Samhällsbyggnadsnämnden

Samhällsbyggnadsnämnden 2015-10-07 1. Samverkansavtal kommunen - Säterbostäder... 2 2. Samarbetsavtal Folkets Hus ombyggnadsprojekt... 3 3. Områdesbestämmelser för Bispberg... 4 4. Förändring anläggningsavgift VA 2016... 5 5. Förändring brukningsavgift VA 2016... 6 6. Energidirektiv... 8

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Samhällsbyggnadsnämnden 2015-10-07 1 Plats och tid Samhällsbyggnadsförvaltningens sammanträdesrum kl 08:30 15:05 ande Håkan Karlsson (S) ordförande Marit Ragnarsson (C) 1:e vice ordförande Orvokki Andersson (FP) ers. för Johan Fredriksson (M) Henrik Persson (S) Lisbeth Ander (S) Kristoffer Olerås (C) Malin Hedlund (M) Magnus Gabrielsson (Mp) ers. för Sten-Olof Eklund (V) Jenny Nordahl (SD) ers. för Roger Karlsson (SD) 173-177 Ej tjänstgörande ersättare Övriga deltagare Camilla Andersson Nämndsekreterare Andreás Mossberg Förvaltningschef 173-177 Thomas Geijer Fastighetschef 173-174 Kristina Mellberg Miljö- och byggchef 175 Anna Nygren VA-Renhållningschef 176-177 Jani Edman Miljösamordnare 178 Mikael Spjut Gatuchef 178 Utses att justera Justeringens plats och tid Henrik Persson Direktjustering vid Samhällsbyggnadsnämnden sammanträde 2015-10-07 Underskrifter Sekreterare Paragrafer 173-178 Camilla Andersson Ordförande Justerande Håkan Karlsson Henrik Persson Anslag/Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ Samhällsbyggnadsnämnden 2015-10-07 Datum för anslags uppsättande 2015-10-08 Förvaringsplats för protokollet Samhällsbyggnadsnämndens exp. Datum för anslags nedtagande 2015-10-29 Underskrift Camilla Andersson

Samhällsbyggnadsnämnden 2015-10-07 2 Sbn 173 Dnr: SBN2015/0473 Samverkansavtal kommunen - Säterbostäder Samhällsbyggnadsnämnden beslutar remittera ärendet till Kommunstyrelsen för synpunkter rörande avtal med Säterbostäder avseende fastighetsservice. Sammanfattning av ärendet I samband med omorganisationen inom Säters kommun, beslutades att avtal ska tecknas för att klargöra ansvarsfördelningen mellan parterna avseende fastighetsservice mm Bakgrund och ärendebeskrivning I samband med omorganisationen inom Säters kommun, beslutades att avtal ska tecknas för att klargöra ansvarsfördelningen mellan parterna avseende fastighetsservice mm Arbetet med detta har dragit ut på tiden, bland annat p.g.a. parternas arbetsbörda. Mycket tid har också lagts ned för att dels undersöka och dokumentera vilka arbeten som utförs idag, till vilken kvalitetsnivå samt dels till vilka kostnader, och dels för att vidimera detta med chefer på de anläggningar som avses skötas i detta avtal. Avsikten med avtalet är också att klargöra ansvarsfördelning och arbetsinsats för de ingående arbetsuppgifterna samt att minimera den administration som finns idag, kring bland annat fakturahanteringen. Vissa ingående arbeten behöver dokumenteras ytterligare, bland annat har uppmätning av samtliga fastigheter beställts av kommunens mätenhet, men inte hunnit färdigställas. Dessa är överenskommet mellan parterna att löpande komplettera avtalet med tills dessa är kompletta. Vidare ska avtalet kompletteras med prislista för normala arbeten utöver avtalet, för att kunna reglera dessa löpande arbeten som oftast beställs av verksamheterna. Avtalet tecknas på endast 1 år i taget och uppföljning kommer att ske i enlighet med kriterier angivna i avtalet

Samhällsbyggnadsnämnden 2015-10-07 3 Sbn 174 Dnr: 2015000062 Samarbetsavtal Folkets Hus ombyggnadsprojekt Samhällsbyggnadsnämnden föreslår Kommunstyrelsen besluta om samarbetsavtal med Folkets Hus. Sammanfattning av ärendet Samarbetsavtalet syftar till att klargöra betalningsströmmarna i projektet samt hur dessa kan godtas av Boverket avseende Folkets Hus projektansökan Bakgrund och ärendebeskrivning Tidigare beslut om renovering och att använda budgeterade medel som medfinansiering av projektet har tagits. Detta beslut avser endast tecknande av samarbetsavtalet. Kommunstyrelsen har tidigare beslutat anta projektplan. Konsekvensbeskrivning Projekteringen har påbörjats Datum för återrapportering Redovisning av pågående projekt finns som en stående punkt på Samhällsbyggnadsnämndens agenda

Samhällsbyggnadsnämnden 2015-10-07 4 Sbn 175 Dnr: 2010000370 Områdesbestämmelser för Bispberg Samhällsbyggnadsnämnden beslutar: 1. Godkänna granskningsutlåtandet 2. Godkänna förslaget till områdesbestämmelser för Bispberg 3. Föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige anta områdesbestämmelserna. Ärendebeskrivning Idag gäller områdesbestämmelser för Bispbergs gruva mm för att skydda riksintresset för kulturmiljövård för själva gruvområdet och Bispbergs herrgård. Dessa områdesbestämmelser kommer att upphöra att gälla i samband med att nya områdesbestämmelser, som utökas till att omfatta hela det riksintressanta gruvsamhället, vinner laga kraft. Syftet med områdesbestämmelserna är bland annat att: Säkerställa det riksintresse för kulturmiljövården som Bispberg utgör. Skydda de kulturhistoriska och estetiska miljövärdena och den unika helhetsmiljön som finns i Bispberg. Underlätta hanteringen av bygglovfrågor. Ge kommunen möjlighet att påverka bebyggelseutvecklingen med stor hänsyn till den befintliga miljöns karaktär och särdrag, bland annat genom utökad bygglovplikt. Bidra till en god utformning av yttre miljöer för gatumark och tomtmark. Allmänna råd och rekommendationer i byggnadsvård vid ändringar av befintlig- och ny bebyggelse redovisas i en lokal byggnadsordning som utgör bilaga till områdesbestämmelserna. Avsikten är att denna ska precisera det kulturhistoriska intresset och underlätta tolkning av områdesbestämmelserna för såväl fastighetsägare som samhällsbyggnadsnämnden. Bestämmelserna innebär huvudsakligen att en anpassning till befintliga förhållanden bedöms att inte ge ytterligare bidrag till eventuella överskridanden av miljökvalitetsnormer eller till att människor utsätts för varaktig störning. Någon miljökonsekvensbeskrivning inom ramen för en miljöbedömning enligt 6 kap 11 miljöbalken behöver därför inte upprättas. Ärendets handläggning Ärendet handläggs med normalt planförfarande, vilket innebär samråd och därefter kungörelse och granskning före antagande. om att se över områdesbestämmelserna för Bispbergs gruva mm har fattats av miljö- och byggnämnden 2011-01-26, 018. om samråd togs 2013-08-28, samrådsmöte hölls 2013-10-19, samt extra möte 2014-05-19 med berörda fastighetsägare angående skyddsbestämmelser om kulturhistoriska byggnader. att godkänna samrådshandling togs 2014-10-22, samt efterföljande extra dialogmöte hölls 2014-11-18. Handlingarna har därefter varit på granskning 2015-01-16 till 2015-02-13. De inkommande synpunkterna har sammanställt i en granskningsutlåtande och vissa mindre justeringar har gjorts i planbeskrivningen.

Samhällsbyggnadsnämnden 2015-10-07 5 Sbn 176 Förändring anläggningsavgift VA 2016 Samhällsbyggnadsnämnden besluta föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige fastställa en höjning av anläggningsavgift för VA fr.o.m. 2016-01-01 enligt följande: Anläggningsavgiften i VA-taxan höjs med 5000kr per förbindelsepunkt (VA-taxa 5.1a) och 5000 kr per lägenhet (VA-taxa 5.1c) inkl. moms. Bakgrund och ärendebeskrivning Avgifterna i VA-taxan har varit oförändrade sedan 2012. Anläggningsavgifterna bör motsvara de genomsnittliga anläggningskostnaderna och det gör de inte idag. Jämförande statistik från Svenskt Vatten för år 2015: Typhus A (villa, 800 m2 tomt): Sverige: 122 383 kr Dalarna: 128 731 kr Säter: 96 000 kr Billigast i Dalarna är Borlänge med 94 000 kr och dyrast Smedjebacken med 155 000. Typhus B (flerbostadshus, 15 lägenheter, 800 m2 tomt): Sverige: 389 640 kr Dalarna: 473 792 kr Säter: 376 000 kr Billigast i Dalarna är Borlänge med 291 400 kr och dyrast Smedjebacken med 1 131 500 kr. Samtliga kostnader gäller för tre ledningsslag: vatten, spillvatten och dagvatten. Konsekvensbeskrivning Förslaget innebär att kostnaden för en vanlig villa ökar med 10 000 kr. För ett flerbostadshus ökar kostnaden med antalet lägenheter x 5000 kr samt en förbindelsepunktsavgift på 5000 kr. ( T.ex. ökar kostnaden för ett hus med 15 lägenheter med 80 000 kr. ) Om anläggningsavgiften inte täcker kostnaderna så kommer det att drabba brukningsavgifterna om man inte beslutar om annan kostnadstäckning, t.ex. skattemedel. Föreslagen förändring innebär en ökad kostnadstäckning.

Samhällsbyggnadsnämnden 2015-10-07 6 Sbn 177 Förändring brukningsavgift VA 2016 Samhällsbyggnadsnämnden besluta föreslå Kommunstyrelsen föreslå Kommunfullmäktige höja bruknings-avgiften i VA-taxan med 3 % from 2016-01-01, genom att höja lägenhetsavgiften (Va-taxa 14.1c) med 165 kr/år inkl moms. Bakgrund och ärendebeskrivning Säter har en stor och utspridd VA-verksamhet med 12 vattenverk, 8 reningsverk, ett trettiotal pumpstationer samt tryckstegringar och reservoarer. Dessa binds ihop av ca 410 km ledningar. Det här påverkar kostnaderna negativt vilket bör beaktas när man gör jämförelser med andra kommuner. Anläggningarna är i många fall byggda på 1960- och 70-talet och behovet av underhåll och reinvesteringar är stort. Trots att mycket förbättringsarbete har gjorts de senaste åren så är det ändå mycket som återstår. Kraven ökar samtidigt som anläggningarna (ledningsnät, vattenverk, pumpstationer mm.) åldras. Personalen har i många fall hög kompetens men eftersom de är så få personer inom varje sektor så är sårbarheten hög. Det finns påtagliga behov av förstärkning vad gäller planering, projektering och information. Motiv VA/Renhållningsenheten föreslår att brukningsavgifterna för VA för 2016 höjs med 3%. Förslaget är att lägenhetsavgiften höjs vilket ger en ökning på 165 kr per år och lägenhet (lägenhetsbegreppet innebär en bostad eller lägenhet enligt taxa för verksamheter) inkl. moms. Ökningen beror på VA-verksamhetens underhållsbehov och är ett led i arbetet med att säkerställa drift och löpande underhåll i befintlig anläggning samt förbättra möjligheterna till planering och projektering av nödvändiga projekt. Avgifterna i VA-taxan har varit oförändrade sedan 2012. Jämförande statistik från Svenskt Vatten för år 2015: Typhus A (villa): Sverige: 564 kr/mån 5,4 öre/liter Dalarna: 606 kr/mån Säter: 680 kr/mån Billigast i Dalarna är Borlänge med 394 kr/mån och dyrast Vansbro med 901 kr/mån. Typhus B (flerbostadshus): Sverige: 355 kr/mån 3,32 öre/liter Dalarna: 386 kr/mån Säter: 369 kr/mån Billigast i Dalarna är Avesta med 202 kr/mån och dyrast Malung-Sälen med 528 kr/mån. Eftersom mycket av anläggningarna är av äldre datum så måste investeringstakten ökas för att hålla uppe skicket. Det kräver både tid och ger ökade kapitalkostnader vilket syns i driftsbudgeten. Den föreslagna ökningen av avgifterna måste därför följas av ytterligare ökningar under de kommande åren för att kunna höja investeringstakten.

Samhällsbyggnadsnämnden 2015-10-07 7 Forts. Sbn 177 Bokslut och löneökningar finns beskrivet i bilagan. Det faktum att VA-enheten ofta får ett positivt resultat i beror på ambitionen att försöka hålla given budget. Det innebär inte att behovet av ytterligare förbättringar och reinvesteringar saknas. Vad gäller övriga kostnader så har några tunga poster såsom räntekostnader minskat. Det gäller även anläggningsmaskinindex. Kostnaden för kvittblivning av slam har ökat kraftigt. Konsekvensbeskrivning Ett eftersatt underhåll minskar inte kostnaderna utan medför bara att kostnadsökningarna blir desto större längre fram. Dessutom ökar risken för driftavbrott mm. som belastar kommuninvånarna eller miljön.

Samhällsbyggnadsnämnden 2015-10-07 8 Sbn 178 Dnr: KA 12-492 Energidirektiv Samhällsbyggnadsnämnden besluta föreslå Kommunstyrelsen föreslå Kommunfullmäktige besluta: Säters kommun och Säterbostäder i egenskap av byggherre vid nybyggnation ska som lägsta energikrav bygga enligt projekterad FEBY 12 minienergihus. Bakgrund och ärendebeskrivning Förvaltningen anser att kraven ska ställas utifrån kriterier framtagna av forum för energieffektiva byggnader (FEBY) och inte enligt miljöberedningens förslag, då FEBY är av marknaden väl etablerade kravspecifikationer för nollenergihus, passivhus och minienergihus. Förvaltningens ståndpunkt är att kriteriet Projekterad för minienergihus enligt FEBY 12 ska användas när kommunen eller kommunens bolag står som byggherre vid nybyggnation, vilket innebär att byggnaden ska beräkningsmässigt uppfylla kraven för minienergihus. Kriteriet för minienergihus är den minst krävande av FEBY 12 kravspecifikationer (se tabell 1 och 2), och där kravnivån för specifik energianvändning är mellan kravnivån för passivhus och BBR19. Kravnivån minienergihus enligt FEBY 12 innebär en skärpning av specifik energianvändning med 23%-26% för ej elvärmda hus och en skärpning med 46% för elvärmda hus mot gällande energikrav i BBR22. Kravmodell är densamma för FEBY 12 minienergihus och för passivhus vilket innebär att värmeförluster hålls på en väsentligt lägre nivå än BBR22. Förvaltningen anser att det är lämpligt att använda kravnivån för minienergihus då den förväntade investeringskostnaden för att bygga enligt kraven är låg. 2012-12-10 Miljöberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta om energi och täthetskrav i exploateringsavtal för exploatering på kommunal mark enligt tabell 1. Kravet ska även gälla för kommunens, och kommunens bolags eget byggande. 2013-05-13 Yttrande från samhällsbyggnadsnämnden: Samhällsbyggnadsnämndens förslag är att kommunens energidirektiv skärps ytterligare till kravnivån enligt FEBY12 minienergihus. 2013-05-24 Yttrande från Säterbostäder AB: Säterbostäder AB anser i sitt yttrande att kommunens energidirektiv inte bör baseras på något definitivt särkrav för energianvändning. 2013-06-11 Ärendet återremiteras till miljöberedningen. 2013-11-04 Miljöberedningens yttrande: Miljöberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar enligt samhällsbyggnadsnämndens förslag. Konsekvensbeskrivning Ekonomiska konsekvenser Enligt en marknadsstudie gjord av Sveriges centrum för nollenergihus (SCN) ökar byggkostnaden för flerbostadshus med mellan 0-5% för att bygga 25% energieffektivare än BBR krav, 3-10% högre byggkostnader för passivhus och 10-15% högre byggkostnader för nollenergihus.

Samhällsbyggnadsnämnden 2015-10-07 9 Forts. Sbn Dnr: KA 12-492 För flerbostadshus har energikriterier motsvarande passivhus kunnat konstanteras vara lönsamt i ett LCC-perspektiv (ATON Teknikkonsult AB Uppdrag till Sveriges kommuner och landsting). En studie gjord vid KTH visar att flerbostadshus byggda i passivhusutförande har kunnat räkna hem den ökade investeringskostnaden på ca 6% inom 5 år (Low-energy residential buildings Evaluation from investor and tenant perspectives). Energieffektiva byggnader är även mindre känslig mot eventuella framtida energiprisökningar. Konkurrenssituationen Med utgångspunkt i de ekonomiska konsekvenserna antas inte konkurrenssituationen missgynnas av att bygga enligt kravspecifikationen för minienergihus. En konkurrensfördelar att beakta vid energieffektivt byggande är en tystare boendemiljö (Falkenbergs bostäder). Miljökonsekvenser Säters kommun och Säterbostäders bostäder och lokaler är de största energiförbrukarna av kommunens verksamheter och där energibesparing vid energieffektiviseringsåtgärder har potential att bli störst. Kommunen kan som byggherre påverka marknaden genom att välja energieffektiva lösningar då byggkostnader för energieffektiva egenskaperna förväntas sjunka med större erfarenheter och bättre teknik enligt SCN. Tabell 1: FEBY 12 kravnivå för minienergihus för bostäder BOSTÄDER Byggnader <400m2 Byggnader >400m2 Ej elvärmnd Elvärmnd Ej elvärmnd Elvärmnd Specifik energianvändning (kwh/m2 A- 79 37 74 35 temp) Täthet (l/s m2) 50Pa 0,3 0,3 0,3 0,3 Värmeförlusttal (W/m2 A-temp) 23 23 21 21 Fönster/dörrar (W/m2 K) 0,9 0,9 0,9 0,9 Tabell 2: FEBY 12 kravnivå för minienergihus för lokaler. LOKALER Byggnader <400m2 Byggnader >400m2 Ej elvärmnd Elvärmnd Ej elvärmnd Elvärmnd Specifik energianvändning (kwh/m2 A- 74 37 69 35 temp) Täthet (l/s m2) 50Pa 0,3 0,3 0,3 0,3 Värmeförlusttal (W/m2 A-temp) 18 18 16 16 Fönster/dörrar (W/m2 K) 0,9 0,9 0,9 0,9 Tabell 3. Miljöberedningens förslag till energi- och täthetskrav. Småhus Bostäder Lokaler Byggnadens specifika energianvädning (kwh/m2 Atemp) 75 70 75 Täthet l/sek m2 0,5 0,5 0,5 Byggnadens specifika energianvädning för hus med elvärme (kwh/m2 Atemp) 40 40 40