Planerade analysrapporter

Relevanta dokument
Planerade analysrapporter

Planerade analysrapporter

Åtgärdsprogram 3.0 Regeringens initiativ för en trygg sjukförsäkring med människan i centrum

Försäkringskassans arbete för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Regeringsuppdrag effektutvärdering av insatser för unga med aktivitetsersättning. Pre ntationstitel Månad 200X Sida 1

Effektutvärdering av insatser för unga med aktivitetsersättning

Utökad sammanfattning till Socialförsäkringsrapport 2015:11. Bred samverkan krävs för att minska sjukfrånvaron

Hel sjukersättning från 19 års ålder

Lena Flodin Samverkansansvarig Avdelningen för sjukförsäkring Västernorrland. Information Arbetsgivardagen 11 oktober 2018

TRIS dag för kommunen 11 december 2015

Ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Ändring av regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende Försäkringskassan

Regeringens åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro. Annika Strandhäll, socialförsäkringsminister 22 september 2015

Effektutvärdering av insatser för unga med aktivitetsersättning

Sjukskrivningsprocessen

Vad kommer du att minnas? Förverkligade drömmar!

Sjukfrånvarons utveckling

Unga som har aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga, en delrapport

Basutbildning november Försäkringskassan och TRISAM

Kommittédirektiv. Nationell samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess. Dir. 2018:27. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2018

Arbetsförmedlingen Birgitta, Maria-José, Lena

Återrapportering Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Förstärkt stöd till unga med aktivitetsersättning

Sjukskrivningsprocessen

Vi är Försäkringskassan

Sjukskrivningsprocessen -en process med många aktörer

Laura Hartman Forskardagarna i Umeå januari 2015 Sida 1

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Kommittédirektiv. Dir. 2017:41. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2017

Försäkringskassans arbete med de

Regeringen har ofta ändrat styrningen av Försäkringskassan och myndigheten har ofta ändrat sin styrning och inriktning på utvecklingsverksamheten

Plan för systematiska insatser för metod- och kompetensutveckling 2012

Sänkta trösklar högt i tak

Tio år med aktivitetsersättning

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Frukostmöte 12 oktober syftar till att skapa förståelse och acceptans för varandras uppdrag och kompetens

Sjukfrånvarons utveckling

Sjukförsäkringssystemet i ett samhällsperspektiv och dess aktuella utmaningar

Försäkringsmedicin Om socialförsäkringen

Plan för uppföljning av sjukfrånvarons utveckling

Förslag till ändringar i förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd

Sjukfrånvaro efter invandring - tillgång till och nyttjande av sjukförsäkringen

Sjukskrivningsprocessen

Uppdragsbeskrivningar. - de samverkande parternas uppdrag i TRIS

Uppdrag att redovisa åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll och en mer rättssäker hantering av assistansersättningen

Försäkringskassan i Värmland

Uppföljning av Pilas pilotverksamhet

Utvecklingen i riket och länen

Försäkringskassan IKEM. Sid 1 November 2016 IKEM

Ökning av antalet personer som får beslut om indragen sjukpenning

Utvecklingen i riket och länen

Riksrevisionens rapport om att nekas sjukersättning och aktivitetsersättning

Svar på regeringsuppdrag

Ökning av antalet personer som får beslut om indragen sjukpenning

Riktlinjer och strategi för arbetslivsinriktad rehabilitering

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Filippa Hillman Specialist sjukförsäkring

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal

Remissvar på Översyn av sjukförsäkringen Ds 2011:18

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

AT-läkare Dag Om socialförsäkringen

Mål - sjukpenningtal 9,0 2020

Funktionsnedsättning, skolan och socialförsäkring Den relativa ålderns betydelse för vårdbidrag och förtidspension

Vår referens Karin Fristedt

Svar på regeringsuppdrag

Rehabkoordinatorer. Socialförsäkringen. Gunnel Amonsson Specialist sjukförsäkring

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Analys av sjukfrånvarons variation

Regeringens åtgärdsprogram 3.0

Uppdragsavtal. - de samverkande parternas uppdrag i Pilotmodell Samordningsteam Västerås. Naturunderstödd och kognitiv metodik med existentiell grund

Förslag till riksdagsbeslut. Anslagstabell. Flerpartimotion

Förenklat läkarintyg och inflödet till sjukförsäkringen

Försäkringskassans svar på regeringsuppdrag att stärka sjukförsäkringshandläggningen för att åstadkomma en välfungerande sjukskrivningsprocess

Frukostmöte Försäkringskassan 9 oktober Välkomna!

Bedömningsfrågor i tillsynen

Löften från Försäkringskassan till personer eller föräldrar till personer med funktionsnedsättning:

1. Vad menas med funktion för koordinering av sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen?

Försäkringskassans svar på regeringsuppdraget Uppföljning av reformer för mer tydlighet och aktivitet i sjuk- och aktivitetsersättningen.

Plan för löpande utvärdering och uppföljning av bedömningsverktyget aktivitetsförmågeutredning (AFU)

Vad gör Arbetsförmedlingen? Och varför behöver vi samverka med hälso- och sjukvården?

Om Försäkringskassan Juni 2010 Sida 1

Effektutvärdering av insatser för unga med aktivitetsersättning

Försäkringskassans synpunkter på ISF-rapporten Effekter av tidiga insatser för sjukskrivna

Svar på regleringsbrevsuppdrag 2014 om hur Försäkringskassan säkerställer att den enskildes rehabiliteringsbehov klarläggs i god tid

Aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga

Hur kan man förebygga sjukfrånvaro?

Försäkringskassans kontrollutredningar - Första tertialen 2013

Svar på regeringsuppdrag

Jämställd sjukfrånvaro - bedöms män och kvinnor likvärdigt i sjukskrivningsprocessen?

Information ST-läkare 29 September Anette Svenningsson

Försäkringskassan. Statistik Bakgrund Försäkringskassans uppdrag Vilken information behöver Försäkringskassan. Läkarutbildning 2018

Personlig assistans. Nordiskt seminarium april 2013 Clarion Hotel Stockholm. Ulla Clevnert

Hur kan man förebygga sjukfrånvaro?

Verksamhetsplan och budget 2014

Budgetpropositionen för 2012

Studera med aktivitetsersättning

Försäkringskassans inriktning för arbete med arbetsintegrerande sociala företag

Beskrivning av sjuktalets utveckling

Förstärkt stöd för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning

Avslag inom assistansersättningen

Tidiga och aktiva insatser för sjukskrivnas återgång i arbete

Transkript:

2016-12-05 1 (5) Planerade analysrapporter Försäkringskassans avdelning för Analys och prognos producerar olika kunskapsunderlag. Exempelvis tar avdelningen fram statistik, besluts- och ledningsstödsinformation samt utgiftsoch ärendevolymprognoser. Avdelningen gör också analyser och utvärderingar av socialförsäkringens administration samt dess effekter på individer och samhälle. Underlagen används både inom Försäkringskassan och externt av regeringen, expertmyndigheter, forskare och media. Resultaten från utvärderingarna och de fördjupade analyserna presenteras bl.a. i olika former av analysrapporter. I detta dokument beskrivs kortfattat de inplanerade analysrapporterna. Analysrapporterna har oftast ett av tre olika publikationsformer. Dessa är: Socialförsäkringsrapporter, Korta analyser och PM. Socialförsäkringsrapporter och Korta analyser publiceras löpande på Försäkringskassans hemsida (FK.se) under rubriken Statistik och analys/publikationer. Promemoriorna publiceras enbart på Försäkringskassans intranät. I vissa fall publiceras även artiklar i vetenskapliga tidskrifter. Nedan är länken till rapporterna som ligger på Försäkringskassans hemsida. Klicka här för att komma till rapporterna Listan över planerade analysrapporter uppdateras kontinuerligt då bl.a. datum för de egeninitierade projekten kan ändras. Rubrikerna är satta i ett tidigt skede och därför kan komma att förändras över tid.

2016-12-05 2 (5) Innehållsförteckning Utvärdering av arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser för unga med aktivitetsersättning... 3 Utrikesföddas villkor i sjukförsäkringen... 3 Felaktiga utbetalningar under 2 000 kronor - Risker och möjliga konsekvenser av den förändrade hanteringen.... 3 Sammanfattande analys av likformigheten i tillämpningen av sjukersättning... 4 Översyn av Försäkringskassans arbete med att motverka överutnyttjande och fusk med statligt tandvårdsstöd... 4 Effektutvärdering av AF/FK-samarbetet via observationsstudie... 4 Studie av avslag inom assistansersättningen... 5 Sjukfrånvaro i Västernorrland och Jämtland... 5

2016-12-05 3 (5) Utvärdering av arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser för unga med aktivitetsersättning Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska under perioden år 2014-2017 utvärdera hur insatser i enlighet med metoden Supported Employment påverkar möjligheten till arbetsmarknadsetablering för målgruppen unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. I Sverige har antalet unga med aktivitetsersättning ökat de senaste åren. I juni 2013 hade närmare 25 000 personer aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Förutom sociala och ekonomiska konsekvenser för den enskilda medför utvecklingen också att kostnaden för samhället i stort blir högre eftersom dessa personer riskerar att stanna kvar inom sjukförsäkringen under en lång tidsperiod. Supported Employment, har visat på ett gott utfall till arbete framförallt för personer som har en psykisk funktionsnedsättning. Dock saknas vetenskaplig evidens för vad det är i metoden som gett resultat. Internationell forskning finns men saknas i svensk kontext. Effektutvärderingen ska ge kunskap om vad det är i olika metoder som ger ett utfall till arbete och vad som påverkar arbetsförmågan hos målgruppen unga med aktivitetsersättning på grund av nedsatt arbetsförmåga. Kontaktperson: Johanna Thagemark Utvärderingen publiceras dels som två lägesrapporter i augusti 2014 och 2015, och dels slutrapporteras som Socialförsäkringsrapport senast den 31 mars 2017 Regeringsuppdrag Utrikesföddas villkor i sjukförsäkringen Rapporten kommer att studera sjukskrivningar och sjukskrivningsmöjligheter med fokus på skillnader utifrån födelseland. Frågeställningar som kommer belysas är om det finns skillnader i möjlighet och benägenhet att sjukskriva sig mellan utrikes och inrikes födda. Även skillnader inom gruppen utrikesfödda, utifrån födelseland, tid i Sverige, utbildning och skäl till invandringen kommer analyseras. Kontaktperson: Therese Ljung Publiceras som socialförsäkringsrapport under april 2017 Felaktiga utbetalningar under 2 000 kronor - Risker och möjliga konsekvenser av den förändrade hanteringen. Vi undersöker vilka risker och möjliga konsekvenser beloppsgränsen på 2 000 kronor kan få på handläggningen och allmänhetens uppfattningar samt beteende. Varför infördes beloppsgränsen och vilka överväganden vilar den på? Hur kan beloppsgränsen påverka handläggningen och allmänheten? Vilka fördelar och nackdelar har en beloppsgräns? Kontaktperson: Johanna Lovén

2016-12-05 4 (5) Publiceras som intern PM maj 2017 Sammanfattande analys av likformigheten i tillämpningen av sjukersättning Avdelningen för Analys och Prognos har genomfört två olika delstudier om likformigheten i tillämpningen av sjukersättning. Även rättsavdelningen har genomfört en fördjupad rättslig uppföljning av kvaliteten i beslut om nybeviljande eller avslag inom förmånen. I denna samlade analys vägs dessa olika underlag samman. Frågor som analyseras är: vad är det som ligger bakom den ökning av andelen avslag som skett, hur har likformigheten i tillämpningen utvecklats samt vad som idag går att säga om den rättsliga kvaliteten. Kontaktperson: Jon Dutrieux Publiceras som socialförsäkringsrapport 31 maj 2017 Översyn av Försäkringskassans arbete med att motverka överutnyttjande och fusk med statligt tandvårdsstöd Frågor som studeras är bland annat hur Försäkringskassan arbetar med att förhindra fusk och överutnyttjande inom tandvårdsstödet och vilka sanktionsmöjligheter myndigheten har och hur de används mot vårdgivare som missköter sig. Kontaktperson: Magnus Arnek Publiceras som socialförsärkringsrapport maj 2017 Effektutvärdering av AF/FK-samarbetet via observationsstudie Effekterna av det förstärkta rehabiliteringssamarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan utvärderas via en randomiserad studie. Två rapporter har presenterats. Den senaste rapporten, med en längre och enhetlig uppföljningsperiod för deltagarna i försöket presenterades våren 2015. I planeringen av försöket ingick också att testa alternativa ansatser för effektutvärdering genom observationsstudier, som bygger på att skatta effekter baserat på tillgänglig registerinformation och inte utifrån ett randomiserat försök. För detta arbete genomförs ett samarbete mellan Försäkringskassan, Umeå universitet och IFAU. Syftet är att tillsammans genomföra en effektutvärdering av rehabiliteringssamarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan baserat på registerdata och jämföra resultatet med utfallet från det genomförda randomiserade försöket. Detta kommer att ge nya kunskaper kring möjligheterna att via observationsstudier skatta effekter av olika former av insatser. Kontaktpersoner: Pererik Bengtsson, Petra Ornstein, Sofia Bill

2016-12-05 5 (5) Publiceras som artiklar i vetenskapliga tidskrifter under våren 2017 Studie av avslag inom assistansersättningen Med hjälp av en aktstudie kartlägger vi beslut om avslag inom assistansersättningen. Det övergripande syftet är att ge en bättre bild av de ärenden där försäkrade får avslag på sin ansökan om assistansersättning. För att öka förståelsen för orsaker till att avslagen ökar kommer vi jämföra ärenden från två olika tidsperioder (2012 och 2016). Vi kartlägger bland annat avslagsanledning, personkretstillhörighet, Försäkringskassans bedömning av de grundläggande behoven och förekomsten av LSS-insatser från kommunen. Informationen från akterna kompletteras även med registerdata för att bl.a. se om den sökande fått avslag tidigare. Kontaktperson: Anna Persson Publiceras som socialförsäkringsrapport våren 2017 Sjukfrånvaro i Västernorrland och Jämtland Varför ökar sjukpenningtalet i Västernorrland medan det minskar i Jämtland under 2016? Länen är lika varandra i många avseenden och har historiskt haft landets högsta sjukpenningtal. Vi kommer att analysera Försäkringskassans och hälso- och sjukvårdens arbetssätt men även bakomliggande faktorer såsom hälsa, demografi och arbetsmarknad. Kontaktperson: Cecilia Eek Publiceras under våren 2017