LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik
Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge sedan när vi inte hade fasta boplatser var det svårt att hitta en torr grotta så människor fick söka skydd på andra sätt. De byggde enkla hus med en öppen eld i mitten. Det var praktiskt så länge de flyttade runt. Men när man började att stanna kvar länge på samma plats för att odla behövde man inte längre hus som gick att flytta på. Då kunde man bygga större hus som människor och djur bodde i tillsammans. De första husen grävde man ofta ned en bit ner i marken. Det var mest taken som syntes. Husen var toppiga så att regn och snö kunde rinna av. Man byggde husen av det som fanns i närheten. De kunde vara byggda av trä, lera eller sten. Många av de sätt som människor då byggde på använder vi fortfarande. Bord 10 Miljö och datorer De senaste åren har vi börjat att tänka allt mer på miljön. Det finns också bättre datorer som hjälper arkitekterna med att rita husen. Nu har vi inte längre så många fabriker utan företag som säljer kunskap och som forskar. Istället bygger vi bostäder och kontor där det förut låg fabriker. Nu lånar inte staten ut pengar till byggen på samma sätt som förr. Därför får de som bygger större ansvar över husens kvalitet. Många nya hus är miljövänliga och vi använder naturliga material särskilt trä. Många av de nya husen ser ut som de hus som man byggde på 1930-talet och 1950-talet och 1960-talet. Vi har fått bättre teknik för att göra glas och det syns på husen. Vi använder mycket mer glas nu. När Sverige gick med i EU blev det enklare för svenska arkitekter och byggare att arbeta i andra länder. Samtidigt blev det enklare för arkitekter och byggare från andra länder att arbeta i Sverige. Datorerna har blivit viktigare idag. De gör att vi kan planera byggen bättre.
Bord 9 Experiment med former Under slutet av 1970-talet började många människor att protestera mot den moderna arkitekturen och stora områden med hus som ser likadana ut. De som protesterade ville ha hus som såg olika ut. I städerna började man efter det att bygga hus som ligger i en fyrkant runt en gård. Det blev populärt igen att dekorera husen och husen målades i bleka färger. Man såg tydligt taken och provade nya former och färger. Man byggde också hus som var enkla och strama. Experimenten med nya material och konstruktioner i husen gav tekniska problem. Det var brist på olja under 1970-talet. Människor funderade på om det var bra att värma husen med dyr olja eller elektricitet. Därför gjorde man fönstren mindre för att de ska släppa ut mindre värme. Vi blev bättre på att bygga hus Människor byggde sina hus själva. Men med tiden började några av dem bli extra duktiga på något särskilt. Några arbetade med insidan av huset, andra jobbade som smeder eller byggde med trästockar, eller lera. Först byggde människor mest bostäder. När Sverige blev kristet kring år 1000 började vi också att bygga kyrkor. Det var viktigt hur kyrkorna såg ut och de hade skulpturer och målningar. Det blev också viktigare att de hus människor bodde i var vackra. Det var ett sätt att visa vem det var som bodde där. Husen kunde ha en snidad dörr eller en vacker utsida. Man började diskutera hur man skulle bygga hus som var bättre för miljön. Arkitekterna började arbeta på nya sätt när datorerna kom. Nu kunde de prova olika sätt att bygga och se hur det skulle bli i datorn innan de bestämde sig.
Bord 2 Sten och tegel Under medeltiden blev det allt viktigare att bygga hus som kunde stå kvar länge. Hus av trä brinner så i städerna byggde man hus av sten och tegel för att de inte skulle brinna upp. Annars är det mest kyrkor och fästningar som är av sten och tegel på medeltiden. För att hedra Gud är kyrkorna byggda i material som håller länge. Fästningar och borgar måste vara starka för att skydda mot fiender. Med murbruk gick det att sätta ihop stenblock och tegelstenar till hus. Miljonprogrammet I Sverige byggde man många bostäder. Ändå var det brist på bostäder i början av 1960-talet. Därför bestämde riksdagen att Sverige skulle bygga 1 miljon bostäder under tio år. Det är det vi kallar för miljonprogrammet. Olika experter arbetade med el, värme, vatten och avlopp tillsammans med arkitekterna och ingenjörerna. Ofta bestämde den nya tekniken hur hus skulle se ut. Vad arkitekterna tyckte var vackert var inte alltid viktigt.
Bord 8 Tro på framtiden och goda år Under 1950-talet utvecklades det svenska samhället och människor i Sverige fick det bättre. Det behövdes många nya bostäder. Därför bestämde sig staten för att låna ut pengar till de som ville bygga hus med bostäder men bara om de byggde på ett visst sätt. Det behövdes också kontor, stora sjukhus och hus till universitet och skolor. För att bygga hus som man gjorde förr behövdes det många hantverkare Under 1960-talet fanns det inte tillräckligt många hantverkare. Istället byggde man husen i delar på en fabrik och satte sedan ihop delarna på byggplatsen. Det gick fortare. Valv och kyrkor Under medeltiden började man också att bygga valv. Först byggde man bågvalv och tunnvalv. Senare under medeltiden lärde man sig att bygga spetsbågevalv, stjärnvalv och ribbvalv. Det är svårt att bygga sådana valv. Byggmästarna fick pröva sig fram och det hände att valven rasade när de byggdes. De stora katedralerna visar hur duktiga människor var på att bygga. Där katedralerna byggdes fanns byggnadshyttor där hantverkare fick lära sig det svåra arbetet. En mästare från Europa ledde ofta arbetet och reste med sin familj mellan olika byggen. Husen och områden med hus från 1960-talet är stora. En del människor tyckte att det var vackert. För att det skulle bli billigt byggde man många bostäder på en gång. Det var också lättare att låna pengar om man byggde många bostäder.
Bord 3 Klassicistiska hus Från början av 1600-talet och under 250 år framåt byggde svenskarna klassicistiskt. I en klassicistisk stil ska husens delar vara lika och i ordning för att skapa balans. Man använde mått som människor tyckt om ända sedan antiken. Man vill att det ska synas tydligt på huset vilka delar som bär upp taket. Man var intresserade av byggnader från Grekland och Rom under antiken. De nya idéerna kom från Italien, Frankrike och Nederländerna, där de byggde nya hus i klassicistisk stil. Arkitektur för folkhemmet Många människor bodde trångt. När socialdemokraterna blev regering år 1932 ville de bygga fler och större bostäder. I förorterna utanför städerna byggde man affärer och annan service. De som planerade förorterna började tänka mer på kvinnorna som arbetade hemma. Man kallar den här byggstilen för folkhemsarkitektur och tänker då på det goda samhället som skulle ge ett bra hem till alla människor. Arkitekterna diskuterade vad som var bäst. Låga eller höga hus? I verkligheten byggde man områden där det fanns både höga och låga hus.
Bord 7 Ljus, luft och grönska för folket På 1930-talet skulle husen vara praktiska. De skulle fungera bra för dem som bodde i dem. Att husen var praktiska och funktionella skulle synas på dem. De skulle inte ha några dekorationer utan allt skulle vara slätt. Taken skulle vara platta. Färgen på husen skulle vara ljus och ofta nästan vit. Stora fönster satt bredvid varandra och gjorde att man kände sig som att man var utomhus när man var inne i husen. Husen skulle ligga i en park och de skulle vara smala. Att bygga så kallas funkis, ett kortare ord för funktionalism. Under 1940-talet blev funkisstilen mjukare. Det blev modernt igen med lutande tak av tegel. Husens färger var mörkare. Runt fönstren var det vitt och slätt. Fortfarande ville man bygga husen i parker. Husen från 1940-talet ligger i grupper och inte i rader. Det fanns teknik som gjorde att man kunde bygga högre hus. Man kunde också bygga på platser där det förut varit svårt att bygga. Städer Från början av 1600-talet till början av 1700-talet var det viktigt att bygga städer. Städerna skulle visa Sveriges makt men var också ett sätt att försvara landet. Vid den här tiden byggde man staden Göteborg och man byggde även om gamla städer som till exempel Kalmar. Man byggde hus och raka gator och torg med en stor byggnad där den syns bra. Ibland fanns också kanaler i städerna. Arkitekter från andra länder Kungen, krigsmakten, kyrkan och adeln ville bygga många nya hus. Byggmästarna klarade inte att bygga alla. Därför fick militärens officerare oftare arbeta med att bygga hus. Byggmästarna och officerarna hade inte rätt kunskap så arkitekter kom från andra länder. Arkitekterna lärde sedan ut hur man skulle bygga. På så sätt fanns det sedan tillräckligt många som kunde bygga bra i Sverige.
Bord 4 Ny teknik och gamla stilar På 1800-talet kom ångmaskinen till Sverige då började Sverige bygga fabriker. Man byggde också hus på ett nytt sätt och använde nya material att bygga med. Fler människor flyttade in till städerna för att arbeta i fabrikerna. Sverige byggde fabriker sent om man jämför med andra länder i Europa. Järnet var det viktigaste som svenskarna tillverkade. Med järn kunde man bygga på ett nytt sätt. I Sverige kunde man nu bygga broar, järnvägsstationer och fabriker av järn. Ibland kan du se på husen hur de är byggda och ibland inte. Hemutställningen år 1917 År 1917 kunde alla se en stor utställning på Djurgården i Stockholm. Den visade billiga och vackra möbler och kallades för Hemutställningen. I utställningen fanns 23 möblerade lägenheter och ett kök ritat av den kände arkitekten Gunnar Asplund. Många arkitekter ville att deras byggnader skulle passa in i landskapet. Det ville man till exempel på Skogskyrkogården i Stockholm. Nu använde man mer stål och armerad betong och man gjorde mönster i betongen. Man kunde också bygga högre hus. När Kungstornen byggdes i Stockholm kallades de för norra Europas första skyskrapor. Under slutet av 1920-talet blev husen enklare och de fick färre dekorationer. Efter ett tag slutade man helt med dekorationer.
Bord 6 Klassiskt vackert och modernt I slutet av 1910-talet började människor i Sverige att längta efter något annat än de tunga och mörka hus som de byggt tidigare. Man ville ha hus som såg lätta och ljusa ut. Man började bygga hus som de såg ut kring år 1800. Man var intresserade av gamla svenska städer, och av Danmark, Finland, Frankrike och Ryssland där de byggt mycket under 1800-talet. Man ville att själva huset och allt som fanns inne i huset skulle vara som ett stort konstverk där alla delar skulle stämma med varandra. Olika stilar Man blandade olika stilar fritt och försökte bygga hus som såg ut som gamla hus i Europa. På 1800-talet är husens fasader dekorerade med puts, gjutjärn och gips. Mot slutet av 1800-talet började svenskarna tycka att de materialen inte kändes äkta. Man ville ha fasader i sten och tegel istället. Genom regler kunde staten bestämma mer över hur husen skulle se ut. Ingenjören blev en lika viktig person som arkitekten för hur huset skulle se ut. Under 1800-talet kunde män utbilda sig till arkitekt i Sverige på särskilda skolor. Senare kunde också kvinnor utbilda sig där.
Bord 5 Idéer från andra länder och från förr Under åren kring 1900 byggde man efter idéer som kom från andra länder. Man ville också ha hus som man kände igen från förr. Vid den här tiden började svenskar resa till stora utställningar på olika platser i världen. På utställningarna visade man nya hus och ny konst. Svenskarna kunde också visa saker på utställningarna och ge idéer till andra länder. I Sverige kunde man använda konstruktioner i järn och armerad betong för att bygga andra sorters hus än tidigare. Man byggde många nya slags hus som hotell, varuhus och bibliotek. Många av de hus som man byggde i början på 1900-talet ser ut som hus gjorde under samma tid i städerna Chicago, Bryssel, Paris och Wien. Men fler arkitekter ville göra hus som såg svenska ut. De svenska arkitekterna fick idéer av att titta på gamla svenska borgar, kyrkor från medeltiden och gamla hus av timmer. De blev intresserade av gammalt hantverk och byggde med mörkt handgjort tegel och grov granitsten. Arkitekterna börjar ha kontor med många anställda. De som jobbade där hade särskilda kunskaper och många var byggnadsingenjörer.