färden som är resans mål Nog finns det mål och mening i vår färd - men det är vägen, som är mödan värd Allt idrottande närs av en dröm om att lyckas, en längtan efter korta stunder av segerglädje och bekräftelse. Många är beredda att offra mycket för drömmen. Men det finns också ett drag av vemod. En vacker dag är satsningen över och resan tar slut. Hur framgångsrik tiden som aktiv handbollsspelare än var så försvinner drömmen likt en hägring. Kvar finns minnena och erfarenheterna från några av de viktigaste åren i livet. Det är kanske först då, i en tillbakablick, som man vet om satsningen var värd sitt pris. Bortom alla drömmar handlar idrott i slutändan om att forma den egna identiteten i gemenskapen med andra. Rätt hanterade blir lagets framgång och glädje lika väl som nederlag och besvikelser byggstenar i barnens och ungdomarnas utveckling. Det är därför viktigt för oss vuxna att förstå att det är själva färden som är resans mål. En handbollsresa som inte ger en positiv bild kan aldrig vara värd sitt pris. Vi måste i varje steg sträva efter att samtliga av våra spelare faktiskt skall kunna se tillbaka på sin tid som handbollsspelare med glädje. Värdegrunds guide för att hålla spåret För att inte gå vilse använder vi denna uppställning för att guida oss i barn och ungdoms handbollen.

Generellt förhållningssätt Seriespel Cup Mål Används Utvecklingsorienterat 1. Fokus på utbildning 2. Ställer krav på alla på sin nivå 3. Fokus på långsiktig utveckling 4. Tänker i banor av hur spelarna kan utvecklas 5. Bygger fler verktyg hos spelarna 6. Ser alla i gruppen och tar alla seriöst 7. Letar nya styrkor hos spelarna 8. Ser träning och match som en möjlighet att utvecklas mot större mål 9. Ser varje match som ett utbildnings tillfälle 1. Lagen anmäls till olika serier med olika svårighetsgrader i syfte att stimulera spelarnas utveckling på deras nivå. 2. Sätter ihop lagen utefter motståndet med målsättning att skapa jämna och utvecklande matcher. 3. Alla som är uttagna och kan spela får spela ungefär lika mycket i matchen. 4. Spelare som har förutsättningar för att klara av och som själva vill ska få lov att prova på att träna och spela med en äldre årgång i syfte att stimuleras i sin utveckling. Basen är alltid den egna åldersgruppen. 1. Förutsättningar skapas för alla att spela Handboll och delta i cuper. Lagen är jämna då man på förhand inte vet nivån på motståndet i en cup. 2. Lagen anmäls till olika cuper med olika svårighetsgrad i syfte att utveckla spelarna. 3. Flera jämnt indelade lag anmäls till samma cup där fokus ligger på att utveckla spelare och lag. 1. Vill vinna men inte till varje pris 2. Vill höja lagets högstanivå 3. Sätter individerna och lagets utveckling först Används inte Toppning Resultatorienterat 1. Resultatfokuserat 2. Fokus på de bästa 3. Fokus på att vinna här och nu 4. Tänker i banor av hur bra spelarna är 5. Betonar de som är längst komna 6. Selekterar bland spelarna väljer bort 7. Kramar ur de synliga styrkorna 8. Ser träning och match som medel att nå resultat 9. Vill vinna varje match 1. Lagen anmäls till serier med målsättning att vinna dessa. 2. Sätter ihop lagen utefter motståndet med målsättning att vinna. 3. Alla som är uttagna och kan spela får inte spela eller bara spela väldigt begränsad tid. 4. Vill inte släppa upp spelare till äldre årgång 1. Förutsättningar skapas inte för att alla ska kunna delta i cuper. 2. Laguttagningen har genomförts för att säkerställa att man vinner. 3. Förstalag och andralag anmäls nivåindelat i samma cup och klass. 1. Vill vinna här och nu nästan till varje pris 2. Vill höja lagets lägstanivå 3. Sätter lagets resultat först Tränarens uppgifter Du skall som huvudtränare inför säsongstart göra en säsongsplanering för ditt lag (cuper och serier träningar och träningsläger) och lämna in den till styrelsen. Denna säsongsplanering skall presenteras för föräldrarna vid första föräldramötet.

Som tränare har du förmånen att du erhåller en overall och att gästkort och resa betalas för dig av föreningen vid cuper eller seriespel. Du får också många härliga stunder tillsammans med barn och ungdomar. Du får också utbildning av föreningen. Ditt lag måste delta i de av styrelsen beslutade ekonomiska aktiviteterna. Du måste kontinuerligt redovisa ditt lags olika aktiviteter i Idrott online för att föreningen skall erhålla det statliga LOK-stödet. Detta bidrag är en stor inkomstkälla till föreningen så det är viktigt att det sköts. Mer information kan du få av föreningens LOK-stödsansvarige. Det är en stor fördel att vara flera ledare runt ett lag eftersom det finns många uppgifter att göra. Ingen kan göra allt, alla kan inte göra allt, men alla kan göra något. Så en bra egenskap som tränare är att kunna bygga en stor stab kring laget. Tränar utbildning Vi tror på Utveckling och vill att du utbildar dig kontinuerligt. Nya ledare inom Sundsvalls handbollsklubb rekommenderas dessutom att gå Basutbildningen som bygger på framtidens handbollsspelare och därefter TS1. Föreningen arbetar för att ha en egen basinstruktör för att ge alla nya tränare/ledare den grundläggande utbildningen direkt då de börjar i föreningen. Grundutbildningen kan man även få genom att gå Plattformen som arrangeras av SISU/Idrottsutbildarna. Det är samma utbildning som Framtidens handbollspelare men man genomför utbildningen tillsammans med ledare/tränare från andra idrotter och man måste sedan lägga till en handbolldel. Vi vill att du deltar i våra interna utbildningar. Svenska Handbollsförbundets policy för barnhandboll gäller för oss (med några ändringar) Inriktningen på hur barnhandbollen ska utövas kännetecknas av en individuell och motorisk utveckling med leken som arbetsmetod och med bollen som redskap. Träningen av barn ska kännetecknas av: Hög aktivitetsgrad Hög rolighetsgrad Hög bollkontaktsgrad Barnhandbollsmatcher ska under de första åren genomföras: På minihandbollsplaner (20x12 m), för första års D-ungdom och yngre Med mindre mål (2,0x1,7 m) för första års D-ungdom och yngre Med färre antal spelare på planen (4 utespelare) Med anpassade regler Med en matchledare som domare, med uppgift att leda matchen men också att lära barnen reglerna Enligt principen att alla ska spela lika mycket och att spela utan positioner Med för respektive åldrar anpassade bollar Så att barnen får möjlighet att tävla, vinna och förlora utan fokusering på resultat och serietabeller

Barnhandbollen kännetecknas av en långsiktig individuell färdighetsutveckling. Försvarsspelet ska vara fritt spel eller man-man-spel på minihandbollsplanen. På stor plan spelas 3-3 eller andra försvarsspel med flera spelare utanför frikastlinjen. Anfallsspelet kommer av sig självt. Det gäller att göra mål. Man ska tillämpa färdigheterna dribbla, passa fånga och skjuta mål. Det är viktigt i barnhandbollen att alla får pröva på att spela på alla platser, även som målvakt. För att behålla barnen i vår verksamhet är det viktigt att tillgodose barnens behov och att verksamhetens genomförs på barns villkor. Exempel på barns behov är: Att få vara aktiv och i rörelse, helst med boll Att känna sig trygg i gruppen Att det är ordning och reda Att bli sedd under träning och match Att få pröva på nya utmaningar Att kämpa, känna glädje och vinna matcher, men också lära sig förlora Att ha roligt! Är det inte roligt stannar man hemma. Svenska handbollsförbundets policy för ungdoms handboll Inriktningen på ungdomshandboll ska kännetecknas av en ökad motorisk och koordinativ färdighetsutveckling. Leken och glädjen i att utöva idrott med bollen som redskap ska fortsätta den individuella fysiska och tekniska utvecklingen. Huvudinriktningen är varje spelares tekniska färdighetsutveckling för att varje spelare ska nå maximal utveckling. Träningen kännetecknas av ungdomshandbollens huvudbegrepp: Hög rolighetsgrad Hög aktivitetsgrad Hög bollkontaktsgrad Individuella utvecklingsmål Hög attitydsgrad Spelaren skall utvecklas till att: Vilja bli så bra som möjligt Vilja träna mycket och att vilja stegra träningsmängden efter hand Kunna äga sin träning - veta hur och vad man skall träna Kunna äga de situationer som uppstår under spelet Spelaren skall fulländas i de bastekniska färdigheterna: Täcka skott, stöta, överblicka samt överlämna/överta Skjuta, finta, passa/fånga Målvaktstekniska grunder Ungdomshandbollen ska genomföras enligt följande principer: Varje spelare ska behärska att spela på minst två positioner i både anfall och försvar

Varje spelare ska alltid göra sitt yttersta i varje situation Försvarsspelet ska ha en offensiv inriktning, genom att 3-3, 3-2-1, 4-2 och 5-1 förekommer oftare än 6-0 i början av perioden Den taktiska medvetenheten och förmågan ska utvecklas så att spelarna efter hand kan fatta egna beslut och inte enbart styras av tränarens instruktioner vid match och träning Alla ungdomar ska ges möjlighet att spela handboll oavsett om de har ambitionen att elitsatsa eller inte. Alla handbollsungdomar ska också ges möjlighet att utöva flera idrotter. Spelarutbildning Handbollsskola E (6-9 år) Allmänt Målsättningen med handbollsskolan är att barnen ska komma med i spelet handboll på ett lekfullt sätt. Uppmuntra barnen till spontanitet och kreativitet. Glädjen ska vara i fokus. Träning en gång i veckan från september till april. Träna inte bara handboll på träningarna. Lägg stor vikt på koordination och motorisk träning. Alla barn skall delta lika mycket och spela på alla platser. Ledare för sista årets handbollsskola bör ha gått handbollens Basutbildning. Allsidig fysisk träning handbollsskolan tränas koordination lämpligen genom olika hinderbanor med och utan boll. Styrka och snabbhet tränas lämpligen genom olika lekar och stafetter, även här med och utan boll. Fysiska förmågor som ska tränas i handbollsskolan: Springa (öva att springa på olika sätt) Hoppa (jämfota, på ett ben etc.) Balans Rytmisk förmåga (använd gärna musik) Falla Klättra Krypa Rulla Åla Stödja I handbollsskolan är det grunderna som ska övas. Olika typer av bollvaneövningar och lekar är en viktig del för att få en god grundteknik. Grundtekniska förmågor som ska tränas i handbollsskolan: Greppa bollen Fånga bollen (tummarna bakom) Kasta bollen Studsa bollen

Spelförståelse En förutsättning för spelförståelse är att vara mindre beroende av kroppen, en annan är att vara mindre beroende av bollen. Genom att automatisera rörelser så ger vi individen förutsättningar att kunna uppfatta och förstå spelet. I handbollsskolan övas förutsättningar för att få en god spelförståelse genom olika bollvaneövningar, koordinationsövningar, balansövningar, grovmotoriska övningar och lekar av olika slag. Spelförståelse övas naturligtvis också med matchspel som ska ingå vid varje träningstillfälle under handbollsskolan. Grundspel Försvarsspelet ska vara fritt spel eller man-man-spel på minihandbollsplanen och i anfallet gäller det att försöka göra mål. Teori/regler Prata handboll på samlingar och under träningar och matcher. Låt barnen ställa frågor och ställ frågor till spelarna. Prata etik och moral och hur vi ska uppträda mot varandra i laget. Låt aldrig barnen själva dela lag eller gå ihop två och två. Det är ledarens ansvar att dela in laget i mindre grupper. Frågeteknik: Vilka viktiga regler kan ni? Du kommer få många olika svar. Handbollsregler att ta upp i handbollsskolan: Tre steg med bollen Dubbelstuds Handbollslinjer Avkast, frikast och straffkast Viktiga domartecken Sociala regler: Alla ska känna att de är en del av laget Visa hänsyn och respektera varandra Ge och ta beröm Låt spelarna ha inflyttande som innebär att spelaren kan påverka sin situation och öka sin upplevelse av att ha inflytande och egen drivkraft. Efter ålder och mognad. Målvaktsspel Ingen specifik målvaktsträning i handbollsskolan. Poängtera vikten av att hela tiden titta på bollen. Låt alla som vill testa att stå i mål.

Spelarutbildning D-ungdom (9-11 år) Allmänt Första året spelar D-ungdom på liten plan för att sedan flytta upp på stor plan som andra årets D-ungdom. Under den här perioden så börjar det fortfarande många nya spelare vilket gör att många övningar som görs i handbollsskolan passar även här. Leken är viktig och ska ingå i någon form på varje träning för D-ungdom. Träning minst en gång i veckan för första årets D-ungdom och två gånger i veckan för andra årets D-ungdom. För att utnyttja tiden på handbollsplanen optimalt kan fysträningen med fördel påbörjas 30 minuter innan halltid för andra årets D-ungdom (ute eller på annan plats). Träningsperiod från september till april. Ledare för andra årets D-ungdom bör gå TS1-utbildning. Fysik (koordination, styrka, snabbhet) Även för D-ungdom tränas koordination lämpligen genom olika banor [1, 2]. Koordinationsbanorna kan gärna göras lite svårare nu när barnen blivit lite större. Styrka, snabbhet, frekvens och reaktion tränas lämpligen genom olika lekar t.ex. stafetter. Gör gärna banor med konor för att på ett lekfullt sätt öva riktningsförändringar och reaktionsförmåga. Vid träning av hopp och löpning ska det vara fokus på tekniken. Med fördel kan brottningens parövningar användas [3]. KAPövningar ska ingå i uppvärmningen (KAP=Knä och axelkontroll Prestera bättre) [4]. Allsidig fysisk träning som ska tränas för D-ungdom (samma som i handbollsskolan): Springa Hoppa Balans Motorik och rumsorientering Rytmisk förmåga Falla Teknik Hos D-ungdom vidareutvecklas grundtekniken som har övats i handbollsskolan. Viktigt att eventuella nya spelare får grunderna. Grundtekniska förmågor som ska tränas för D-ungdom: Greppa bollen Tennisboll (en-två) En hand Fånga bollen (tummarna bakom) Stillastående I rörelse Kasta bollen kärnkast med stor rörelse Studsa bollen Stillastående I rörelse (framlänges, baklänges)

Höger-vänster (varannan hand) Passa bollen Avstämd passning Studspassning Löppassning Skott Avstämt skott med hög arm Försvar Bryta bollbana Stå i vägen Stoppa motståndare Hjälpa sin kompis Stoppa/täcka skott Ta bollen i studs Spelförståelse För D-ungdom övas förutsättningar för en god spelförståelse genom olika bollvaneövningar, koordinationsövningar, balansövningar, grovmotoriska övningar och lekar. Spelförståelse övas naturligtvis också med matchspel. Grundspel Försvarsspelet ska vara fritt spel eller man-man-spel på minihandbollsplanen och i anfallet gäller det att göra mål. Första året på stor plan rekommenderas offensivt försvar i form av 3-3 försvar eller 4-2 försvar. I anfallet kan 4-2 uppställning eller 3-3 uppställning användas. I anfallet är det i första hand attackspel som gäller. Spelarna ska förstå kontringsspelets betydelse. Börja prata om namnen på de olika positionerna på handbollsplanen med andra årets D-ungdom. Teori/regler Fortsätt prata handboll på samlingar och under träningar och matcher. Prata och diskutera fair-play och att det är domaren som dömer. Gå igenom domartecken. Fortsätt prata om vikten att vara en god kamrat och uppträda riktigt mot medspelare, motspelare, ledare och domare i alla lägen. Repetera de handbollsregler som togs upp i handbollsskolan. Målvaktsspel Till en början är det viktigast att låta de ungdomar som vill få vara målvakter. Under de första åren skall målvakts träning bedrivas med alla spelare. Spelarutbildning C-ungdom (11-13 år) Allmänt Nu är det spel på stor plan utan nedsänkt ribba som gäller. Träning två gånger i veckan för första årets C- ungdom och tre gånger i veckan för andra årets C-ungdom. För att utnyttja tiden på handbollsplanen optimalt bör fysträningen med fördel påbörjas 30 minuter innan halltid (ute eller på annan plats). Träningsperiod från september till april. Ledare för C-ungdom ska ha genomgått TS1-utbildning. Fysik (koordination, styrka, snabbhet)i den här åldern börjar barnen att komma in i puberteten, framför allt

tjejerna, och det som tidigare varit stora individuella skillnader kan bli väldigt stora skillnader på individbasis. Träningsläran från TS1 ska vara utgångspunkten. Koordination tränas lämpligen genom banor och hopprep. KAP (med betoning på bål, ben och skuldror) och MAQ-träning ska alltid ingå i träningen. Första årets C- ungdom använder lämpligen kvastskaft i sin MAQ-träning. Snabbhet övas i den här åldern lämpligen genom lekar, stafetter och banor. (aerob träning) och löpträningen tränar vi när ungdomarna kommit in i pubeteten. Med fördel bör enkla test, t.ex. knästabilitetstest, göras för att tidigt fånga upp vilka barn som behöver jobba extra med styrkeövningar. Allsidig fysisk träning som ska tränas för C-ungdom: Springa, löpkoordination Hoppa, hoppkoordination Balans Motorik och rumsorientering Rytmisk förmåga Falla, fallkoordination Styrka Teknik Hos C-ungdom vidareutvecklas tekniken som barnen har lärt sig som D-ungdom. Grundtekniska förmågor som ska tränas för C-ungdom: Fånga bollen (tummarna bakom) Stillastående I rörelse, maxfart Kasta bollen kärnkast med stor rörelse passning med andra handen Studsa bollen Stillastående I rörelse (framlänges, baklänges) I rörelse, med försvarare, höger-vänster hand Passa bollen Avstämd passning Studspassning Löppassning Hoppassning Introducera okonventionella passningar (bakom rygg, bakom nacke etc.) Skott Avstämt skott med hög arm Hoppskott Kantskott Skott från m6 Introducera okonventionella skott t.ex. underarmsskott

Genombrott Stegisättning Kullagerfint Snurrfint Skottfint Egna finter Försvar Bryta bollbana Stå i vägen Stoppa motståndare Hjälpa sin kompis Stoppa/täcka skott Ta bollen i studs Snedställning Spelförståelse För C-ungdom fortsätter förutsättningar för en god spelförståelse att övas genom olika bollvaneövningar, koordinationsövningar, balansövningar, grovmotoriska övningar och lekar. Spelförståelse övas naturligtvis också med matchspel. Med fördel kan samarbetsövningar mellan två eller tre spelare i olika varianter köras. Konstruktiv feed-back där tränaren ger olika alternativ är här att föredra. Grundspel För C-ungdom kan 3-3 och 4-2 försvaret som påbörjades som D-ungdom kompletteras med 5-1 och 3-2-1 försvar. I anfallet kan 4-2 uppställning eller 3-3 uppställning användas. I anfallet är det i första hand attackspel som fortfarande gäller. Spelarna ska kunna kontringsspelets grunder. Växelspel och övergångsspel ska introduceras. Mittsexans spelförståelse och rörelsemönster ska introduceras, som t.ex. med- och motrörelse, spärr och nedhåll. 2-4 anfall bör introduceras utifrån övergångsspelet. Teori/regler Handbollsterminologi ska för C-ungdom ingå på kontinuerlig basis. Grundspelen och handbollens olika faser ska visualiseras för spelarna, t.ex. genom whiteboard, video eller ett vanligt blädderblock. Fortsätt prata och diskutera fair-play och att det är domaren som dömer. Gå igenom domartecken. Fortsätt prata om vikten att vara en god kamrat och uppträda riktigt mot medspelare, motspelare, ledare och domare i alla lägen.

Spelarutbildning B-ungdom (13-15 år) Allmänt Träning tre-fyra gånger i veckan för B-ungdom. För att utnyttja tiden på handbollsplanen optimalt bör fysträningen med fördel påbörjas 30 minuter innan halltid (ute eller på annan plats) eller i hall om 1.5 timmes halltid finns till förfogande. Träningsperiod från september till april. Ledare för B-ungdom ska ha genomgått TS1-utbildning och kan under andra året med fördel påbörja TS2-utbildning. Allsidig fysisk träning I den här åldern har de flesta barnen kommit in i puberteten och det är ofta väldigt stora skillnader på individbasis. Träningsläran från TS1 ska vara utgångspunkten. Koordination kan fortfarande tränas genom banor och hopprep. KAP ska alltid ingå i uppvärmningen. MAQ-träning är lämpligt även för B-ungdom, men nu bör MAQ-träningen övergå i träning med skivstång och vikter på gym. Vikterna är till för att underlätta teknikträningen som fortfarande ska vara i fokus. Maxträning ska undvikas, men var inte rädd för att lägga på vikter så länge tekniken upprätthålls. Snabbhet övas även i den här åldern lämpligen genom lekar, stafetter och banor. Minst 20 minuters löpträning ska genomföras innan träning för att träna uthållighet (aerob träning). Löpträningen bör varieras med intervallträning och intervall i backe. I denna ålder är ungdomar mycket mottagliga för aerob träning Teknik Hos B-ungdom vidareutvecklas tekniken som barnen har lärt sig som C-ungdom. Fortsatt arbete med den individuella grundtekniken (att fånga, att kasta och att studsa). Grundtekniska förmågor som ska tränas för B-ungdom: Passa bollen i rörelse inklusive i maxfart Avstämd passning Studspassning Löppassning Hoppassning Okonventionella passningar (bakom rygg, bakom nacke etc.) Skott Avstämt skott med hög arm Hoppskott Kantskott Skott från m6 Okonventionella skott t.ex. underarmsskott, vikskott, löpskott, knorr från Kanten Genombrott Stegisättning Kullagerfint Snurrfint Skottfint Egna finter

Försvar Fotarbete Stöta, säkra och täcka Förhindra genombrott Ta bollen i studsen Bredd och djup Snedställning Bryta bollbana Spelförståelse För B-ungdom övas spelförståelse genom samarbetsövningar mellan två eller sex spelare i olika varianter. Konstruktiv feed-back där tränaren ger olika alternativ och frågetekninker. Spelförståelse övas naturligtvis också med matchspel. Grundspel För B-ungdom kan 5-1 och 3-2-1 försvaret som påbörjades som C-ungdom nu kompletteras med 6-0 försvar. I anfallet kan 3-3 uppställning eller 2-4 uppställning användas. I anfallet är det i första hand attackspel som fortfarande gäller. Spelarna ska kunna kontringsspelets grunder (fas 1, fas 2 och fas 3). Växelspelet och övergångsspelet ska vidareutvecklas. Isärdragsspelet kan introduceras för andra årets B-ungdom. Mittsexans spelförståelse och rörelsemönster ska vidareutvecklas, som t.ex. med- och motrörelse, spärr och nedhåll samt rysk spärr. Teori/regler Handbollsterminologi ska för B-ungdom ingå på kontinuerlig basis. Grundspelen och handbollens olika faser ska visualiseras för spelarna, t.ex. genom whiteboard, video eller ett vanligt blädderblock. Teorikvällar ett antal gånger under säsongen bör ingå. Fortsätt prata och diskutera fair-play och att det är domaren som dömer. Gå igenom domartecken. Fortsätt prata om vikten att vara en god kamrat och uppträda riktigt mot medspelare, motspelare, ledare och domare i alla lägen. Målvaktsspel Nedanstående tabeller är till god hjälp i utvecklingen av målvakter D-Ungdom C-Ungdom Målsättning Teknik Övningar Handbollslekar Bekanta sig med målet. (Skotträning, skjuta prick, spel) Låt alla prova, ingen får bara stå i mål. Liten korrigering av tekniken Målvakts specifik träning Genomgång av grundställning, arbetsbåge och grundläggande paradteknik. Repetering av korrekta rörelsemönster Skotträning alla positioner. Allmän handbollsträning, spel Enkla skottövningar från alla positioner utan störande moment. MV skall veta varifrån skotten kommer och stå i rätt position i arbetsbågen och med korrekt grundställning. Ev. mer komplexa övningar Utkastträning. Allmän handbollsträning som

B-Ungdom A-Ungdom Målvakts specifik träning Högre krav på målvaktens rörelser Automatisering av målvaktens grundteknik Hitta effektiva rörelsemönster. Arbeta med målvaktens grundteknik Många upprepningar. Prioritera alltid korrekt teknik. Felaktigt automatiserade rörelser är mycket svåra att korrigera utespelare. En övergång från skottövningar med enbart ett alternativ till mer komplexa övningar, dvs. skott varsomhelst i målet, alternativa avslutare, sidledsrörelser för mv., försvarare, ev. tidspress. Kontringsspel (utkast) Allmän handbollsträning som utespelare Skotträning med allt från de enklaste till de mest komplexa. Vid närskottsträning börjar vi prioritera övningar med övergång från hot från distans till inspel, utspel och genombrott Individuell teknik för målvakt Tabellen nedan vad målvakten ska träna på de olika nivåerna då målet som junior är att vara allsidigt kunnig. Position i målet D C B A Placeringsförmåga x xx xxx xxx Grundställning x xx xxx xxx 9M skott D C B A Höga skott, två hände x xx xxx xxx Låga skott,handfotsäkring x xx xx xxx Halvhöga skott,semafor rörelse x xx xx xxx Hoppskott x xx xxx Kantskott D C B A Grundmodell,Defensiv x xx xxx xxx lämna lucka, täppa till x xx jobba längs med mållinjen x Offensiv modell x xx släpp lucka mellan benen x xx ta lobb x xx Linjeskott D C B A Stå kvar och vänta ar och vänta x xx xxx Lämna lucka, täppa till x xx Släppa lucka mellan benen x xx Offensiv modell, X:a x Sjunket x xx Ta lobb på uppväg x xx xxx Straffar D C B A Knälyft x xx Sjunket x xx Långt ut x xx xxx xxx På mållinjen x xx xxx Utkast D C B A Fas 1, med båge x xx xxx

Fas 2, hårt distinkt x xx xxx xxx Liberospel x x Referens litteratur som alla tränare har nytta av KAP-Knä- och axelkontroll. Annelie Hallqvist & Annika Lagerqvist Handbollens målvaktsträning. Mats Bengtsson Svenska Handbollsförbundets Handbollsskola Övningsförråd http://www.svenskhandboll.se/imagevaultfiles/id_1590/cf_31/handbollskolan.pdf Styrka, rörlighet och koordinationsbanor (SISU idrottsböcker) Kombinationsträning med Martin Lidberg Tränarskola 1, 2 och 3. Torbjörn Klingvall m.fl. Muscle Action Quality en träningsmodell för styrka, rörlighet, balans & kontroll. Pierre Johansson & Leif LarssonAQ Åldersanpassad fysisk träning för barn och ungdom av Michail Tonkonogi och Helena Bellardini. Azelea BKs hemsida Framtidens handbollsspelare. Ulf Sandgren & Ewy Nordström