KURSPROGRAM för BIOLOGI 1, MV F

Relevanta dokument
KURSPROGRAM för BIOLOGI 1, MV010F-MV012F

Planering i genetik och evolution för Så 9 Lag Öst. (Planeringen är preliminär och vissa lektionspass kan ändras)

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

INSTITUTIONEN FÖR MARINA VETENSKAPER

Arv och genetik - 9E - läsår v48-v5

Pedagogisk planering Bi 1 - Individens genetik

INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGI OCH MILJÖVETENSKAP

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.

5. Förmåga att använda kunskaper i biologi för att kommunicera samt för att granska och använda information.

LNA210, Naturvetenskap för lärare 2, 30 högskolepoäng

Undervisningsmål Biologi Årskurs 1-9

BIOLOGI I VATTENMILJÖER

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

BIOR85, Biologi: Immunologi, 15 högskolepoäng Biology: Immunology, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

8FA224. Medicinsk genetik, 7,5 hp. Medical Genetics. Fristående kurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: 2014 HT. Kursplan

Arbetsordning för kursen Arbetsvetenskaplig introduktion ht 2012

Utgivare Datum Ersätter X intranät/utbildning _ intranät/forskn. o fo.utb Patrik Cannmo / EcGu _ intranät/anställd

Naturkunskap med ett didaktiskt perspektiv 2

Introduktion och Havet som miljö, 7,5 hp, HT 2014 (Kurskod: MAR101)

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik

Utbildningsplan Biologiprogrammet 120/160 poäng (BI05) Inriktning ekologi och geovetenskap Institutionen för matematik och naturvetenskap

8MEA07. Medicinsk genetik, 7,5 hp. Medical Genetics. Programkurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: 2017 HT PRELIMINÄR. Kursplan

LBI210, Biologi för lärare 2, 30 högskolepoäng

Bakgrundsinformation Kursens namn: Biomedicinsk laboratorievetenskap: Introduktion

Att få kunskaper om biologiska sammanhang och intresse för naturen. Ni ska få förståelse för de begrepp som finns inom området Ekologi.

Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Utbildningsplan för teknisk/naturvetenskaplig bastermin, 20 veckor, 2016

INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGI OCH MILJÖVETENSKAP

Respektive skriftlig tentamen ges vid tre tillfällen, när kursmomentet slutar, cirka en månad därefter samt i nästföljande augusti.

Kursinformation NBIA26, 92BI32 och 93BI32

Studiehandbok 1FE196 Introduktion till ekonomistyrning, 7,5

Schema för BL2011 Gener, celler och populationer 15 hp VT17 del 3:

Kursansvarig: Mariana Hagberg, rum 5F 414, tel Kursadministratör: Kristina Oskarsson, rum 5F 411, tel

Religionskunskap 1 15 hp, delkurs 1 Religionshistorisk introduktion (7,5 hp)

LNA210, Naturvetenskap för lärare 2 30 högskolepoäng

INSTITUTIONEN FÖR BIOMEDICIN

INSTITUTIONEN FÖR MARINA VETENSKAPER

LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Sanne Johansson Avdelningen för Byggnadsmaterial MATERIALLÄRA (VBM 611) 2013

LÄSÅRSPLANERING I NO ÄMNET BIOLOGI Lpo 94

Instruktion till kursplanemall för kurser på grundnivå och avancerad nivå

Arv och utveckling Arvet

Ordning i Myllret

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

LBI210, Biologi för lärare 2 30 högskolepoäng

Vi skall under ett antal veckor jobba med evolutionsundervisning. Arbetet kommer att se lite olika ut.

BVGA41, Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 högskolepoäng Introduction to Behavioural Sciences, 60 credits Grundnivå / First Cycle

Schema för Genetik 7,5 hp

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner

Delkursplan för Sociologi I, Introduktion, 3 hp, GN

Lärarutbildningsnämnden Biologi. Kursplan

Mall för att skapa och revidera kursplan

INSTITUTIONEN FÖR KEMI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION

Delkursplan för Sociologi I, Introduktion, 3 hp, GN

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

Utbildningsplan för tekniskt/naturvetenskapligt basår, 40 veckor, 2015/2016

LNA210, Naturvetenskap för lärare högskolepoäng

Logistik (723G48), 7,5 hp Kursinformation VT -2016

Utbildningsplan för tekniskt/naturvetenskapligt basår, 40 veckor och teknisk/naturvetenskaplig bastermin, 20 veckor, läsåret 2011/2012

Samhällsmätning EXTA50, 9 hp

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik

Lärarhandledning Biologi

LTH Ingenjörshögskolan vid Campus Helsingborg Sanne Johansson Avdelningen för Byggnadsmaterial MATERIALLÄRA (VBM 611) 2012

Genetik. Ur kursplanen. Genetik

Thomas Padron-Mccarthy Mobila applikationer med Android, 7.5 hp (Distans) (DT107G ) Antal svarande = 13. Svarsfrekvens i procent = 27.

Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015)

SF1513 (tidigare DN1212) Numeriska metoder och grundläggande programmering. för Bio3, 9 hp (högskolepoäng)

Naturvetenskapligt basår, 60 högskolepoäng Natural Sciences, Competence Educational Course, One Year, 60 Credits

Livets myller Ordning i myllret

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)

Utbildningsplan för tekniskt/naturvetenskapligt basår, 40 veckor och teknisk/naturvetenskaplig bastermin, 20 veckor

Statistik och testmetodik

PSYD11, Psykologi: Översiktskurs, 30 högskolepoäng Psychology: General Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Biologi Kunskapens användning

KONSTFACK Institutionen för design, inredningsarkitektur och visuell kommunikation KURSPLAN

KURSBESKRIVNING DELKURS C GRUNDKURS KRIGSVETENSKAP HT 2015 STRIDSKRAFTER OCH OPERATIV PLANERING

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

GEKA01, Geobiosfären - en introduktion, 15 högskolepoäng The Geobiosphere - An Introduktion, 15 credits Grundnivå / First Cycle

Kursprogram för Elektronik E, ESS010, 2011/2012

Individuell inlämningsuppgift TEK210

Betygskriterier. Biologi. genomföra och tolka enkla undersökningar och experiment

Kursprogram för Elektronik E, ESS010, 2009/20010

Svenska som främmande språk Förberedande kurs 30 högskolepoäng

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. Kurs: Barndomens villkor. ht-15

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN

INSTITUTIONEN FÖR MARINA VETENSKAPER

Psykologiska institutionen VT Anvisningar och schema till delkursen. Biologisk psykologi. 7,5 högskolepoäng 21/02 25/

v.41 Måndag 3/ Petrén

INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI

Datum Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen Sh A samt Eng B

Förslag den 25 september Biologi

BIOLOGI NATURBRUK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

BIO100, Biologi, baskurs, 60 högskolepoäng

PSYD11, Psykologi: Översiktskurs, 30 högskolepoäng Psychology: General Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Tycker du att kursens uppläggning och innehåll stämmer överens med målbeskrivningen i kursplanen?

Kursprogram VT Konstruktionsteknik VBKF15 (9hp)

Fastställande. Allmänna uppgifter. Kursens mål

Transkript:

KURSPROGRAM för BIOLOGI 1, MV010-012F Kursansvarig: Johanna N.Spanne, KS, rum U321, tel. 040-6657611, E-post: jns@mah.se. Lärare: Per Woin, KS, E-post: Per.Woin@mah.se Kurskoder Kursen ges för tre inriktningar på Naturvetenskapligt basår och det finns därför tre kurskoder. MV010F Blivande ingenjörer MV011F Blivande biomedicinare MV012F Blivande lärare Du förväntas själv hålla reda på vilken kurskod som är korrekt för din räkning. Kursens syfte, lärandemål och innehåll Syfte och lärandemål Kursens syfte är hämtat ur kursplanen och lyder som följer: Kursen syftar till att ge kunskaper och färdigheter motsvarande gymnasiekursen Biologi A inför fortsatta studier. Kursen betonar förståelsen för de evolutionsbiologiska processerna, ärftligheten och gentekniken samt ekosystemens uppbyggnad och funktion (ekologi). Kursen skall även ge insikt i människans påverkan på och utnyttjande av naturen och dess resurser. Kursens lärandemål är att möjliggöra för dig att bättre förstå din omvärld och tolka den i ett biologiskt perspektiv, i synnerhet vad gäller organismernas, inte minst människans, byggnad, egenskaper och livsprocesser. För läsanvisningar med detaljerade sidhänvisningar och kurskrav se dokumentet Läsanvisningar Biologi I för HT2011. Innehåll I kursplanen finns de båda delkursernas innehåll beskrivet på följande sätt: Delkurs Genetik: Genetik: nedärvning av egenskaper, hur arvsmassan (generna) kommer till uttryck, genteknik, praktiska kromosomstudier Delkurs Ekologi-evolution: Ekologi: kretslopp och flöden (inklusive näringskedja och näringsväv), ekosystem, populationsekologi och samhällsekologi Evolutionsbiologi: Darwins teori om evolution genom naturlig selektion, livets uppkomst och organismernas utveckling Beteendeekologi: orsaker till varför organismer beter sig och ser ut som de gör Översikt över jordens organismer Praktiska moment: artbestämning av ryggradslösa organismer, dissektion av fisk och daggmask, mikroskopering av vattenlevande plankton, studie av slutet miniekosystem, samt exkursioner. JNS, 110821 1

Delkurser, tentamen och obligatoriska moment Delkurser och tentamen Kursen är formellt indelad i två delkurser, ekologi-evolution och genetik. Dessa tenteras vid samma tillfälle, men godkänns separat, och ligger separat i LADOK. Detta innebär delkrav, men också att du kan resta (tentera om) enbart den ena delen. Genetiken utgör ca ¼ av kursens arbetsinsats och exakt ¼ av tentamenspoängen. I slutbetyget sammanvägs delresultaten d.v.s. som om det hade varit en tentamen, men med skillnaden att båda delkurserna måste vara godkända var för sig. Du har, på denna kurs, möjlighet att göra om tentamensdelarna för att försöka få ett högre slutbetyg på hela kursen. Det finns ett ordinarie tentamenstillfälle i anslutning till kursavslutningen och två omtentamenstillfällen under läsåret. Innehållet i tentamen finns beskrivet i läsanvisningarna för kursen. Obligatoriska moment, laborationer och exkursion Laborationer, exkursion och tentamen är obligatoriska moment. Det innebär att närvaro på föreläsningarna inte är obligatorisk; däremot skall ni känna till vad som sägs på dem (att betrakta som kurslitteratur). Du måste kunna visa upp att du varit närvarande på de obligatoriska momenten (gäller laborationer och exkursion) genom att visa upp av läraren signerade förberedelseuppgifter. De obligatoriska momenten (laborationer och exkursion) ligger som en tredje separat delkurs i LADOK, men utan graderade betyg. Två godkända inlämningsuppgifter krävs varav en är en laborationsrapport och en är en exkursionsrapport. Du har rätt till två tillfällen för varje laboration och för exkursionen. Detta innebär ett ordinarie tillfälle och ett extra tillfälle. Det ordinarie tillfället är det tillfälle du ska gå på och det extra tillfället är enbart till för sådana gånger som du absolut inte kan närvara vid det ordinarie tillfället. Schemat bestäms av lärare och du har inte rätt att byta tillfälle, men om någon i en annan laborationsgrupp också vill byta tillfälle kan ni byta tillfälle med varandra. Om detta görs måste du aktivt informera labhandledare/lärare om detta så att din närvaro registreras. Det extra tillfället för laboration, restlab, kan vara förlagt på kvällstid eller helg, men oftast lägger vi in det i maj under läsårets vårtermin. Exkursionens extra tillfälle förläggs normalt under läsårets vårtermin och då oftast i samband med att någon annan kurs har exkursion, vilket gör att innehållet kan variera något mot det ordinarie tillfället. Information om när det extra tillfället är för respektive moment läggs ut på Its learning och du kommer att behöva anmäla dig till det för att få delta i det. Det är ditt ansvar att hålla reda på vilka moment du missat och att bevaka Its learning och anslagstavla för information om detta. Kurslitteratur Kursbok Kursbok är Biologi A med naturkunskap A av författarna Karlsson, Krigsman, Molander & Wickman. Den är utgiven Liber förlag, 2005. Senare version av denna bok går också bra. JNS, 110821 2

Det går alldeles utmärkt att även använda den gamla upplagan från 2000. En ännu äldre upplaga, Biologi 1 med naturkunskap, kan användas om den kompletteras med tillhörande Biologi 2, som innehåller genetikavsnittet. Skulle någon redan ha andra böcker, tar vi upp deras användbarhet på introduktionen. Observera att vi inte alltid följer boken rakt av. Sidhänvisningarna nedan gäller 2005 års upplaga, med 2000 års upplaga inom parentes. Mer detaljerade hänvisningar finns i läsanvisningarna på It s learning och dessa innehåller även exempelfrågor. Läsanvisningarna finns även som ett separat dokument. Det finns även extra instuderingsfrågor för den som är extra ambitiös eller känner att de behöver fler frågor för inläsningen. Det finns inga svar till vare sig exempelfrågor eller instuderingsfrågorna då tanken är att du ska ställa frågan på en korresponderande föreläsning om du själv inte kan finna ett svar i litteraturen. Normalt, på högskolenivå, så finns inte svar på instuderingsfrågor tillgängliga från institutionen. Kompletterande litteratur Kompletterande litteratur, som ingår i kurslitteraturen, är de sammanfattningar om systematik, genetik och evolution (som är samlade i ett häfte kallat Kompletterande material ) samt de föreläsningsanteckningar som finns tillgängliga via Its learning. Det finns också läsanvisningar och övningsfrågor, som visar vad du bör lära dig under kursen. Laborationer Allmän information om laborationerna Laborationerna är obligatoriska! Före laborationstillfället skall du skriva ut och läsa igenom laborationshandledningen samt ha gjort klart laborationens förarbete. Flera av uppgifterna i förarbetet ska du besvara skriftligt och svaret ska du ta med till laborationen. Svaret ska vara ihophäftat med ett försättsblad för biologilaboration. Svaren är, också, en del av inläsningen inför tentamen och frågor på laborationernas praktiska utförande eller teoretiska innehåll kan förekomma på tentamen. Laborationshandledaren ska signera försättsbladet och detta dokument är sedan ditt kvitto på att du varit närvarande vid laborationen. Det är viktigt att du behåller detta tills du fått ditt slutbetyg på kursen infört i LADOK. Laboration 1 Identifikation av organismer (2 tim). Omkring oss finns en mängd olika organismer. Du ska lära dig att använda enkla bestämningsnycklar för att t.ex. kunna skilja på getingar och blomflugor. Det gäller att lära sig se på de rätta karaktäristiska egenskaperna! Till hjälp har vi ett av biologens viktigaste hjälpmedel preparermikroskopet. Genomgång av nycklar och mikroskoperingsteknik. Laboration 2 Mikroskopering (3 tim). Mikroskopet är förmodligen det viktigaste instrumentet genom tiderna för biologen. Vi studerar vatten och annat för att med mikroskopet se olika slag av mikroskopiska organismer, som ögat ensamt inte kan se. Detta är den enda laboration där du behöver lämna in en rapport. Laborationsrapporten lämnas in i grupp och upplägget för hur rapporten ska se ut finns beskrivet i laborationshandledningen. Inlämningen görs elektroniskt i Its learning och detta gör att filformatet på den inlämnade filen måste vara.doc eller.docx (d.v.s. wordformat). Det finns ett speciellt försättsblad som ska sättas in framför rapporten. JNS, 110821 3

Laboration 3 Genetik (2 tim). Vi kommer att preparera fram kromosomer från en eller flera organismer. Laboration 4 Undersökning av fisk och daggmask m.m. (4 tim). På denna laboration tittar vi lite mer ingående på och dissekerar fisk samt, förhoppningsvis, något annat djur, och försöker lägga ekologiska samt evolutionära aspekter på det vi ser. Exkursion I kursen ingår en, obligatorisk, halvdagsexkursion till Beiers park i Malmö. Här studerar vi olika miljöer och mångfalden av organismer. Exkursionen kommer att ske i grupp om ca 5 personer och är upplagd med olika stationer där olika moment ska utföras. Varje grupp ska utföra samtliga moment och kommer att få ett schema för vilka tider som gäller gruppen för de olika exkursionsstationerna. Mer detaljerade instruktioner om exkursionen och exkursionsrapporten finns i ett separat dokument på kursens Its learning. Kursens It s learning-sida och hemsida Kursens It s learning-sida är ett mycket viktig kommunikationsforum. Av praktiska skäl kommer vi bara att använda sidan som hör till kurskod MV010F. Det är därför väldigt viktigt att du kontrollerar att du har tillgång till den så snart du har tillgång till Its learning. Johanna måste manuellt lägga in alla studenter med kurskod MV011F och MV012F under MV010F. Meddela Johanna om du inte kommer in så snart som möjligt! It s learning-sidan nås via adressen www.mah.se/lms eller via direktlänken från Mahs hemsida. På sidan finns olika länkar till viktig information, labhandledningar, läsanvisningar med exempelfrågor, föreläsningsanteckningar samt andra kompletterande texter. Detta är kursmaterial! Ni skall även lämna in er laborationsrapport från Laboration 2 och exkursionsrapporten via inlämningsmappar på sidan. Hemsidan hittar du via en länk på basårets hemsida (http://www.mah.se/utbildning/nzbnt/ ). På hemsidan finns en del av ovanstående information, mne den kommer främst att användas i början av kursen d.v.s. innan samtliga studenter fått tillgång till It s learning. Allt material som finns i It s learning kan (skall) ni skriva ut själva. För att spara papper rekommenderas att ni skriver ut med två sidor per A4, gärna dubbelsidigt. Gör så har (lite beroende på skrivare): 1. Gå in på Arkiv, och klicka på Skriv ut 2. Klicka på rutan Egenskaper 3. I den ruta som kommer upp kan ni välja antal sidor på varje blad (pages per sheet). För vanlig text är 2 sidor bra. För utskrift av OH-bilder i PowerPoint går det att använda både 9 och 16 sidor per A4. Planering av föreläsningspass, laborationer och exkursion Det kan inträffa att skarvarna mellan de olika passen inte stämmer exakt med nedanstående. JNS, 110821 4

Förutom det sista passet den 8/11, som är en frågestund för hela kursen, har vi schemalagda övningar som täcker föregående pass material. Tanken är att du ska ställa frågor under föreläsningarna och att vi kan ha en dialog kring extra repetition av moment i kursen enligt era egna önskemål. Vecka 35 Pass 1. 29/8 Introduktion. Presentation, kursens innehåll m.m. JNS En första introduktion av biologi och av biologins olika områden. Vad är liv? Cellens och naturens grunduppbyggnad och funktion. Några grundläggande begrepp. Läsanvisning: s. V- VII, 13-14 och 140-142. Pass 2-3. 30/8-1/9 Organismvärlden. PW Vi går igenom en del av världens organismer, hur dessa kan systematiseras på olika sätt, efter deras utveckling och hur de fungerar i naturen. Om man icke känner namnen är kunskapen om tingen värdelös skrev Linné år 1737, vilket liksom mycket annan tidigare forskning är giltigt inom fortfarande. Läsanvisning: s. 209-210 och 271-300 samt Biologisk systemtik, av Ulf Norling, i häftet med kompletterande material. Laboration 1. Identifikation av organismer (2 tim). JNS m.m. Läsanvisning: Laborationshandledning till Laboration 1. Vecka 36 Pass 4. 5/9 Exkursion och demonstration av olika tekniker. OBS! Obligatorisk närvaro). JNS Genomgång inför exkursionen (obligatoriskt moment) av exkursionsuppgiften och rapporten samt demonstration av utrustning och tekniker praktiskt samt m.h.a. filmsekvenser. Frånvaro innebär kompletteringsuppgift och enskild rapport. Exkursion. Se under rubriken Exkursion för mer detaljerat innehåll och instruktioner om förarbete m.m. Läsanvisning: Exkursionshandledning samt föreläsningsanteckningar. Vecka 37 Passen 5-11 behandlar ekologi. Med kunskap i ekologi, får du en bättre förståelse för olika miljöproblem och miljöeffekter. Här gäller sambandet mellan organismerna och mellan organismerna och deras miljö, samt naturens energiflöden och materialkretslopp. Pass 5. 12/9 Materialkretslopp och energiflöde. JNS Ekosystemnivån: energi och råvaror i ekosystemet. Vi studerar hur näringskedjor är uppbyggda och tittar närmare på kolets och kvävets kretslopp. Vad kan obalans i kretsloppen orsaka? Läsanvisning: s. 3-6, 13-22 och 113-114. Pass 6. 13/9 Ekologi på olika nivåer: Individnivån, tolerans, ekologisk nisch. PW Ekologi på olika nivåer. Här studerar vi varför olika miljöer ser ut som de gör, hur de fungerar, och kan påverkas av människan. Grundläggande begrepp, definitioner och generella kriterier. Läsanvisning: s. 7-8, 23-45, 100 och 128-129. Pass 7. 14/9 Liv och miljö i olika ekosystem. PW Här studerar vi varför olika miljöer ser ut som de gör, hur de fungerar, och kan påverkas av människan. Land- och vattenekosystem tas upp översiktligt för att ge ledtrådar till vad som är viktigt att fokusera på. Läsanvisning: s. 7-8, 23-55, 100, 106-108 och 128-129. JNS, 110821 5

Laboration 2. Mikroskopering (3 tim). PW m.m. Läsanvisning: Laborationshandledning till Laboration 2. Vecka 38 Pass 8.19/9 Liv och miljö i olika ekosystem. Övning. PW Inför detta pass ska du ha läst igenom: s. V-VII, 3-8, 13-55, 100, 113-114, 128-129, 140-142, 206-210 och 271-300 samt Biologisk systemtik, av Ulf Norling. Du ska gå igenom och besvara de frågor som är kopplade till avsnittet Grunder, organismvärlden och ekologi fram till och med sidan 7 i häftet Exempelfrågor till kursen i Biologi I. Pass 9. 21/9 Populationsdynamik och samhällsekologi. JNS Här studerar vi samspelet och balansen i naturen, t.ex. hur olika arter påverkar varandra och hur individantalet regleras. Läsanvisning: s. 56-68 Pass 10. 22/9 Populationsdynamik och samhällsekologi. Fortsättning. JNS Ekologisk succession, störningar. Hur kommer människan och miljön in i detta? Läsanvisning: s. 56-68 samt delar kapitlet kring Hållbar utveckling Laboration 2. Mikroskopering (3 tim). PW m.m. Läsanvisning: Laborationshandledning till Laboration 2. Vecka 39 Pass 11. 26/9 Exkursionsgenomgång, visning av ekologisk burk och övning. JNS Halva passet går åt till en genomgång av vad som är viktigt att få med i exkursionsrapporten t.ex. kopplingen till ekologisk teori och till systematik. Viss återkoppling till vad vi fann och såg under exkursionen. Den ekologiska burken visas upp och en viss diskussion av vad som hänt hålls. Andra halvan av passet är det övning där du förväntas ha läst s. 56-68 och besvarat de frågor som är kopplade till avsnittet Grunder, organismvärlden och ekologi från och med sidan 8 i häftet Exempelfrågor till kursen i Biologi I. Passen 12-16 behandlar genetik. Vi studerar gener och kromosomer och hur dessa styr ärftliga egenskaper. Mutationernas betydelse, DNA i människans tjänst, genteknik och kloning. Pass 12. 28/9 Introduktion till genetik och arvets uppbyggnad. JNS Introduktion och bakgrund, genetikens utveckling: exposé över genetikens områden. Grundläggande begrepp. Läsanvisning: s. 140-141, 145-152, 154-158 och 160-162. Pass 13. 29/9 Celldelningen. JNS Mitos och meios. Läsanvisning: s. 154-158 Fredag 30/9. Inlämning av exkursionsrapport Er rapport från exkursionen ska lämnas in senast fredag denna vecka. Vecka 40 Pass 14. 3/10 Klassisk genetik, mutationer, ärftliga sjukdomar, arv och miljö. JNS Nedärvning och korsningsscheman, könsbestämning. Läsanvisning: s. 168-185 Pass 15. 5/10 Genreglering, genuttryck och introduktion till genteknik. JNS Läsanvisning: s. 189-206 JNS, 110821 6

Pass 16. 6/10 Genteknik, etik och övning. JNS Första timmen ägnas åt genteknik samt etik inom detta område och andra timmen till en övning. Du förväntas ha läst s. 140-141, 145-152, 154-158, 160-162, 168-185 och 189-206 samt och besvarat de frågor som är kopplade till avsnittet Gentik och genteknik i häftet Exempelfrågor till kursen i Biologi I. Vecka 41 De närmast följande passen behandlar evolutionsbiologi. Vi studerar hur evolutionen har format organismerna, deras levnadssätt, egenskaper och artrikedom. Evolutionsteorin ger en förklaring till många företeelser i vår omvärld, inklusive våra egna egenskaper och begränsningar. Pass 17. 10/10 Evolution. JNS Evolutionens grundvillkor, hur evolutionen fungerar, naturligt urval. Är evolutionsteorin vetenskap? Läsanvisning: s. 207-236 och 239-241 Pass 18. 12/10 Fortsättning av evolutionära grunder. JNS Hur uppkommer nya arter? Läsanvisning: s. 207-236 och 239-241 Pass 19. 13/10 Exempel på evolutionsteorins förklaringskraft. JNS Hur har evolutionen format organismerna? Ekologi och evolution. Läsanvisning: s. 210 och 214-222. Vecka 42 Laboration 3. Genetiklaboration (2 tim). JNS m.m. Läsanvisning: Laborationshandledning till Laboration 3. Vecka 43 Pass 20. 24/10 Livets och människans uppkomst och historia. JNS Läsanvisning: s. 207-236 och 239-241 Laboration 4. Undersökning av fisk och daggmask m.m. (4 tim). PW m.m. Läsanvisning: Laborationshandledning till Laboration 4. Vecka 44 Passen 21-22 behandlar djurs beteende: etologi och beteendeekologi. Vi studerar djurs beteenden och systematiserar och beskriver dem. Vi lär oss bl a vad en instinkt är. Vi förklarar djurs beteenden utifrån evolutionsteorin. Kan man förklara även människans beteende genom att studera djuren? Pass 21. 31/10 Etologi och beteendeekologi PW Etologi. Beteendeekologi. Läsanvisning: s. 238-242 och 243-253 Pass 22. 2/11 Beteendeekologi (forts.). Biologisk mångfald. PW Beteendeekologi och evolution forts. Varför är det viktigt att bevara våra arter? Vad påverkar mångfalden? Detta avsnitt sammanfattar och integrerar viktiga delar av kursen. Läsanvisning: s. 254-270 JNS, 110821 7

Vecka 45 Pass 23. 7/11 Övning JNS/PW Du förväntas ha läst s.125-137, 207-236 och 239-270 samt och besvarat de frågor som är kopplade till avsnittet Evolution, beteende och biologisk mångfald i häftet Exempelfrågor till kursen i Biologi I. Pass 24. 9/11 Frågetillfälle på hela kursen. JNS Utnyttja denna tid till att räta ut dina sista frågetecken! Vecka 46 Tentamen 15/11 kl. 8-13 Tentamen på båda delkurserna (ekologi-evolution respektive genetik) samtidigt. Glöm inte att anmäla dig till tentamen på webben. Vecka 1-2 och 6-8 OBS! Veckoangivelsen är preliminär! Omtentamenstillfällen Första omtentamen brukar läggas innan vårterminen börjar, i vecka 1-2, och andra omtentamenstillfället läggs oftast, på en helg, i mitten av februari d.v.s. i vecka 6-8. Vid båda tillfällena kan resttentering ske d.v.s. att du går upp på bara den ena delkursens tentamen, delkursen ekologi-evolution eller delkursen genetik. Du kan på detta sätt tentera upp en del eller båda delarna beroende på behov och önskemål. Du kan också vid dessa tillfällen gå upp och plussa d.v.s. försöka höja ditt betyg. Det ges inga andra omtentamenstillfällen än de båda ovan nämnda (totalt är det alltså tre tillfällen att tentera kursen under läsåret) och inga andra tentamensformer än skriftlig tentamen ges (med undantag för den som har ett speciellt beslut från kurator/handikapphandläggare på högskolan om särskilda behov). Om du blir underkänd eller inte går upp på de tre möjliga tillfällena under läsåret kommer nästa möjliga tentamenstillfälle att vara kommande läsårs ordinarie tentamen i november (kommande år). Kurskommunikation och kursvärdering Kurskommunikation För att vi ska få en god kommunikation på kursen så gäller det att alla aktiverar sina e- postkonton och lär sig använda Its learning. Du kan alltid prata med Johanna efter föreläsningarna eller skicka ett meddelande från Its learning/mail med frågor eller önskemål. Alla meddelanden besvaras så fort Johanna hinner och meddelandena skickas till er studentwebmail (så glöm inte att kontrollera där om du har fått svar på dina frågor då svaren inte dyker upp i Its learning). Kursvärdering I slutet av kursen så kommer det att finnas en möjlighet att göra en s.k. summativ kursvärdering på Its learning och vi är tacksamma omså många som möjligt fyller i den så att vi kan fortsätta utveckla kursen. Lycka till! /Johanna JNS, 110821 8